Naturskyddsföreningens synpunkter på remiss angående Ny kosmetikaförordning. Förslag från Kommissionen, 5 februari 2008

Transkript

1 Registratorn Socialdepartementet Stockholm Stockholm Vårt dnr: 123/2008 Ert dnr: S2008/1768/HS Naturskyddsföreningens synpunkter på remiss angående Ny kosmetikaförordning. Förslag från Kommissionen, 5 februari 2008 Sammanfattning Syftet med översynen av lagstiftningen på kosmetikaområdet är regelförenkling. Detta syfte är enligt Naturskyddsföreningens åsikt gott, men säkerheten för hälsa och miljö måste stärkas. Förbättringar krävs på följande områden: Miljökrav måste införas. Allergiframkallande ämnen bör inte tillåtas. Parfymer bör förbjudas i produkter för barn. Behåll förbudet mot CMR kategori 1, 2 och 3 som det är i nuvarande lagstiftning. Klassificering och märkning ska även omfatta kosmetika. Säkerhetsbedömningen bör särskilt ta upp riskerna med nanopartiklar Förslaget innehåller förbättringar på följande områden: Stärkt konsumentskydd genom att tydliga krav på säkerhetsbedömningen införs Rapportering av biverkningar införs Konserveringsmedel får bara användas i syfte att konservera produkten Övergripande synpunkter Miljökrav saknas helt Naturskyddsföreningen anser att det är högst beklagligt att miljöaspekter inte tas in i förslaget till ny kosmetikalagstiftning. Enligt vår syn kommer REACH inte att ge ett tillräckligt skydd vad gäller miljöeffekter från kosmetika. Enligt vår bedömning kommer det att dröja ända till 2018 innan miljöegenskaperna hos många ingredienser i kosmetika blivit kartlagda. I dagsläget har miljöarbetet avstannat vad gäller kemikaliers miljöegenskaper inom kosmetikabranschen med hänvisning till att REACH kommer att generera kunskap. Det är därför av yttersta vikt att miljökrav arbetas in redan i denna

2 version av kosmetikalagstiftningen. Ett starkt skäl till detta är att kosmetikaprodukter tvättas av och hamnar i avloppsvattnet som i sin tur, i mer eller mindre behandlad form, når vattenmiljöer och därmed kan påverka många växter och djur. Det finns i dagsläget många exempel på miljöstörande ämnen som används i kosmetika och kan detekteras i miljön även efter reningsverk. Några exempel på detta är den antibakteriella substansen triclosan, som bl.a. är vanlig i tandkräm, som bioackumuleras i fisk och även återfinns i bröstmjölk, solskyddsfaktorerna ethylhexylmethoxycinnamate, benzophenone-3 och 4- methylbenzylidene camphor som påverkar korallrev, och den aktiva beståndsdelen i många mjällschampon zinkpyrition som är extremt giftig för fisk. Listan kan göras mycket lång, vilket i hög grad beror på att inga miljökrav över huvud taget ställs i nuvarande kosmetikalagstiftning. Naturskyddsföreningen anser att Sverige ska driva att ämnen som kan klassificeras som miljöfarliga enligt direktiv 67/548/EEC inte ska få ingå i kosmetikaprodukter. Enligt vår bedömning är detta krav tydligt och enkelt att tolka. Vad gäller ytaktiva ämnen, tensider, bör samma slags krav på biologisk nedbrytbarhet som ställs i tvätt- och rengöringsmedelsförordningen (648/2004) ställas, utan möjlighet till de undantag som där görs för industriell användning för tensider med sämre nedbrytbarhet. Vidare anser Naturskyddsföreningen att ämnen som kan klassificeras som allergiframkallade eller är kända för att ge upphov till allergi inte ska tillåtas i kosmetikaprodukter. För kosmetikaprodukter för barn oavsett ålder bör kravet ställas att de inte får innehålla parfym, då parfymallergi är en av de vanligaste allergierna och så vitt känt inte kan botas. Skulle en åldersgräns bedömas mer framkomlig i förhandlingar ska den enligt Naturskyddsföreningens åsikt vara lägst 3 år. Det vore även önskvärt om kosmetika varningsmärktes på samma sätt som andra kemiska produkter. I dagsläget är kosmetika undantaget från märkningsföreskrifterna vilket innebär att skyddsnivån kan bli högre för en kemisk produkt än för kosmetika eftersom det inte finns någon samstämmighet mellan säkerhetsbedömningen och reglerna för klassificering och märkning enligt 67/548 eller de nya förslagen enligt GHS (Globally Harmonized System of Classification and Labelling of Chemicals). Förslaget innehåller förbättringar Naturskyddsföreningen anser att förslaget innehåller delar som väsentligt stärker konsumentskyddet jämfört med tidigare lagstiftning. Det gäller att krav på vad som ska ingå i säkerhetsbedömningen har specificerats. Samtidigt vill vi påpeka att krav på säkerhetsbedömning av ingående nanopartiklar måste införas. Ytterligare en styrka är att företagen ska rapportera biverkningar produkterna har. Ett centralt register för biverkningar borde byggas upp hos kommissionen för att undvika extra administration hos de olika medlemsstaterna. En styrka i förslaget är att ingredienser som är godkända som konserveringsmedel föreslås inte få användas i annat syfte än att konservera produkten. Detta är bra ur miljösynpunkt eftersom konserveringsmedel alltid är giftiga och användningen tidigare tillåtit högre koncentrationer om avsikten med användningen varit en annan än att konservera produkten.

