Ökad användning av offentlig elektronisk handel

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ökad användning av offentlig elektronisk handel"

Transkript

1 2007:4 Ökad användning av offentlig elektronisk handel Att skapa en IT-infrastruktur för e-handel där såväl företag som individers behov tillgodoses

2

3 Ökad användning av offentlig elektronisk handel Att skapa en IT-infrastruktur för e-handel där såväl företag som individers behov tillgodoses Verva 2007:4

4 1 Sammanfattning..5 2 Bakgrund Regeringsuppdraget Tilläggsuppdraget Vervas avgränsning Om elektronisk handel Sammanfattning av verksamheten Budget/redovisning Utvecklingen av den offentliga användningen av elektronisk handel En tillbakablick Genomförda undersökningar i2010 och e-handelsmålen för Europa Utvecklingen i Norden Utvecklingen i Sverige Genomförda aktiviteter för att gynna en ökad offentlig användning av elektronisk handel Införande av elektronisk handel: problembild myndigheter Problembild små och medelstora företag Svefaktura Elektroniskt inköpsstöd Införandestöd Fakturaväxel SKEA Skåne Kommunernas Elektroniska Affärer Handelsplats Wermland Härnösand Övrig samverkan och samarbeten Vervas engagemang inom Nätverket för Elektroniska Affärer Bakgrund till bildandet av NEA Arbetsgrupper inom NEA NEAs lönsamhetskalkyl 26 6 Samarbeten för nationella standarder för elektronisk handel Samverkan inom SFTI Samarbete inom NES Northern European Subset

5 7 Samarbeten för internationella standarder för elektronisk handel Harmonisering på europeisk nivå UN/CEFACT.31 8 Framgångsfaktorer och förslag till åtgärder för att uppnå en ökad användning av offentlig elektronisk handel Övergripande förslag Förutsättningar Regeringens mål bör konkretiseras och en handlingsplan tas fram för att nå målet och för att möjliggöra en löpande uppföljning Samverkan med näringslivets organisationer Mandat och resurser för att utveckla gemensamma kravspecifikationer Samordna och stödja förvaltningens åtgärder Ansvarsfördelningen mellan olika aktörer inom området måste tydliggöras. Medel och resurser bör avsättas och fördelas för att underlätta för förvaltningen att komma igång med arbetet

6 1 Sammanfattning En ökad användning av offentlig elektronisk handel har inte bara betydelse för statlig och kommunal verksamhet, utan har även positiv återverkan på såväl individer som företag och samhället i stort. Sedan juni 2003 har Statskontoret, och därefter Verva, på regeringens uppdrag arbetat för en ökad användning av offentlig elektronisk handel. Uppdraget har sträckt sig över årsskiftet och arbetet redovisas i denna rapport. Resultatet av uppdraget utgörs bland annat av en förstudie till inköpsstöd, där även en konceptuell modell som beskriver en målbild presenteras. Ett införandestöd har arbetats fram vilket är en elektronisk vägledning till hjälp för projektledare vid inköp och införande av e-handel. Ett pågående arbete är de samarbetsprojekt som initierats för att etablera nationella och internationella standarder, en förutsättning för att genomföra e-handel. Uppdragets resultat, tillsammans med bidrag från bland andra Ekonomistyrningsverket och Sveriges Kommuner och Landsting, utgör en plattform för att skapa en infrastruktur i syfte att öka och förenkla e-handel i den offentliga sektorn. Plattformen är även avsedd att utökas med funktioner för elektronisk upphandling. I rapporten redovisas den verksamhet som skett inom uppdragets ram åren Vidare redovisas ett antal framgångsfaktorer och förslag till åtgärder som identifierats under arbetets gång. Dessa tar sikte även på regeringens medverkan till att uppnå EU:s i2010-mål. För att få den elektroniska inköpshanteringen på plats krävs kraftfull och tydlig samordning. Verva föreslår därför följande. Regeringens mål bör konkretiseras och en handlingsplan tas fram för att nå målet och för att möjliggöra en löpande uppföljning. En funktion bör inrättas med mandat och resurser för att: Samverka med näringslivets organisationer, utveckla gemensamma kravspecifikationer samt samordna och stödja förvaltningens åtgärder. Ansvarsfördelningen mellan olika aktörer inom området måste tydliggöras. Medel och resurser bör avsättas och fördelas för att underlätta för förvaltningen att komma igång med arbetet. 5

7 2 Bakgrund Målet för Vervas uppdrag att verka för ökad e-handel är inte avgränsat till att förvaltningen samordnat ska effektivisera sina inköp. Målet är att en ökad e-handel ska bidra till en förbättrad IT-infrastruktur i allmänhet, en infrastruktur där såväl företag som individers behov sätts i första rummet. Den offentliga förvaltningen är en betydande aktör på affärsmarknaden. Enligt en ungefärlig beräkning hanterar offentlig förvaltning 25 miljoner fakturor per år. Antalet inköpsorder finns det ingen statistik för, men uppenbarligen är volymen betydande och därmed finns förutsättningar för besparingar genom en övergång till e-handel. I en enskild myndighet eller kommun kan upphandlingen uppgå till % av budgeten så det finns stora besparingar att göra. Ekonomistyrningsverket räknar med att staten, bara på en övergång till e-faktura, kan spara en miljard kronor per år. Det kan antas att övergången till en datorstödd beställningsprocess ger en motsvarande besparing. Likaså att kommuners och landstings fortsatta övergång till e-handel ger betydande besparingar. Till detta kommer besparingar genom att inköpsprocessen effektiviseras och möjliga besparingar genom att införa en inköpsstrategi som i sin tur leder till lägre inköpspriser och bättre ramavtalstrohet. Även nyttan att med hjälp av e-handel frigöra personresurser som kan användas för myndighetens kärnverksamhet måste vägas in. I det material som framtagits under uppdragets gång finns hjälpmedel för den enskilda myndigheten till att göra beräkningar för det egna beslutsunderlaget. Ytterligare studier av nyttan kan göras med hjälp av den metod för potentialanalys som Verva tagit fram och som bygger på en vinst/nyttovärdering av gapet mellan nuläget och det potentiella framtida läget. (Se Vervas rapport Effektivisera genom att automatisera ärendehandläggningen En ökad offentlig e-handel kan inte bara leda till effektiviseringar och besparingar inom den offentliga förvaltningen. Det kan även öka e-handeln i näringslivet i stort, eftersom offentlig förvaltning är en viktig beställare i samhället. En väl utvecklad elektronisk handel leder till effektivisering av affärsprocesserna hos både köpare och säljare och som en följd av detta till ekonomisk tillväxt. Samtidigt kan det leda till en effektivare beslutsprocess hos myndigheterna som köpare och därmed till bättre produktval och lägre priser. Utvecklingen av e-handel mellan offentliga sektorn och näringslivet kan även leda till att andra parters e-handel underlättas, inte minst eftersom standardisering och harmonisering är av stor betydelse för en god utveckling. En ökad e-handel kan effektivisera verksamheten i små och medelstora företag och möjliggöra för dem att nå större och internationella marknader. I Europas länder finns stora gemensamma intressen kring att lösa e-handelsfrågorna. År 2005 publicerade Europeiska kommissionen sin aktionsplan gällande elektronisk handel. Medlemsstaterna har bland annat förbundit sig att nå 100 procents tillgänglighet och att minst 50 procent av anskaffningarna ska ske elektroniskt år Om målen 6

8 uppfylls kommer EU att bli den mest avancerade regionen i världen vad gäller inköp genom elektronisk handel. En ökad användning av standarder kan bidra till den elektroniska inköpsprocessen, redan i steget mottagande av elektroniska anbud. Den teknik som ligger till grund för det i denna utredning föreslagna elektroniska inköpsstödet, främst utgående från NESUBL, kan även utgöra en grundsten i ett framtida IT-stöd för elektronisk upphandling. Ett framtidsscenario är därför att olika försystem till inköpsstödet utvecklas, anpassade till den nya lagstiftningen. Arbetet med NESUBL planeras fortsätta i ett gemensamt arbete under CEN och CIP. Sannolikt är behoven olika för upphandlingar under direktupphandlingsgränsen, under tröskelvärdet och för de stora upphandlingarna. En gemensam faktor kan antas bli den pris- och produktkatalog som skulle kunna tas i produktion redan i inköpsstödet. Genom att offerten lämnas i den form den ska tillämpas efter ett tilldelningsbeslut, underlättas såväl upphandlingsprocessen som kvalitetskontrollen av offererade priser. 2.1 Regeringsuppdraget I juni 2003 fick Statskontoret i uppdrag av regeringen att arbeta för en ökad användning av offentlig elektronisk handel. Uppdraget som per den 1 januari 2006 har förts över till Verket för förvaltningsutveckling, Verva, sträcker sig mellan åren Uppdraget innebär att Verva skall arbeta för en ökad användning av offentlig elektronisk handel genom att bl.a. följa utvecklingen av den offentliga användningen av elektronisk handel genom att årligen undersöka den i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting 1 (SKL) (Avsnitt 3) föreslå och möjliggöra förändringar som gynnar en ökad kostnadseffektiv offentlig användning av elektronisk handel, - varvid hänsyn skall tas till små företags möjligheter att delta i offentlig upphandling (Avsnitt 4) fortsätta sitt engagemang inom Nätverket för elektroniska affärer 2 (Avsnitt 5) stärka sitt nationella arbete med standarder för elektronisk handel i samarbete med bl.a. Sveriges Kommuner och Landsting (Avsnitt 6) stärka sitt internationella arbete med standarder för elektronisk handel, främst inom europeiska standardiseringsorganisationer som t.ex. CEN, ISSS och ebxml (Avsnitt 7) i samverkan med Härnösands kommun genomföra en kartläggning av förutsättningar för utvecklingen av e-handel i kommunen och närliggande kommuner samt i små och medelstora företag, varvid hänsyn bör tas till eventuellt pågående projekt inom området. (Avsnitt 4.9) Under åren har årliga redovisningar gjorts av uppdraget, som genomförts i nära samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting och Ekonomistyrningsverket. 1 Tidigare Svenska Kommunförbundet. 2 Tidigare Gemenskapen för elektroniska affärer, GEA 7

