Helen Forslind - projektledare för huvudbetänkandet Per Sonnerby - kansliråd Finansdepartementet Sverker Lindblad ämnesråd Näringsdepartementet

Transkript

1

2 LU15 Långtidsutredningen 2015 Helen Forslind - projektledare för huvudbetänkandet Per Sonnerby - kansliråd Finansdepartementet Sverker Lindblad ämnesråd Näringsdepartementet /

3 Långtidsutredningen - en bakgrund Långtidsutredningen analyserar utmaningar och möjligheter för svensk ekonomi på lång sikt (fram till 2060) LU den tjugoandra i ordningen sedan 1948 Utredningen omfattar huvudbetänkande och expertrapporter (bilagor) Huvudbetänkandet utarbetas av tjänstemän vid Strukturenheten Utredningen arbetar fristående, utan direktiv fastställda av regeringen

4 Syftet med LU15 Utgöra underlag till den ekonomiska politiken Ge en samlad bedömning av den ekonomiska utvecklingen på lång sikt Identifiera viktiga utvecklingstrender Uppdatera diskussionen om de offentliga finanserna

5 Fyra utvecklingstrender Teknisk utveckling Internationalisering Demografisk förändring Klimatåtagande och klimatförändringar

6 Teknisk utveckling Digitalisering, nano, bioteknik, mm Påverkar allt. Men oklart hur.

7 Internationaliseringen fortsätter Globaliseringsindex faktiska flöden

8 Befolkningen åldras 2 1,9 Försörjningskvot Försörjningskvot ,8 1,7 1,6 1,5 1,

9 Andelen utrikes födda bland de äldre ökar kraftigt Tusental

10 Klimatåtagande och klimatförändringar Varmare och blötare i Sverige Förändrade relativpriser i världen Anpassningsåtgärder nödvändiga

11 Strukturomvandlingstakten har inte ökat 1,6 1,4 Näringsliv Hela ekonomin 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,

12 BNP per person fördubblas till 2060 Fler arbetade timmar totalt när befolkningen växer Antal arbetade timmar per person i befolkningen sjunker Produktivitetstillväxten ungefär som BNP ökar med 2 % per år BNP per person ökar med 1,7 % per år

13 Ökade inkomstskillnader mellan arbetande och pensionärer Pensionärernas inkomster ökar Men de ökar långsammare än inkomsterna för de som arbetar Andelen äldre med relativ låg ekonomisk standard ökar kraftigt

14 Pensionärer med låga inkomster blir fler

15 Personalbrist behöver anställas till 2020 inom välfärdssektorn risk för stor brist på vård- och omsorgspersonal med gymnasieutbildning specialistsjuksköterskor vissa lärare Betydande brist i vissa regioner Fler heltider och fler äldre som stannar skulle hjälpa en del

16 Offentliga finanser underskott om inget görs 1 0, ,5-1 -1,5-2

17 Inriktningsagenda för framtiden Stor osäkerhet med perspektiv till 2060 lämnar därför inte konkreta policyförslag I stället en inriktningsagenda, som anger riktning för kommande förslag Agendans första del -> vad som krävs för att få samhällets resurser att växa i framtiden Agendans andra del -> vad som krävs för att en tillräckligt stor del av framtida resurser finns för offentligt välfärdsåtagande i linje med efterfrågan

18 I det långa loppet avgörs materiellt välstånd av produktivitet

19 Produktiviteten verkar ha ökat långsammare de senaste tio åren

20 Vad skapar resurser? Produktivitet är centralt för tillväxt Men det offentligas möjligheter att påverka är begränsade LU2015 lyfter fram två punkter för det offentliga Generellt utformade regelverk Värna god offentlig förvaltning och hög nivå av tillit

21 Generellt utformade regelverk Svårt att förutse förändringar, bra med anpassning Därför bra med generellt utformade regler, i st f regler som gynnar specifika teknikslag, marknader eller konsumenter bättre att företag tar kommersiella risker det offentliga bör vara försiktigt med skattemedel Skattepolitiken, bostadspolitiken och klimatpolitiken exempel på regelverk med många specialregler och undantag Men anpassning kan inte vara allt och viktigt att värna kvalitet i beredningsprocesser

