Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Förenade Arabemiraten 2004

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Förenade Arabemiraten 2004"

Transkript

1 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Förenade Arabemiraten 2004 l. Sammanfattning av MR-läget Förenade Arabemiraten (FAE) är sedan 1971 en federation av sju emirat. Landet saknar en tradition med demokratiskt valda institutioner och det finns heller inga politiska partier. FAE är en konstitutionell republik under ledning av en president och ett "federalt högsta råd" (Federal Supreme Council) bestående av de sju härskarna i de olika emiraten. Detta högsta råd är den främsta lagstiftande och verkställande institutionen i landet. En av medlemmarna inom rådet väljs till president vilken i sin tur tillsätter premiärminister och övriga regeringsmedlemmar. En annan viktig institution är "federala nationella rådet" (Federal National Council, FNC) som består av 40 medlemmar och utses av de olika emiratens härskare i förhållande till emiratens storlek. FNC granskar lagförslag och har bl a rätt att interpellera ministrar. På emiratnivå finns också s.k. nationella råd. Yttrande- och församlingsfriheten är inskränkt. Vissa restriktioner förekommer på det religiösa området. Diskriminering förekommer av utländska medborgare. Kvinnliga medborgare har en underordnad ställning speciellt i familjen. Härskaren av Sharjah (ett av emiraten) tog hösten 2002 in fem kvinnor i dess nationella råd och den 1 november i år utsågs shejka Lubna al Qasimi till federal minister för ekonomi och planering. I FNC finns ännu inga kvinnor men det hålls för troligt att någon utses nästa mandatperiod. Rättsväsendet är i princip oberoende men presidentens kansli har rätt att återremittera mål till domstol för omprövning. Det förekommer att misstänkta behandlas illa i polishäkte. Dödsstraff utdöms och tillämpades enligt uppgift så sent som mars Även om det finns en federal säkerhetsorganisation så verkar de olika emiratens interna säkerhetsorgan självständigt. Antalet utlänningar i landet uppges till ca % av landets totalbefolkning som uppgår till 4 miljoner. Arbetarnas rättigheter är begränsade och utländska kvinnliga hembiträden behandlas ibland illa. Handel med kvinnor och barn är ett problem.

2 2 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala MR-konventionerna Av de mest centrala konventionerna på MR-området har FAE ratificerat rasdiskriminerings- och barnkonventionerna och under året ratificerades konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor. Myndigheternas intresse för dessa frågor är begränsat. Sannolikt försvåras detta av att federationen består av sju olika emirat med sinsemellan olika uppfattningar i hithörande frågor. Samtidigt anses Sharia tillgodose respekt för mänskliga rättigheter. 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Inga bekräftade uppgifter finns om av statsmakten sanktionerade avrättningar utan föregående rättsligt förfarande. Dock rapporteras enligt Amnesty att fem libyer arresterats i FAE under Makan till en av dessa kallades till en polisstation i Abu Dhabi och fick beskedet att hennes make begått självmord. Då man upptäckte märken på kroppen ville makan att en obduktion skulle genomföras (dödsorsaken enligt de officiella dokumenten var "okänd"). Information saknas dock om någon ytterligare undersökning verkligen gjordes av den avlidne. Information saknas även om vad som hänt med de övriga libyerna. Lagen tillåter "incommunicado" arresteringar vilket främst brukas i känsliga fall varvid ingen utomstående får vetskap om arresteringen, d.v.s. ett slags försvinnande. Enligt Amnestys rapport för 2003 ska ett antal medborgare ha frihetsberövats "incommunicado" efter terroristattentatet den 11 september Flera uppgavs enligt Amnesty fortfarande sitta fängslade utan rättegång vid 2003 års utgång. Det finns inga övriga uppgifter om s.k. ofrivilliga försvinnanden. Tortyr är förbjuden i lag men misshandel uppges förekomma i samband med polisförhör Amnesty rapporterar att det ska ha förekommit former av tortyr mot de ovan nämnda terroristmisstänkta. Spöstraff utdöms. Slaveri förekommer ej men många utländska hembiträden och annan okvalificerad arbetskraft arbetar ofta under svåra förhållanden. Lantarbetare och hembiträden omfattas ej av arbetsrättsliga regler vilket utnyttjas av vissa arbetsgivare som behåller pass och håller inne löne- och andra förmåner som tidigare utlovats. Exempel finns på att hembiträden utsätts för sexuella övergrepp. Fängelserna är överbefolkade och enkelt utrustade. Medborgare i GCCländerna, vissa andra arabländer och västerlänningar torde generellt sett åtnjuta bättre behandling än övriga fångar. Det rapporteras att av totalt fångar så benådades (av dessa var kvinnor) av presidenten av dessa var utlänningar. Av de benådade fanns inga som begått mord, våldtäkt eller kidnappning. Benådningar förekommer både federalt och i enskilda emirat

