Seminariet genomfördes av projektet Demokratisatsningen med ungt inflytande en del av Göteborgs stads 400-års jubileum.

Transkript

1 Seminarium Medborgarbudget 16 mars 2017 Seminariet genomfördes av projektet Demokratisatsningen med ungt inflytande en del av Göteborgs stads 400-års jubileum. Sveriges kommuner och landsting, SKL - Malin Sandberg, projektledare från avdelningen för ekonomi och styrning. Malin beskrev kort utmaningar i demokratiutvecklingen i landet och pekade på stora skillnader i valdeltagande. I Göteborg skiljer det stort mellan den del av staden som har högst valdeltagande och den som har lägst. Vad beror det på? Hur kan man jobba på mellanvalsdemokratin för att öka valdeltagandet? Ett sätt som SKL pekar på är medborgarbudget som stöd och komplement till den representativa demokratin. Det är ett samtal om hur vi förvaltar våra gemensamma resurser där det finns möjlighet att följa hur beslut tas och vad resurser går till. Det är ett tydligt sätt att delta och påverka. Det finns många olika sätt att göra medborgarbudget men det finns generella övergripande steg: 1. Politiskt beslut, 2. Idésamling, 3. Ta fram röstningsbara förslag, 4. Medborgare röstar, 5. Vinnare utses, 6. Genomförande, 7. Utvärdering. Varför medborgarbudget? Ökat engagemang hos medborgarna Ökar intresset för politik Ökar medborgarnas ansvarstagande och vilja att delta i lokal utveckling Starkare relationer mellan kommuner, civilsamhälle och medborgare Effektivare användning av resurser utifrån lokala behov Malin gav exempel på projekt som genomförts i Nässjö, Farsta, Paris och Boston. I Paris första året var det personer som röstade men till året därpå var det I Boston har det bla gjorts en medborgarbudget för unga där det fanns 9 miljoner sek i budgeten, ett citat från den processen: Detta projekt slår hål på myten att unga inte tänker på andra. Projektet visade att unga hade satsat mer på andra, som tex funktionsnedsatta och tänkt inkluderande. Frågor från seminariets deltagare: F: Det är ju stora skillnader i valdeltagande. Hur utformar man en medborgarbudgetprocess för att få jämlikt deltagande? Finns material? Verktyg? S: SKL har inget eget material i det. Men man kan välja områden där det är lågt valdeltagande. Kanske inte hela stadsdelen utan ett visst område där lägre valdeltagande, och fokusera på bara det.

2 F: Hur röstar man? Varianter? S: Bra om man kan rösta på olika sätt tex digitalt och lämna in fysiskt. Det finns också olika varianter, t.ex. att alla får 3 poäng att lägga på olika förslag. En del använder både positiva och negativa röster för då kan man få syn på eventuella konflikter och undersöka varför vissa förslag får många negativa röster. F: Du sa att det var en självgenererande process att det är fler som röstar året efter ett första försök. Men där det misslyckats, har det också gett en positiv genererande process? S: Det finns många exempel som visar att det blir fler som deltar om man upprepar försöken. Men det är klart att det finns processer där inte blev bra, och folk som inte nöjda. Men handlar om mod. Att våga göra och fortsätta. Om man t.ex. gjorde om en park och det visar sig att folk inte blev nöjda så kan man utvärdera och göra bättre i nästa omgång. F: Har det blivit olika utfall vid olika pott med pengar? S: Generellt är att där det läggs mer pengar så har det gett bättre effekter. Ofta vågar man inte för man tror att folk ska satsa på tokiga saker, men det har inte varit så. F: Du gick inte in så mycket på frågan om hur utformningen av processen görs och av vilka. Hur ser SKL på att ta med invånare och föreningar i utformningen av mb? Vilket är ju stor skillnad om invånare är med och formulerar vilka frågor man ska göra mb om, och hur processen utformas. S: Det är grundprocessen som presenteras här men det finns en massa mellansteg. En del brukar tillsätta en styrgrupp i början på processen som består av politiker, tjänstepersoner, invånare, föreningar som tar fram formen tillsammans. Det finns också en modell där man har budgetdelegater, som kan lägga fram förslag som kommer från vad andra vill/behöver. Delegaternas uppgift är att ta reda på människors önskningar/behov för att inte alla tar steget att lägga förslag själva. Budgetdelegater kan också stå och promota förslag, det är inte alla som själva vill göra det. F: Tidsperspektivet? S: Bra att inte för långt, för att ska se resultat. Men inte för kort tid heller, för då hinner man inte nå medborgarna och mobilisera dem kring projektet. F: I kriterierna för medborgarbudget förutsätter man att initiativet kommer uppifrån? Skulle man kunna lägga medborgarförslag att man ska göra en medborgarbudget? S: I USA kommer initiativet ofta från invånarna och organisationer, civilsamhället. Det är ofta organisationer som tar initiativet och också står sedan för processen i samverkan med kommunen. Medborgarbudget Västra Hisingen - Ulrika Stöök, utvecklingsledare MR och medborgardialog och Agneta Attar, konsument och medborgarservice gjordes Göteborgs första medborgarbudget i Västra Hisingen. Västra Hisingen har två stora områden, Biskopsgården och Torslanda och har ca invånare. Uppdraget att göra en medborgarbudget kom från SDN och det avsattes kr. Syftet var trygghetsskapande åtgärder. Projektet skulle ske digitalt med ett webbverktyg men det skulle också skulle gå att lämna in förslag fysiskt. Projektet fick heta - Nu bestämmer du! med temat: Hur kan vår stadsdel bli bättre? Vad skapar trygghet där du bor? Hur vill du ha det för att trivas här? Det var en lärandeprocess, för även om ambitionen var att ge makten till medborgarna så ville

