Konsekvenser när bidraget inte täcker behoven fullt ut 2013

Transkript

1 Konsekvenser när bidraget inte täcker behoven fullt ut 2013 En uppföljning av konsekvenserna av att ansökningarna om särskilt utbildningsstöd till folkhögskolor överstiger tillgängliga medel Joakim Grausne

2 ALL 2013/1378 Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Avgränsning... 2 Genomförande... 3 Begreppsdefinitioner... 4 Resultat... 5 Behovet och kostnadstäckningen... 5 Konsekvenser... 7 Skolan... 7 Deltagarna Sammanfattande diskussion Bilaga 1. Enkät A Bilaga 2. Enkät B Bilaga 3. Synpunkter på förändrade administrativa rutiner Beställningsnummer:

3 Inledning Under ett flertal år har det ansökta beloppet av det särskilda utbildningsstödet (SUS) till stödpersoner vid folkhögskolorna överstigit anslaget storlek. Som en följd av detta genomförde specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) under en uppföljning i syfte att belysa vilka konsekvenser detta fått för folkhögskolorna. 1 I uppföljningen framkom bland annat att många folkhögskolor hittills hade kunnat undvika negativa konsekvenser för deltagarna genom att ta medel från annan verksamhet. Samtidigt uppgav en majoritet att de framöver, om kostnadstäckning fortsätter vara låg, i mindre utsträckning (eller inte alls) kommer erbjuda utbildningar för personer med omfattande stödbehov. Behovet av statsbidraget har sedan dess fortsatt att vara större än tilldelat anslag. Mot bakgrund av det och vad som framkom i den tidigare uppföljningen har myndigheten funnit det motiverat att återigen belysa konsekvenserna för folkhögskolorna och deltagarna. Syfte Undersökningens övergripande syfte är att belysa konsekvenserna för folkhögskolorna och indirekt för deltagarna av att folkhögskolorna endast beviljades en begränsad del av de medel de ansökt för stödperson under Ett ytterligare syfte har varit att belysa bidragsmottagarnas upplevelser av några förändrade rutiner gällande bidragets hantering. Detta syfte redovisas separat i bilaga 3. Avgränsning Särskilt utbildningsstöd kan beviljas till kostnader för stödpersoner och övriga stödinsatser. I denna uppföljning kommer dock endast bidraget till stödpersoner beröras eftersom det är konsekvenserna av detta bidrags förhållandevis låga kostnadstäckning som är uppföljningens huvudsakliga syfte. Eftersom även mottagarna av bidraget till övriga stödinsatser berörs av de förändrade rutinerna kommer deras upplevelser dock ingå avsnittet där detta berörs (se bilaga 3). 1 Konsekvenser av minskad kostnadstäckning - En uppföljning av konsekvenserna av att ansökningarna om särskilt utbildningsstöd till folkhögskolor överstiger tillgängliga medel, Specialpedagogiska skolmyndigheten (2011), ALL 2010/827 2

4 Genomförande Uppföljningen primära datakälla har varit materialet från en enkätundersökning som genomfördes under senare delen av Därutöver har uppföljningen utgått från befintlig statistik gällande bidraget samt statistik från Statistiska centralbyrån och Folkbildningsrådet. Enkätundersökningen skickades ut till rektorerna vid de 107 folkhögskolor som beviljats särskilt utbildningsstöd under år Eftersom inte alla folkhögskolor berördes av alla frågor skickades två versioner av enkäten ut. I den ena versionen ingick både frågor om konsekvenser av kostnadstäckningen och frågor om förändringar av bidraget hantering (se bilaga 1), i den andra ingick enbart frågor om förändringarna av hantering (bilaga 2). I båda enkäterna återfanns en avslutande fråga där respondenterna gavs möjlighet att lämna kommentarer eller synpunkter som inte berörts i någon annan fråga. Hela populationen, det vill säga rektorerna vid alla folkhögskolor som beviljats särskilt utbildningsstöd under 2013, fick svara på frågor om deras erfarenheter av bidragets förändrade hantering. Endast de (92) folkhögskolor som sökt bidrag till stödperson fick enkätversionen med frågor om konsekvenserna av att bidraget inte är helt kostnadstäckande. Enkäterna distribuerades som webbenkäter och sammanlagt gjordes tre påminnelser till båda grupperna. Nedan presenteras svarsfrekvensen för de två olika grupperna. Tabell 1. Svarsfrekvens Grupp Antal svar Antal respondenter Svarsfrekvens Folkhögskolor som sökt Särskilt utbildningsstöd år 2013 (population) Folkhögskolor som sökt Särskilt utbildningsstöd till stödpersoner år 2013 (subpopulation) % % Enkäterna består av både öppna frågor och frågor med fasta svarsalternativ. Frågorna med fasta svarsalternativ har sammanställts och analyserats statistiskt. I analysen av frågorna med öppna svarsalternativ har kategorier och teman identifierats genom att studera svarens innehåll och se likheter med andra svar. 3