9 2.2 Tilläggsuppdraget Ett EU-direktiv för offentlig upphandling antogs år 2004 av parlamentet och rådet. EU:s medlemsländer ska införa dessa nya direktiv i sina nationella lagstiftningar. Man har då samtidigt möjlighet att lägga till regler om användning av elektroniska metoder i upphandlingar. Den svenska regeringen gav Statskontoret i uppdrag att leda den arbetsgrupp som ska verka för ökad elektronisk offentlig upphandling i Sverige. Uppdraget att leda arbetsgruppen gick över till Verva den 1 januari 2006 och ska slutredovisas separat under februari Vervas avgränsning I väntan på ny lagstiftning inom upphandlingsområdet har Verva i e-handelsuppdraget valt att avgränsa området till händelserna från behovs- och marknadsanalys fram till upphandling och från beställning till betalning. Området upphandling får vidareutvecklas efter det att den nya upphandlingslagstiftningen beslutats. För att kunna genomföra själva leveransen i uppdraget har Verva gjort ytterligare en avgränsning och presenterar en teknisk plattform som täcker stegen från beställning (avrop och order) till betalning. 2.4 Om elektronisk handel Begrepp som e-handel, e-upphandling och e-affärer är inte entydiga, de överlappar varandra och har olika innebörd för olika personer. Begreppet elektronisk handel, eller e-handel, använder vi här som ett samlingsnamn för hela den process som innehåller: Avtalshantering Prislistehantering Beställningar och avrop, order Leveranser Fakturahantering Statistik och uppföljning 2.5 Sammanfattning av verksamheten Undersökningar Enkät genomfördes år 2004 gentemot statliga myndigheter. Hösten 2006 genomfördes en uppföljande enkät, med utgångspunkt i den från år (Se Genom Ramavtalsutredningen små och medelstora företags deltagande i ramavtalsupphandlingar fick SCB i uppdrag av Statskontoret att undersöka storleken hos de leverantörer som vid den angivna tidpunkten var ramavtalsleverantör till något ramavtalsområde inom den statliga inköpssamordningen. Detta för att kunna få en indikation om representationen av små och medelstora företag bland ramavtalsleverantörer till de statliga ramavtalen inom den statliga inköpssamordningen. 8

10 Denna utredning bidrog till att Verva i förstudien till inköpsstöd gjorde avgränsningen att inköpet startar vid ordertillfället. Därför ställs inte några krav på att leverantören har tillgång till avancerat IT-stöd eftersom det, förutom möjligheten att ta emot e-order, blir möjligt att ta emot order i traditionella former. När arbetet går vidare och man skapar försystem till Inköpsstödet för att genomföra upphandlingsprocessen, som föregår inköpsordern, är det av stor vikt att tillämpningen blir sådan att även företag med låg IT-mognad har möjlighet att delta i konkurrensen Seminarier, konferenser och bilaterala möten Verva har - medverkat vid ett flertal seminarier och konferenstillfällen i egen eller marknadens regi för att informera om e-handel, sprida erfarenheter och föra diskussioner med enskilda myndigheter, organisationer och företag. - genomfört seminarieserien Effektivare inköps- och fakturahantering. - i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting och andra strategiska aktörer genomfört ett nationellt seminarium där nyttoeffekterna av e-handel stod i fokus. - genomförts olika arrangemang med Single Face To Industry (SFTI), Nätverket för Elektroniska Affärer (NEA) och Northern European Subset (NES). - arrangerat frukostseminarium med fokus på de nya upphandlingsdirektiven och konsekvenserna för e-handel. - deltagit i externa mäss- och konferensarrangemang, som Kvalitetsmässan och Kommunekonommässan Publikationer Under har uppdraget årligen redovisats i ett antal rapporter. Rapporter och böcker har även publicerats i olika samarbeten som SFTI (se avsnitt 6) och genom studier gällande olika genomförda stödprojekt. Bland publikationerna kan nämnas: PM (Dnr 2003/349-5): Att främja offentlig elektronisk handel Rapport 2005:16: Elektroniskt stöd effektiviserar verksamheten i offentliga organisationer ökad användning av offentlig elektronisk handel. Projektet Mäta nyttan som genomfördes i statliga myndigheter, kommuner och några verksamheter inom landsting resulterade bland annat i en beräkningsmodell som publicerats i samband med rapporten. En förenklad kalkylmodell har tagits fram för att underlätta investeringsbedömningar för enskilda organisationer. Rapport 2006:529: Införande av elektroniskt inköpssystem i offentlig sektor 9

11 Analys av införandet och adoptionen på Skatteverket Rapport av forskaren Katarina Arbin, Handelshögskolan, med en beskrivning och analys av Skatteverkets införande av ett elektroniskt inköpssystem samt erfarenheter av detta projekt. Rapport 2006/228-2: Lärdomar och reflektioner från SKEA-projektet : En studie av samverkansprojektet SKEA, (Skånes Elektroniska Affärer). Utförd på Vervas uppdrag under våren 2006 av Fredrik Nordin, ekonomie doktor och forskare på Handelshögskolan. Rapport 2006/228-1: Vervas erfarenheter från SKEA-projektet : Kompletterar rapporten ovan och innehåller även en samverkansmodell som pekar på framgångsfaktorer vid genomförande av samverkansprojekt. Handledningar: Gemensamt inom samarbetet SFTI har även ett antal rapporter och böcker publicerats, som "E-handel. Redovisning och juridik" och Handledning avseende juridiska frågor vid e-fakturering från Före 2003 publicerades Kvalitetssäkring av upphandlingsprocessen ; Elektronisk handel för kommuner, landsting och stat, handbok ; Handledning till EDI-avtal ; Elektronisk handel - Intern kontroll och redovisning ; Kontroll av verifikationer samt Elektronisk offentlig upphandling, Rapport 1 och Samverkan och nätverksarbete Nationellt: Verva har - deltagit i utvecklingsarbetet med SFTI och i dess styr- och beredningsgrupp. Statskontorets/Vervas medverkan har gjort det möjligt för SFTI att fokusera på utvecklingsarbetet med en standard för en enkel elektronisk faktura, Svefakturan, - genom en seminarieserie i tre delar inlett en uppbyggnad av ett E-handelsnätverk mellan myndigheter, - vidareutvecklat samverkan med Ekonomistyrningsverket (ESV), SKL, Nutek och med leverantörsmarknaden genom dess organisationer och i samverkansgrupper som NEA, - inom NEA medverkat i arbetsgrupperna Juridik och säkerhet, Teknik och Harmonisering samt Användning och Spridning, och genom plats i styrelsen haft möjlighet att samordna offentliga aktiviteter med näringslivet, - presenterat kalkylmodeller för att mäta nyttoeffekterna av e-handel, - ordnat regelbundna möten med näringsdepartementets e-handelsgrupp för informationsutbyte och avstämning, - deltagit i utvecklingsgruppen E-handel, ett samarbete mellan Statskontoret, Svenska Kommunförbundet och NUTEK och 10

12 - ingått i Svenska Kommunförbundets nätverk SKEA för kommuner som e-handlar. Internationellt: Verva har - deltagit aktivt i IDA:s och den rådgivande kommitténs EU-initierade utvecklingsarbete gällande e-handel, standarder och det nya upphandlingsdirektivet, - haft en ledande roll i Learning Lab, det EU-baserade benchmarkingprojektet. Sverige ansvarade för framtagandet av en rapport, Ramavtal och dess effekter på små och medelstora företag, - medverkat i Nordiskt nätverk Nordic network for e-business. Inom ramen för detta samarbete har de nordiska länderna gemensamt kunnat föra fram sin syn på harmoniserings- och standardiseringsarbetet för elektroniska affärsdokument. Genom det nordiska samarbetet utvecklades och samordnades e-handelsområdet även med EUoch FN-organ, - deltagit i det internationella standardiseringsorganet CEN/ISSS:s workshop kopplat till e-handel/e-procurement, - medverkat i projektet RES med ebxml för att lämna vägledning och riktlinjer för hur den praktiska tillämpningen och användningen av ebxml kan ske. (Se avsnitten om NES och UN/CEFACT, avsnitt 6.2 respektive 7.2.) och - bildat och medverkat i Northern European Subset (NES). Detta är ett samarbetsprojekt för att ta fram en nordeuropeisk standard baserad på internationell öppen standard från Oasis. (Se avsnitt ) Stödinsatser Verva har - initierat förberedande arbete i syfte att en funktionsupphandling av inköpsstöd ska genomföras för att underlätta införandet av e-handel inom offentlig sektor som kan samverka med ekonomisystemen och med den fakturaväxel som upphandlats av ESV för myndigheterna. Förstudien sammanfattas i avsnitt 4.6, - genom seminarieserien Effektivare inköps- och fakturahantering hjälpt myndigheter att ta fram handlingsplaner för elektronisk handel, - gett stöd till projekt som bedriver ett utvecklingsarbete inom e-handel inom stat, kommun och landsting. SKEA 4 är avslutat och SKEA 5 är påbörjat. Verva deltar i såväl projekt- som styrgruppsarbetet. Vervas deltagande innebär att samla, koordinera, analysera och kvalitetssäkra resultatet, i syfte att utveckla en vägledning för genomförande av e-handelsprojekt, - i dialog med Härnösands kommun vidareutvecklat deras initiala projektidé till att bli ett länsövergripande projekt med fokus på att skapa förutsättningar för elektronisk 11