3 ofta i anslutning till Eid al Fitr-högtiden och FAE:s nationaldag. Fångar som lyckas lära sig koranen utantill kan få kraftigt nedskurna strafftider. 4. Dödsstraff Dödsstraff utdöms (minst sju för mord under 2003) men överklagas automatiskt till landets högsta domstol. Möjlighet finns att begära nåd (dock i princip ej för brott som mord) hos den härskare i vars emirat brottet begåtts och hos presidenten. Sedan 1996 har tio personer avrättats. Den senaste avrättningen rapporteras ha ägt rum i mars Enligt Sharia kan den mördades familj ge den dödsdömde nåd genom ekonomisk kompensation (blodspengar) från gärningsmannen eller dennes familj. Enligt uppgift skulle detta belopp i FAE normalt uppgå till ca US-dollar. Någon offentlig debatt om dödsstraffet förekommer ej. 5. Rättssäkerhet Rättsväsendet är tillförsäkrat en oberoende ställning i grundlagen. Emirerna kan dock pröva och besluta att domslut i såväl sharia- som civilmål skickas för förnyad prövning i högre instans i emiratet där målet prövats, eller om domslut redan fällts i emirates högsta instans, till Federal Supreme Court. Flertalet domare är av utländsk härkomst och därmed i en beroendeställning visavi myndigheterna för sin fortsatta yrkesutövning. Det finns inga särskilda domstolar för brott mot landets säkerhet. Militärdomstolarna behandlar endast mål som berör militär personal. I såväl civila som islamiska domstolar kan domslut överklagas till Federal Supreme Court. Det finns inga uppgifter om skillnader mellan mäns och kvinnors tillgång till rättsväsendet. Ofta missgynnas utlänningar i mål som berör landets medborgare. Med undantag för Dubai som i mål rörande familjerätt (enligt shia-muslimsk lag) har en speciell "Shia Council" finns inga ombudsmannainstitutioner el dyl. dit enskilda kan anmäla brott. För häktning krävs att skälig misstanke om brott föreligger. Vidare måste polisen informera statsåklagaren inom 48 timmar. Rätt till juridiskt bistånd föreligger normalt först sedan polisutredningen avslutats. Förseningar i samband med frigivning leder icke sällan till en omotiverad strafftidsförlängning. 6. Personlig frihet Godtyckliga frihetsberövanden är förbjudna i lag. Dock finns rapporter från Amnesty om ett antal medborgare frihetsberövats "incommunicado" i två år p.g.a. misstänkt terroristsamröre. Amnesty rubricerar i sin rapport dessa som politiska fångar. Reserestriktioner gäller för kvinnor och barn. De kan av maken/fadern förhindras lämna landet. Det finns dock inget skrivet i lagen om att maken/fadern har denna rätt utan den har mer sitt ursprung i traditioner. Inga medborgare förvägras rätten att återvända. 3

