Kommentarer till checklistans frågor

Transkript

1 Kommentarer till checklistans frågor Checklistan är tänkt att användas som ett stöd i tillsynen. I detta dokument ges kortfattade kommentarerer till respektive fråga i checklistan. Vi anger vilken artikel i Reach-förordningen som frågan utgår från, syftet med frågan samt kort kommentar om eventuell påföljd. Brister som handlar om användningen, t.ex. riskhanterings-åtgärder, ska åtgärdas på samma sätt som i den övriga tillsynen. Företagets verksamhet Frågorna 1 och 2 Syftet med fråga 1 och 2 är att hjälpa både inspektör och verksamhetsutövare att bena ut vilka roller verksamheten har enligt Reach. Om osäkerhet finns under fråga 2 så utgör verksamhetsutövarens svar på fråga 1 ett användbart underlag för resonemang. Olika regler gäller för de olika rollerna. En verksamhetsutövare kan ha fler roller enligt Reach beroende på hur leverantörskedjan ser ut. Det är även viktigt att veta rollerna då detta påverkar tillsynsansvaret. Detta projekt är avgränsat till tillsyn på nedströmsanvändare. 1. a) Varifrån köper ni de kemiska produkter som ni använder i er verksamhet? Lagrum: Artikel 3.11 Enligt Reach definieras den som ansvarar för import till EU från en leverantör utanför EU, som importör. En importör ansvarar för att produkten följer den europeiska lagstiftningen (dvs. Reach-förordningen). Se även under punkt 1c nedan. b) Om ni för in kemiska produkter till Sverige, hur används dessa? Lagrum: Artikel 3.14 En distributör är den som enligt Reach som endast lagrar och släpper ut ett ämne på marknaden för en tredje parts räkning. En distributör är en återförsäljare inom EU. Till skillnad från en importör köper distributören produkten från en leverantör inom EU Lagrum: Artikel 3.13 En nedströmsanvändare kan vara en slutanvändare eller en formulerare. En slutanvändare är den som i sin yrkesmässiga verksamhet använder en produkt i sin verksamhet men inte tillverkar eller importerar produkten. En formulerare är en 1

2 nedströmsanvändare som tillverkar blandningar och levererar dem vidare. Ingen kemisk reaktion sker under blandningsprocessen. Skyldigheter för nedströmsanvändare är och kan bland annat vara att: - Lämna säkerhetsdatablad eller annan information till mottagaren av ett ämne, en blandning eller en vara som innehåller vissa ämnen, samt se till att dessa uppgifter är uppdaterade. - Använda och hantera ämnet enligt åtgärderna för riskhantering som anges i säkerhetsdatablad eller i egen kemikaliesäkerhetsbedömning och vidarebefordra nya uppgifter om ämnet och åtgärder för hantering i distributionskedjan. - Göra en kemikaliesäkerhetsrapport och göra anmälan till Echa, om användningsområde ämnet ska användas till i verksamheten inte omfattas av registreringen. - Ansöka om tillstånd före så kallade slutdatumet, endast om användningen inte uppfyller villkor i annat beviljat tillstånd. - Om tillstånd har beviljats för ett ämne och användningen uppfyller villkoren i tillståndet, anmäla användningen till den europeiska kemikaliemyndigheten inom viss tid. c) Tillverkar ni ämnen? Lagrum: Artikel 3.9 En tillverkare tillverkar ämnen (inte produkter) inom EU. Precis som en importör ansvarar de för att registrera de ämnen som de tillverkar eller importerar samt anmäla ämnet till klassificerings- och märkningsregistret. De ska även upprätta och överlämna uppdaterad information till nästa länk nedåt i distributionskedjan. De ska dessutom kontrollera om ämnet omfattas av tillståndskrav. 2. Vilken roll/vilka roller bedömer ni att er verksamhet har enligt Reach? Om osäkerhet finns så använd verksamhetsutövarens svar i fråga 1 som grund för ett resonemang. Säkerhetsdatablad och information 3. a) Hur kontrollerar och säkerställer ni att era kemiska produkter endast används för registrerade användningsområden? Lagrum: Artikel 37.5 Verksamhetsutövaren måste kontrollera att de ämnen de hanterar inte används utanför det användningsområde ämnet registrerats för. De registrerade användningsområdena ska anges i avsnitt 1.2 i säkerhetsdatabladet. Det är dock inte alltid användningsområden finns i säkerhetsdatabladen. 2