13 kommunikation när det gäller fakturor mellan regionens kommuner och landsting samt deras lokala små och medelstora underleverantörer, - varit samarbetspartner i Wermlands Handelskammares projekt Handelsplats Wermland. Projektet blev utvalt till Europas bästa e-handelsexempel bland ett hundratal insända bidrag vid en EU-konferens i Wien 2006, - tagit fram förstudie för ett gemensamt inköpsstöd för offentlig sektor och en konceptuell modell med målbild för ett elektroniskt inköpsstöd. Förstudien beskrivs närmare i avsnitt 4.4, - utvecklat en vägledning till stöd vid införande av e-handel. Den elektroniska vägledningen följer införandeprocessen och är tänkt som ett verktyg för projektledare och ger stöd i form av mallar, checklistor, goda exempel och källhänvisningar. Införandestöd beskrivs närmare i avsnitt 4.5, - medverkat till att ta fram Svefakturan som fastställts som standard för myndigheterna genom Vervas föreskrift VERVAFS 2007:1 och - medverkat i NES för att ta fram nordeuropeiska specifikationer för elektronisk handel baserat på öppen internationell standard. 2.6 Budget/redovisning Totalt har uppdraget beviljats bidrag om högst kronor för år 2003 och kronor årligen Den ekonomiska redovisningen är som följer: Intäkter TOTALT Kostnader Löner Konsultkostnader Resor Kurser Medlemsavgifter Kostnader Not. Verksamheten bedrevs i Statskontorets regi. Belopp för 2007 avser budgeterade kostnader. 12

14 3 Utvecklingen av den offentliga användningen av elektronisk handel 3.1 En tillbakablick Redan under det tidiga nittiotalet sattes fokus på hur den svenska offentliga förvaltningen skulle kunna använda sig av de nya möjligheterna som följde på ITutvecklingen. Ett initiativ togs av dåvarande finansministern, Kommunförbundet och Landstingsförbundet för att skapa ett forum för IT-frågor, Toppledarforum. Representerade i detta forum var förutom finansministern ett tiotal generaldirektörer vid informationsintensiva myndigheter samt cheferna för Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet. De formade en programstyrelse med personer, för att förbereda och utvärdera initiativ och projekt. Målet var att skapa en öppen elektronisk infrastruktur för informationsförsörjning med tyngdpunkt på offentlig förvaltning. Verksamheten bedrevs i projektform. I Toppledarforum ingående organisationer ansvarade för projekten och Statskontoret biträdde i det löpande arbetet. Under drygt fyra år var Toppledarforum mycket aktivt och under perioden levererades flera utredningar som satte spår i förvaltningen. En av dem var Elektronisk handel för kommuner, landsting och stat (1997; ledd av Svenska kommunförbundet). I detta projekt konstaterades stora möjligheter till besparingar, men även legala och andra hinder definierades, undersöktes och utvärderades. I rapporten underströks att standardisering, både vad gäller produktdefinitioner och vad gäller kommunikation, är en avgörande framgångsfaktor. När projektet avslutades 30 juni 1998 fortsatte därför Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Statskontoret samt Kammarkollegiet ett gemensamt arbete i syfte att främja förutsättningarna för elektronisk handel inom offentlig sektor, främst när det gällde branschstandarden SFTI (Single Face To Industry). SFTI specificerar den branschstandard som fortfarande rekommenderas för offentliga sektorns elektroniska handel och som bygger på internationella och nationella standarder. Den kan även användas vid handel Business to Business (B2B), även om vissa detaljer utformats med hänsyn till offentliga sektorns specifika behov. 3.2 Genomförda undersökningar Jämförande undersökningar av e-handelns utveckling i statliga myndigheter genomfördes år 2004 och Åren 2003 och 2006 gjordes motsvarande undersökningar gällande kommuner. År 2006 innefattades även landsting. Vervas fullständiga rapport, Användning av elektronisk handel inom stat, kommun och landsting. En sammanfattning finns på Undersökningsresultaten visar att kommunerna i landet utvecklas i riktning mot en utökad e-handel, medan myndigheter och förvaltningar uppvisar en i reella tal långsam ökning, sett såväl till genomförda som till planerade e-handelsprojekt. 13

15 Ur resultaten kan några framgångsfaktorer urskiljas, liksom tänkbara områden att kommunicera. Det tycks som att det är avgörande att förankra idén om e-handel hos såväl medarbetare som ledning, och att tydligt peka ut ansvariga för införandet. I syfte att förstärka intresset kan man också anta att de exempel som finns på nyttoaspekter i form av ökade personella och ekonomiska resurser till kärnverksamheten måste lyftas fram tydligt, tillsammans med de besparingar som kommuner och myndigheter som arbetar med e-handel säger sig göra genom större pris- och produktkännedom, uppföljningsmöjligheter och minskade förseningar i fakturabetalningar. Uppfattningen att brist på resurser är orsak till att elektronisk handel inte införs kan då möjligen överbryggas. Dessutom krävs fortsatta åtgärder i syfte att stödja leverantörerna, för att minska motståndet vid den tekniska anslutningen för att ta emot order, skicka fakturor och hantera kataloger. Anslutningen av leverantörer utgör en betungande arbetsuppgift för förvaltningarna. 3.3 i2010 och e-handelsmål för Europa I januari 2005 publicerades Europeiska kommissionens aktionsplan gällande elektronisk handel, som har som mål att modernisera och förenkla handelsprocedurer inom EU. Den introducerar ett gemensamt ramverk för offentlig elektronisk handel och kompletterar EU:s direktiv för offentlig handel (2004/18/EC och 2004/17/EC) som trädde i kraft januari Målet är att möjliggöra för alla företag i EU som har en PC och en Internetuppkoppling att på elektronisk väg delta i upphandlingen av offentliga kontrakt. På samma gång kommer det medföra att EU blir den mest avancerade regionen i världen vad gäller offentlig handel och elektronisk handel Upprättande av nationella planer Offentlig upphandling utgör 16 procent av bruttonationalprodukten inom EU, eller cirka miljarder euro om året. Medlemsstaterna har förbundit sig nå 100 procents tillgänglighet och att minst 50 procent av upphandlingarna ska kunna ske elektroniskt år Detta beräknas kunna spara 40 miljarder euro om året. Aktionsplanen innehåller en beskrivning för hur man ska nå dessa mål, tillsammans med de praktiska steg som krävs för en storskalig gränsöverskridande handel och full elektronisk hantering av företagsdokument. Aktionsplanen anger vidare vad kommissionen och medlemsländerna kan göra för att undanröja byråkratiska hinder och för att försäkra sig om att det nya juridiska ramverket blir konsekvent genomfört inom EU. I synnerhet inriktar den sig på att undanröja barriärer som kan uppstå på grund av inkompatibla system i olika medlemsstater. EU-studien från 2004 visar att det finns utrymme för att öppna upp och ytterligare effektivisera marknaden för offentlig upphandling och på så sätt sänka de priser som offentlig förvaltning betalar för varor och tjänster. I studien görs beräkningar med prissänkningar på 10 procent, en siffra som uppges ligga mycket lågt i jämförelse med andra aktuella studier. I Sverige ökar den offentliga upphandlingen allteftersom offentlig verksamhet läggs ut på entreprenad. Enligt Nämnden för offentlig upphandling uppgick den offentliga 14

16 upphandlingen till procent av den svenska BNP år Detta motsvarar cirka 400 miljarder kronor. De lägsta potentiella besparingarna som EU-studien indikerar är således 40 miljarder kronor, per år. Detta förutsätter att alla hinder för en effektiv offentlig upphandling överbryggats. En av förutsättningarna är offentlig elektronisk handel. Se Den svenska regeringen gav år 2004 Statskontoret i uppdrag att leda en arbetsgrupp som ska verka för ökad elektronisk offentlig upphandling i Sverige. Arbetsgruppen har tagit fram underlag till en nationell plan för att införa elektronisk offentlig upphandling. Detta underlag redovisades till regeringen i december Utvecklingen i Norden I Danmark måste alla offentliga myndigheter kunna ta emot alla fakturor elektroniskt och leverantörerna förutsätts sända e-fakturor. Lagen infördes i februari Initiativet har inte enbart tagits för att effektivisera den offentliga sektorn, utan även för att uppmuntra en större användning av elektronisk fakturering i privata företag. E-faktureringslösningen har blivit en succé och redan 2005 tog den offentliga sektorn emot nästan tio miljoner digitala fakturor. Nu fokuserar man på att digitalisera hela affärsprocessen, från e-kataloger till e-order och e-faktura. Därför arbetar man aktivt inom OASIS för att utveckla en öppen och internationell standard för e-handel. Detta arbete koordineras med övriga nordiska länders, bland annat i samarbetet NES (Northern European Subset). Norge planerar att införa e-fakturering i den offentliga sektorn. Även om man inte är medlem i EU så är Norge en del av det Europeiska offentliga upphandlingsområdet genom EEA-överenskommelsen och följer noga utvecklingen i Bryssel och EU. Man har inrättat ett särskilt e-upphandlingssekretariat, som lyder under Ministeriet för myndighetsadministration och reformer. Även Island och Finland förbereder sig nu för elektroniska fakturor och andra elektroniska affärsdokument i den offentliga sektorn. Islands e-faktureringsprojekt påbörjas i mars Utvecklingen i Sverige I regeringens strategi för fortsatt utveckling av elektronisk förvaltning (budgetpropositionen 2007, prop.2006/07:1) fastställs tre mål som förvaltningen gemensamt ska uppnå. Den statliga förvaltningen bör år 2010 ha: En effektiv informationshantering som gör informationen lättillgänglig och användbar En i lämpliga delar automatiserad ärendehantering Kapacitet att hantera sina inköpsprocesser elektroniskt Vidare sägs att utvecklingen av elektronisk förvaltning ska göra det enklare för myndigheter att samverka och för medborgare och företag att utöva sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter gentemot förvaltningen. Detta har bäring även på e-handelsområdet och kontakten 15

