Bedömning av lärarstudenters yrkesrelaterade. Nedslag i några forskningsprojekt

Transkript

1 Bedömning av lärarstudenters yrkesrelaterade vetande och kunnande. Nedslag i några forskningsprojekt Henrik Hegender Fil. dr / lektor i pedagogik Institutionen för utbildningsvetenskap VFU-konferens, Göteborg,

2 Ett avhandlingsprojekt, fyra forskningsprojekt och ett utvecklingsprojekt Hegender, H. (2010). Mellan akademi och profession. Hur lärarkunskap formuleras och bedöms i verksamhetsförlagd lärarutbildning. Doktorsavhandling. Studies in Pedagogic Practices, No 12. Linköpings universitet. Nordänger, U. K., Hegender, H., Hultman, G., Lindqvist, P., & Schoultz, J. Vad händer om man tänker tvärtom? Att byta praktikuppgifter mot teoriuppgifter i lärarutbildningen. (VR/UVK-projekt, Dnr ), Hultman, G., Hegender, H., Lindqvist, P., Nordänger, U. K., Schoultz, J., & Wedin, A-.S. Lärandet i den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen. En studie av yrkeslärande, lärlingsprocesser och handledarskap. (VR/UVK-projekt, Dnr ), Linnéuniversitetet. (2012). Verksamhetsförlagd utbildning. Guide för handledning och bedömning. Kalmar/Växjö: Nämnden för utbildningsvetenskap, Lärarprogrammet, Linnéuniversitetet. Nordänger, U. K., Gardesten, J., Gerrevall, P., Hegender, H., Henriksson, K., Lindqvist, P., Linnér, S. Underkännandets praktik. Lärarutbildningens funktion som grindvakt. (Internfinansierat projekt), Gerrevall, P., Hegender, H., Krantz, J., Lindqvist, P., Linnér, S., & Nordänger, U. K. Låt den rätte komma ut! Lärarutbildningens och introduktionsperiodens funktioner som grindvakter till läraryrket. (VR/UVK-projekt, Dnr ),

3 Mellan akademi och profession. Hur lärarkunskap formuleras och bedöms i verksamhetsförlagd lärarutbildning Henrik Hegender Doktorsavhandling i pedagogiskt arbete, (2010)

4 Problem och bakgrund Lärare förväntas ha både teoretiska och praktiska kunskaper och därför behövs en växelverkan i lärarutbildningen mellan dessa inslag. Denna växelverkan kan nås genom att utbildningens teoristudier tar sin utgångspunkt i den beprövade erfarenheten samtidigt som den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) förankras i teori och forskning. (En förnyad lärarutbildning, Reg. prop. 1999/2000:135, s. 17). Forskning visar att handledning av lärarstudenters lärande under VFU i liten utsträckning kännetecknas av ett synliggörande av forskningsgrundad vetenskaplig kunskap (Brusling, 1987; Doyle, 1977; Edwards & Protheroe, 2004; Erbilgin & Fernandez, 2008; Franke & Dahlgren, 1996; Gitlin, Rose, Walthers & Maglety, 1985; Ottesen, 2007; Valencia, Martin, Place & Grossman, 2009; Zeichner & Tabachnick, 1985).

5 Studie I Hegender, H. (2007). Lärarutbildningars kunskapsmål för verksamhetsförlagd utbildning. Ett mischmasch av teori och praktik. Pedagogisk Forskning i Sverige, 12(3), Studie II Hegender, H. (2010). The assessment of student teachers academic and professional knowledge in school-based teacher education. Scandinavian Journal of Educational Research, 54(2), Studie III Hegender, H. (2010). Villkor och praxis. Bedömning av lärarstudenters yrkeskunskaper under verksamhetsförlagd utbildning. Nordic Studies in Education, 30(3),

6 Kunskapsteoretiskt analysverktyg Lärarkunskapens kunskapsgrunder (jfr Cochran-Smith & Lytle, 1999) Forskningsgrundad Erfarenhetsgrundad Lärarkunskapens uttrycksformer (jfr Fenstermacher, 1994) Påståendekunskap Procedurkunskap analysera och tala om egna och andras skolbaserade handlingar i förhållande till pedagogiska/didaktiska teorier handla i förhållande till pedagogiska/didaktiska teorier analysera och tala om egna och andras skolbaserade handlingar i förhållande till konsekvenser i och för skolpraxis handla i förhållande till (beprövad) erfarenhet och praxis

