Ni välkomnas härmed att lämna synpunkter på bifogade förslag till nya kriterier för Bra Miljöval Kemiska produkter

Transkript

1 Göteborg 15 Maj 2017 Ni välkomnas härmed att lämna synpunkter på bifogade förslag till nya kriterier för Bra Miljöval Kemiska produkter Era svar önskar vi att ni skickar per epost till senast den 16 juni Bra Miljöval är s miljömärkning av varor och tjänster. Med hjälp av Bra Miljöval kan företag kommunicera sina produkters miljöprestanda på ett trovärdigt sätt samtidigt som konsumenter får vägledning och möjlighet att göra de bästa valen ur miljösynpunkt. Märkningen är den enda i Sverige som drivs av en ideell miljöorganisation. För att nå det av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålet Giftfri miljö krävs kraftfulla åtgärder, både nationellt och internationellt. Utöver politiska beslut behövs innovativa, miljömedvetna företag, såsom Bra Miljövals licenstagare, och konsumenter som gör aktiva val. Bra Miljöval vägleder konsumenter och inköpare till de miljömässigt bästa valen. På så vis kan miljömärkning av kemiska produkter bidra till att målet om en Giftfri miljö uppnås. Det övergripande syftet med de föreslagna kriterierna är att minimera kemiska produkters påverkan på miljö och hälsa. Märkningen vill gynna utfasning av miljö- och hälsofarliga ämnen och uppmuntra substitution till bättre alternativ. s miljögiftspolicy har legat till grund för kriteriernas utformning. Offentliga verksamheter, såsom sjukhus, skolor och äldreboenden, hanterar stora volymer av kemiska produkter. Kriterierna har därför anpassats för att vara direkt tillämpliga i offentlig upphandling genom hänvisning till miljömärket, något som numera är möjligt genom ny upphandlingslagstiftning. I stora delar bygger kriterierna på den europeiska kemikalielagstiftningens metodik för att identifiera ämnen med problematiska egenskaper. Det gäller exempelvis ämnen som bryts ned långsamt, har potential att bioackumuleras, eller riskerar att ge upphov till cancer eller reproduktionsstörningar. menar sedan länge att dessa ämnen bör fasas ut, till förmån för mindre farliga alternativ. De krav i kriterierna som omfattar ovanstående motiveras därför inte ytterligare i detta följebrev. Detsamma gäller sådana krav där miljönyttan tydligt framgår ändå, eller enkelt kan förstås av de korta motiveringar som anges i själva kriteriedokumentet. Istället återfinns i detta brev utförligare motiveringar till ett antal av kriteriernas krav där vi bedömer att det inte är lika tydligt framgår varför kraven formulerats på det vis som gjorts. Vi har också valt att särskilt lyfta några av de krav som tillkommit jämfört med tidigare kriterieversion.

