Ni välkomnas härmed att lämna synpunkter på bifogade förslag till nya kriterier för Bra Miljöval Kosmetika

Transkript

1 Göteborg 16 maj 2017 Ni välkomnas härmed att lämna synpunkter på bifogade förslag till nya kriterier för Bra Miljöval Kosmetika Era svar önskar vi att ni skickar per epost till senast den 16 juni Bra Miljöval är s miljömärkning av varor och tjänster. Med hjälp av Bra Miljöval kan företag kommunicera sina produkters miljöprestanda på ett trovärdigt sätt samtidigt som konsumenter får vägledning och möjlighet att göra de bästa valen ur miljösynpunkt. Märkningen är den enda i Sverige som drivs av en ideell miljöorganisation. För att nå det av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålet Giftfri miljö krävs kraftfulla åtgärder, både nationellt och internationellt. Utöver politiska beslut behövs innovativa, miljömedvetna företag, såsom Bra Miljövals licenstagare, och konsumenter som gör aktiva val. Bra Miljöval vägleder konsumenter och inköpare till de miljömässigt bästa valen. På så vis kan miljömärkning av kosmetiska produkter bidra till att målet om en Giftfri miljö uppnås. Det övergripande syftet med de föreslagna kriterierna är att minimera kosmetiska produkters påverkan på miljö och hälsa. Märkningen vill gynna utfasning av miljö- och hälsofarliga ämnen och uppmuntra substitution till bättre alternativ. s miljögiftspolicy har legat till grund för kriteriernas utformning. Offentliga verksamheter, såsom sjukhus, skolor och äldreboenden, hanterar stora volymer av kosmetiska produkter. Kriterierna har därför anpassats för att vara direkt tillämpliga i offentlig upphandling genom hänvisning till miljömärket, något som numera är möjligt genom ny upphandlingslagstiftning. I stora delar bygger kriterierna på den europeiska kemikalielagstiftningens metodik för att identifiera ämnen med problematiska egenskaper. Det gäller exempelvis ämnen som bryts ned långsamt, har potential att bioackumuleras, eller riskerar att ge upphov till cancer eller reproduktionsstörningar. menar sedan länge att dessa ämnen bör fasas ut, till förmån för mindre farliga alternativ. De krav i kriterierna som omfattar ovanstående motiveras därför inte ytterligare i detta följebrev. Detsamma gäller sådana krav där miljönyttan tydligt framgår ändå, eller enkelt kan förstås av de korta motiveringar som anges i själva kriteriedokumentet. Istället återfinns i detta brev utförligare motiveringar till ett antal av kriteriernas krav där vi bedömer att det inte är lika tydligt framgår varför kraven formulerats på det vis som gjorts. Vi har också valt att särskilt lyfta några av de krav som tillkommit jämfört med tidigare kriterieversion.

2 Anpassning till offentlig upphandling Sedan den nya upphandlingslagstiftningen trädde ikraft 1 januari 2017 så är det möjligt att direkt hänvisa till en miljömärkning. Det går alltså fint att ställa som krav att en kosmetisk produkt ska vara märkt med Bra Miljöval. Detta ställer emellertid vissa krav på miljömärkningen ifråga. De märkningar som följer standarden ISO 14024, såsom Bra Miljöval, Svanen och TCO Certified, anses leva upp till dessa krav. Utöver detta är det även centralt att märkningens kriterier har ett samband med kontraktsföremålet. I de nya kriterierna för Bra Miljöval Kosmetika har därför de krav som omfattade licenstagarens allmänna miljöarbete eller där kopplingen till den märkta produkten bedömts vara svag, utgått. får emellanåt frågor från offentliga upphandlare om enskilda krav i kriterierna för Bra Miljöval motsvarar de som återfinns i hållbarhetskriterierna som Upphandlingsmyndigheten (UHM) tagit fram för offentlig upphandling. Ofta beror denna tveksamhet på att kraven formulerats på olika vis, men med samma innebörd. De nya kriterierna har därför omformulerats och förtydligats på ett antal punkter, för att tydliggöra att Bra Miljöval där fungerar som verifikat för kraven som återfinns i