5 Begreppsdefinitioner Med ansökan menas den ansökan om särskilt utbildningsstöd som folkhögskolorna gör till SPSM årsvis. Ansökan innefattar uppgifter om de förmodade behoven av stödpersoner under det kommande året. I de sammanhang där belopp från ansökan anges används uppgifter från ansökningarna efter att SPSM gjort korrigeringar för uppenbara felaktigheter. Med deltagarveckor avses den definition av måttet som Folkbildningsrådet använder, nämligen antalet deltagare på en kurs multiplicerat med antalet kursdagar och därefter dividerat med fem. Med kostnadstäckning avses andelen av en insats kostnader som täcks av statsbidraget. 4

6 Resultat Statsbidraget särskilt utbildningsstöd beviljas till folkhögskolornas kostnader för stödpersoner och andra stödinsatser. Bidragets användning regleras i förordningen (2011:1163) om statsbidrag för särskilt utbildningsstöd. Stödpersonerna ger stöd till deltagare som har någon form av funktionsnedsättning. Stödet får enligt förordningen omfatta alla de funktioner som hör till den dagliga livsföringen som den studerande inte klarar av själv och som inte bör tillgodoses av någon annan part. 2 Tidigare undersökningar har visat att stödets former och innehåll skiljer sig mycket åt mellan folkhögskolorna. 3 I denna uppföljning har bidragsmottagarna fått svara på en fråga om när stödet ges. Alla (66) som svarat på frågan angav att stödet ges på skoltid och 60 procent angav dessutom att stödet därutöver ges i bostaden eller på fritiden. Behovet och kostnadstäckningen Det totala antalet deltagarveckor som deltagarna vid folkhögskolorna har legat stabilt runt cirka deltagarveckor de senaste sju åren. År 2013 är inte medräknat i tabell 2 eftersom ingen officiell statistik fanns att tillgå när denna rapport skrevs. Tabell 2. Deltagarveckor totalt och med stöd vid folkhögskolor År Folkhögskolor Deltagarveckor Index 2006 Med behov av stödperson (SUS) Deltagarveckor Index Det totala antal deltagarveckor för studenter som är i behov av stödperson har däremot ökat kraftigt under samma period. Andelen av det totala antalet deltagarveckor där deltagaren varit i behov av stödperson har ökat från 5 till 9 procent mellan 2006 och Detta förhållande mellan förskolornas totala underlag och 2 Förordningen (2011:1163) om statsbidrag för särskilt utbildningsstöd, 3 3 Se exempelvis Specialpedagogiska skolmyndigheten (2010) och Specialpedagogiska skolmyndigheten (2012 a) 5

7 gruppen som är behov av stödperson visar sig även om vi tittar på antalet deltagare. Tabell 3. Antalet deltagare vid folkhögskolorna 4 År Totalt antal deltagare Deltagare med funktionsnedsättning Deltagare med stöd från SUS Antal Index 2007 Antal Index 2007 Antal Index Medan det totala antalet deltagare och antalet deltagare med funktionsnedsättning minskat något sedan år 2007 har antalet deltagare med behov av stödperson ökat. Orsaken till denna ökning av deltagare med behov av stödperson går inte att utläsa ur materialet. Tydligt är dock att ökning är oberoende av förändringar i folkhögskolornas totala deltagarunderlag. Hur stor del av de kostnader för stödpersoner som folkhögskolorna ansöker om täcks då av statsbidraget? Tabell 4. Kostnadstäckning År % 85 % Kostnadstäckning Kostnadstäckningens variation % % % % År 2013 var första året då bidraget fördelades utifrån de redovisade kostnaderna folkhögskolan hade vid årets slut. Det medförde att kostnadstäckningen blev densamma för alla folkhögskolor. Tidigare år fördelades bidraget på folkhögskolornas ansökta belopp vilket innebar att kostnadstäckningen (med utgångspunkt från de faktiska kostnaderna) kunde variera kraftigt mellan folkhögskolorna. Som det framgår av tabellen var kostnadstäckningen förhållandevis hög 2012 vilket till viss del kan förklaras med att anslagskrediten utnyttjades detta år. Uppgifterna för 4 Antalet deltagare på vår- och höstterminen är sammanslaget. Samma elev kan således räknas två gånger om eleven har gått i folkhögskolan under båda terminen. Samma typ av dubbelräkning förekommer dock för alla mått i tabellen. 6