2 Anpassning till offentlig upphandling Sedan den nya upphandlingslagstiftningen trädde ikraft 1 januari 2017 så är det möjligt att direkt hänvisa till en miljömärkning. Det går alltså fint att ställa som krav att en kemisk produkt ska vara märkt med tex Bra Miljöval. Detta ställer emellertid vissa krav på miljömärkningen ifråga. De märkningar som följer standarden ISO 14024, såsom Bra Miljöval, Svanen och TCO Certified, anses leva upp till dessa krav. Utöver detta är det även centralt att märkningens kriterier har ett samband med kontraktsföremålet. I de nya kriterierna för Bra Miljöval Kemiska produkter har därför de krav som omfattade licenstagarens allmänna miljöarbete eller där kopplingen till den märkta produkten bedömts vara svag, utgått. får emellanåt frågor från offentliga upphandlare om enskilda krav i kriterierna för Bra Miljöval motsvarar de som återfinns i hållbarhetskriterierna som Upphandlingsmyndigheten (UHM) tagit fram för offentlig upphandling. Ofta beror denna tveksamhet på att kraven formulerats på olika vis, men med samma innebörd. De nya kriterierna har därför omformulerats och förtydligats på ett antal punkter, för att tydliggöra att Bra Miljöval där fungerar som verifikat för kraven som återfinns i Upphandlingsmyndighetens kriterier. På motsvarande vis har även vissa andra punkter förtydligats. Fler testmetoder har utvärderats och lagts till I de nya kriterierna godtas även testmetoderna OECD 310 för aerob nedbrytbarhet, samt OECD 311 och ECOTEC nr 28 för anaerob nedbrytbarhet, i tillägg till de sedan tidigare godkända metoderna. Praxis förs in i kriteriedokumenten För några produktgrupper och tillämpningar har tagit fram en praxis som redan tillämpas på nuvarande kriterier. Det gäller exempelvis städservetter och vissa typer av skovårdsprodukter, samt hur några av kriteriepunkterna ska tolkas. I samband med att nya kriterier tagits fram har denna praxis förts in i kriteriedokumentet. Förändrade kriterier för kronisk akvatisk toxicitet Kronisk akvatisk toxicitet hos kemikalier kan bedömas antingen som en sammanvägning av akut toxicitet och nedbrytbarhet, eller genom direkta tester av långtidseffekter. Nuvarande kriterier har till största delen varit baserade på det första alternativet. I de nya kriterierna införs krav som är relaterade även till de direkta testmetoderna. I kriteriepunkt 1.26 beskrivs i detalj hur data för kronisk akvatisk toxicitet ska genereras. Som framgår i punkt 1.26 ska, om vissa omständigheter är uppfyllda, istället beräkning med hjälp av en säkerhetsfaktor tillämpas.

3 Krav på förnybar råvara införs Av klimatskäl är det av stor vikt att övergå från fossil till förnybar råvara. I de nya kriterierna ställs därför krav på att licenstagaren dels ska ha kännedom om andelen förnybar råvara i produkten, dels ska ha en policy för att öka andelen som är av förnybart ursprung. Skärpta krav på palmolja I de nya kriterierna skärps kraven så att kemiskt omodifierad råvara från oljepalm ska komma från ekologisk produktion. För mer komplexa derivat, exempelvis de som används till tensider, är utbudet av ekologiskt producerad palmolja sämre, och på dessa ingredienser ställs istället krav på att de ska vara certifierade med RSPO Mass Balance eller högre. Idag är det väl dokumenterat att storskaligt producerad palmolja är förknippad med allvarliga konsekvenser för människor och miljö. Även om det finns brister med RSPO så innebär certifieringen att flera viktiga baskrav på palmoljeproduktionen har uppfyllts. För ämnen som utvunnits ur oljepalm men inte kemiskt modifierats är det möjligt att ställa mer långtgående krav än för derivat, såsom tensider. Mikroorganismbaserade produkter blir märkningsbara Användningen av mikroorganismer har ökat under de senaste åren och de återfinns idag inom många olika produktområden som t.ex. luktborttagare, golvvård, avloppsrensning, såpa och rengöringsmedel. Mikroorganismer som tillsätts rengöringsprodukter har framförallt två funktioner; 1) att konkurrera ut skadliga bakterier på den behandlade ytan och 2) att utsöndra enzymer som bryter ner fett och smuts. Fördelen med att använda mikroorganismer i kemiska produkter är att de har potential att reducera behovet av miljöbelastande kemikalier. Påståendet bekräftas i en studie av Spök och Klade1 som dock tillägger att ytterligare kvantitativa studier krävs för att kartlägga skillnaderna. I tillägg är mikroorganismbaserade produkter ofta starkt koncentrerade, vilket minskar behovet av förpackningar och transporter. Detta sammantaget gör att finner det intressant att öppna upp kriterierna för denna produktkategori. Samtidigt vill vi säkerställa att samma höga krav med avseende på hälso- och miljöaspekter ställs på mikroorganismer som på kemikalier, varför särskilda kriterier utvecklats för dessa. Bland annat får endast mikroorganismer ur riskgrupp 1 (enligt direktiv 2000/54/EG) ingå och de ska vara testade för ett antal patogener. Särskilt strikta krav ställs på produkter som är avsedda att användas där det sker livsmedelsproduktion. För mikroorganismbaserade produkter gäller också ytterligare krav på användarinformation, för att undvika felaktig användning. 1 Spök, A. and M. Klade, Environmental, Health and Legal Aspects of Cleaners Containing Living Microbes as Active Ingredients. 2009, IFZ.

