Uppföljning av fritidsklubbsverksamheten

Transkript

1 Uppföljning av fritidsklubbsverksamheten Ewa Franzén november 2010

2 (7) Innehåll SAMMANFATTNING BAKGRUND OCH SYFTE METOD REDOVISNING ANALYS SLUTSATSER OCH FÖRSLAG...6

3 (7) SAMMANFATTNING För ett drygt år sedan förändrades beställningen angående fritidsklubbarna och därför har det nu gjorts en uppföljning för att se vilka konsekvenser det medfört och hur verksamheten fungerar. En tydlig effekt av ersättningssystemet är att det gynnar mindre enheter medan det är svårt ekonomiskt för de större enheterna. Detta föranleder därför att slutsatsen blir att öka ersättningen till de enheter med större barnantal. Beställningen av fritidsklubbsverksamhet kommer även i fortsättningen att riktas till skolorna och skolorna behöver bli bättre på att sprida information om verksamheten till föräldrarna. 1. BAKGRUND OCH SYFTE Inför höstterminen 2009 förändrades beställningen från Barn- och ungdomsförvaltningen angående fritidsklubbarna. För att se vilka konsekvenserna blivit, så väl för barnen som ur ett ekonomiskt och verksamhetsperspektiv görs denna uppföljning. 2. METOD Utredaren har gjort en enkät som rektorerna har fått svara på och intervjuer har genomförts med rektorer, personal på fritidsklubbar, en handläggare på barn- och ungdomsförvaltningen samt chefen för fritidsgårdarna. Statistiskt material över barnantal på fritidsklubbarna har också gåtts igenom. Enkäten gick ut till samtliga rektorer som har fritidsklubbar. Femton stycken har svarat anonymt på Internet. Det innebär att det varit några bortfall. 3. REDOVISNING Statistik Antalet anmälda barn till fritidsklubbarna har ökat på samtliga enheter från vårterminen 2010 till höstterminen Under höstterminen 2010 är det cirka 70 procent av eleverna i årskurs 4-5 som är anmälda till fritidsklubb. I årskurs 6 är det endast några enstaka elever/skola som är anmälda till fritidsklubb. Enkäten De allra flesta rektorerna, 73 procent, svarar att den faktiska närvaron av antalet barn på fritidsklubben har ökat något eller ökat mycket jämfört med för ett år sedan. Enligt beställningen ska fritidsklubbarna vara öppna mellan klockan 9-17 på lov och studiedagar samt klockan på skoldagar. 67 procent anser att dessa tider fungerar bra. Två stycken svarar att det vore bättre om tiderna ändrades till Det är vanligt att det finns något enstaka barn på varje fritidsklubb som har behov av morgontillsyn före skolan startar. Det svarar 67 procent. 20 procent svarar att inget barn på deras fritidsklubb har behov av morgontillsyn.

4 (7) Då det gäller ersättningsnivån för fritidsklubbarna är många, för att inte säga alla, rektorer kritiska. Ersättningssystemet för fritidsklubbarna är enhetligt oavsett barnantal/klubb. Vad anser du om detta? Var tredje rektor svarar att det är ett orättvist system och slår hårt mot vissa enheter. 47 procent anser att ersättningen borde vara beroende på barnantalet och många har svarat annat och då skrivit en kommentar som till exempel att ersättningen är för låg för att kunna ha en god personaltäthet eller beroende av barnantalet över hela året, även sommaren och loven. Föräldrarna betalar en avgift på 500 kronor per termin för att barnen ska ha tillgång till omsorgen och möjligheten att äta mellanmål. Vilka reaktioner har rektorerna mött från föräldrar angående denna avgift? Var fjärde rektor, det vill säga 26 procent, har inte mött någon reaktion alls medan 53 procent har hört att föräldrar anser att avgiften är låg. Då det gäller frågan om hur rektorerna anser att rutinerna med att föräldrarna anmäler sitt intresse av fritidsklubb till barnomsorgsadministrationen fungerar är svaren ganska splittrade. 13 procent anser att det fungerar bra, 33 procent svarar att det fungerar ganska bra medan 47 procent är missnöjda. De flesta som är missnöjda svarar att föräldrarna bör göra en anmälan till skolan istället för till barnomsorgsadministrationen och att föräldrarna inte förstår att de måste göra en ny anmälan varje termin. Rektorerna gavs möjligheten att fylla i egna kommentarer i enkäten. Några säger att de får för låg ersättning för att täcka alla kostnader och att kvaliteten på verksamheten blir lidande. Ersättningen räcker endast till personalkostnader. Det är flera som anser att det vore bättre om föräldrarna inte behöver anmäla sitt barn till fritidsklubb varje termin utan istället ha platsen löpande tills man säger upp den. Den regeln vi har idag skapar förvirring och personalen måste påminna föräldrarna om att anmäla sig och betala avgiften. Intervjuer Rektor för en relativt liten enhet anser att ersättningen som de nu får för att driva fritidsklubb är bra. Numer ger det ekonomiska förutsättningar för mer aktiviteter och en bättre verksamhet än tidigare. Enheten har fler barn på fritidsklubben nu än vad de hade i det gamla systemet för ett år sedan men ändå räcker ekonomin. Den enda negativa konsekvensen som rektorn kan se av de förändrade reglerna kring fritidsklubbar är att enheten får ta emot en del klagomål gällande öppettiderna. Det kunde vara bra om kommunen tydligare går ut med vilka regler som gäller. Kvalitén på verksamheten är bra anser rektorn. De har bra personal som arbetar hårt och är aktiva med barnen. Föräldrarna kommer inte alltid ihåg att anmäla till barnomsorgsadministrationen, vilket medför att personalen måste påminna dem om det. Rektorn anser att det vore bättre om föräldrarna istället anmälde intresse av fritidsklubb direkt till enheten istället för till barnomsorgsadministrationen. Det skulle då vara lättare för enheterna att ha koll på vilka som anmält sig. En rektor för en skola med årskurs 6-9 anser att beställningen angående fritidsklubb för årskurs 6 bör fortsätta gå till skolorna och inte till chefen för fritidsgårdarna. Rektorn menar att det rör sig om en ansenlig summa i ersättning och att man skulle kunna få ut mer för de pengarna än vad man får idag, till exempel hjälp med rastverksamhet. Fritidsgården är inte en integrerad del av skolans verksamhet idag. På det