8 2011 avser endast höstterminen 2011 eftersom det i samband med övergången till kalenderårsansökningar genomfördes ett separat ansökningsförfarande för höstterminen. Konsekvenser Vilka konsekvenser får då det förhållande att anslaget inte räcker till för att täcka folkhögskolornas totala kostnader för stödpersoner? I följande avsnitt kommer både konsekvenser för folkhögskolan och deltagaren beskrivas, båda perspektiven belyses dock med svaren från folkhögskolorna. Avsnitten bygger enbart på uppgifter från enkätundersökningen. Skolan I enkätundersökningen gavs möjlighet att ange vilka konsekvenser den låga kostnadstäckningen hittills fått för verksamheten. Flera svarsalternativ kunde anges. Tabell 5. Vilka konsekvenser har årets låga kostnadstäckning avseende stödpersoner fått för er folkhögskola? Konsekvens Antal svarande Andel av svarande Medel från annan verksamhet har fått finansiera stödpersonerna 49 72,1 % Annan personal har övertagit delar av stödpersonernas arbetsuppgifter 19 27,9 % Försämrat kvaliteten på det stöd som ges till den aktuella målgruppen 16 23,5 % Nekat sökande plats eftersom stödinsatserna skulle bli för kostsamma 16 23,5 % Medel från externa finansiärer har täckt upp det som inte beviljats 15 22,1 % Förändrat kurser för att attrahera personer med mindre stödbehov 10 14,7 % Säga upp stödpersoner 7 10,3 % Ställa in planerade kurser 5 7,4 % Ingen 3 4,4 % Annat 1 1,5 % Av resultatet på frågan (som alla svarade på) framgår att 16 folkhögskolor valt att neka sökande plats eftersom stödinsatserna skulle blivit för kostsamma. Det framgår även att lika många folkhögskolor valt att försämra kvaliteten på det stöd som ges och fyra av dessa var folkhögskolor som även angett att de nekat sökande plats. Av de fem folkhögskolor som angett att de ställt in planerade kurser hade tre även nekat sökande plats. Nästan tre fjärdedelar av de svarande uppger att medel från annan verksamhet på folkhögskolan har täckt kostnaderna för stödpersoner när statsbidraget inte räckt till. I en kommentar framhålls att detta är en lösning som endast hjälper till viss del. 7