17 mellan kund/företag. År 2010 ska Sverige ha återtagit en ledande position när det gäller elektronisk förvaltning. Därigenom ska Sverige bidra till att göra EU till världens mest konkurrenskraftiga ekonomi. Regeringen vill stärka styrningen av den förvaltningsgemensamma utvecklingen. Prioriterade insatsområden är utbyte av registerinformation, standardiserad informationshantering, säker kommunikation och dokumentation, gemensam finansiering av pilotprojekt samt systematisk uppföljning och granskning Elektronisk fakturering 2008 och Vervas föreskrift Inom insatsområdet standardiserad informationshantering initierar regeringen ett antal åtgärder för att säkerställa att myndigheter vid övrig informationsöverföring och kommunikation använder sig av enhetliga format när det krävs. Det innebär bland annat att gemensamma standarder, regelverk och arbetssätt kommer att utvecklas och att en bred tillämpning i statsförvaltningen ska säkerställas. Som en första åtgärd beslutade regeringen den 14 december 2006 att elektronisk fakturahantering ska vara införd i staten den 1 juli Staten förväntas spara närmare fyra miljarder kronor under en femårsperiod och därefter en miljard kronor per år. Ekonomistyrningsverket har fått i uppdrag att leda och samordna införandet. Verva beslutade den 12 januari 2007 om en föreskrift (VERVAFS 2007:1) med gemensam standard för fakturor i staten. Det fastlagda dokumentformatet som kallas Svefaktura, beskrivs närmare i avsnitt Övriga insatsområden Inom området säker kommunikation och dokumentation kommer regeringen tillse att statsförvaltningen, i samverkan med kommuner och landsting, utvecklar och tillämpar förvaltningsgemensamma specifikationer för elektronisk identifiering, signering, lagring samt sökning av elektroniska meddelanden och dokument. Specifikationerna som kan ligga till grund för upphandling och utveckling av tekniska tillämpningar bygger på tillgängliga och öppna standarder. Regeringen avser att identifiera angelägna pilotprojekt som ska finansieras samordnat, utveckla former för en sådan finansiering samt fördela samordningsansvar för dessa projekt. De senaste årens IT-investeringar i den statliga förvaltningen ska kartläggas. Målet med åtgärderna är att en större andel av myndigheternas IT-investeringar ska komma andra i förvaltningen till del, varigenom en högre kostnadseffektivitet uppnås. Effektiviteten ska öka, bland annat genom minskning av tidskrävande manuella arbetsmoment. Verva ges i uppdrag att samordna och främja utvecklingen av elektronisk förvaltning i den statliga förvaltningen. Andra uppdrag med anknytning till e-handelstjänster är Vervas uppdrag att genomföra ett treårigt program för att främja användandet av e-legitimationer i offentlig förvaltning. 16

18 4 Genomförda aktiviteter för att gynna en ökad offentlig användning av elektronisk handel En av utmaningarna i detta uppdrag har varit att överbrygga eller undanröja de hinder som bromsat utvecklingen under de senaste 10 åren. E-handelsprojektet har både den offentliga sektorn och näringslivet som målgrupp och har planerats i samråd med SKL och ESV för den offentliga sektorn. Dessutom har referensmyndigheter medverkat i arbetet med både inköpsstöd och införandestöd. Även erfarenheterna från SKEAprojektet, Skatteverkets erfarenheter och pågående införande hos Arbetsmarknadsstyrelsen och Försäkringskassan har påverkat. I syfte att förstå problembilden för små och medelstora företag har även kontakt tagits med leverantörer av varor och tjänster och med olika branschorganisationer. 4.1 Införande av elektronisk handel: problembild myndigheter Det största hindret för utveckling av e-handel idag är företags, organisationers och individers inställning till e-handel. Det gäller såväl offentlig som privat sektor. Att införa e-handel innebär en stor organisatorisk förändring och förändringar i arbetsprocesser och metoder. Övergripande verksamhetsmässiga förändringar ställer stora krav på en organisations ledning och personal, men framförallt tar det tid. Tid krävs för att förändra individers attityder och för att initiera och genomföra ett förändringsarbete. Hindren handlar om: Svårigheter att frigöra personella resurser i organisationen för införande av e- handel och utbildning av personalen. Personalens tekniska kompetens att rent praktiskt använda e-handelslösningar. Svårigheter att integrera organisationens befintliga IT-system med ett e-handelssystem. Svårt att frigöra ekonomiska resurser till utvecklingsprojekt inom e-handel. Incitament för att införa e-handel saknas och man är inte övertygad om nyttan. Ledningen prioriterar inte förändringsarbete för att effektivisera inköpen med hjälp av e-handel. Utredningar har visat att vissa myndigheter ansåg att det vore bra om man skapade ett gemensamt centralt system som uppfyllde samtliga behov, medan andra med bestämdhet hävdade att detta inte fungerar. Vissa myndigheter ansåg att e-handel bör startas i pilotverksamhet med enkla produktgrupper som t.ex. kontorsmaterial. Andra har behov att internt kunna hantera och följa upp alla avrop och inköp, det vill säga även de egna avtalen och inköpen som görs. Vissa hävdar att vi ska låta marknaden ta ansvar för att det ska finnas gemensamma beställningsfunktioner genom marknadsportaler eller andra system. Andra tycker att det skulle underlätta om det fanns en färdig bild av vad som ska tillhandahållas inom ramen för den statliga inköpssamordningen. 17

19 4.2 Problembild små och medelstora företag Lagen om offentlig upphandling (LOU) började gälla den 1 januari års Upphandlingsutredning har i två delbetänkanden redovisat förslag till hur två EGdirektiv ska genomföras i svensk rätt, nämligen Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17/EG och 2004/18/EG. Det senare om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster. Ett syfte med upphandlingsreglerna är att etablera eller utveckla den inre marknaden. Genom att underlätta handeln mellan länderna ökar konkurrensen mellan företagen. Effekten kan bli lägre priser och högre kvalitet på varor och tjänster. Ett annat syfte med lagen är att upphandlingen ska bedrivas i effektiva former och att det allmänna ska uppnå förmånliga inköpsvillkor. Man uppmärksammar särskilt möjligheterna att använda elektroniska processer. Små och medelstora företag riskerar ofta inlåsningsmekanismer i form av specifika tekniska lösningar. Förvaltningen stödjer därför standardiseringsarbetet genom att delta i olika internationella standardiseringssamarbeten. Skapandet av enhetliga gränssnitt mot medborgare, företag och andra aktörer är även viktigt för att offentliga e-tjänster ska ge ett enhetligt intryck. Även efter det att en förvaltning infört e-handel enligt förstudien Inköpsstöd kommer leverantörerna inte att behöva IT-stöd fullt ut, utan kan ta emot order som mail, till dess att det för det enskilda företaget är ekonomiskt motiverat att använda den nya tekniken fullt ut som stöd i försäljning och leverans. Små och medelstora företag kommer därmed att kunna växa i teknikanvändning i sin egen takt. Inledningsvis kan de klara sig med en PC och en Internetuppkoppling. 4.3 Svefaktura Sveriges Kommuner och Landsting, Ekonomistyrningsverket och Verva arbetar tillsammans med att främja införandet av elektronisk handel inom offentlig sektor. Bland annat genom att rekommendera en standard for offentliga köpare och dess varu/tjänsteleverantörer. Arbetet sker inom ramen for SFTI. Verva sitter i SFTI styrgrupp och även i dess beredningsgrupp. Våren 2003 initierade SFTI Beredningsgrupp en arbetsgrupp för utveckling av en enkel, elektronisk faktura i avsikt att underlätta för fler nya intressenter att komma igång med e-handel. Tidigare har arbetet huvudsakligen varit inriktat mot EDI (Electronic Data Interchange, standardiserat elektroniskt informationsutbyte mellan datorer) vad avser avrop mot ramavtal, men behov fanns att komplettera med en standard för en enkel elektronisk faktura. Målet har varit att utveckla ett standardiserat, enkelt förfarande för att skapa och överföra elektroniska fakturor. Den elektroniska fakturan ska kunna tas emot och ankomstregistreras automatiskt hos köparen, medan fakturahandläggning, flertalet kontroller och attest kan ske manuellt. 18

20 Svefaktura: är ett komplement till fakturor i existerande e-handelsscenarier under ramavtal (SFTI EDI scenarier eller andra likvärdiga arbetssätt), vilka ger stöd för långtgående automatisering av processerna ger mervärden jämfört med skanning/tolkning av fakturor, både kvalitativt och kostnadsmässigt är jämfort med SFTI Fulltextfaktura enklare, men ändå mer generellt användbar Även om Svefaktura initierades från offentlig sektor finns det inga skäl till att den enbart ska vara en offentlig angelägenhet. Många leverantörer har kunder bland såväl privata som offentliga köpare. Leverantörerna utgör en heterogen grupp, som tillsammans genererar en stor fakturavolym men som var för sig representerar en liten eller begränsad mängd fakturor mot en viss köpare. För ramavtalsleverantörer med stora fakturavolymer ger förmodligen andra scenarier, med potential för högre grad av automatisering, bättre nytta. Se vidare i avsnittet om NES (Northern European Subset), se vidare Elektroniskt inköpsstöd Som en del i Vervas regeringsuppdrag har en förstudie av ett gemensamt elektroniskt inköpsstöd för offentlig sektor tagits fram. Även en konceptuell modell som beskriver en målbild för ett elektroniskt inköpsstöd har tagits fram. Förstudien Inköpsstöd publiceras i sin helhet på Sammanfattning Studien visar att direkta planer att anskaffa elektroniskt inköpsstöd saknas bland många statliga myndigheter. Generellt sett har kommunerna kommit längre i sitt arbete och flera som inte har inköpsstöd idag planerar att införa det. Inom den offentliga sektorn är det dock många som uttrycker behov av ett elektroniskt inköpsstöd i syfte att styra, effektivisera och utveckla inköpsverksamheten. Erfarenheter från dem som i större skala har infört inköpsstöd visar på att det finns stora vinster att göra Stort intresse från leverantörerna Det finns idag flera tjänster på marknaden som i stort sett motsvarar de behov som redovisas i studien. Leverantörerna visar ett stort intresse för en eventuell upphandling. Det finns även behov av att driva en sammanhållen infrastruktur för inköpsprocessen. Det vill säga en uppsättning gemensamma regler, standarder, funktioner och krav för att stödja enskilda förvaltningars inköpsverksamhet och att underlätta införandet för leverantörer. Studien drar slutsatsen att det inte finns någon etablerad standard för enklare affärsprocesser att basera inköpsstödet på. SFTI EDI-scenarier stödjer de mer kvalificerade ramavtalsavropen på ett utmärkt sätt. Det pågår ett intensivt utvecklingsarbete inom standardiseringsområdet. De standarder som tas fram inom det nordiska samarbetet (NES) är avsett att på sikt uppfylla kraven för hela inköpsbredden. Ett inköpsstöd måste också erbjuda stöd för de SFTI-standarder som idag används av många kommuner. 19