22 Värna en god offentlig förvaltning och en hög nivå av tillit Tillit viktigt för många ekonomiska variabler Samband mellan god förvaltning och hög tillit -> Sverige har båda Därför viktigt att värna förvaltningen och därmed tilliten Bekämpa org brottslighet samt hot mot politiker och rättsväsende Bekämpa skatte- och välfärdsfusk Värna meritokratisk tjänstetillsättning Stärk beslutsunderlag Lika tillämpning av regler över hela landet Bekämpa korruption, inte minst i kommuner och regioner

23 Vad skapar finansiering av välfärdsåtagandet? Arbetade timmar Skattehöjningar Omprioriteringar Privat finansiering Arbetade timmar det enda som räcker om man vill bibehålla fördelningspolitiken

24 Förändringar i antal anställda år per lönekvintil Kvintil 1 Kvintil 2 Kvintil 3 Kvintil 4 Kvintil 5

25 Förändring i respektive lönekvintils andel av antal anställda, män respektive kvinnor Män Kvinnor Kvintil 1 Kvintil 2 Kvintil 3 Kvintil 4 Kvintil 5

26 Födelseregion Norden respektive utanför Norden: Förändring i respektive lönekvintils antal anställda år. Sverige Födda inom Norden Födda utanför Norden Kvintil 1 Kvintil 2 Kvintil 3 Kvintil 4 Kvintil 5

27 Försämrade skolresultat ett framtida arbetsmarknadsproblem Svenska skolresultaten visat en fallande trend i samtliga områden i de internationella studierna I de flesta av studierna motsvarar resultatförsämringarna effekten av 1 2 års skolgång När det gäller den vuxna befolkningens färdigheter står sig Sverige fortfarande bra Men dåliga resultat för ungdomar ger också dåliga resultat för vuxna i samma kohort -> svårt att reparera dålig skolgång 30 % av inskrivna på Af har ej gymnasium Två ungdomsgrupper med särskilda problem funktionsnedsatta utrikes födda och unga med utländsk bakgrund

28 Vad kan förstärka finansieringen av det offentliga välfärdsåtagandet? Fler arbetade timmar Skattehöjningar Omprioriteringar Privat finansiering Nyckelgrupper för arbetade timmar -> äldre och utrikes födda

29 Kommer vi att vilja jobba mer? Sysselsättningen bland äldre har ökat, vilket bidragit till en något höjd utträdesålder Allt fler tar ut inkomstpension eller tjänstepension före 65 års ålder Mer än var femte 64-åring har i dag sjukersättning Sverige har överlag bra ekonomiska incitament för arbete bland äldre dock inte för vissa grupper, främst de med låga pensioner.

30 Jobbglädje nyckeln till längre arbetsliv Ekonomiska incitament verkar dock spela mindre roll för när folk pensionerar sig Behöver räkna upp regler med medellivslängd Behöver ändra normer kring pension Behöver göra arbete i sig mer attraktivt Det offentliga har relativt begränsade möjligheter att åstadkomma detta, mycket ligger på arbetsmarknadens parter, men stimulera arbetsmiljö och flexiblare arbetstid för äldre stimulera möjligheter till utbildning även för äldre

31 Bättre färdigheter nyckel till utrikes föddas etablering Goda färdigheter viktigt för arbete i Sverige, men påverkar däremot inte lönen så mycket (i förhållande till i andra länder)

32 Sysselsättningsgrad och medianlön vid olika läsfärdighetsnivåer Sverige Sysselsättningsgrad (procent)

33 Bättre färdigheter nyckel till utrikes föddas etablering Goda färdigheter viktigt för arbete i Sverige, men påverkar däremot inte lönen så mycket (i förhållande till i andra länder) OECD-undersökning tyder på att goda färdigheter ger jobb oavsett etniskt ursprung

34 Andel med arbete (16-65 år) uppdelade på färdighetsnivåer i läsning och/eller räkning Födda i Födda Otillräckliga färdigheter i läsning och/eller räkning Låga färdigheter i läsning och räkning Goda/höga färdigheter i läsning och räkning