9 Vi får allt fler med stora behov, framförallt inom NPF. Vi vill att dessa personer ska klara sina studier på ett bättre sätt än de gjort tidigare i sina liv studier. Vi är deras 2:a,3:e,4:e chans och därför agerar vi så att vi överför från andra områden men kan inte överföra hur mycket som helst och då blir kvalitén även försämrad. I enkätundersökningen framkommer att en stor andel av folkhögskolorna valt att ta medel från annan verksamhet. Av de som svarat att de tagit medel från annan verksamhet uppger ungefär 25 procent att de dessutom sänkt kvaliteten på stödet. Nästan en fjärdedel av de svarande anger att medel från externa finansiärer har täckt upp kostnader som bidraget inte finansierat. I kommentarerna beskrivs detta som ett tillvägagångssätt som fungerar med vissa kommuner men inte alla. Vi har valt att försöka be "välvilliga" kommuner att finansiera del i vår verksamhet för de ungdomar mellan 18 och 21 år. Vi har märkt en viss skepsis men lyckligtvis också acceptans. Vi har sedan många år "tvingats" ta ut avgifter från många deltagares hemkommuner för att kompensera de kostnader vi inte får täckta från SPSM. Med [en] kommun har vi ett specialupplägg där vi i praktiken säljer utbildning till dem, inklusive assistens/handledning. Resultatet i enkätundersökningen uppvisar stora likheter med resultatet från enkätundersökningen som genomfördes år Skillnaderna i svarfördelningen mellan undersökningarna är så pass små att variationerna kan bero på vilka som valt att svara i de olika undersökningarna. Vilka konsekvenser tror då folkhögskolorna att en fortsatt låg kostnadstäckning kommer få för verksamheten och stödet till deltagarna? I en av frågorna i enkäten fick folkhögskolorna ta ställning till detta. Det var möjligt att ange flera svarsalternativ på frågan. Tabell 6. Vilka konsekvenser tror ni att en fortsatt låg täckning av kostnaderna för stödpersoner kommer att få framöver för er folkhögskola? Konsekvens Antal svarande Andel av svarande Medel från annan verksamhet får finansiera stödpersonerna 44 65,7 % Försämrat kvaliteten på det stöd som ges till den aktuella målgruppen 37 55,2 % Inte alls eller i mindre utsträckning erbjuda utbildningar för personer med omfattande stödbehov ,8 % Medel från externa finansiärer får täcka upp det som inte beviljats 26 38,8 % Säga upp stödpersoner 18 26,9 % Andra yrkesgrupper övertar delar av stödpersonernas arbetsuppgifter 16 23,9 % Annat. 3 4,5 % 8

10 Som det framgår av tabellen anger en stor andel av de 67 som svarande på frågan att de kommer fortsätta eller börja ta medel från annan verksamhet för att täcka de kostnader som inte täcks av bidraget. Flera folkhögskolor anger dock att detta inte är långsiktigt hållbar lösning. Att säga nej till någon som behöver komma till skolan finns inte med i vårt "tänk", men om skolan inte får ekonomisk täckning så finns det risk att vi kommer att hamna i den situationen att vi måste säga nej. Då vi har problem med finansieringen från huvudmannen kan flera alternativ tvingas fram. Ev. uppsägning, minskad kvalitet, vi kan knappast belasta övrig personal mer än vi gör. Det är viktigt att lärarna är lärare i första hand och kan ägna alla eleverna uppmärksamhet och inte bara de med problembilder. Över hälften av folkhögskolorna anger dessutom att de (förmodligen) kommer att sänka kvaliteten på stödet. Nästan hälften av folkhögskolorna anger att de i mindre utsträckning (eller inte alls) kommer erbjuda utbildningar för personer med omfattande stödbehov, men för folkhögskolor som profilerar sig som folkhögskolor där dessa grupper prioriteras är detta inte ett alternativ. Risken är att de folkhögskolor som möter deltagare med omfattande funktionsnedsättningar väljer att proritera andra delar av sin verksamhet då finansieringen är så dålig. För Furubodas del, då personer med funktionsnedsättning är vår prioriterade målgrupp, betyder det att vi än mer måste rekrytera deltagare med beviljad LASS. På grund av vår storlek och vår möjlighet att erbjuda stöd dygnet runt tar vi ett stort ansvar för målgruppen. Vi gör det då vi vill ge deltagarna möjligheten, men kan naturligtvis tvingas att göra omprioriteringar om det inte sker förändringar gällande finansieringen. Nästan 40 procent av de svarande uppger att de (förmodligen) kommer försöka att täcka kostnaderna med medel från andra finansiärer. Detta är ett större antal folkhögskolor som anger detta än antalet som redan i dag löser finansieringsproblemen med externa finansiärer. Flera folkhögskolor uppger dock även i detta sammanhang att detta inte är oproblematiskt eftersom det inte är säkert att exempelvis hemkommunerna är villiga att bidra ekonomiskt. Man kan försöka få hjälp av andra finansiärer, men detta är inte självklart att de ställer upp. Så långt det är möjligt kommer vi att försöka hitta andra medel (t ex från kommun), men den yttersta konsekvensen blir naturligtvis att vi kan bli tvingade att välja bort personer med stora behov. [ ] Så länge vi har ett gott samarbete med externa finansiärer så påverkar det inte verksamheten. VI VILL INTE SÄNKA KVALITETEN. Om samarbetet förändras i framtiden, så får det helt andra konsekvenser än idag. Då tvingas vi göra 9