3 Detaljsynpunkter I detaljsynpunkterna har Naturskyddsföreningen i möjligaste mån försökt referera till den del i förslaget som kommenteras. Recital (9) Bör läggas till att produkter som marknadsförs med medicinska påståenden ska bedömas som läkemedel och ej kosmetika. Se 1 läkemedelslagen som förenklat uttryckt innebär att till läkemedel räknas alla ämnen som påstås kunna användas för att behandla eller förebygga sjukdomar hos människor och djur samt alla ämnen som kan användas för att behandla sjukdomar hos människor och djur. Recital (12) Ordet reasonably tillför ingen hjälp till tolkning då det ej definieras. Recital (15) Produktinformationsfilen bör vara offentlig. Det ger konsumenterna mer information och förenklar tillsynen då ansvarig myndighet ej behöver ha hjälp av ansvarig myndighet i annat land för att få fram informationen i produktinformationsfilen. Recital (24) Det är oklart varför vissa typer av färger undantas från listning i Annex IV. Recital (26) Förbudet mot CMR 1,2 och 3 bör inte ändras. Det är starkt i nuvarande lagstiftning och har fungerat väl i syftet att skydda människors hälsa. Om förbudet skulle luckras upp med motiveringen att ämnen som är tillåtna i mat bör tillåtas även om de är cancerogena, mutagena eller reproduktionstoxiska faller hela syftet med förbudet. Att reglera med avseende på den inneboende farligheten som nuvarande skrivning gör är klokt eftersom det finns CMR-ämnen där det inte är möjligt att avgöra vid vilken koncentration ett ämne är ofarligt. Recital (39) Ämnen som kan klassificeras som allergiframkallade eller är kända för att ge upphov till allergi inte ska tillåtas i kosmetikaprodukter. För kosmetikaprodukter för barn oavsett ålder bör kravet ställas att de inte får innehålla parfym, då parfymallergi är en av de vanligaste allergierna och så vitt känt inte kan botas. Skulle en åldersgräns bedömas mer framkomlig i förhandlingar ska den enligt Naturskyddsföreningens åsikt vara lägst 3 år. Recital (40) Bör läggas till att produkter som inte får marknadsföras med medicinska påståenden. Se även Recital (9). Recital (42) Syftet med att ge konsumenter tillgång till information är gott, men ordet certain bör strykas eftersom det inte är definierat. Då blir det upp till konsumenten att bedöma om denne fått den information denne behövde för att göra ett fullgott val. Recital (49) Det framgår ej varför möjligheten till en lista över godkända antioxidanter tas bort.

4 Recital (55) Ikraftträdandet bör vara 18 månader efter att förordningen beslutats, i likhet med som när förordningen för tvätt- och rengöringsmedel infördes. Då detta förslag till förordning innehåller mycket mindre förändringar borde det vara genomförbart. Chapter 1 Article 1: Skydd av miljön bör läggas till som ett mål. Article 2: 1.(a) Ordet skin borde kunna ersätta epidermis för att förenkla texten. En definition på distributör bör införas för att kunna ställa krav även på distributörer vad gäller att vidareförmedla information i försäljningskedjan och att de bara säljer produkter som det vet uppfyller lagstiftningen. En anledning till detta är att det skulle kunna stävja exempelvis försäljning av kvicksilverinnehållande hudblekningsprodukter importerade från länder utanför EU. Exempel på formuleringar finns i föreliggande förslag till ny lagstiftning på leksaksområdet. En definition mellan rinse off och stay on produkter måste införas eftersom olika bestämmelser för dess gäller i lagstiftningen. Det finns idag oklarheter t ex om ett långtidsverkande hårbalsam är att betrakta som en rinse off produkt eller ej. Definitionen skulle kunna inbegripa att om mer än 90% av produkten sköljs av vid användning så är det en rinse off produkt. Chapter II Article 3. Lägg till att produkten ska vara säker för miljön, inte bara människors hälsa. Stryk reasonably (se Recital (12) ovan). Article 4. Krav på distributören kan möjligen läggas till här. (se Article 2 ovan). Article 6. Den strukna Article 3 (om att bara produkter som uppfyller lagstiftningen ska få säljas) bör inarbetas i denna artikel. Det finns en skillnad i att alla produkter som uppfyller lagen måste få säljas (Article 6) och den strukna artikel 3. Om artikel 3 stryks kan det innebära att mindre vikt läggs vid tillsyn för att hålla produkter som inte uppfyller lagstiftningen borta från marknaden. För att skydda människor och miljö är det viktigt att sådana produkter inte finns på marknaden. Chapter III Article 7 Miljöbedömning bör läggas till säkerhetsbedömningen. Article 8 1.(d) Även här bör det påpekas att medicinska påståenden inte är tillåtna. 1.(e) Struket stycke. Bör inte strykas eftersom det ger tillgång till information för konsumenter.