5 (7) sättet var det bättre förut. Rektorn anser att det är svårt att styra arbetet idag då rektorn inte är chef för alla yrkesgrupper. Tidigare kunde rektorn bestämma att skolsköterskan skulle ha tjejgrupper på fritidsgården, vilket inte fungerar idag. Det är ett resursslöseri idag och både pengar och personal borde utnyttjas mer effektivt. Chefen för fritidsgårdarna, vill ha beställningen riktad direkt till sig. Det blir ett moment extra om beställningen går via skolan och som kan innebära att hon får beställningen från skolan för sent. Det kan dröja flera månader innan hon får veta om ett barn har anmält sig till fritidsklubb. Många föräldrar har svårt att förstå anmälningsrutinerna. Det vore bättre om föräldrarna anmälde direkt till fritidsgårdarna istället för till barnomsorgsadministrationen. Det är relativt få elever i årskurs 6 som är anmälda till verksamheten men väldigt många utnyttjar den öppna verksamheten och då främst på lunchrasten och i anslutning till skoldagens slut. Alla föräldrar har inte förstått att man kan anmäla sig till verksamheten men när det nu har börjat bli mer allmänt känt tror fritidsgårdschefen att anmälningarna kommer att öka. I dagens beställning står det att verksamheten ska vara öppen till klockan 17 för elever i årskurs 6. Om de ska få vara där på kvällen måste det utgå mer ersättning till fritidsgårdarna. Chefen anser att det är bra att de har fått in dessa elever ett år tidigare då man tidigt kan bygga upp relationer. Elever i årskurs 6 är en del av 6-9-skolorna men samma regler gäller inte för de som för eleverna i årskurs 7-9. Ersättningen till fritidsgårdarna är för låg då den endast täcker kostnad för personal säger fritidsgårdschefen. En fritidsledare på en fritidsgård är intervjuad. Han säger att skillnaden nu jämfört med för ett år sedan är att elever i årskurs 6 har kommit till fritidsgården. Föräldrarna har inte förstått hur systemet fungerat så det har inte varit så många elever från årskurs 6 som anmält sig, men nu när det gått ett år börjar det få genomslag och fler och fler barn blir anmälda. Många barn går i den öppna verksamheten. En vanlig eftermiddag kan det vara cirka 30 elever från årskurs 6 som deltar i den öppna verksamheten. Enligt beställningen ska inte verksamheten vara öppen för elever i årskurs 6 på kvällstid och om detta har personalen mött vissa reaktioner. Alla elever har inte egna fritidsaktiviteter och de borde ges möjlighet att vara på fritidsgården vissa kvällar. Eleverna i årskurs 6 tillhör inte 6-9-skolorna fullt ut eftersom det är olika regler. Ersättningen som utgår till fritidsklubbarna borgar inte för att bedriva en verksamhet med kvalité. Ersättningen täcker endast för personal på eftermiddagarna och att servera mellanmål, men den täcker inte hobbyverksamhet och material. Fritidsledaren anser att det inte fungerar bra när föräldrarna ska anmäla sitt barn till fritidsklubb varje termin. De bör göra en anmälan till fritidsgårdarna och då skulle personalen ha bättre kontroll över anmälda barn än vad de har idag. Avgiften för anmält barn i verksamheten är 500 kronor per termin. Det är troligt att fler barn kommer att anmäla sig och då räcker inte ersättningen som utgår till fritidsklubbarna. Fritidsledaren anser att det försvårar arbetet då beställningen inte går direkt till fritidsgårdarna utan via skolan som då blir en mellanhand.