11 nedskärningar i en verksamhet som vänder sig till de en av de målgrupper som behöver oss allra mest! Merparten de folkhögskolor som uppger att de ser andra finansiärer som en möjlig utväg uppger dock att detta inte är den enda åtgärd som de ser som möjlig. Nästan alla uppger att de även kan komma att få ta medel från annan verksamhet på folkhögskolan. Nästan hälften uppger dessutom att de eventuellt kommer bli tvungna att i mindre utsträckning erbjuda den aktuella målgruppen utbildning. Deltagarna Av de svarande uppger ungefär hälften att den låga kostnadstäckningen har fått begränsade eller inga konsekvenser alls för deltagarna. Flera uppger att det sätt på vilket de löst finansieringsfrågan inneburit att stödet kunnat ges till deltagarna utan kvalitetsmässiga försämringar. Vi är ju en skola och försöker lösa det så att deltagaren kan få det stöd den behöver. Det tror jag är typiskt för en skola, att finna lösningar på olika sätt. [ ] Än så länge inga [konsekvenser], men om trenden med minskade bidrag eller bidrag som inte är tillräckliga fortsätter, så blir konsekvensen att vi måste se oss om efter mindre kostnadskrävande målgrupper. Utifrån vårt beslut att finansiera stödpersonen med egna/andra medel har deltagaren inte fått vidkännas den ekonomiska försämringen. Flera av de svarande uppger dock att finansieringssvårigheterna inneburit kvalitetsförsämringar som i sin tur innebär att deltagarnas får försämrade möjligheter att nå målen med sina studier. Det blir svårare för personer med funktionsnedsättning att uppnå behöriget till högskola/yrkeshögskola. De vänder sig i större utsträckning till lärlingsutbildning och andra alternativ som inte ger högskole- och yrkeshögskolebehörigheter. I förlängningen gör det att vi får en formellt lägre kunskapsnivå bland personer med funktionsnedsättning. Och att deras möjligeter att nå sina mål blir sämre. Vi har inte kunnat ge den enskilde deltagaren stöd i den omfattning som behövts. Kan i förlängningen leda till att deltagaren inte klarar av sina kurser/studier. Några nämner också att det får konsekvenser för deltagarnas delaktighet i socialt. Vilka konsekvenser tror folkhögskolorna då att finansieringssvårigheterna kommer få för deltagarna på längre sikt om problemen kvarstår? Som tidigare nämnts uppger folkhögskolorna att det finns en risk att folkhögskolorna inte kommer att kunna erbjuda personer med funktionsnedsättning plats i samma utsträckning som tidigare. Detta är också den tänkbara framtida konsekvens för deltagarna som flest nämner. 10

12 Utbudet av riktade kurser kommer att minska på folkhögskolorna. Antalet funktionshindrade som isolerar sig hemma kommer att öka och i förlängningen kommer det att öka samhällets kostnader. Skulle gissa att det är en ganska billig och effektiv åtgärd att öka bidragen till folkhögskolorna... Flera nämner även att fortsatta problem med finansieringen ytterligare kommer försämra deltagarnas möjligheter att genomföra sina utbildningar. Deltagaren med särskilda behov riskerar att inte kunna fixa studierna. Och i värsta fall kommer deltagaren att lägga det misslyckandet på sig själv, vilket ytterligare försämrar dennes framtida möjligheter att finna sin plats i samhället. Att de inte klarar sina studier, utan endast drar på sig studieskulder! Även när det gäller den bild av konsekvenserna för deltagarna som folkhögskolorna ger, finns stora likheter med resultatet från tidigare undersökning. Folkhögskolornas bedömning av konsekvenserna för deltagarna följer av naturliga skäl folkhögskolans nuvarande eller framtida strategi för att hantera finansieringen av stödet. 11