Elektronisk fakturering i kommuner och landsting Kerstin Wiss Holmdahl 24 oktober 2005

Elektronisk fakturering i kommuner och landsting Kerstin Wiss Holmdahl 24 oktober 2005 Elektronisk fakturering i kommuner och landsting Kerstin Wiss Holmdahl 24 oktober 2005 1 E-handel och e-fakturering i kommuner och landsting Sveriges Kommuner och Landsting (Svenska Kommunförbundet och

Läs mer

E-fakturering och e-handel

E-fakturering och e-handel E-fakturering och e-handel Satsningar i kommuner och landsting Kerstin Wiss Holmdahl 7 mars 2006 1 E-handel och e-fakturering i kommuner och landsting Sveriges Kommuner och Landsting (Svenska Kommunförbundet

Läs mer

Aktuellt inom SFTI; Svefakturan för e-fakturering som komplement till EDIfakturor

Aktuellt inom SFTI; Svefakturan för e-fakturering som komplement till EDIfakturor Aktuellt inom SFTI; Svefakturan för e-fakturering som komplement till EDIfakturor Kerstin Wiss Holmdahl 2006-03-30 1 Bakgrund om e-handel och e-fakturering i kommuner och landsting - Hittills har ca en

Läs mer

Svenska staten inför e- fakturor, vilken påverkan får det?

Svenska staten inför e- fakturor, vilken påverkan får det? Svenska staten inför e- fakturor, vilken påverkan får det? 2007-10-29 E-fakturaprojektet ESV Eva Wern Sören Pedersen Verva - Arena Program e-fakturaprojektet i svenska staten Val av standard för e-faktura

Läs mer

Aktuellt om e-handel och e-fakturering inom SFTI 2008-12-15. Kerstin Wiss Holmdahl Peter Norén

Aktuellt om e-handel och e-fakturering inom SFTI 2008-12-15. Kerstin Wiss Holmdahl Peter Norén Aktuellt om e-handel och e-fakturering inom SFTI 2008-12-15 Kerstin Wiss Holmdahl Peter Norén Aktuellt & Nyheter Svefaktura sprids mer och mer E-beställningar i staten Sveordern, ny standard för enkla

Läs mer

Vad innebär elektronisk fakturering? Kerstin Wiss Holmdahl 28 november 2005

Vad innebär elektronisk fakturering? Kerstin Wiss Holmdahl 28 november 2005 Vad innebär elektronisk fakturering? Kerstin Wiss Holmdahl 28 november 2005 1 E-handel och e-fakturering i kommuner och landsting Sveriges Kommuner och Landsting (Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

näringslivet. Samtidigt sker en internationalisering i samverkan mellan de nordiska länderna.

näringslivet. Samtidigt sker en internationalisering i samverkan mellan de nordiska länderna. 2006-02-22 PM 1 (19) Ökad användning av offentlig elektronisk handel. Inledning Statskontoret fick i juni 2003 i uppdrag av regeringen att arbeta för en ökad användning av offentlig elektronisk handel.

Läs mer

Effektiva inköp i svenska. E-inköpsdagen

Effektiva inköp i svenska. E-inköpsdagen Effektiva inköp i svenska staten E-inköpsdagen 12 maj 2009 Regeringen g vill effektivisera inköpsprocessen i tre steg E-faktura (2005-2008) E-beställning (2009-2013) E-upphandling (2009-2011) Ansvar: ESV

Läs mer

Elektroniska inköp steget före e-fakturan. Stora e-upphandlingsdagen 15 maj 2008

Elektroniska inköp steget före e-fakturan. Stora e-upphandlingsdagen 15 maj 2008 Elektroniska inköp steget före e-fakturan Stora e-upphandlingsdagen 15 maj 2008 Bakgrund Politiska mål för e-förvaltning Strategi och nationell handlingsplan Förändringar inom upphandlingsområdet Enhet

Läs mer

Elektronisk handel och e- fakturering; Aktuellt inom SFTI Kerstin Wiss Holmdahl 2005-12-08

Elektronisk handel och e- fakturering; Aktuellt inom SFTI Kerstin Wiss Holmdahl 2005-12-08 Elektronisk handel och e- fakturering; Aktuellt inom SFTI Kerstin Wiss Holmdahl 2005-12-08 1 Bakgrund om e-handel och e-fakturering i kommuner och landsting? Hittills har kommuner och landsting infört

Läs mer

NEA Seminarie: E-fakturor är lönsamt för staten. Eva Wern, Peter Norén 28 november 2005

NEA Seminarie: E-fakturor är lönsamt för staten. Eva Wern, Peter Norén 28 november 2005 NEA Seminarie: E-fakturor är lönsamt för staten Eva Wern, Peter Norén 28 november 2005 Dagens program Bakgrund och ESV:s förstudie ESV: s förslag Standard Paketlösning Skrivelse till Regeringen Lönsamhetsbedömning

Läs mer

Elektronisk handel - Mål och syfte - - Förberedelser & Införande - Vad tänka på särskilt?

Elektronisk handel - Mål och syfte - - Förberedelser & Införande - Vad tänka på särskilt? Elektronisk handel - Mål och syfte - - Förberedelser & Införande - Vad tänka på särskilt? Kerstin Wiss Holmdahl, SKL Vad innebär elektronisk handel? Mål och syfte? Ett sätt att - styra inköpsprocessen

Läs mer

Aktuellt om e-handel inom SFTI (Single Face To Industry) Kerstin Wiss Holmdahl, SKL, NEA:s julkarameller den 8 december 2010

Aktuellt om e-handel inom SFTI (Single Face To Industry) Kerstin Wiss Holmdahl, SKL, NEA:s julkarameller den 8 december 2010 Aktuellt om e-handel inom SFTI (Single Face To Industry) Kerstin Wiss Holmdahl, SKL, NEA:s julkarameller den 8 december 2010 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 1 SFTI (Single Face

Läs mer

E-HANDEL. It-stöd för e-handel

E-HANDEL. It-stöd för e-handel E-HANDEL It-stöd för e-handel Här är du nu! It-stöd för e-handel en del av ORGANISATION E-HANDELSPROCESSEN STRATEGI OCH STYRNING LEVERANTÖRS- ANSLUTNING BESTÄLLNING TILL BETALNING UPPFÖLJNING OCH ANALYS

Läs mer

Statens införande av e-faktura NEA forum 2008-03-07

Statens införande av e-faktura NEA forum 2008-03-07 Statens införande av e-faktura NEA forum 2008-03-07 Peter Norén Funktionsansvarig e-handel 08-690 4596 peter.noren@esv.se Bakgrund och mål med arbetet 2008-03-07 Sid 2 Mål med statens införande av e-faktura

Läs mer

Cirkulärnr: 1998:215 Diarienr: 1998/3212. Mottagare: Kommunstyrelsen IT-frågor Inköp Kommunala bolag Det fortsatta arbetet med elektronisk handel

Cirkulärnr: 1998:215 Diarienr: 1998/3212. Mottagare: Kommunstyrelsen IT-frågor Inköp Kommunala bolag Det fortsatta arbetet med elektronisk handel Cirkulärnr: 1998:215 Diarienr: 1998/3212 Handläggare: Sektion/Enhet: Mottagare: Rubrik: Kerstin Wiss Holmdahl Civilrättssektionen Kommunstyrelsen IT-frågor Inköp Kommunala bolag Det fortsatta arbetet med

Läs mer

Elektroniska affärer i staten 2012-03-29

Elektroniska affärer i staten 2012-03-29 Elektroniska affärer i staten t Mats Goffhé 2012-03-29 Bakgrund Politiska mål för e-förvaltning Strategi och nationell handlingsplan Förändringar inom upphandlingsområdet EG-rättsliga förändringar Striktare

Läs mer

Vervas erfarenheter från SKEA-projektet

Vervas erfarenheter från SKEA-projektet Vervas erfarenheter från SKEA-projektet 1 Erfarenheter från SKEA-projektet 6 2 Bakgrund 7 2.1 Syfte 7 2.2 Metod och avgränsningar 8 2.3 Projektorganisation 8 3 Genomförande 9 3.1 Etapp 1 - Förstudie 10

Läs mer

Svensk strategi för ökad efakturering

Svensk strategi för ökad efakturering juni 2013 Svensk strategi för ökad efakturering Inledning Att överföra fakturainformation från en leverantörs dator genom att skriva ut en pappersfaktura, stoppa i kuvert, fysiskt transportera och sedan

Läs mer

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag Offentliga rummet 2007-05-30 Bo Frändén bo.franden@verva.se 08-5505 5745 Grundfakta om VERVA Enrådighetsverk med ett råd Generaldirektör Lena Jönsson chef för myndigheten 6 Enheter Ca 100 anställda 60

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2003:770) om statliga myndigheters elektroniska informationsutbyte

Läs mer

Uppdrag avseende Open Pan European Public Procurement On-Line samt roll som PEPPOL-myndighet