Upphandlingsmyndighetens kriterier. Fler testmetoder har utvärderats och lagts till I de nya kriterierna godtas även testmetoderna OECD 310 för aerob nedbrytbarhet, samt OECD 311 och ECOTEC nr 28 för anaerob nedbrytbarhet, i tillägg till de sedan tidigare godkända metoderna. Förändrade kriterier för kronisk akvatisk toxicitet Kronisk akvatisk toxicitet hos kemikalier kan bedömas antingen som en sammanvägning av akut toxicitet och nedbrytbarhet, eller genom direkta tester av långtidseffekter. Nuvarande kriterier har till största delen varit baserade på det första alternativet. I de nya kriterierna införs krav som är relaterade även till de direkta testmetoderna. I kriteriepunkt 1.16 beskrivs i detalj hur data för kronisk akvatisk toxicitet ska genereras. Som framgår i punkt 1.16 ska, om vissa omständigheter är uppfyllda, istället beräkning med hjälp av en säkerhetsfaktor tillämpas. Krav på förnybar råvara införs Av klimatskäl är det av stor vikt att övergå från fossil till förnybar råvara. I de nya kriterierna ställs därför krav på att licenstagaren dels ska ha kännedom om andelen förnybar råvara i produkten, dels ska ha en policy för att öka andelen som är av förnybart ursprung.

3 Skärpta krav på palmolja I de nya kriterierna skärps kraven så att kemiskt omodifierad råvara från oljepalm ska komma från ekologisk produktion. För mer komplexa derivat, exempelvis de som används till tensider, är utbudet av ekologiskt producerad palmolja sämre, och på dessa ingredienser ställs istället krav på att de ska vara certifierade med RSPO Mass Balance eller högre. Idag är det väl dokumenterat att storskaligt producerad palmolja är förknippad med allvarliga konsekvenser för människor och miljö. Även om det finns brister med RSPO så innebär certifieringen att flera viktiga baskrav på palmoljeproduktionen har uppfyllts. För ämnen som utvunnits ur oljepalm men inte kemiskt modifierats är det möjligt att ställa mer långtgående krav än för derivat, såsom tensider. Förbud mot nanomaterial införs Det finns en generell kunskapsbrist om nanomaterial och deras effekter på miljö och hälsa, vilket har medfört att ämnena är förknippade med en högre osäkerhet jämfört med bulkmaterialen. Det saknas även testmetoder som är speciellt anpassade till nanomaterials unika egenskaper. OECD:s studie1 om huruvida befintliga testmetoder är användbara för nanomaterial sammanfattas med att befintliga testmetoder generellt sett är tillräckliga för att utvärdera nanomaterials egenskaper, men påpekar att det krävs anpassning av testmetoderna för att bättre fånga in nanomaterialens unika egenskaper. På grund av den osäkerhet som råder kring nanomaterial så införs i de nya kriterierna ett generellt förbud. Undantag kan emellertid medges om nanomaterialet är bedömt som säkert ur hälso- och miljöperspektiv av en oberoende instans, för den specifika användning som ansökan avser. Titandioxid (nano) är vanligt förekommande som UV-filter i solskyddsprodukter och det har i flera studier påvisats ett samband mellan minskande storlek på titandioxidpartiklar och effektivare UV-skydd3,4. Baserat på nuvarande kunskapsläge gör bedömningen att ett sådant undantag kan medges för titandioxid (nano) i vissa solskyddsprodukter. Scientific Commitee on Consumer Safety (SCCS) bedömer titandioxid (nano) som säkert att använda i solskyddsprodukter förutsatt att vissa krav är uppfyllda gällande ämnets egenskaper och användning av produkten5. Danska Miljöstyrelsen finner i sin utredning, av nanomaterial som förekommer på den danska marknaden, att titandioxid (nano) är att betrakta som säkert ur hälsooch miljöperspektiv i nuvarande produktionsvolymer6. gör därför bedömningen att denna användning av titandioxid (nano) uppfyller kraven för att undantas förbudet. De krav som ställs på ämnet och användningen i SCCS/1516/13 ska följas, vilket bl.a. innebär att titandioxid (nano) inte får ingå i sprayprodukter. En inventering av kosmetiska produkter på svenska marknaden som genomfört visar att, utifrån innehållsförteckningarna, få andra nanomaterial används. Detta stämmer väl överens med Lin, C.