3 Om användningsområdet inte finns angett i säkerhetsdatabladet kan verksamheten kontakta leverantören gällande detta. Använder verksamhetsutövaren ämnet utanför det redan registrerade användningsområdet ska verksamhetsutövaren kontrollera om en kemikaliesäkerhetsbedömning behöver göras. Se även kommentaren till fråga 13 för mer information om användningsområden och exponeringsscenarier. Möjlig åtgärd: Om företagets användning skiljer sig från det som anges i SDB ska företaget ta kontakt med leverantörer och fråga om det är möjligt att få med sitt användningsområde på SDB. Om det inte går så behöver företaget lösa detta genom att t.ex. byta leverantör, göra en kemikaliesäkerhetsrapport eller ändra sin användning. Kommun/länsstyrelse kan ställa krav på upprättande av rutiner med stöd av Miljöbalken (26:9) och egenkontrollförordningen. b) Om ert användningsområde inte omfattas av registreringen, har ni som nedströmsanvändare gjort en bedömning av riskerna (kemikaliesäkerhetsbedömning)? Lagrum: Artikel 14, artikel 37.4 och bilaga XII Verksamhetsutövaren ska bedöma och dokumentera att riskerna med det ämne de använder kontrolleras tillräckligt väl när det används för ett användningsområde som inte omfattas av säkerhetsdatabladet. Detta ska göras på ett sätt som gör att även användare nedåt i distributionskedjan kan kontrollera riskerna. Specifika kriterier om vad detta ska omfatta återfinns i bilaga XII. Denna bedömning görs av verksamheten och ska inte skickas in till någon myndighet för godkännande, men ska kunna uppvisas vid tillsyn. Möjlig åtgärd: Kommun/länsstyrelse kan ställa krav på upprättande av rutiner med stöd av Miljöbalken (26:9) och egenkontrollförordningen. 4. a) Kontrollerar ni att samtliga säkerhetsdatablad ni får från leverantörer är på svenska? Lagrum: Artikel Nedströmsanvändaren bör känna till att leverantören av vissa ämnen eller blandningar ska förse dem med ett säkerhetsdatablad som ska vara skrivet på svenska. Detta gäller för produkter som släpps ut på den svenska marknaden. Möjlig åtgärd: Det är leverantörens ansvar att tillhandahålla säkerhetsdatablad på svenska. I de fall företaget inte får säkerhetsdatablad på svenska av sina leverantörer ska tillsynsmyndigheten vidarebefordra uppgifter om dessa leverantörer (företag, 3

4 adress, kopia på säkerhetsdatablad) till KemI eftersom de är ansvarig tillsynsmyndighet när det gäller utsläppandet på marknaden. b) Hur ser era rutiner ut för att vidarebefordra uppgifter om eventuella fel i säkerhetsdatabladen till era leverantörer? Lagrum: Artikel 34. Säkerhetsdatabladen innehåller information om riskhanteringsåtgärder som verksamhetsutövare är skyldiga att tillämpa så att hantering och användning av de kemiska produkterna görs på ett säkert sätt. Nedströmsanvändare som upptäcker uppgifter om riskhanteringsåtgärder i säkerhetsdatabladen som inte stämmer ska vidarebefordra denna information i distributionskedjan. Leverantörer ska även kontaktas om det är oklart hur informationen ska tolkas eller om det finns skäl att direkt ifrågasätta riskhanteringsåtgärderna. Informationen behöver föras vidare i leverantörskedjan för att eventuella nya risker ska kunna identifieras och tas hänsyn till av alla användare. Möjlig åtgärd: Kommun/länsstyrelse kan ställa krav på upprättande av rutiner med stöd av Miljöbalken (26:9) och egenkontrollförordningen. 5. a) Har alla arbetstagare tillgång till uppdaterade säkerhetsdatablad eller motsvarande information? På vilket sätt? b) Hur säkerställer ni att säkerhetsdatabladen (eller motsvarande information) är tillgängliga och uppdaterade? Lagrum: Artikel 35. Arbetstagaren har rätt att få information om ämnen/blandningar som de använder eller kan exponeras för i sitt arbete. Arbetstagare bör ha tillgång till säkerhetsdatablad digitalt eller i pappersform, exempelvis vid hanteringen av produkterna eller samlade i en pärm. Verksamheten bör kunna redogöra för vilka rutiner de har, hur ofta de går igenom att säkerhetsdatabladen är uppdaterade och vem som ansvarar för att göra detta. Möjlig åtgärd: Kommun/länsstyrelse kan ställa krav på rättelse. Detta kan göras med stöd av 26 kap. 9 Miljöbalken. 4