Uppdrag avseende Open Pan European Public Procurement On-Line samt roll som PEPPOL-myndighet Regeringsbeslut IV:1 2012-08-30 S2012/4580/RU (delvis) Socialdepartementet Ekonomistyrningsverket Box 45316 104 30 Stockholm Uppdrag avseende Open Pan European Public Procurement On-Line samt roll som

Läs mer

J E KON OM ISTVR N INGSVE R K FT

J E KON OM ISTVR N INGSVE R K FT Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd J E KON OM ISTVR N INGSVE R K FT Ekonomistyrningsverkets foreskrifter och allmänna råd till forordningen (2003:770) om statliga

Läs mer

Val av affärsprocess - vägledning

Val av affärsprocess - vägledning Val av affärsprocess - vägledning Syftet med detta dokument är att underlätta vid valet mellan SFTI:s olika affärsprocesser vid införande av e-handel. Detta görs genom att på en övergripande nivå förklara

Läs mer

E-handel i offentlig sektor i Sverige

E-handel i offentlig sektor i Sverige E-handel i offentlig sektor i Sverige DIFI EHF-konferens Mats Goffhé Sören Pedersen Agenda E-handel i offentlig sektor i Sverige: Status idag och framåtblick Hur tar man hem nyttan med e-handel? Obligatoriskt

Läs mer

E-faktura till offentlig sektor. Eva Lindblom Anderz Petersson Offentliga rummet 2 juni 2015 Visby

E-faktura till offentlig sektor. Eva Lindblom Anderz Petersson Offentliga rummet 2 juni 2015 Visby E-faktura till offentlig sektor Eva Lindblom Anderz Petersson Offentliga rummet 2 juni 2015 Visby ESV:s arbete kring e-handel och digitalisering E-handel i staten leda och samordna Effektivisera interna

Läs mer

En presentation av NEA, det svenska nätverket för elektroniska affärer. Vi gör e-affärer enklare!

En presentation av NEA, det svenska nätverket för elektroniska affärer. Vi gör e-affärer enklare! En presentation av NEA, det svenska nätverket för elektroniska affärer Vi gör e-affärer enklare! Mötesplatsen för e-affärer! Drygt 60 medlemmar organisationer, offentliga verksamheter, företag och experter

Läs mer

NES, Northern European Subset och kopplingen till standardiseringarbetet i offentlig sektor i Sverige

NES, Northern European Subset och kopplingen till standardiseringarbetet i offentlig sektor i Sverige NES, Northern European Subset och kopplingen till standardiseringarbetet i offentlig sektor i Sverige Kerstin Wiss Holmdahl Sveriges Kommuner och Landsting NEA seminarium 25 januari 2007 1 Vårt nordeuropeiska

Läs mer

Inköps- och upphandlingsriktlinjer

Inköps- och upphandlingsriktlinjer Inköps- och upphandlingsriktlinjer Antagen av kommunstyrelsen/2016-11-08 2 (8) Innehållsförteckning 1 Riktlinjer för Inköp och upphandling... 3 1.1 Inköp och upphandlingar... 3 1.2 Behöriga beställare...

Läs mer

Elektronisk faktureringbehov och möjligheter

Elektronisk faktureringbehov och möjligheter Elektronisk faktureringbehov och möjligheter Kerstin Wiss Holmdahl Svenska Kommunförbundet 2 november 2004 Elektronisk fakturahantering Aktuellt med olika initiativ om E-fakturor. - Bankerna har lösningar/planerar

Läs mer

Aktuellt om e-handel och e-fakturering; Fokus på praktiskt

Aktuellt om e-handel och e-fakturering; Fokus på praktiskt Cirkulärnr: 08:23 Diarienr: 08/1019 Handläggare: Kerstin Wiss-Holmdahl Avdelning: Avdelningen för juridik Datum: 2008-03-13 Mottagare: Kommun- och landstingsledning Inköp Ekonomi IT Näringsliv Rubrik:

Läs mer

BEAst. fastighetssektorn. Att kalkylera l nyttan med e-affärer i byggbranschen. Lars Dykert LRD Revision och Rådgivning

BEAst. fastighetssektorn. Att kalkylera l nyttan med e-affärer i byggbranschen. Lars Dykert LRD Revision och Rådgivning BEAst Elektroniska affärer i bygg- och fastighetssektorn Konferens den 29 mars 2012 Att kalkylera l nyttan med e-affärer i byggbranschen Lars Dykert LRD Revision och Rådgivning g 1 Lars Dykert LRD Revision

Läs mer

2007-02-15 Fi2007/ Delvis Fi2004/4657 Verket för förvaltningsutveckling Magnus Enzell

2007-02-15 Fi2007/ Delvis Fi2004/4657 Verket för förvaltningsutveckling Magnus Enzell Koncept Regeringsbeslut Ärendenr. Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning 2007-02-15 Fi2007/ Delvis Fi2004/4657 Verket för förvaltningsutveckling Magnus Enzell Box 214 Telefon 08-405

Läs mer

IT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig ITstandardisering

IT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig ITstandardisering REMISSVAR 1 (9) 2007/214 ERT ER BETECKNING N2007/5876/ITP Näringsdepartementet ITP 103 33 STOCKHOLM IT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig

Läs mer

Elektronisk handel för alla. Håkan Lundmark

Elektronisk handel för alla. Håkan Lundmark Elektronisk handel för alla Håkan Lundmark Elektronisk handel Framgångsfaktorer för e- handel Snabb leverans en konkurrensfördel Ökad e-handel med smarta telefoner Enkelheten avgör för konsumenterna Sid

Läs mer

24-timmarsmyndigheten

24-timmarsmyndigheten DATUM RAPPORTNUMMER 11 februari 2004 PTS-ER-2004:7 ISSN 1650-9862 24-timmarsmyndigheten Innehåll Sammanfattning... 5 1 Uppdrag... 7 2 Genomförande... 7 2.1 Organisation och genomförande... 7 2.2 Huvudmål

Läs mer

Elektronisk offentlig upphandling

Elektronisk offentlig upphandling Elektronisk offentlig upphandling Vad innebär förslagen till nya upphandlingsdirektiv? Andra sätt EU kommissionen vill främja e-upphandling? Några reflexioner; vad anser vi från svensk sida? Vad händer

Läs mer

E-faktura till offentlig sektor Anderz Petersson Martin Forsberg

E-faktura till offentlig sektor Anderz Petersson Martin Forsberg E-faktura till offentlig sektor 2017-10-18 Anderz Petersson Martin Forsberg Praktiska frågor & inledning E-handel i offentlig sektor Direktivet samt lagförslaget Standarder och teknik PEPPOL Vad händer

Läs mer

Rätt patient får rätt produkt vid rätt tillfälle; kopplingen till beställningsprocessen. Kerstin Wiss Holmdahl 22 oktober 2015

Rätt patient får rätt produkt vid rätt tillfälle; kopplingen till beställningsprocessen. Kerstin Wiss Holmdahl 22 oktober 2015 Rätt patient får rätt produkt vid rätt tillfälle; kopplingen till beställningsprocessen Kerstin Wiss Holmdahl 22 oktober 2015 Säker identifiering och e-handel Hur kan vi då säkerställa att rätt patient

Läs mer

Krav på e-faktura till offentlig sektor?

Krav på e-faktura till offentlig sektor? Krav på e-faktura till offentlig sektor? Dialogmöte 10 och 20 mars 2015 Anderz Petersson, Peter Norén, Birgitta Österman Syfte med mötet Att presentera regeringsuppdraget och de frågor vi ska utreda Att

Läs mer

Elektronisk fakturering i offentlig sektor. Kerstin Wiss Holmdahl Sören Lennartsson

Elektronisk fakturering i offentlig sektor. Kerstin Wiss Holmdahl Sören Lennartsson Elektronisk fakturering i offentlig sektor Kerstin Wiss Holmdahl Sören Lennartsson SFTI Single Face to Industry Syfte Skapa bra förutsättningar för elektronisk handel med köpare i offentlig sektor En central

Läs mer

Kerstin Wiss Holmdahl Avdelningen för juridik

Kerstin Wiss Holmdahl Avdelningen för juridik Cirkulärnr: 2005:106 Diarienr: 2005/2669 Handläggare: Avdelning: Datum: 2005-12-15 Mottagare: Rubrik: Kerstin Wiss Holmdahl Avdelningen för juridik Kommunledning/Landstingsledning Inköp Ekonomi IT LfU

Läs mer

Hur kan vi få med leverantörer till e-handel? Kerstin Wiss Holmdahl, SKL Upphandlingsdagarna januari 2019

Hur kan vi få med leverantörer till e-handel? Kerstin Wiss Holmdahl, SKL Upphandlingsdagarna januari 2019 Hur kan vi få med leverantörer till e-handel? Kerstin Wiss Holmdahl, SKL Upphandlingsdagarna 15-16 januari 2019 Leverantörer och e-handel Enligt aktuell undersökning* är det ca 75 % av de små företagen

Läs mer

Introduktion till regeringsuppdraget. automatiserad ärendehantering

Introduktion till regeringsuppdraget. automatiserad ärendehantering Introduktion till regeringsuppdraget automatiserad ärendehantering Innehåll 1. Inledning 1 Bakgrund 2 Syfte 3 2. Förberedelser 4 Intervjuer 5 Planera för processanalyser 6 Anlita seminarieledare 6 Rapportera

Läs mer

The Swedish Alliance for Electronic Business. NEA Julkarameller 2009-12-09

The Swedish Alliance for Electronic Business. NEA Julkarameller 2009-12-09 The Swedish Alliance for Electronic Business NEA Julkarameller 2009-12-09 Lite om NEA s... Förändringsarbete Arbetsgrupperna Index e-handel B2B Övrigt Nätverket för Elektroniska Affärer NEA är en branschoberoende

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Nyhetsbrev e-handel 1/5. Kontaktperson e-faktura

Nyhetsbrev e-handel 1/5. Kontaktperson e-faktura 1/5 Datum Ert datum Kontaktperson e-beställningar 2010-12-21 Kontaktperson e-faktura ESV Dnr 10-743/2009 Handläggare Peter Norén Er beteckning Nyhetsbrev e-handel Detta är ESV:s nyhetsbrev till kontaktpersoner

Läs mer

E-faktura, ramavtal och stödpaket

E-faktura, ramavtal och stödpaket Sveriges universitets- och högskoleförbund E-faktura, ramavtal och stödpaket 7 maj 2007 1 Fokus Lansering av ramavtal Verktygslådan är laddad Ramavtal för teknisk infrastruktur Obligatorium för myndigheterna

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till E-delegationen (Fi 2009:01) Dir. 2010:32. Beslut vid regeringssammanträde den 25 mars 2010

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till E-delegationen (Fi 2009:01) Dir. 2010:32. Beslut vid regeringssammanträde den 25 mars 2010 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till E-delegationen (Fi 2009:01) Dir. 2010:32 Beslut vid regeringssammanträde den 25 mars 2010 Utvidgning av uppdraget E-delegationen har tidigare fått i uppdrag att bl.a.