-C. and W.-J. Lin, Sun protection factor analysis of sunscreens containing titanium dioxide nanoparticles, Singh, P. and A. Nanda, Enhanced sun protection of nano sized metal oxide particles over conventional metal oxide particles: An in vitro comparative study, SCCS/1516/13, Opinion on Titanium Dioxide (nano form), The Danish Environmental Protection Agency, Environmental assessment of nanomaterial use in Denmark,

4 Läkemedelsverkets uppfattning gällande förekomsten av nanomaterial i kosmetika7. Uppkommer intresse att miljömärka kosmetika som innehåller andra nanomaterial, så kommer även dessa att prövas utifrån gällande kriteriekrav, baserat på de studier som det ansökande företaget önskar åberopa. Krav på UV-filter Enligt Kosmetikaförordningen får endast ett begränsat antal UV-filter ingå i kosmetiska produkter, varav vissa har egenskaper som är problematiska ur miljö- eller hälsosynpunkt. Kriterierna är därför utformade så att endast de UV-filter som bedöms vara minst problematiska för miljö och hälsa tillåts. Användningen av UV-filter begränsas till solskyddsprodukter, då bedömer att det endast är här de är nödvändiga för produktens funktion. UV-filter är relativt vanligt förekommande i foundation, och det kan argumenteras att de fyller en funktion även här. Foundations är dock en estetisk produkt och inte i första hand anpassad för att skydda användaren mot solen. ser även en risk i att SPF-konceptet blir urvattnat, då konsumenter som använder en foundation med solskydd kan anta att den ger samma skydd som en solskyddsprodukt med motsvarande SPF. Den mängd foundation som appliceras är dock vanligtvis långt ifrån tillräcklig för att uppnå det skydd som anges på förpackningen8 vilket kan medföra en hälsorisk för användaren. Samma problematik finns delvis med solskyddsprodukter, men det skydd som en genomsnittlig användare uppnår är, enligt Danska Miljöstyrelsen9, tillräckligt för att skydda användaren vid normal solning. Oljor, fetter och vaxer med vegetabiliskt eller animaliskt ursprung Denna kategori omfattar de ämnen som är undantagna från registreringsplikten, enligt Bilaga V 9 i REACH-förordningen (EG) nr 1907/2006. I kosmetiska produkter är många av dessa ofta omnämnda som naturliga ingredienser. Denna kategori skiljer sig från övriga ingredienskategorier då det inte är ämnets funktion som används för att kategorisera det. Vi har valt att skapa denna kategori för att tydliggöra att det även för dessa ämnen ska redovisas data gällande ämnets effekt på miljö och hälsa, vilket är relevant inte minst eftersom de ofta ingår i höga koncentrationer i kosmetika. Som en följd av att dessa ämnen inte omfattas av registreringsplikten i REACH, saknas det ofta ekotoxicitetsdata för dem. Detta medför ett problem i ansökan för miljömärkning med Bra Miljöval, eftersom det oftast ställs krav på att redovisa denna typ av data för de funktioner som dessa ingredienser har i produkten. För att möjliggöra användningen av dessa ämnen i kosmetiska produkter kan dock i högre utsträckning data från strukturellt liknande ämnen accepteras. Kemikalieinspektionen, Ansvarsfull utveckling och användning av nanomaterial, 2013 Susan P. Clark, Many foundations and powders contain sunscreen, but is it enough for daily protection?, The Danish Environmental Protection Agency, Danish sunbathers application of sunscreen,