5 6. Hur ser era rutiner ut för att kontrollera och säkerställa att åtgärderna för riskhantering i säkerhetsdatabladen följs? Lagrum: Artikel 31, Artikel 37.5 och bilaga II. Säkerhetsdatablad innehåller 16 avsnitt där rubriker och ordningsföljd är obligatorisk. Syftet med frågan är att kontrollera om verksamhetsutövaren har fungerande rutiner som ska säkerställa att åtgärdena för riskhantering som anges i säkerhetsdatabladen följs, så att användningen kan ske på ett säkert sätt. a) Avsnitt 6: Åtgärder vid oavsiktliga utsläpp Avsnitt 6 handlar om rekommenderade åtgärder vid oavsiktliga utsläpp samt hur man kan förhindra eller minimera skadliga effekter. Uppmärksamma företaget på vilken information som kan fås i säkerhetsdatablad under denna punkt. Jämför sedan med de rutiner som finns hos företaget för att hantera oavsiktliga utsläpp och om de stämmer överens med instruktionerna i säkerhetsdatablad. Hänvisningar kan göras till avsnitt 8 och 13. b) Avsnitt 7: Hantering och lagring Avsnitt 7 handlar om rekommendationer för säker hantering och lagring. Uppmärksamma företaget på vilken information som kan fås i säkerhetsdatablad under denna punkt. Det är viktigt att informationen i säkerhetsdatablad stämmer med produktens farliga egenskaper. Att bortse från riskerna är allvarligt men rekommendationer om överdrivna skyddsåtgärder är inte heller bra. Jämför sedan med hur företaget hanterar och lagrar de aktuella produkterna i verkligheten. c) Avsnitt 13: Avfallshantering Avsnitt 13 anger hur ämnet eller blandningen och förpackningar ska tas om hand. Uppmärksamma VU vilken information som kan fås i SDB under denna punkt. T.ex. hänvisning till relevanta bestämmelser om avfall, om avfallet är farligt avfall, förslag på avfallskod. Jämför sedan med hur företaget hanterar avfall. Möjlig åtgärd: Kommun/länsstyrelse kan ställa krav på upprättande av rutiner med stöd av Miljöbalken (26:9) och egenkontrollförordningen. Tillstånd, kandidatförteckningen och begränsningsregler 7. a) Använder ni ämnen som finns upptagna på Reach-förordningens bilaga XVII (ämnen med specifika begränsningar)? b) Vilken typ av begränsningar gäller och är dessa relevanta för verksamhetens användning? c) Följs eventuella begränsningar som gäller hantering? Lagrum: Bilaga XVII, Artikel 67. 5

6 En lista över ämnen som har förbjudits eller begränsats på grund av att användningen medför oacceptabla risker. Ett ämne på bilaga XVII får, som sådant eller ingående i en kemisk produkt eller vara, endast tillverkas, släppas ut på marknaden eller användas om det uppfyller de villkor som gäller för denna begränsning. Kommun/länsstyrelse har tillsyn på att verksamhetsutövaren uppfyller kraven på hantering av ämnet. Kemikalieinspektionen har tillsyn över utsläppandet på marknaden. Möjlig åtgärd: Krav på kunskap enligt miljöbalkens hänsynsregler. Om tillsynsmyndigheten upptäcker att företaget använder ämnen i strid med begränsningsreglerna så måste krav på rättelse ställas. Detta kan göras med stöd av 26 kap. 9 Miljöbalken. Att bryta mot artikel 67 är straffbart enligt 29 kap. 3 punkt 9, Miljöbalken. 8. Använder ni ämnen som finns upptagen i Reach-förordningens bilaga XIV (ämnen som kräver tillstånd)? Lagrum: Bilaga XIV, artikel 56, artikel 58.1, artikel 66, artikel Bilaga XIV är en lista över ämnen som det krävs tillstånd för att få använda. Syftet med frågan är att se om företagen vet om de har ämnen som är med på bilagan och om de känner till vad det innebär eller kommer att innebära. På så vis har de möjlighet att i tid fundera på hur de tänker hantera situationen, t.ex. genom att undersöka alternativa ämnen. En nedströmsanvändare får använda ett ämne på bilaga XIV förutsatt att den egna hanteringen finns med i ett tillstånd som beviljats en aktör längre upp i distributionskedjan samt att företagets användning uppfyller de villkor som fastställts i tillståndet (artikel 56.2). Kommun och länsstyrelse har tillsyn över att hanteringen följer villkoren i tillståndet. För att få använda ämnet enligt artikel 56.2 måste nedströmsanvändaren anmäla inom tre månader till Echa (artikel 66). En nedströmsanvändare kan även själv ansöka om tillstånd (art 62.2). Företaget måste då bevaka de tidpunkter som gäller för ansökan till Echa. För ett ämne som är infört på bilaga XIV fastställs nämligen sista datum för ansökan och datum för när ämnet inte får användas eller släppas ut på marknaden utan tillstånd, så kallat slutdatum (artikel 58.1). I dagsläget, november 2015, är det mycket få slutdatum som har passerats och därmed mycket få ämnen som har hunnit få tillstånd. Under 2016 ska ett projekt kring tillsyn på tillstånd drivas på nationell nivå för alla medlemsstater. I Sverige är det KemI som deltar och som sedan kommer informera om hur detta på bästa sätt kan hanteras. Möjlig åtgärd: Krav på kunskap enligt miljöbalkens hänsynsregler. 6