35 Bättre färdigheter nyckel till utrikes föddas etablering Goda färdigheter viktigt för arbete i Sverige, men påverkar däremot inte lönen så mycket (i förhållande till i andra länder) OECD-undersökning tyder på att goda färdigheter ger jobb oavsett etniskt ursprung Svenska arbetsmarknaden verkar som helhet inte präglas av etnisk diskriminering Undersökningen visar samtidigt att även högutbildade från flyktingregionerna i genomsnitt har svaga färdigheter

36 Genomsnittliga räknefärdigheter i de nordiska länderna efter födelseregion och utbildningsnivå (låg/medel/hög) Utbildningsnivå Hög Medel Låg Arabländer Afrika söder om Sahara Inrikes födda Central- och Östeuropa Nordamerika och Västeuropa PIAAC-poäng i räkning

37 Bättre färdigheter nyckel till utrikes föddas etablering Goda färdigheter viktigt för arbete i Sverige, men påverkar däremot inte lönen så mycket (i förhållande till i andra länder) OECD-undersökning tyder på att goda färdigheter ger jobb oavsett etniskt ursprung Svenska arbetsmarknaden verkar som helhet inte präglas av etnisk diskriminering Undersökningen visar samtidigt att även högutbildade från flyktingregionerna i genomsnitt har svaga färdigheter Det behövs relativt omfattande kompletterande utbildningsinsatser även för högutbildade

38 Ökad invandring påverkar men effekten är begränsad och är olika på kort och lång sikt 1 0,5-0, ,5-2 Huvudalternativet Högre invandring Lägre invandring -2,5

39 Längre arbetsliv betydligt viktigare för offentliga finanser än snabbare etablering

40 Inriktningsagenda för framtiden För att få ökade resurser: Utforma generella regelverk Värna en god offentlig förvaltning och hög tillit För att säkra välfärden: Stimulera äldre att arbeta längre Förbättra färdigheterna och därigenom sysselsättningen bland utrikes födda

41 Demografins regionala utmaningar Bilaga 7 till Långtidsutredningen 2015 Sverker Lindblad, Näringsdepartemetet projektledning och slutsatser Wolfgang Pichler, Tillväxtanalys regional utveckling till 2040 Ulf Tynelius, Tillväxtanalys kommunernas ekonomi och verksamhet Torbjörn Danell, Tillväxtanalys arbetskraft- och kompetensförsörjning Christer Anderstig, WSP Analys prognoser och beräkningar Kungsör 22 april 2016 Sverker Lindblad Näringsdepartementet Näringsdepartementet

42 Kommunernas demografiska sårbarhet 2014 Näringsdepartementet

43 Befolkningsförändring I åldersgruppen år kommer 63 procent av ökningen från länder med låg eller medel HDI Födelseland totalt år Sverige Norden exkl. Sverige EU exkl. Norden Europa exkl. EU och Norden Länder med låg HDI exkl. Europa Länder med medel HDI exkl. Europa Länder med hög HDI exkl. Europa Totalt Källa: SCB Befolkningsframskrivning 2014, egna beräkningar Näringsdepartementet

44 Nyckeltal för LU:s basscenario Antalet arbetade timmar för åldersgruppen över 65 år ökar och år 2040 förväntas pensionsåldern vara 68 år. Källa: Långtidsutredningen Privat konsumtion 2.3 Offentlig konsumtion 0.6 Investeringar 3.1 Export 4.4 Import 4.4 BNP 2.1 Sysselsatta (antal arbetade timmar) LU Produktivitet i näringslivet 2.2 Näringsdepartementet

45 Näringsdepartementet Årlig befolkningsförändring, FAregioner

46 Försörjningskvot (total bef / bef 20-64år), FA-regioner Antalet äldre förväntas minska i vissa avlägset belägna FAregioner!!! Näringsdepartementet

47 Kommunernas ekonomi och verksamhet Näringsdepartementet

48 Demografi och kommunala kostnader Näringsdepartementet

49 Framskrivning utifrån tre komponenter Kommunala nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Näringsdepartementet