5 Förbud mot mikroplaster införs I studier på mikroplasters effekter i miljön har bl.a. fysiska och toxiska effekter på akvatiska organismer observerats10. Mikroplaster är svårnedbrytbara och därför behöver åtgärder ske omedelbart för att förhindra att irreversibla skador på miljön uppstår. Mikroplaster har p.g.a. dessa egenskaper inte klarat nuvarande krav för Bra Miljöval Kemiska produkter, men vi väljer att i denna version tydliggöra, med ett explicit förbud, att de inte får ingå. Mikroplaster, när de ingår för vissa funktioner i kosmetiska produkter, är under utfasning av branschen själva11. Dessutom är ett nationellt förbud föreslaget att träda i kraft 1:a augusti Förbudet omfattar användningen av mikroplaster i kosmetiska produkter när de ingår för rengörande, skrubbande eller polerande effekt i produkter som sköljs av12. Dock så inkluderar varken branschens utfasning eller det föreslagna nationella förbudet alla användningsområden och väljer därför att förbjuda mikroplaster i produkter märkta med Bra Miljöval, oavsett funktion. Fler gruppförbud introduceras tycker det är mycket viktigt att kunna begränsa användningen av hela ämnesgrupper, i de fall det finns skäl att anta att hela gruppen av ämnen riskerar att orsaka likartade negativa effekter. Detta för att undvika substitution från påvisat skadliga kemikalier till mindre studerade snarlika alternativ. Sedan tidigare är exempelvis organiska halogenföreningar helt förbjudna inom Bra Miljöval av detta skäl. I de nya kriterierna införs förbud på gruppnivå dels för cykliska siloxaner, dels parabener. Siloxaner: Gruppförbudet mot cykliska siloxaner införs med anledning av deras problematiska miljöegenskaper. Siloxaner kan vara antingen linjära eller cykliska och används i såväl kemiska som kosmetiska produkter. De sannolikt vanligaste cykliska siloxanerna, åtminstone i kosmetiska produkter, är hexamethylcyclotrisiloxane (D3), octamethylcyclotetrasiloxane (D4) decamethylcyclopentasiloxane (D5) och dodecamethylcyclohexasiloxane (D6). Samtliga dessa siloxaner har hög potential att bioackumuleras. Exempelvis konstaterade Warner et al att D4-D6 uppfyller Stockholmskonventionens screeningkriterier för bioackumulerande ämnen13. I tillägg anses D4 och D5, av ECHA:s Member State Committe, vara vpvb-ämnen (dvs mycket persistenta och mycket bioackumulerande). Det ligger därför ett förslag om att lagmässigt begränsa dessa ämnen till högst 0,1% i rinse-off kosmetika. D3 och D6 bedöms inte vara vpvb-ämnen, men har enligt tillgängliga data hos ECHA ingen eller mycket låg nedbrytbarhet enligt OECD 310. Med anledning av ovanstående bedömer det som rimligt att även andra cykliska siloxaner besitter liknande egenskaper och därför införs ett förbud mot gruppen som sådan. Parabener: Kemikalieinspektionen, Förslag till nationellt förbud mot mikrokorn av plast i kosmetiska produkter, Miljö- och energidepartementet, Remiss förbud mot plastpartiklar i kosmetiska produkter som är avsedda att sköljas av, Warner NA1, Evenset A, Christensen G, Gabrielsen GW, Borgå K, Leknes H. Volatile siloxanes in the European arctic: assessment of sources and spatial distribution. Environ Sci Technol Oct 1;44(19):

6 Människor exponeras för parabener företrädesvis genom användning av kosmetika, läkemedel och livsmedel. Kosmetika bedöms vara den främsta exponeringskällan14. Parabener kan störa kroppens hormonsystem, främst genom en östrogen eller antiandrogen påverkan. På senare år har man även noterat att parabener kan påverka tex sköldkörtelhormoner och de misstänks bidra till utveckling av fetma. Parabenernas potens att orsaka ovanstående störningar ökar med alkylkedjans längd, där följaktligen propylparaben (PP) och butylparaben (BP) är mest potenta. I kriterierna för Bra Miljöval så är dessa två varianter (PP och BP) förbjudna sedan tidigare. I samband med framtagandet av nya kriterier har vi utvärderat om förbudet bör utvidgas till att gälla samtliga parabener. Slutsatsen är att vi finner det befogat att införa ett gruppförbud för parabener. Visserligen bekräftar flera nyligen gjorda studier15,16 att kortkedjiga parabener, såsom metyl- och etylparaben, har en lägre potens än PP och BP, men potens är långt ifrån det enda som är relevant för hormonstörande ämnen. Nivåer av kroppsegna hormoner, tidpunkt för