4 Förbud mot nanomaterial införs Det finns en generell kunskapsbrist om nanomaterial och deras effekter på miljö och hälsa, vilket har medfört att ämnena är förknippade med en högre osäkerhet jämfört med bulkmaterialen. Det saknas även testmetoder som är speciellt anpassade till nanomaterials unika egenskaper. OECD:s studie2 om huruvida befintliga testmetoder är användbara för nanomaterial sammanfattas med att befintliga testmetoder generellt sett är tillräckliga för att utvärdera nanomaterials egenskaper, men påpekar att det krävs anpassning av testmetoderna för att bättre fånga in nanomaterialens unika egenskaper. På grund av den osäkerhet som råder kring nanomaterial så införs i de nya kriterierna ett generellt förbud. Undantag kan emellertid medges om nanomaterialet är bedömt som säkert ur hälso- och miljöperspektiv av en oberoende instans, för den specifika användning som ansökan avser. För de produktkategori som omfattas av kriterierna för Bra Miljöval Kemiska produkter bedöms nanomaterial ännu vara sällsynt förekommande. Fler gruppförbud introduceras tycker det är mycket viktigt att kunna begränsa användningen av hela ämnesgrupper, i de fall det finns skäl att anta att hela gruppen av ämnen riskerar att orsaka likartade negativa effekter. Detta för att undvika substitution från påvisat skadliga kemikalier till mindre studerade snarlika alternativ. Sedan tidigare är exempelvis organiska halogenföreningar helt förbjudna inom Bra Miljöval av detta skäl. I de nya kriterierna införs förbud på gruppnivå dels för cykliska siloxaner, dels parabener. Siloxaner: Gruppförbudet mot cykliska siloxaner införs med anledning av deras problematiska miljöegenskaper. Siloxaner kan vara antingen linjära eller cykliska och används i såväl kemiska som kosmetiska produkter. De sannolikt vanligaste cykliska siloxanerna, åtminstone i kosmetiska produkter, är hexamethylcyclotrisiloxane (D3), octamethylcyclotetrasiloxane (D4) decamethylcyclopentasiloxane (D5) och dodecamethylcyclohexasiloxane (D6). Samtliga dessa siloxaner har hög potential att bioackumuleras. Exempelvis konstaterade Warner et al att D4-D6 uppfyller Stockholmskonventionens screeningkriterier för bioackumulerande ämnen3. I tillägg anses D4 och D5, av ECHA:s Member State Committe, vara vpvb-ämnen (dvs mycket persistenta och mycket bioackumulerande). Det ligger därför ett förslag om att lagmässigt begränsa dessa ämnen till högst 0,1% i rinse-off kosmetika. D3 och D6 bedöms inte vara vpvb-ämnen, men har enligt tillgängliga data hos ECHA ingen eller mycket låg nedbrytbarhet enligt OECD 310. Med anledning av ovanstående bedömer det som rimligt att även andra cykliska siloxaner besittter liknande egenskaper och därför införs ett förbud mot gruppen som sådan Warner NA1, Evenset A, Christensen G, Gabrielsen GW, Borgå K, Leknes H. Volatile siloxanes in the European arctic: assessment of sources and spatial distribution, 2010,. Environ Sci Technol Oct 1;44(19):