50 Förändring av ekonomiskt resultat för län , fasta priser Näringsdepartementet

51 Kommunernas ekonomi år 2040 Enbart demografin leder till behov av höjd kommunalskatt med 1 kr i storstadskommuner och 6 kr i avlägsna landsbygdskommuner Ökade kostnader enligt historisk trend innebär behov av höjning med 8 kr i storstadskommuner och 18 kr i avlägsna landsbygdskommuner Näringsdepartementet

52 Kommunernas ekonomi och verksamhet åtgärder och förslag Effektivisering av kommunal verksamhet historiskt svårt, men innovativa lösningar möjliga Ökade intäkter högre skatteuttag, kommunal skatteutjämning, avgifter Kommunsamarbeten eller asymmetriska lösningar politiskt känsligt, ansvar och mandat Större kommuner kritisk storlek, gleshet ett problem, statlig strategi Lokal anpassning och social innovation offentliga, privata, civila aktörer, behov av stöd Näringsdepartementet

53 Behöver vi en kommunreform? (1) Vid 1974 års kommunreform ansågs inv vara kritisk gräns för att bedriva effektiv verksamhet Cirka inv behövs för att bedriva effektiv grundskoleverksamhet Kommunreformsutredningar i Danmark, Norge och Finland pekar på minst inv som önskvärt för effektiv verksamhet År 2040 beräknas vi ha 56 kommuner < inv (19 %) och 164 kommuner < inv (56 %) Näringsdepartementet

54 Behöver vi en kommunreform? (2) De funktionella gränsöverskridande kommunkopplingarna ökar Governance är viktigt, men det finns inget tydligt samband mellan kommunstorlek och svag ekonomi Men, gleshet och långa avstånd till större städer spelar roll för kommunalekonomin De kommuner som har störst behov av starkare ekonomi är de som vinner minst på sammanslagning Kommunsammanslagningar kräver statlig strategi: lagstiftning, ekonomiska stimulanser Näringsdepartementet

55 Arbetskrafts- och kompetensförsörjning Näringsdepartementet

56 Arbetskrafts- och kompetensförsörjning Måttet förvärvsgrad centralt (sysselsatt dagbefolkning/befolkning i arbetsför ålder), kvoter över 0,9 innebär befarad brist Störst befarade brister år 2040 för personer med eftergymnasial utbildning, kvoter på över 0,9 i 56 av 72 FA-regioner, över 1,7 i delar av norra Sveriges inland Bristerna ännu större för personer med högre utbildning inom vård och pedagogik Näringsdepartementet

57 Samband mellan FA-regionens kvot och befolkningsmässig storlek 2013 och 2040 Näringsdepartementet

58 Förvärvsgrader eftergymnasial utbildning 2040 Näringsdepartementet

59 Arbetskrafts- och kompetensförsörjning åtgärder och förslag (1) Ökad inflyttning rörlighet mot större städer, flyin fly-out, statliga subventioner? Lokal attraktivitet basnivå samt något som sticker ut, risk för nollsummespel Pendling och regionförstoring begränsade pendlingsmöjligheter, fysisk planering och regional utveckling Ökat arbetskraftsutbud tidigare inträde, senare utträde, kvinnor, ungdomar, utlandsfödda Näringsdepartementet

60 Arbetskrafts- och kompetensförsörjning åtgärder och förslag (2) Kompetensutveckling och förbättrad matchning omskolning, vidareutbildning, könsperspektiv, studie- och yrkesvägledning Arbetskraftsinvandring invandring från länder med lågt eller medel HDI (63 procent), attityder, kompetensutveckling, validering, god effekt av ökad förvärvsgrad hos utlandsfödda Näringsdepartementet

61 Tack för ordet! Näringsdepartementet

62 Bilagor Bilaga 1 Sveriges ekonomi scenarier fram till år 2060 Bilaga 2 De svenska energimarknaderna en samhällsekonomisk analys Bilaga 3 Bostadsmarknaden och den ekonomiska utvecklingen Bilaga 4 The Welfare State and Economic Performance Bilaga 5 Utbildning för framtidens arbetsmarknad Bilaga 6 Migration, en åldrande befolkning och offentliga finanser Bilaga 7 Demografins regionala utmaningar Bilaga 8 Forskning, innovationer och ekonomisk tillväxt Bilaga 9 Kapitalinkomster och inkomstfördelningen Näringsdepartementet