3 tjänstepersoner och politiker påverka och vi fick vara väldigt tydliga med att det ska vara medborgarna som bestämmer. I början var det tänkt att det skulle vara kategorier, t.ex. utemiljö, etc. men vi kom fram till att blev för styrt. Eftersom det var första gången vi gjorde detta var det svårt att uppskatta hur mycket arbete som krävdes för varje del. t.ex. bearbetning av förslagen tog mycket mer tid än vi trodde. För att nå ut anordnade vi förslagsverkstäder men det var svårt att få folk att komma det fungerade bättre att vara på tex bibliotek och torg och fånga folk som ändå är där. Det var också viktigt att arbeta med nyckelpersoner t.ex. chefer som tog tag i uppgiften och gjorde något. För att nå de som inte vanligtvis inte deltar gick vi bla till en SFI verksamhet och hade tolk med oss, vi var också på folkhögskolan. I båda verksamheterna kunde de jobba vidare själva med egna processer för att ta fram förslag. Det var också en skola som gjorde en egen process kring detta med barnen. Till slut kom 41 förslag in och det var jämt mellan Biskopsgården och Torslanda. Förslagen var väldigt olika ett förslag var tex ungdoms fritidsgård medan andra förslag hade många bilagor och var väldigt genomarbetade. Vi hade en projektgrupp som bearbetade förslagen för att säkerställa att de gick att genomföra, slå ihop liknande förslag, kontakta förslagsställarna, stämma av med förvaltningar och beräkna kostnader. Efter bearbetning blev det 13 förslag. Vi återkopplade till de som inte gick vidare. En fråga som diskuterades var hur förslagen skulle presenteras skulle man skriva om för att alla förslag skulle beskrivas lika eller skulle medborgarnas egna orden få vara kvar. Vi landade i att lämna det som skrivits på webben men bearbetade texterna i infomaterial. Röstningen började med att röstantalet gick upp mycket i Torslanda och lite Biskopsgården. Då satte vi in mycket insatser i Biskopsgården. Vi var ute och pratade med folk och det gjorde skillnad. Till slut var det 57 % röster från Torslanda, 43 % i Biskopsgården och 1400 röster totalt. Det vinnande förslaget var upplysning av en stig i Torslanda. Men vi har arbetat vidare med de andra förslagen och de har tagits omhand av olika delar av förvaltningen. Vad lärde vi oss? Fick in idéer som vi inte annars fått tag i Förslag från andra grupper/personer än som brukar vara med Svårt att undvika tävling mellan de olika delarna av stadsdelen Digital form: gynnade Torslanda och resursstarka Skulle varit bra med tydligare avgränsning av tema, målgrupp, kriterier Använda befintliga forum hellre än egna event Skolorna hade först ett motstånd, sedan positiva till projektet Resurssätt arbetet Ett gott samarbete med politiken är viktigt Förändringar till nästa medborgarbudget 2017 Ny förslag på tema: möten mellan människor Flera förslag ska kunna vinna Funderar på två röster per person Frågor från deltagarna på seminariet F: Hade ni information på flera språk? S: Bara svenska. Bra fråga för det finns många olika språk i Biskopsgården.