7 När tillstånd finns för ett ämne: Om ett företag använder ett ämne som anges i bilaga Bilaga XIV men i strid med bestämmelserna i artikel 56 (förutsättningar för att få använda ett ämne i bilaga XIV), så kan det dömas för otillåten miljöverksamhet (böter eller fängelse i högst två år) med stöd av Miljöbalken 29 kap 4 punkt 1l. Tillsynsmyndigheten måste även ställa krav på rättelse. Detta kan göras med stöd av 26 kap. 9 Miljöbalken. 9. Använder ni ämnen som finns upptagna på kandidatförteckningen (Reachförordningens lista med ämnen som kan bli tillståndspliktiga)? Lagrum: Artikel 57, artikel 59.1 Ämnen som uppfyller kriterierna i artikel 57 sammanställs i en kandidatförteckning. Ämnen på kandidatförteckningen kan komma att omfattas av tillstånd (bilaga XIV). För ämnen på kandidatförteckningen finns krav på anmälan och informationsplikt enligt artikel 7 respektive artikel 33. Det är kemikalieinspektionen som har tillsyn på anmälan och informationskravet hos nedströmsanvändare. Möjlig åtgärd: Krav på kunskap enligt miljöbalkens hänsynsregler. Om de använder ämnen på kandidatförteckningen bör företaget informeras om att ämnet kan komma att bli tillståndspliktigt framöver och att de därför bör undersöka om det finns alternativa ämnen. 10. Hur bevakar ni om ett ämne ni använder är upptaget eller tas upp på någon av listorna i frågorna 7-9? 11. Hur arbetar ni med att byta ut kemikalier som omfattas av kraven ovan? Lagrum: Artikel 55 Syftet med fråga 10 är att se hur företaget arbetar med att hålla sig uppdaterade om Reach-förordningen för att på så vis ta reda på om och hur de berörs. Syftet med fråga 11 är att uppmuntra företaget till att fundera kring hur de kan byta ut farliga ämnen till mindre farliga. Tillståndsystemet ska kontrollera ämnen som inger mycket stora betänkligheter. Därför ska alla som ansöker om tillstånd beakta alternativ samt bedöma om det är teknisk och ekonomisk möjligt att byta ut ämnet i frågan. Att upprätta en kemikalieförteckning med information om ämnen som omfattas av Reach är ett bra sätt att visa att kunskap om ämnena finns. Det ger även en bra överblick över kemikalieanvändningen på företaget. Möjlig åtgärd: Krav på kemikalieförteckning finns i Förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. Därutöver finns krav på kunskap och att byta ut farliga ämnen till mindre farliga ämnen i miljöbalkens hänsynsregler. Kommun/länsstyrelse kan även ställa krav på upprättande av rutiner med stöd av Miljöbalken (26:9) och egenkontrollförordningen. 7