7 Studie I Lärarutbildningars kunskapsmål för verksamhetsförlagd utbildning. Ett mischmasch av teori och praktik Publicerad 2007 i Pedagogisk Forskning i Sverige, 12(3), Lärarkunskapsmålens kunskapsformer och antal Antal Påståendekunskap Procedurkunskap Lärosäten

8 Studie II The assessment of student teachers academic and professional knowledge in school-based teacher education Publicerad 2010 i Scandinavian Journal of Educational Research, 54(2), Metod 21 ljudinspelade bedömningssamtal i en VFU-kurs i Allmänt utbildningsområde 3 där lärarutbildare, lärarstudenter och deras handledare deltar (3 lärarutbildare, 21 handledare, 22 studenter). Resultat Inga lektionsobservationer genomförs. Såväl trepartssamtal som tvåpartssamtal genomförs. Lärarstudenters procedurkunskaper utifrån erfarenhetsgrundad kunskap bedöms, nästan uteslutande med koppling till lärares relationella, emotionella och omhändertagande kunskaper. Bedömningen kännetecknas av att vara formativ (vägledande och stödjande). Kunskapsmålsdokumenten med dess kriterier är tämligen osynliga. Andra kunskapsområden berörs ytterst lite. En bedömning utifrån kunskapsmålsdokumenten och lärarstudenters påståendekunskaper utifrån en forskningsgrund saknas.

9 Diskussion Varför formuleras kunskapsmål för VFU som de gör vid lärarprogram? (Bernstein, 2000; Young, 2004) Varför bedöms inte forskningsgrundade påståendekunskaper i bedömningssamtal under VFU? (Schön, 1983) Vilken utbildningsvetenskaplig forskningsgrundad kunskap (evidensbaserad) kan vi pedagoger hänvisa till? Varför ger skrivna kunskapsmål/kriterier ingen bra vägledning för hur yrkeskunskaper ska bedömas? (Backlund, 2006; Göranzon m.fl. 2006)

10 Traditionell kunskapssyn Ny kunskapssyn Tyst Formell Formell Tyst Figur 1. Två olika kunskapssyner gällande yrkeskunskapens formella och tysta dimensioner. Not. Från Backlund (2006, s. 24).

11 Hattie, John. (2009). Visible learning. London: Routledge. Hattie s 800 metaanalyser (tot studier och 83 milj. elever) visar att två av de starkaste påverkansfaktorerna för elevers skolprestationer är: Elevers förmåga till självbedömning Lärares förmåga att ge konstruktiv feedback (se svensk sammanf. av studien) back

12 Låt den rätte komma ut! Om lärarutbildningens och introduktionsperiodens funktioner som grindvakter till läraryrket Per Gerrevall, professor (proj.led.) Henrik Hegender, fil. dr Joakim Krantz, fil. dr Per Lindqvist, docent Susanne Linnér, fil. dr Ulla Karin Nordänger, docent Jens Gardesten, doktorand Kristina Henriksson, doktorand Ett vetenskapsrådsfinansierat forskningsprojekt

13 Bedömning i VFU - bakgrund Outforskad terräng (Goodwin & Oyler, 2008; Hegender, 2010; Raths & Lyman, 2003) Organisatoriskt snårigt Utspritt ansvar HFU/VFU - många institutioner/fakulteter LUB/VFU ifrågasatt massmedialt och politiskt (Högskoleverket, 2005, 2008; Utbildningsdepartementet, 2008, 2011; Zaremba, 2011)

14 Projektets syfte Övergripande forskningsfrågor: 1. Vad är det kvantitativa utfallet av underkända studenter i VFU? 2. Vilka procedurer för kvalitetskontroll avseende studenternas lärarkvalitet är i funktion inom lärarutbildningars VFU? 3. Vilka indikatorer på lärarkvalitet är avgörande för att lärarutbildare bedömer en student som underkänd i VFU? 4. Vilka procedurer och indikatorer är avgörande vid underkännande av anställda lärare i skola (introduktionsperioden)?