5 1.(e) Det förefaller mycket krångligt att produktfilen enbart behöver vara tillgänglig i det land som produkten först registrerats i. Det är en god intention att medlemsstaterna ska samarbeta, men det finns risk att tillsynen försvåras genom detta. Produktinformationen bör finnas tillgänglig för alla distributörer (se även Article 2 ovan). Rimligen borde det kunna krävas att informationen finns tillgänglig även på engelska. Det är av yttersta vikt att tillsynen kan användas för att kräva ut ansvar från distributörer, inte enbart från den som tillverkar produkten. Article (e). Det är mycket positivt att nanopartiklar omfattas men skrivningen måste ändras eftersom inga särskilda krav finns i förslaget för säkerhetbedömningen av nanopartiklar. Alla nanopartiklar som ingår bör listas, inte bara de som inte listas i bilagorna. Förslagsvis kan orden other than substances listed in Annexes III to VI of this regulation strykas. Vidare behöver anges vilken storlek det är på nanopartiklarna för att förenkla framtida bedömningar. 2. Fullständigt innehåll bör anges, inte bara en ramformulering där inte ens koncentrationsintervallen är definierade. 3. Även punkten g bör meddelas de ansvariga myndigheterna i medlemsländerna för förenklad tillsyn t ex vad gäller de ämnen som enbart tillåts i viss koncentration. Chapter IV. Article (c) Meningen är mycket svårbegriplig, den behöver förtydligas så att man förstår vad som är tillåtet och inte. 1.(f). Det är positivt att ingredienser som är godkända som konserveringsmedel föreslås inte få användas i annat syfte än att konservera produkten. Article 12. (1) Förbudet mot CMR 1,2 och 3 bör inte ändras. Det är starkt i nuvarande lagstiftning och har fungerat väl i syftet att skydds människors hälsa. Om förbudet skulle luckras upp med motiveringen att ämnen som är tillåtna i mat bör tillåtas även om de är cancerogena, mutagena eller reproduktionstoxiska faller hela syftet med förbudet. Att reglera med avseende på den inneboende farligheten som nuvarande skrivning gör är klokt eftersom det i regel inte är möjligt att med hög säkerhet avgöra vid vilken koncentration ett CMRämne är ofarligt. (2) Bör strykas eftersom Naturskyddsföreningen anser att (1) ej ska ändras. Chapter VI Article 15 1.(f) Funktionen måste anges för produkten för att underlätta för konsumenter att göra medvetna val. Stryk därför unless it is clear from its presentation. 1.(g) (iii) Tillsatser såsom lösningsmedel eller bärare för parfymer måste också anges. Enligt den erfarenhet Naturskyddsföreningen har från föreningens arbete med miljömärkningen Bra Miljöval är det tydligt att parfymer kan innehålla ett flertal ämnen som kan vara skadliga

6 för människa och miljö utan att det framgår av förpackningen. Exempel på sådana substanser är ftalater och BHT. Article Även här bör det påpekas att medicinska påståenden inte är tillåtna. Article 17 Denna artikel är bra vad gäller konsumenters tillgång till information. Det bör kunna framgå av förpackningen var denna information finns tillgänglig. Även säkerhetsbedömningen bör vara offentlig. Chapter VII Det är positivt att biverkningar ska redovisas, men det vore enklare om ett biverkningsregister byggdes upp av kommissionen än att de enskilda medlemsländerna ska skicka informationen till varandra. Chapter VIII Article 25 Det förefaller mycket krångligt att produktfilen enbart behöver vara tillgänglig i det land som produkten först registrerats i. Det är en god intention att medlemsstaterna ska samarbeta, men det finns risk att tillsynen försvåras genom detta. Produktinformationen bör finnas tillgänglig för alla distributörer (se även Article 2 ovan). Rimligen borde det kunna krävas att informationen finns tillgänglig även på engelska. Det är av yttersta vikt att tillsynen kan användas för att kräva ut ansvar från distributörer, inte enbart från den som tillverkar produkten. Chapter X Article 34 Ikraftträdandet bör vara 18 månader efter att förordningen beslutats, i likhet med som när förordningen för tvätt- och rengöringsmedel infördes. Då detta förslag till förordning innehåller mycket mindre förändringar borde det vara genomförbart. Mikael Karlsson ordförande Helena Norin kemikaliehandläggare