13 Sammanfattande diskussion Följande uppföljning har syftat till att belysa konsekvenserna av att behovet av det särskilda utbildningsstödet (SUS) till stödpersoner vid folkhögskolorna under en följd av år överstigit anslaget storlek. Behovet av stödpersoner vid folkhögskolorna har ökat kraftigt de senaste åren och ökningen förefaller vara oberoende av hur deltagarunderlaget totalt utvecklas vid folkhögskolorna. Detta kan tyda på att det är allt större andel av de sökande till folkhögskolorna som är i behov av stöd. Den bild som framträder i den enkätundersökning som genomförts är att folkhögskolorna huvudsakligen löser finansieringssvårigheterna med att omfördela resurser inom verksamheten. Detta resultat överensstämmer i stora drag med resultatet av motsvarande enkätundersökning som genomfördes år Precis som då uppger dessutom nästan en fjärdedel av de svarande att de fått neka en (eller flera) sökande plats eftersom stödinsatserna skulle blivit för kostsamma. Generellt är resultatet av enkätundersökningen mycket likt det som framkom av den tidigare undersökningen. Det finns således inget som tyder på att situationen har förändrats markant. De farhågor som framhölls i den tidigare undersökningen har således ännu inte infriats. Exempelvis uppgav då nästan 60 procent av folkhögskolorna att de, om kostnadstäckningen fortsatte att vara låg, inte alls eller i mindre utsträckning skulle erbjuda utbildningar för personer med omfattande stödbehov. Så har inte blivit fallet. I detta sammanhang bör det dock framhållas att kostnadstäckningen år 2012 var förhållandevis hög och att detta kan ha påverkat resultatet av denna undersökning. När folkhögskolorna får spekulera kring vilka framtida konsekvenser en fortsatt låg kostnadstäckning kommer att få så anger nästan hälften av de svarande att de i mindre utstäckning eller inte alls kommer kunna erbjuda personer med omfattande stödbehov en plats. Över hälften anger dessutom att de kommer behöva sänka kvaliteten på det stöd som ges. Oftast ser folkhögskolan en kombination av olika strategier för att klara av finansieringen. Flera folkhögskolor än idag kommer exempelvis framöver att försöka få till en extern finansiering av stödet men ofta i kombination av andra åtgärder. I undersökningen har folkhögskolorna även fått ange vilka konsekvenser för deltagarna de kan se av den låga kostnadstäckningen och folkhögskolornas sätt att hantera detta. De konsekvenser som de tycker sig se följer, av naturliga skäl, det sätt på vilket folkhögskolorna valt att hantera problematiken. I många svar uppger folkhögskolorna att den låga kostnadstäckningen fått begränsade eller inga konsekvenser alls för deltagarna eftersom folkhögskolan valt att lösa finansieringen genom att omfördela resurser på folkhögskolan. Eventuellt skulle detta kunna få konsekvenser för andra deltagare på folkhögskolan, som fått minskade resurser, men inte för bidragets målgrupp. I flera fall har dock kvaliteten på stödet sänkts vilket man antar får negativa konsekvenser för deltagarnas studier. 12

14 Bilaga 1. Enkät A Bilaga 1. Enkät A 1 (6)

15 Bilaga 1. Enkät A 2 (6)

16 Bilaga 1. Enkät A 3 (6)

17 Bilaga 1. Enkät A 4 (6)

18 Bilaga 1. Enkät A 5 (6)

19 Bilaga 1. Enkät A 6 (6)

20 Bilaga 2. Enkät B Bilaga 2. Enkät B 1 (3)

21 Bilaga 2. Enkät B 2 (3)

22 Bilaga 2. Enkät B 3 (3)

23 Bilaga 3. Synpunkter på förändrade administrativa rutiner Kalenderårsansökan Från 2012 ansöker folkhögskolorna om särskilt utbildningsstöd för ett kalenderår, istället för ett läsår. I enkäten till folkhögskolorna fick de svarande ta ställning till ett antal frågor om denna förändring. Tabell 1. Kalendersårsansökan I vilken grad upplever du att det är rättssäkert? Frekvens Procent Mycket hög grad 7 9,1 Ganska hög grad 40 51,9 Ganska låg grad 26 33,8 Mycket låg grad/inte alls 4 5,2 Totalt ,0 Tabell 2. Kalendersårsansökan I vilken grad upplever du att det möjliggör för planering av verksamheten? Frekvens Procent Mycket hög grad 3 3,9 Ganska hög grad 26 33,8 Ganska låg grad 38 49,4 Mycket låg grad/inte alls 10 13,0 Totalt ,0 En majoritet av de svarande upplever att kalenderårsansökningar är rättsäkert i mycket eller ganska hög grad. Däremot upplever inte majoriteten att den nya ansökningsperioden möjliggör för planering av verksamheten. Av de svarande angav drygt 60 procent att ansökningsperioden i ganska eller mycket låg grad (eller inte alls) möjliggör för planering av verksamheten. I de öppna svaren kommenteras just svårigheterna att inför vårterminen veta hur många som kommer söka och antas till höstterminen. Tabell 3. Kalenderårsansökan I vilken grad har övergången till kalenderår påverkat möjligheterna att ge stödinsatser finansierade via SPSM? Frekvens Procent Ökat möjligheterna 2 2,6 Minskat möjligheterna 28 36,8 Ingen påverkan 46 60,5 Totalt ,0 Trots det som framkom i föregående fråga uppger över 60 procent att den nya ansökningsperioden inte har negativ påverkan på möjligheterna att ge stödinsatser finansierade med bidraget. En inte obetydliga andel uppger dock att den faktiskt minskat möjligheterna att ge stödet. I en kommentar till frågan uppger en att möjligheten ju faktiskt finns oavsett hur administrationen struktureras men att det blir en högre grad av gissning i ansökan med det nya upplägget. Fördelningsmodellen Från och med 2013 tillämpar SPSM en fördelningsmodell där folkhögskolorna får besked om preliminär tilldelning i februari. SPSM fattar beslut om tilldelning efter redovisningen i november. I praktiken innebär detta att alla får samma kostnadstäckning på de kostnader som redovisas i november. Tidigare kunde kostnadstäckningen Bilaga 3 1 (2)