5 Parabener: Människor exponeras för parabener företrädesvis genom användning av kosmetika, läkemedel och livsmedel. Kosmetika bedöms vara den främsta exponeringskällan4. Parabener kan störa kroppens hormonsystem, främst genom en östrogen eller antiandrogen påverkan. På senare år har man även noterat att parabener kan påverka tex sköldkörtelhormoner och de misstänks bidra till utveckling av fetma. Parabenernas potens att orsaka ovanstående störningar ökar med alkylkedjans längd, där följaktligen propylparaben (PP) och butylparaben (BP) är mest potenta. I kriterierna för Bra Miljöval så är dessa två varianter (PP och BP) förbjudna sedan tidigare. I samband med framtagandet av nya kritierier har vi utvärderat om förbudet bör utvidgas till att gälla samtliga parabener. Slutsatsen är att vi finner det befogat att införa ett gruppförbud för parabener. Visserligen bekräftar flera nyligen gjorda studier5,6 att kortkedjiga parabener, såsom metyl- och etylparaben, har en lägre potens än PP och BP, men potens är långt ifrån det enda som är relevant för hormonstörande ämnen. Nivåer av kroppsegna hormoner, tidpunkt för exponering mm kan vara lika centralt för en eventuellt skadlig effekt som hur östrogent/antiandrogent ett ämne är. Det är också belagt att parabener, i likhet med vissa andra hormonstörande ämnen, kan ge upphov till förstärkande (additiva och synergistiska) kombinationseffekter7,8. Med anledning av detta väljer att införa ett förbud mot parabener som grupp. Vi hoppas på så vis minska den sammanlagda exponeringen för parabener av olika problemgrad. Inom EU tillåts i dagsläget inte parabener som konserveringsmedel i kemiska produkter. Eftersom detta kan komma att förändras, samt att Bra Miljöval-märkningen är tillgänglig även för utomeuropeiska intressenter, införs förbudet även i kriterierna för Bra Miljöval Kemiska produkter. Höjd åldersgräns för barnprodukter anser det viktigt att barn i så liten utsträckning som möjligt exponeras för ämnen som kan ge allergier. Med anledning av detta tillåts inte färger och parfymer i produkter som riktar sig till, eller är avsedda för, barn under 12 år. Tidigare var gränsen 3 år. 4 Environmental Protection Agency, Denmark. Survey of parabens. Part of the LOUS-review. Environmental Project No. 1474, Pereira-Fernandes A, Demaegdt H, Vandermeiren K, Hectors TL, Jorens PG, Blust R, Vanparys C. Evaluation of a screening system for obesogenic compounds: screening of endocrine disrupting compounds and evaluation of the PPAR dependency of the effect. PLoS One Oct 14;8(10):e Campbell JL, Yoon M, Clewell HJ. A case study on quantitative in vitro to in vivo extrapolation for environmental esters: Methyl-, propyl- and butylparaben. Toxicology Jun 5;332: Charles AK, Darbre PD. Combinations of parabens at concentrations measured in human breast tissue can increase proliferation of MCF-7 human breast cancer cells. J Appl Toxicol May;33(5): Ma D, Chen L, Zhu X, Li F, Liu C, Liu R. Assessment of combined antiandrogenic effects of binary. parabens mixtures in a yeast-based reporter assay. Environ Sci Pollut Res Int May;21(10):

6 Skärpta krav på enzymer och färger Eftersom enzymer vanligen är luftvägssensibiliserande, så tillåts de inte längre i sprayprodukter. Detta krav gäller även produkter som inte säljs i sprayförpackning men som är avsedda att appliceras som spray. För färger gäller att de måste vara godkända som livsmedelstillsatser enligt tillsatsförordningen (EG) nr 1333/2008. Detta då gör bedömningen att färger som godkänts enligt gällande livsmedelslagstiftning uppfyller höga hälsokrav. Tidigare kunde färger som klarade ett antal av kriteriernas övriga krav med avseende på hälso- och miljöfarlighet godkännas. Det har emellertid visat sig att de färger som används i Bra Miljöval-märkta produkter nästan uteslutande varit livsmedelsgodkända. Med anledning av detta godtas numera endast livsmedelsfärger. Även miljökraven