exponering mm kan vara lika centralt för en eventuellt skadlig effekt som hur östrogent/antiandrogent ett ämne är. Det är också belagt att parabener, i likhet med vissa andra hormonstörande ämnen, kan ge upphov till förstärkande (additiva och synergistiska) kombinationseffekter17,18. Med anledning av detta väljer att införa ett förbud mot parabener som grupp. Vi hoppas på så vis minska den sammanlagda exponeringen för parabener av olika problemgrad. Höjd åldersgräns för barnprodukter anser det viktigt att barn i så liten utsträckning som möjligt exponeras för ämnen som kan ge allergier. Med anledning av detta tillåts exempelvis inte parfymer i produkter som riktar sig till, eller är avsedda för barn, under 12 år. Tidigare var gränsen 3 år. 14 Environmental Protection Agency, Denmark. Survey of parabens. Part of the LOUS-review. Environmental Project No. 1474, Pereira-Fernandes A, Demaegdt H, Vandermeiren K, Hectors TL, Jorens PG, Blust R, Vanparys C. Evaluation of a screening system for obesogenic compounds: screening of endocrine disrupting compounds and evaluation of the PPAR dependency of the effect. PLoS One Oct 14;8(10):e Campbell JL, Yoon M, Clewell HJ. A case study on quantitative in vitro to in vivo extrapolation for environmental esters: Methyl-, propyl- and butylparaben. Toxicology Jun 5;332: Charles AK, Darbre PD. Combinations of parabens at concentrations measured in human breast tissue can increase proliferation of MCF-7 human breast cancer cells. J Appl Toxicol May;33(5): Ma D, Chen L, Zhu X, Li F, Liu C, Liu R. Assessment of combined antiandrogenic effects of binary. parabens mixtures in a yeast-based reporter assay. Environ Sci Pollut Res Int May;21(10):

7 Skärpta krav på enzymer och färger Eftersom enzymer vanligen är luftvägssensibiliserande, så tillåts de inte längre i sprayprodukter eller produkter som dammar. Detta krav gäller även produkter som inte säljs i sprayförpackning men som är avsedda att appliceras som spray. För färger gäller att de måste vara godkända som livsmedelstillsatser enligt tillsatsförordningen (EG) nr 1333/2008. Detta då gör bedömningen att färger som godkänts enligt gällande livsmedelslagstiftning uppfyller höga hälsokrav. Tidigare kunde färger som klarade ett antal av kriteriernas övriga krav med avseende på hälso- och miljöfarligt godkännas. Det har emellertid visat sig att de färger som används i Bra Miljöval-märkta produkter nästan uteslutande varit livsmedelsgodkända. Med anledning av detta godtas numera endast livsmedelsfärger. Även miljökraven för färger skärps. Färger som ingår i dekorativ kosmetika undantas kravet om att vara livsmedelsgodkända eftersom färg i dessa produkter är väsentlig för funktionen och vi bedömer att det därför finns ett behov av att kunna använda fler färger i dessa produkter. Dock ska färgerna vara lättnedbrytbara och får inte vara organtoxiska, akuttoxiska eller sensibiliserande. Färger får inte ingå i solskyddsprodukter eftersom användningen ofta medför att produkter hamnar i recipienten utan att passera ett reningsverk. Dessutom bedömer att färger varken är nödvändiga eller vanligt förekommande i solskyddsprodukter. Skärpta krav på parfymer Eftersom parfymer ofta innehåller ämnen som är miljöfarliga och/eller allergiframkallande, så skärps parfymkraven på ett antal punkter. Bland annat införs en max-gräns för parfyminnehåll i samtliga produktgrupper och flera särskilt problematiska doftämnen/extrakt förbjuds helt. Vidare ställer kriterierna numera som krav att parfymen inte får vara klassificerad som miljöfarlig, med undantag för faroangivelsen H412, enligt CLP-förordningen. Aluminium begränsas i deodoranter/antiperspiranter I Kosmetikaförordningen finns idag, för enstaka aluminiumkomplex, reglerat att max 20 % får ingå i antiperspiranter. Den mängden bedöms som säker förutsatt att användningen sker på oskadad hud. Dock används antiperspiranter ofta på nyrakad