15 Gardesten, J., & Hegender, H. (2015). Underkännanden inom verksamhetsförlagd lärarutbildning. Resultat från en forskningsexpedition i svårframkomlig terräng. Utbildning & Lärande, 9(2), * Hegender, H. (2015). Reasons for Physical Education (PE) Student Teachers Failed Achievements in School-Based Education. Generalizable to All Teacher Education Programs or Not? Manuskript inskickat till tidskrift. * Nordänger, U. K., & Lindqvist, P. (2015). Det såg vi från början? Underkännanden i den svenska lärarutbildningens verksamhetsförlagda delar. Nordic Studies in Education, (1), *

16 Läsa vidare! Carlsson, C.-G., Gerrevall, P., & Pettersson, A. (2007). Bedömning av yrkesrelaterat kunnande. Stockholm: HLS Förlag. Länk Gardesten, J., & Hegender, H. (2015). Underkännanden inom verksamhetsförlagd lärarutbildning. Resultat från en forskningsexpedition i svårframkomlig terräng. Utbildning & Lärande, 9(2), Hegender, H. (2010). Mellan akademi och profession. Hur lärarkunskap formuleras och bedöms i verksamhetsförlagd lärarutbildning. Doktorsavhandling. Linköping Studies in Pedagogic Practices, No 12. Linköpings universitet. Fulltext Hegender, H., Lindqvist, P., & Nordänger, U. K. (2012). Från samspråk om lämplighet mot förhandling om skicklighet? Bedömningssamtal under verksamhetsförlagd lärarutbildning. Pedagogisk Forskning i Sverige, 12(1-2), Fulltext Hegender, H. (2007). Lärarutbildningars kunskapsmål för verksamhetsförlagd utbildning. Ett mischmasch av teori och praktik. Pedagogisk Forskning i Sverige, 12(3), Fulltext Henriksson, K. (2009). Tillfälligt fungerande konsensus. En interaktionistisk analys av samtal för att bedöma lärarstudenters kunnande under verksamhetsförlagd utbildning. Magisteruppsats. Institutionen för hälso- och beteendevetenskap, Högskolan i Kalmar. Fulltext. Lindqvist, P. (2015). Ödmjuk orubblighet. En avgörande (och rimlig) kvalitet i lärares yrkeskunnande. Nordisk Tidskrift för Allmän Didaktik, 1(1), Fulltext Lindqvist, P., & Nordänger, U. K. (2007). (Mis-?)using the E-Delphi Method: An attempt to articulate the practical knowledge of teaching. Journal of Research Methods and Methodological Issues, 1(1), Fulltext Lindqvist, P., & Nordänger, U. K. (2007). Lost in translation? Om relationen mellan lärares praktiska kunnande och professionella språk. Pedagogisk Forskning i Sverige, 12(3), Fulltext Linnér, S. (2005). Värden och villkor. Pedagogers samtal om ett yrkesetiskt dokument. Doktorsavhandling. Acta Wexionensia, Nr 78. Växjö University Press. Fulltext Nordänger, U. K. (2010). Hur framträder lärarskicklighet? Om framträdanden, ramverk och fasader som delar av lärarskicklighet. Didaktisk Tidskrift, 19(2), Fulltext Nordänger, U. K., & Lindqvist, P. (2015). Det såg vi från början? Underkännanden i den svenska lärarutbildningens verksamhetsförlagda delar. Nordic Studies in Education, (1),

17 Lärosäten Placerade Underkända Procent Tabell 1. Antalet underkännanden vid svenska lärarprogram under höstterminen N=25, n=19. *

18 Resultat Vad kan förklara den relativt högre andelen av underkännanden i VFU vid lärosätet, och i så fall hur? A) Lärosätet kännetecknas av en högstatuskultur: och därmed höga förväntningar och krav på lärarstudenternas kompetens! B) Lärarutbildarna har en tydligt proaktiv strategi när studenter riskerar få underkänt betyg: kontakter och besök hos studenterna och deras handledare görs mycket frekvent i syfte att bedöma den s.k. praktiska lärarkunskapen. C) Specifika krav på idrottslärarkunskap: pedagogiskt ledarskap, split vision, utemiljöer/ stora samt komplexa undervisningslokaler D) Studenterna bedöms i HVFU: VFU transformeras till HFU och studenternas s.k. praktiska kunskaper examineras på s.k. teoretisk basis i seminarier i HFU. E) Det använda bedömningsdokumentet : mål och kriterier är uppbyggda i en rigoröst stukturerad bedömningsmatris med tydlig progressionsstegring kring lärarkunskap *

19 Resultat De inte lämpade passivitet, ointresse/blyghet, brist på hållning och självinsikt, asociala utspel Tidig indikation ( på parkeringen )! Hopplösa Lämplighetsprov hm! De kanske lämpade rigiditet, brist på relationell/kommunikativ förmåga Sen indikation (flera pedagogiska kontexter krävs)! Hoppfulla Lämplighetsprov nja! *

20