för färger skärps. Skärpta krav på parfymer Eftersom parfymer ofta innehåller ämnen som är miljöfarliga och/eller allergiframkallande, så skärps parfymkraven på ett antal punkter. Bland annat införs en max-gräns för parfyminnehåll i samtliga produktgrupper och flera särskilt problematiska doftämnen/extrakt förbjuds helt. Vidare ställer kriterierna numera som krav att parfymen inte får vara klassificerad som miljöfarlig, med undantag för faroangivelsen H412, enligt CLP-förordningen. Skärpta krav på vattenhalt Genom att begränsa mängden vatten i produkterna så minskar behovet av förpackningar och transporter. Kraven på maximal vattenhalt har skärpts för flytande tvättmedel och såpa, där de mest koncentrerade produkterna på marknaden bedöms klara högre krav än i tidigare kriterieversion. Därutöver införs en begränsning av vattenhalten i fönsterputs. Skärpta krav på dosering och användarinformation För några produktgrupper så skärps doseringskraven. Det gäller tvätt- och sköljmedel för konsumentbruk. Med de nya kriterierna så införs också en maximal dosering vid olika vattenhårdheter, där tidigare kriterier endast reglerade doseringen vid mjukt vatten. Nytt är även att doseringskrav för handdiskmedel introduceras. För att undvika överdosering ställer kriterierna som krav att förpackningen, eller produktbladet för professionella användare, ska vara försedd med en text som poängterar vikten av att följa doseringsanvisningarna. Skärpta förpackningskrav I de nya kriterierna accepteras endast plasttyperna polyeten (PE), polypropen (PP) och polyetentereftalat (PET). För dessa plaster finns väletablerade system för materialåtervinning och bedömer dem inte som problematiska baserat på ingående monomerer.

7 Tidigare kunde även plasttyper som var likvärdiga med ovanstående plaster godtas. Begreppet likvärdigt var emellertid inte tydligt formulerat och möjligheten att få andra plaster godkända utnyttjades mycket sällan av våra licenstagare, varför den nu stryks. Vidare införs ett krav på att förpackningar av plast antingen ska bestå av en andel förnybar råvara eller återvunnet material. För pappers- och kartongpapper gäller numera att de till 100% ska vara tillverkade av träfibrer från returråvara. För att minska mängden förpackningsmaterial införs kravet att produkten, då den säljs till slutkund, endast får bestå av en förpackning. Därutöver införs strikta krav med avseende på innehåll av problematiska ämnen i förpackningarna. Krav införs på material i våtservetter I de nya kriterierna införs krav på materialen i våtservetter. Detta med anledning av att det textila materialet, som utgör en central del av produkten, både kan vara framställt från icke-hållbara råvaror samt vara producerat med miljö- och hälsofarliga ämnen. Tidigare omfattade kriterierna endast krav på tillsatt vätska/lotion i våtservetten, samt förpackningsmaterialet. Ingående material i våtservetter är normalt cellulosabaserade fibrer i kombination med syntetfibrer. anser att det bör ställas krav på råmaterialen såsom spårbart skogsbruk, ekologisk odling samt krav på en viss andel förnybar råvara, varför sådana nu införts. Vidare anser vi att det bör ställas krav på fiberframställningen gällande kemikalieanvändning samt miljöfarliga utsläpp till luft och vatten. Kraven baseras på kriterierna för fiber och beredning inom Bra Miljöval Textil. Vänliga hälsningar, David Gunnarsson, Andreas Hellohf och Mari Ander Bra Miljöval,