Läs mer

Dokumentation av direktupphandlingar

Dokumentation av direktupphandlingar Dokumentation av direktupphandlingar Den 1 juli 2014 höjs direktupphandlingsgränsen. Samtidigt införs en utökad dokumentationsplikt som innebär att upphandlande myndigheter och enheter ska dokumentera

Läs mer

30 mars 15 Ansvarig: Sten Odelberg EFFEKTIVISERING AV FAKTURAFLÖD GENOM EFAKTURA OCH EFFEKTIVARE E-HANDEL VERSION 1.0 UPPDRAGSBESKRIVNING

30 mars 15 Ansvarig: Sten Odelberg EFFEKTIVISERING AV FAKTURAFLÖD GENOM EFAKTURA OCH EFFEKTIVARE E-HANDEL VERSION 1.0 UPPDRAGSBESKRIVNING 30 mars 15 Ansvarig: Sten Odelberg EFFEKTIVISERING AV FAKTURAFLÖD GENOM EFAKTURA OCH EFFEKTIVARE E-HANDEL VERSION 1.0 UPPDRAGSBESKRIVNING Bakgrund... 3 Syfte... 3 Vision... 3 Att alla beställningar görs

Läs mer

Strategi för digital utveckling

Strategi för digital utveckling Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Strategi Utvecklings- och 6 kommunikationsavdelningen Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Henrik Svensson Landstingsstyrelsen 2018-05-22

Läs mer

Verksamhetsinriktning hösten 2018

Verksamhetsinriktning hösten 2018 2018-06-27 Verksamhetsinriktning hösten 2018 Innehåll 1. Verksamhetsinriktning hösten 2018... 3 1.1 Händelser som påverkar esam... 3 1.2 Förslag till övergripande inriktning hösten 2018... 3 2. Mål och

Läs mer

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun Riktlinjer för IT i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Drivkrafter för IT i Halmstads kommun...3 Övergripande inriktning...4 Inriktning för kommunens IT-engagemang...5 Service...5

Läs mer

Grundkurs elektronisk handel

Grundkurs elektronisk handel Inbjudan till... Grundkurs elektronisk handel 21-22 oktober 2015 i Stockholm Grundkurs elektronisk handel Syftet med denna kurs är att gå igenom vad elektronisk handel innebär, hur man kan införa e-handel

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om offentliga företag upphandling, kontroll, insyn (Fi 2009:08) Dir. 2010:115

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om offentliga företag upphandling, kontroll, insyn (Fi 2009:08) Dir. 2010:115 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om offentliga företag upphandling, kontroll, insyn (Fi 2009:08) Dir. 2010:115 Beslut vid regeringssammanträde den 28 oktober 2010 Sammanfattning Med stöd

Läs mer

Kommittédirektiv. Utveckling i staten genom systematiska. jämförelser, Dir. 2014:120. Beslut vid regeringssammanträde den 21 augusti 2014

Kommittédirektiv. Utveckling i staten genom systematiska. jämförelser, Dir. 2014:120. Beslut vid regeringssammanträde den 21 augusti 2014 Kommittédirektiv Utveckling i staten genom systematiska jämförelser Dir. 2014:120 Beslut vid regeringssammanträde den 21 augusti 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utreda hur utveckling och effektivisering

Läs mer

Kommittédirektiv. Ett samordnat och effektivare statligt upphandlingsstöd. Dir. 2011:78. Beslut vid regeringssammanträde den 8 september 2011

Kommittédirektiv. Ett samordnat och effektivare statligt upphandlingsstöd. Dir. 2011:78. Beslut vid regeringssammanträde den 8 september 2011 Kommittédirektiv Ett samordnat och effektivare statligt upphandlingsstöd Dir. 2011:78 Beslut vid regeringssammanträde den 8 september 2011 Sammanfattning En särskild utredare får i uppdrag att utreda hur

Läs mer

Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna

Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna Beslut: 2015-04-10 Reviderad: - Dnr: DUC 2014/1879/10 Ersätter: - Relaterade dokument: Bilaga 1, Upphandlingsprocessen. Bilaga 2, Handläggningsordning

Läs mer

Lag om e-fakturering vid offentlig upphandling från 1 april 2019

Lag om e-fakturering vid offentlig upphandling från 1 april 2019 Lag om e-fakturering vid offentlig upphandling från 1 april 2019 Lagförslag för riksdagen den 13 juni 2018 Kerstin Wiss Holmdahl, SKL SmåKom 27 april 2018 E-fakturalagstiftning Agenda idag: Bakgrund till

Läs mer

E-handel nyttan med en digital inköpsprocess. Offentlig Chef 17 januari 2018

E-handel nyttan med en digital inköpsprocess. Offentlig Chef 17 januari 2018 E-handel nyttan med en digital inköpsprocess Offentlig Chef 17 januari 2018 E-handel nyttan med en digital inköpsprocess Agenda 1. Varför digitalisering av inköpsprocessen? 2. Vad menas med e-handel och

Läs mer

Kommittédirektiv. En expertgrupp för digitala investeringar. Dir. 2017:62. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juni 2017.

Kommittédirektiv. En expertgrupp för digitala investeringar. Dir. 2017:62. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juni 2017. Kommittédirektiv En expertgrupp för digitala investeringar Dir. 2017:62 Beslut vid regeringssammanträde den 8 juni 2017. Sammanfattning En särskild expertgrupp i form av en kommitté ges i uppdrag att stödja

Läs mer

Kort om Skogsstyrelsen

Kort om Skogsstyrelsen SKOGSSTYRELSEN 5 Kort om Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen är myndigheten för frågor som rör skog och som arbetar på medborgarnas uppdrag för att landets skogar ska vårdas och brukas så att skogen ger en uthålligt

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Remissvar: Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)

Remissvar: Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Upphandlingscentrum Helen Widin 2013-05-24 LiÖ 2013-369 1 (4) Socialdepartementet Remissvar: Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Landstinget i Östergötland (LiÖ) har

Läs mer

Cirkulärnr: 2000:112 Diarienr: 2000/2549 Handläggare: Kerstin Wiss Holmdahl Sektion/Enhet: Civilrättssektionen Datum: Mottagare:

Cirkulärnr: 2000:112 Diarienr: 2000/2549 Handläggare: Kerstin Wiss Holmdahl Sektion/Enhet: Civilrättssektionen Datum: Mottagare: Cirkulärnr: 2000:112 Diarienr: 2000/2549 Handläggare: Kerstin Wiss Holmdahl Sektion/Enhet: Civilrättssektionen Datum: 2000-11-01 Mottagare: Kommunstyrelsen Kommunledning Elektronisk Handel-Projektledning

Läs mer

Yttrande över E-delegationens slutbetänkande En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66)

Yttrande över E-delegationens slutbetänkande En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66) Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-11-18 LS 2015-1121 Landstingsstyrelsen Yttrande över E-delegationens slutbetänkande En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66)

Läs mer

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Mål En enklare vardag för medborgare Öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten Vad gör E-delegationen?

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Vägen mot e-arkiv. Hur vi skapar förutsättningar för e-arkiv och ett digitalt informationsflöde KORTVERSION AV FÖRSTUDIERAPPORTEN

Vägen mot e-arkiv. Hur vi skapar förutsättningar för e-arkiv och ett digitalt informationsflöde KORTVERSION AV FÖRSTUDIERAPPORTEN Vägen mot e-arkiv Hur vi skapar förutsättningar för e-arkiv och ett digitalt informationsflöde KORTVERSION AV FÖRSTUDIERAPPORTEN JANUARI 2014 Detta är en kortversion av förstudierapporten e-arkiv. Varför

Läs mer

Uppdrag att driva en kompetenssatsning om digitaliseringens möjligheter i plan- och byggprocessen

Uppdrag att driva en kompetenssatsning om digitaliseringens möjligheter i plan- och byggprocessen e Regeringen Regeringsbeslut 2017-12-13 N2017/07544/PBB 1114 Näringsdepartementet Lantmäteriet 801 82 Gävle Uppdrag att driva en kompetenssatsning om digitaliseringens möjligheter i plan- och byggprocessen

Läs mer

Tillämpningsanvisningar till Riktlinjer för upphandling och inköp

Tillämpningsanvisningar till Riktlinjer för upphandling och inköp Tillämpningsanvisningar till Riktlinjer för upphandling och inköp Mariestad Antaget av Kommunstyrelsen Mariestad 2015-09-14 Datum: 2015-08-28 Dnr: Sida: 2 (13) Tillämpningsanvisningar till Riktlinjer för

Läs mer

Årsberättelse för. E-legitimationsnämnden

Årsberättelse för. E-legitimationsnämnden Årsberättelse 1(5) Datum Dnr 2016-02-22 Årsberättelse 2015 för E-legitimationsnämnden www.elegnamnden.se Postadress Besöksadress Telefon växel E-postadress 171 94 SOLNA Korta gatan 10 010-574 21 00 kansliet@elegnamnden.se