24 variera eftersom fördelningen baserades på uppgifter från ansökan. I enkäten fick folkhögskolorna ta ställning till ett antal frågor rörande denna förändring. Tabell 4. Fördelningsmodellen I vilken grad upplever du att denna modell är rättvis? Frekvens Procent Mycket hög grad 8 11,1 Ganska hög grad 42 58,3 Ganska låg grad 21 29,2 Mycket låg grad/inte alls 1 1,4 Totalt ,0 Tabell 6. Fördelningsmodellen I vilken grad upplever du att denna modell är tydlig? Frekvens Procent Mycket hög grad 6 8,3 Ganska hög grad 39 54,2 Ganska låg grad 21 29,2 Mycket låg grad/inte alls 6 8,3 Totalt ,0 Tabell 5. Fördelningsmodellen I vilken grad upplever du att denna modell är rättsäker? Frekvens Procent Mycket hög grad 7 9,9 Ganska hög grad 36 50,7 Ganska låg grad 28 39,4 Mycket låg grad/inte alls 0 0,0 Totalt ,0 Tabell 7. Fördelningsmodellen I vilken grad upplever du att denna modell möjliggör för planering av verksamheten? Frekvens Procent Mycket hög grad 3 4,1 Ganska hög grad 22 30,1 Ganska låg grad 36 49,3 Mycket låg grad/inte alls 12 16,4 Totalt ,0 Som det framgår av tabellerna ovanför uppfattar en majoritet att modellen (i mycket eller ganska hög grad) är rättvis, rättsäker och tydlig. Precis som med förändringen av ansökningsperioden anser dock inte majoriteten att modellen ger förutsättningar för planering av verksamheten. Av de svarande anger 66 procent att modellen i ganska eller mycket låg grad (eller inte alls) möjliggör för planering. I kommentarerna till dessa frågor anger en att det är märkligt att redovisa kostnader innan man med säkerhet vet utfallet. I en annan kommentar framhålls att modellen slår särskilt hårt mot små skolor. Svårt att planera och känns osäkert för små skolor med liten ekonomi att våga anlita till exempel stödperson om man inte SÄKERT vet att skolan får resurserna. Detta leder till att skolor tvingas avvisa deltagare med vissa typer av funktionsnedsättningar. I en annan kommentar förslås en övergång till att fördela bidraget enligt schabloner. Inför en schablontilldelning! Vi vet ändå inte vad utfallet blir av stödinsatsen förrän verksamhetsåret är slut. Självklart ska vi göra en kostnadsredovisning, men detta bör minska byråkratin och förhoppningsvis gagna deltagare i behov av stöd. Tabell 8. I vilken grad har den nya fördelningsmodellen påverkat möjligheterna att ge stödinsatser finansierade via SPSM? Frekvens Procent Ökat möjligheterna 4 5,5 Minskat möjligheterna 25 34,2 Ingen påverkan 44 60,3 Totalt ,0 Cirka 65 procent av de svarande uppger dock att modellen inte försämrat möjligheterna att ge stödinsatser finansierade via SPSM. Bilaga 3 2 (2)