hud, vilket innebär att användningen inte alltid är att betrakta som säker. I SCCS/1525/14 påpekas, att utifrån nuvarande kunskapsnivå och tillgängliga data inte går att göra en fullständig riskbedömning av aluminium i kosmetika. Eftersom antiperspiranter ofta används på skadad hud, väljer att begränsa halten aluminium som får ingå i antiperspiranter till 0,6 %, vilket är den gräns som bedöms som säker av French National Agency for Medicines and Health Products Safety French National Agency for Medicines and Health Products Safety - Risk assessment related to the use of aluminum in cosmetic products, 2011

8 Begränsning av natriumlaurylsulfat i tandkräm Sambandet mellan natriumlaurylsulfat (SLS) i tandkräm och förekomsten av munblåsor hos personer som lider av recidiverande aftös stomatit (RAS) har undersökts i ett flertal studier och i vissa av dessa har en korrelation observerats21. Vidare har det i vissa studier observerats en korrelation mellan användning av tandkräm innehållande SLS och förlängd läketid för munblåsor22. Det har även observerats att hos personer med munblåsor orsakar SLS-tandkräm högre smärta under läketiden än vad SLS-fri tandkräm gör21 Då det inte har, vad känner till, utförts studier på människor som inte lider av recidiverande aftös stomatit (RAS) går det inte att dra några slutsatser kring huruvida SLS orsakar uppkomsten av munblåsor hos friska individer. uppfattning är dock att SLS-tandkräm bör undvikas i samband med munblåsor och därför ställs krav på att förpackningen ska vara märkt med text som upplyser konsumenten om att tandkräm innehållandes SLS bör undvikas i samband med munblåsor. s uppfattning är även att läketid förlängs och smärtan är högre vid höga koncentrationer och väljer därför att begränsa halten SLS som får ingå i tandkräm till 1,3 %. Skärpta förpackningskrav I de nya kriterierna accepteras endast plasttyperna polyeten (PE), polypropen (PP) och polyetentereftalat (PET). För dessa plaster finns väletablerade system för materialåtervinning och bedömer dem inte som problematiska baserat på ingående monomerer. Tidigare kunde även plasttyper som var likvärdiga med ovanstående plaster godtas. Begreppet likvärdigt var emellertid inte tydligt formulerat och möjligheten att få andra plaster godkända utnyttjades mycket sällan av våra licenstagare, varför den nu stryks. För pappers- och kartongpapper gäller numera att de till 100% ska vara tillverkade av träfibrer från returråvara. För att minska mängden förpackningsmaterial införs kravet att produkten, då den säljs till slutkund, endast får bestå av en förpackning. Därutöver införs strikta krav med avseende på innehåll av problematiska ämnen i förpackningarna. Herlofson, B.B. and P. Barkvoll, The effect of two toothpaste detergents on the frequency of recurrent aphthous ulcers, Shim, Y., et al., Effect of sodium lauryl sulfate on recurrent aphthous stomatitis: a randomized controlled clinical trial,

9 Krav införs på material i våtservetter I de nya kriterierna införs krav på materialen i våtservetter. Detta med anledning av att det textila materialet, som utgör en central del av produkten, både kan vara framställt från icke-hållbara råvaror samt vara producerat med miljö- och hälsofarliga ämnen. Tidigare omfattade kriterierna endast krav på tillsatt vätska/lotion i våtservetten, samt förpackningsmaterialet. Ingående material i våtservetter är normalt cellulosabaserade fibrer i kombination med syntetfibrer. anser att det bör ställas krav på råmaterialen såsom spårbart skogsbruk, ekologisk odling samt krav på en viss andel förnybar råvara, varför sådana nu införts. Vidare anser vi att det bör ställas krav på fiberframställningen gällande kemikalieanvändning samt miljöfarliga utsläpp till luft och vatten. Kraven baseras på kriterierna för fiber och beredning inom Bra Miljöval Textil. Vänliga hälsningar, Andreas Hellohf, David Gunnarsson och Mari Ander Bra Miljöval,