6 (7) En annan fritidsledare som arbetar på fritidsklubb med årskurs 4-5 säger att ersättningen som utgår till fritidsklubbarna är knapp. Anslaget är slut trots att det återstår två månader av terminen. De har cirka 50 barn på eftermiddagarna, vilket medför att det inte är möjligt att på två anställda gå iväg på utflykter. De positiva konsekvenserna av det ändrade systemet är att samma regler gäller för alla barn, vilket gör det enkelt då personalen inte behöver sätta ett pris på material som barnen kan köpa. Det är även positivt att det är en låg taxa, vilket medför att de har en hög närvaro och i princip alla barn har möjlighet att gå i fritidsklubb. Närvaron av barn har ökat sedan beställningen ändrades. En annan konsekvens av det nya systemet är att personalen inte behöver eftersöka barn som inte kommer till fritidsklubben. Detta kan personalen se som både positivt och negativt. Om det handlar om ett barn som brukar ha hög närvaro på fritidsklubben eftersöker personalen oftast barnet ändå. Det är dock negativt att de barn som är i riskzon för att utvecklas ogynnsamt inte har någon som har kontroll över dem på eftermiddagar och ingen som eftersöker dem. Ytterligare en konsekvens är att det inte åligger fritidsklubbarna att ha någon kvällsverksamhet och detta kan vara negativt ur ett barnperspektiv men ur ett personalperspektiv anses det positivt. Eftersom verksamheten handlar om omsorg om barnen borde öppettiderna på loven vara klockan 8-17 då de flesta föräldrar åker till sina respektive arbeten vid den tiden. En tanke som personalen har är att då det tar mycket tid att påminna föräldrarna om att anmäla sig till verksamheten varje termin kunde man istället ändra regeln att anmälan görs för ett år, men med betalning terminsvis. En handläggare på barn- och ungdomsförvaltningen säger att alla kommunala enheter kan gå in själva i datasystemet och där se hur många barn som anmält sig till fritidsklubb och förstår därmed inte kritiken som framkommit om att det är dålig uppdatering från kommunen över barnantalet. De fristående enheterna, eller de enheter som inte har kunskap hur man söker fram barnantalet i datasystemet kan ringa kundtjänst för att få informationen. Det har dessutom gått ut information till alla enheter med instruktioner hur de gör för att ta fram dessa uppgifter. Handläggaren anser att det är en fördel att anmälan görs till barnomsorgsadministrationen då det innebär att anmälan registreras på en gång och ingen risk att det blir liggande. På anmälningsblanketten står det att den ska lämnas till barnomsorgsadministrationen men vissa föräldrar lämnar den ändå till skolan som då ibland har samlat anmälningarna på hög innan de skickas vidare till barnomsorgsadministrationen. Detta medför att registreringen försenas. 4. ANALYS Den ekonomiska ersättningen som utgår till varje fritidsklubb är ett anslag uppdelat i tre nivåer och inte styrt av barnantal. Detta ersättningssystem gynnar de mindre enheterna. Det är nödvändigt att hitta ett mer rättvist ersättningssystem som kompenserar de enheter med stort barnantal. Det framkommer tydligt att det varit bristfällig information till föräldrarna om att anmäla sitt barn varje termin till fritidsklubb. Detta är en brist som såväl skolorna som barn- och ungdomsförvaltningen har del i. Det är tydligt att antalet anmälda barn till fritidsklubbarna ökar. Troligen beror det på den låga avgiften men också på att föräldrarna nu har förstått systemet.

7 (7) Flera har sagt i intervjuer eller i enkäten att det är svårt att få fram listor över anmälda barn eftersom anmälningarna går via barnomsorgsadministrationen. Skolexpeditionen har tillgång till datasystemet och kan bistå personalen med den informationen alternativt att personalen på fritidsklubbarna hör av sig till kundtjänst/ barnomsorgsadministrationen som lätt kan ta fram den uppgiften. Från centralt håll ska det spridas fortsatt kunskap om hur enheterna själva kan ta fram uppgifter över antalet anmälda barn. Administrationen runt fritidsklubbarna bör ligga kvar centralt för fortsatt kontroll över ekonomin och registrering av anmälningar. 5. SLUTSATSER OCH FÖRSLAG 1. Ökar ersättningen till fritidsklubbar i två nivåer och den nivån med lägst barnantal ligger kvar på samma ersättningsnivå som nu. 2. Beställning av fritidsklubbsverksamhet går även i fortsättningen till skolorna. 3. Kunskap om datasystemet Procapita ska spridas till alla kommunala enheter. 4. Skolorna ska förbättra sin information till föräldrarna om reglerna för skolbarnsomsorg. 5. Systemet med att anmälan till fritidsklubb görs terminsvis fortsätter.