8 Exponeringsscenarier Frågorna Ibland behövs en exponeringsbedömning av ett ämne för att bedöma hur människor och miljö kan komma att exponeras för ämnet. En viktig del av exponeringsbedömningen är de så kallade exponeringsscenarierna som ska beskriva hur ämnet tillverkas och används samt vilka riskhanteringsåtgärder och driftförhållanden som rekommenderas för att ämnet ska kunna hanteras på ett säkert sätt. Än så länge, november 2015, är det inte särskilt vanligt med exponeringsscenarier men det är ändå viktigt att uppmärksamma företagen på att det förekommer och vad som gäller då. Definitionen av ett exponeringsscenario enligt artikel 3.37: En uppsättning villkor, inbegripet driftförhållanden och riskhanteringsåtgärder, som beskriver hur ämnet tillverkas eller används under sin livscykel och hur tillverkaren eller importören kontrollerar eller rekommenderar nedströmsanvändare att kontrollera exponeringen av människor och miljön. Dessa exponeringsscenarier kan allt efter behov avse en specifik process eller användning eller flera processer eller användningar. Lagrum: Artikel 14, artikel 37, artikel 39 och bilaga I. 12. Har ni fått säkerhetsdatablad som innehåller exponeringsscenarier? Syftet med frågan är att uppmärksamma företag på att exponeringsscenarier kan förekomma och se vilken kunskap de har om dessa. Exponeringsscenarior förmedlas på olika sätt för ämnen och blandningar. För ämnen ska exponeringsscenariot förmedlas som en bilaga till säkerhetsdatabladet. För blandningar kan information om säker användning förmedlas på flera sätt, i säkerhetsdatabladet eller som bilaga till säkerhetsdatabladet. - Exponeringsscenarier för ingående ämnen som är relevanta kan bifogas till säkerhetsdatabladet. - Sammanställning av relevant information om hur blandningen kan användas säkert utifrån exponeringsscenarierna för de ingående ämnena kan göras av formuleraren. - Information som är nödvändig för de ingående ämnena utifrån exponeringsscenarierna kan läggas till i säkerhetsdatabladet av formuleraren. (Det ska framgå att informationen kommer från exponeringsscenario.) Möjlig åtgärd: Inga. I Reach finns heller inget krav på format för exponeringsscenarier men Echa har tagit fram ett standardformat som är möjligt att använda. 8

9 13. Omfattas er användning av exponeringsscenarierna? Ett exponeringsscenario hänvisar alltid till ett eller flera identifierade användningar. En verksamhet som får ett utökat säkerhetsdatablad med exponeringsscenarier som bilaga ska kontrollera att verksamhetens användning av ämnet tas upp i avsnitt 1.2 i säkerhetsdatabladet och i exponeringsscenario. Tillsynsmyndigheten ska jämföra om beskrivningen av ämnets/blandningens identifierade användning i exponeringssceneriet stämmer överens med hur företaget använder ämnet/blandningen i verksamheten. Om företagets användning inte omfattas av exponeringsscenariot finns flera åtgärder som kan vidtas: - Kontakta leverantören för att fråga om de kan ta med verksamhetens användning som en identifierad användning (detta är en rättighet en nedströmsanvändare har, men leverantören har dock ingen skyldighet att ta med detta.) - Ändra till en användning som omfattas av exponeringsscenariot. - Byta till en leverantör som har med verksamhetens användningsområde i säkerhetsdatablad och exponeringsscenario. - Som nedströmsanvändare göra en kemikaliesäkerhetsbedömning. - Sluta använda ämnet. Möjlig åtgärd: Det går att ställa krav på att företaget utför åtgärder eller har rutiner för detta. Beslut kan fattas med stöd av 26:9 MB och Reach artikel 37 eller egenkontrollförordningen. 14. Hur kontrollerar ni att exponeringsscenarierna följs? Syftet med frågan är att kontrollera om verksamhetsutövaren följer exponeringsscenarierna så att användningen kan ske på ett säkert sätt. Kontrollera om företaget följer det som anges i exponeringsscenarierna vad gäller: - Användningsförhållanden Specificerar omständigheterna för användningen av ett ämne och utgör de parametrar som bestämmer exponeringen vid användning, t.ex. driftförhållanden eller koncentration i en blandning. - Riskhanteringsåtgärder Åtgärder för att minska miljöexponering och personexponering, t.ex. utsugsventilation, förbränning av avgaser, avloppsrening. Tillsynsmyndigheten ska se till att risker som beskrivs i exponeringsscenarierna hanteras på ett riktigt sätt. Möjlig åtgärd: Kommun/länsstyrelse kan ställa krav på upprättande av rutiner med stöd av Miljöbalken (26:9) och egenkontrollförordningen. 9

10 15. Vad har ni för rutiner om/när ni får ett säkerhetsdatablad med exponeringsscenarier? Som verksamhetsutövare bör man ha kunskap om vad man ska göra när man får ett utökat säkerhetsdatablad med exponeringsscenarier, dvs. vad som ska kontrolleras och vem som ansvarar för att detta görs. Möjlig åtgärd: Kommun/länsstyrelse kan ställa krav på upprättande av rutiner med stöd av Miljöbalken (26:9) och egenkontrollförordningen. 10