Läs mer

E-utvecklingsråd i Jönköpings län

E-utvecklingsråd i Jönköpings län E-utvecklingsråd i Jönköpings län RAPPORT Projekt Gemensamt e-arkiv i Jönköpings län, Etapp 1 Rapport 1.0 2 av 8 Innehåll 1 Projektläge och syftet med rapporten 3 1.1 Delprojekt Juridiska förutsättningar

Läs mer

Kommittédirektiv. Inrättande av Upphandlingsmyndigheten. Dir. 2014:161. Beslut vid regeringssammanträde den 19 december 2014

Kommittédirektiv. Inrättande av Upphandlingsmyndigheten. Dir. 2014:161. Beslut vid regeringssammanträde den 19 december 2014 Kommittédirektiv Inrättande av Upphandlingsmyndigheten Dir. 2014:161 Beslut vid regeringssammanträde den 19 december 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska förbereda och genomföra bildandet av en

Läs mer

Tidplan för kompetenssatsning om digitaliseringens möjligheter i plan- och byggprocessen

Tidplan för kompetenssatsning om digitaliseringens möjligheter i plan- och byggprocessen 2018 08 31 Dnr 119-2018/5989 RAPPORT Tidplan för kompetenssatsning om digitaliseringens möjligheter i plan- och byggprocessen Lantmäteriet, 801 82 Gävle BESÖKSADRESS Lantmäterigatan 2 C, TELEFON 0771-63

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Det finns mycket att vinna på e-handel. Kommek 2018

Det finns mycket att vinna på e-handel. Kommek 2018 Det finns mycket att vinna på e-handel Kommek 2018 Det finns mycket att vinna med e-handel E-handel och e-fakturor, statusuppdatering - Kerstin Wiss Holmdahl, SKL Ny lag om e-fakturor - Kerstin Wiss Holmdahl,

Läs mer

E-program för Jönköpings kommun

E-program för Jönköpings kommun E-program för Jönköpings kommun Ks 2008:225 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder E-program för Jönköpings kommun Fastställt av kommunfullmäktige 303 1 2 1 (7) E-program för Jönköpings kommun

Läs mer

Betänkandet SOU 2017:23 digital forvaltning.nu

Betänkandet SOU 2017:23 digital forvaltning.nu Yttrande 851 81 Sundsvall 2017-06-20 0771-670 670 www.bolagsverket.se Ärendenummer AD 524/2017 1 (5) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet SOU 2017:23 digital forvaltning.nu (Fi2017/01289/DF)

Läs mer

Överenskommelse. innovationsupphandling

Överenskommelse. innovationsupphandling Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.

Läs mer

Regeringsuppdrag. Rapport. Uppdrag att analysera konsekvenser av EU-kommissionens förslag till direktiv om e-fakturering i offentlig sektor

Regeringsuppdrag. Rapport. Uppdrag att analysera konsekvenser av EU-kommissionens förslag till direktiv om e-fakturering i offentlig sektor Regeringsuppdrag Rapport Uppdrag att analysera konsekvenser av EU-kommissionens förslag till direktiv om e-fakturering i offentlig sektor ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter

Läs mer

Offentlig upphandling. Stockholm Digital Care 10 mars 2017 Therese Hellman

Offentlig upphandling. Stockholm Digital Care 10 mars 2017 Therese Hellman Offentlig upphandling Stockholm Digital Care 10 mars 2017 Therese Hellman Agenda Kort om Upphandlingsmyndigheten Om upphandlingsreglerna Ny upphandlingslagstiftning Nyheter i nya LOU- en överblick Upphandlingsprocessen

Läs mer

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV 08.35 09.00 Förvaltningspolitiken Torkel Nyman 09.00 09.25 e-förvaltning Anders Nyström 09.25 09.30 Utvecklingen av Charlotta Eriksson resultatstyrningen

Läs mer

e-handel i praktiken 2013-04-10 Mikael Wickström, Chef inköpsenheten, Avdelningen för Verksamhetsstöd mikael.wickstrom@skatteverket.

e-handel i praktiken 2013-04-10 Mikael Wickström, Chef inköpsenheten, Avdelningen för Verksamhetsstöd mikael.wickstrom@skatteverket. e-handel i praktiken 2013-04-10 Mikael Wickström, Chef inköpsenheten, Avdelningen för Verksamhetsstöd mikael.wickstrom@skatteverket.se Agenda Helhetssyn Organisation Förutsättningar ehandel Skatteverket

Läs mer

Styrande dokument. Strategi e-hälsa inom H2O Fastställd av kommunfullmäktige , 109. Gäller från och med

Styrande dokument. Strategi e-hälsa inom H2O Fastställd av kommunfullmäktige , 109. Gäller från och med Styrande dokument Strategi e-hälsa inom H2O- 2017-2025 Fastställd av kommunfullmäktige 2017-09-11, 109 Gäller från och med 2017-09-26 Strategi e-hälsa inom H2O 2017-2025 Sida 1 av 8 Innehåll Inledning...

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera

Läs mer

Att beställa varor och tjänster i kommunal regi 2012-05-09. Johan Almesjö Inköp Gävleborg. Mikael Hallqvist Gävle Kommun 2012-05-09

Att beställa varor och tjänster i kommunal regi 2012-05-09. Johan Almesjö Inköp Gävleborg. Mikael Hallqvist Gävle Kommun 2012-05-09 Att beställa varor och tjänster i kommunal regi 2012-05-09 Johan Almesjö Inköp Gävleborg Mikael Hallqvist Gävle Kommun 2012-05-09 1 Vision Mål Partnern för den bästa affären Ägare Förtroende Kunder Trogna

Läs mer

1C:Från inköp till betalning - hela processen

1C:Från inköp till betalning - hela processen A Basware Presentation 1C:Från inköp till betalning - hela processen Mia Lenman Matti Bjerking 6:e okt 2011 En disciplinerad och systematisk förbättringsprocess applicerat på alla typer av inköp av råvaror,

Läs mer

Uppdrag att stödja det fortsatta utvecklingsarbetet med Statens servicecenter

Uppdrag att stödja det fortsatta utvecklingsarbetet med Statens servicecenter Regeringsbeslut IV:5 2013-05-02 S2013/3452/SFÖ (delvis) Socialdepartementet Ekonomistyrningsverket Box 45316 104 30 Stockholm Uppdrag att stödja det fortsatta utvecklingsarbetet med Statens servicecenter

Läs mer

Projekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet

Projekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Projekt som arbetsform 3 3. Projektportföljen kriterier och funktion 3 Projekt som inte är

Läs mer

Riktlinjer för upphandling och inköp

Riktlinjer för upphandling och inköp Riktlinjer upphandling och inköp Dnr Ks 11/159 Riktlinjer för upphandling och inköp Ånge kommunkoncern Antagen av kommunstyrelsen 2011-06-07 110 841 81 Ånge kommun tel 0690-250 100 e-post ange@ange.se

Läs mer

Europeiska kommissionens grönbok om elektronisk upphandling 2010/4794

Europeiska kommissionens grönbok om elektronisk upphandling 2010/4794 KKV1007, v1.1, 2010-05-05 YTTRANDE 2011-01-04 Dnr 644/2010 1 (6) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Europeiska kommissionens grönbok om elektronisk upphandling 2010/4794 Sammanfattning Konkurrensverket

Läs mer

Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte... 3 2. Tillämpning... 3 3. Definition... 4 3.1 Avgränsningar... 4 3.2 Beroenden till andra processerv... 4 4. Nuläge... 4

Läs mer

Dokumentation av direktupphandlingar

Dokumentation av direktupphandlingar Dokumentation av direktupphandlingar Den 1 juli 2014 infördes en utökad dokumentationsplikt som innebär att upphandlande myndigheter och enheter ska dokumentera omständigheter av betydelse om upphandlingen

Läs mer

Om E-hälsomyndighetens regeringsuppdrag N2016/04455 och bifogat utkast på återrapportering av uppdraget

Om E-hälsomyndighetens regeringsuppdrag N2016/04455 och bifogat utkast på återrapportering av uppdraget ehälsomyndigheten Box 913 391 29 Kalmar www.ehalsomyndigheten.se org.nr: 202100-6552 Den 19 december 2017 Om E-hälsomyndighetens regeringsuppdrag N2016/04455 och bifogat utkast på återrapportering av uppdraget

Läs mer

Hur framtidssäkrar vi socialtjänsten?

Hur framtidssäkrar vi socialtjänsten? Hur framtidssäkrar vi socialtjänsten? Inledning Agenda Nationell samverkan - Vision e-hälsa 2025 Kraftsamling SKL Inera SKL Kommentus Några exempel på SKL:s arbete inom socialtjänsten Några egenheter Inledning

Läs mer

Nationell IT-strategi för vård och omsorg tillämpning för Stockholms stad

Nationell IT-strategi för vård och omsorg tillämpning för Stockholms stad Utlåtande 2009: RI (Dnr 031-2279/2008) Nationell IT-strategi för vård och omsorg tillämpning för Stockholms stad Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande 1. Den Nationella IT-strategin

Läs mer

överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting om ett enklare företagande med digital förvaltning för perioden

överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting om ett enklare företagande med digital förvaltning för perioden e Regeringskansliet Bilaga till protokoll I 6, vid regeringssammanträdet den 15 juni 2017, dnr N2017/04297/FF 2017-06-15 Näringsdepartementet överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och

Läs mer

Digitalisering är en lagsport. Anna Eriksson

Digitalisering är en lagsport. Anna Eriksson Digitalisering är en lagsport Anna Eriksson anna.eriksson@digg.se Avgörande läge för välfärden Arbetsför ålder +[VÄRDE ]% +[VÄRDE ]% +11% +6% +3% 0 ÅR 1-19 ÅR 20-64 ÅR 65-79 ÅR 80+ ÅR Källa: SCB april

Läs mer