4 F: Hur återkopplade ni till de som lämnade förslag? S: Genom mejl och sedan vidare på olika sätt. Det var en blandning beroende på vad de ville ha för deltagande. En del ville ha mycket kontakt, en del inte alls. F: Blev det reaktioner på att pengar gick till en stig och sedan genomförde ni de andra förslagen ändå, att det var spel för gallerierna? S: Nej, det var bara positiva reaktioner på att genomföra andra förslag. F: Kringkostnader? Vad kan det uppskattas till? S: Verktyget kostade kr. Sedan kostar arbetstid, vi hade ca halvtid på 3 personer på 4 månader + en praktikant. Medborgarbudget i Lundby Lovisa Grahn, Klara Wettre, Karin Iveroth Lundby stadsdelsförvaltning. Medborgarbudgeten i Lundby är ett initiativ från förvaltningen och utifrån SDNs vision om sammanhållen stadsdel och om att utveckla metoder för medborgardialog. Syftet var att pröva medborgarbudget som en metod för att utöka dialogen med medborgarna i Lundby. Stadsdelen ska testa i 3 år och är nu på år gjordes en medborgarbudget i liten skala tillsammans med ungdomssatsningen Hisingen. Målgruppen var unga mellan år och det avsattes kr till aktiviteter på höstlovet med syftet att ungdomar från hela Hisingen skulle mötas. Hisingsambassadörerna arbetade med projektet och samlade in idéer från andra unga men man kunde också lämna in förslag på webben. Det kom 47 förslag på aktiviteter. Det var svårt med återkopplingen till de som lämnat förslag då det var sommarlov. Förslagen utvecklades istället framförallt tillsammans med Hisingsambassadörerna. I röstningen var det 545st som deltog, de flesta från ett arrangemang på kulturkalaset. De som röstade fick två röster var. Aktiviteterna Paintball, fotbollsturnering och världens fest genomfördes sedan på Höstlovet. Utmaningar: - Svårt att hålla uppe intresset hos målgruppen, för lång process. Höstlovet långt bort på sommaren. - Svårt att ha medborgarbudget kring ett event. - Svårt att få folk delaktiga under sommaren att jobba med sina förslag. - Höstlovet var inte bästa tiden för aktiviteter, konkurrens med t.ex. Halloween på Liseberg. - Tog mkt tid för tjänstepersoner. Inte räknat med den tidsåtgången. - Hade behövt en kommunikatör. Vinster med projektet: I utvärderingarna var de unga positiva till medborgarbudget och de kände att de hade fått inflytande. Det blev en bra mobilisering över tre stadsdelar i alla delar av medborgarbudgeten. Bra med ökat samverkan inom SDF är temat för medborgarbudgeten en Stadsdelspark i Flunsåsstråket. Det är ett samarbete med park och naturförvaltningen och det finns 4,8 miljoner kronor till projektet. Underlag kom från en tidigare dialog då stadsdelen skickade ut vykort med en fråga om vad som skulle kunna vara i parken. Som metod för att samla in fler idéer skapades Flunsåsspelet. Förslagsinlämning har skett under 3 tillfällen med totalt 60 deltagare. Uppgiften var att tillsammans bygga en spelplan och att de som sitter vid samma spel ska komma överens och förstå varandra. Förslagen bearbetades och tre teman skapades som gick att rösta på - den lekfulla parken, aktiva parken och gröna parken. Röstningen pågår och det många som har röstat hittills.

5 Utmaningar hittills: - Tidskrävande, främst för kommunikatören. - Att med transparens förklara den röda tråden - vad som händer, hur det går till och att det spelar för roll att vara med. - Delar av platsen som inte går att påverka som parkeringsplatser och rivning av en befintlig förskola. - Få ungdomar som kom på workshops. Vinster med spelet 2017: Många tyckte det var roligt med spel, god stämning. Generationsöverskridande möten. Bra metod att samtala kring. Nya samarbeten inom SDF. Frågor från deltagare på seminariet: F: Hur skapa engagemang hos unga i en medborgarprocess? Förvånad att ungdomsambassadörerna inte lyckades mer att få med unga. S: Fotbollsturneringen lyckades vi bra med det drog många unga. De andra aktiviteterna hade vi hoppats få fler till men det var svårt under lovet. F: Hur kan man ha med unga från början och vara med i skapande av fråga osv.? S: Det gjorde vi genom att arbeta med ambassadörerna, när det funkade bäst var när ambassadörer var de som var bollplank på aktiviteter. F: Intresserade av att höra mer om hur tänker om maktpositioner mellan tjänstepersoner och medborgarna och hur ni förhåller er till det? S: Beslutet över att göra en park kom inte från medborgarna, det skulle ha gjorts ändå, så på det sättet har vi inte lämnat över hela makten över budgeten. Men det var viktigt att få med medborgarna i utformningen av den och vilka aktiviteter som skulle möjliggöras. Men det är också en utmaning då SDF inte ansvarar för allt i området tex gator. I projektet med parken har vi samarbete med Park och natur förvaltningen. Kommentar: Jag menar att om det ska vara en medborgarbudget så ska invånare bestämma och politiker behöver vara med så man kan besluta om det. Men man kan inte låta invånare helt bestämma om vad som helst för då kan bli helt galet, förvaltningarna måste vara med. Men jag tycker att det behövs ett belopp istället för t.ex. en park att tycka till om. Som det är nu tycker jag inte att medborgare får vara med och bestämma på riktigt. Kommentar: Stadens grundutmaning är hur vi ska använda budgeten? I detta exempel gör tjänstepersoner detta men det bör handla om hur politiker och invånare kommer närmare varandra. Hur kan vi skapa relationer? Det behövs samtal mellan invånare och politiker om varför det behövs medborgarbudget och hur mycket och utifrån det - hur ska man göra? Anteckningar: Malin Widehammar och Emma Corkhill