4 4 7. Straffrihet Straffrihet torde förekomma. Det kan antas att landets egna medborgare, särskilt emirernas och andra socialt framstående familjer i de enskilda emiraten har lättare att undslippa åtal. Om straff utdöms kan antas att dessa också blir lindrigare. Här kan tilläggas att många domar blir föremål för omprövning av "presidentens kansli" (diwan) där de enskilda emiratens härskare m fl torde kunna utöva påtryckningar. 8. Yttrande- och mediafrihet mm I FAE garanteras yttrandefrihet enligt grundlagen, men inskränkningar förekommer. Radio och TV är statsägda. För alla publikationer krävs licens. Publikationer med antiislamiskt innehåll är förbjudna och självcensur tillämpas i inrikespolitiskt känsliga frågor, angående nationens säkerhet, den härskande familjen, religionen samt rörande relationerna med grannländerna. Vidare förekommer censur av utländska publikationer och internet är föremål för viss kontroll. Satellit-TV uppges inte censureras. För offentliga möten krävs tillstånd varför förenings- och församlingsfriheten är kraftigt inskränkt. Det uppges dock att detta inte kontrolleras särskilt hårt. Islam (sunni) är statsreligion. Andra trosinriktningar kan utövas men får ej ägna sig åt missionerande verksamhet. Den norska Sjömanskyrkan i Dubai får ej kalla sig "church" utan i stället "centre" då antalet officiella kyrkor är begränsat. Att konvertera från islam är formellt belagt med dödsstraff. Det finns inga politiska eller fackliga organisationer och strejker är förbjudna. 9. De politiska institutionerna Politiska partier är inte tillåtna och det finns inga demokratiskt valda institutioner. All verkställande och lagstiftande makt ligger hos Federal Supreme Council bestående av de sju emiratens ledare. Inom detta råd utses/väljs presidenten. Den senare utser premiärminister och regering. Besluten i rådet föregås normalt av samråd med ledande familjer i de olika emiraten. Abu Dhabi och Dubai har vetorätt i rådet. Federal National Council saknar lagstiftande makt men kan interpellera ministrar och avge rekommendationer till regeringen. Medlemmarna utses av respektive emirats härskare enligt visst kvoteringssystem baserat på befolkningstalet. Det finns inga rättsliga hinder mot att kvinnor deltar i den politiska processen men lokal sedvänja anses oftast utgöra ett hinder. 10. Rätten till arbete och relaterade frågor Fackföreningar och strejker är förbjudna enligt lag. De utländska arbetarna som uppgår till ca 98 % av FAE:s totala arbetskraft på den privata sidan riskerar omedelbar deportering om man bildar fackförening eller strejkar. Under senare år rapporteras det om ett antal "sit-ins" av arbetare framför

5 arbetsministeriet i Dubai för att protestera mot löner som inte utbetalats. Det ska tilläggas att myndigheterna tar klagomål på allvar och att arbetstagare ofta då får rätt. Företag som fälls åläggs att betala mot risk för vite och "svartlistning" (förlorar möjligheten att "sponsra" gästarbetares uppehålls- och arbetstillstånd) hundratals företag har svartlistats de senaste åren. Ett nyligen antaget beslut från arbetsmarknadsministeriet kräver att alla privata företag regelbundet insänder revisionsrapport med löneutbetalningar annars riskerar de också att bli svartlistade. Lagar saknas för bl a lantarbetare och hembiträden. Lönerna till utländska arbetare och biträden kan oftast betraktas som oskäligt låga. Härtill kommer att arbetstiden oftast är oskäligt lång. FAE har ratificerat 9 ILO-konventioner varav 6 de viktigaste om ickediskriminering i arbetslivet (nr 100 och 111), förbud mot tvångsarbete (nr 29 och 105) och förbud mot barnarbete (nr 138 och 182). 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Landet har ett modernt hälsovårdssystem och planerar ytterligare förbättringar/utbyggnader. Det uppges att FAE här ligger mycket långt framme inom arabvärlden. Samtliga medborgare har rätt till fri sjukvård. Utländska barn och vuxna får inte längre fri sjukvård. Det torde inte finnas några skillnader beträffande tillgången till allmän hälsovård, däremot torde variationer förekomma p.g.a. sociala/ekonomiska faktorer vad gäller specialistsjukvård. Dålig ekonomi lägger oftast hinder i vägen för kostnadskrävande behandlingar för utländska gästarbetare. 12. Rätten till utbildning En av förre presidenten Sheikh Zayeds käpphästar var vikten av utbildning för alla emiratier och alla emiratiska barn har denna rätt. Från och med hösten 2002 måste samtliga privata samskolor erbjuda åtskild undervisning för pojkar och flickor från årskurs fem. Barnbidrag betalas till samtliga emiratiska barn under 18 år. Utländska barn har generellt inte tillgång till allmänna skolor (utom för de barn som bor på landsbygden där privatskolor saknas). Föräldrarna till dessa barn måste därför betala dryga summor för att ge dem privat skolundervisning. Undervisning är enligt lag inte obligatorisk i landet varför föräldrarna till vissa barn valt att inte låta dem gå i skola. Dock utfärdades 2002 ett regeringsdirektiv i vilket man uppmuntrade föräldrarna att låta barnen genomgå undervisning t o m årskurs nio. 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard FAE-medborgare har i teorin samma rättigheter, men dessa varierar i praktiken på grund av social bakgrund och kön. Den diskriminering som förekommer drabbar främst okvalificerade utländska gästarbetare. Emiratier garanteras tillgång till bostad. Däremot har man svårt att erbjuda arbeten åt de många studenter som utexamineras. Försök görs att stimulera det privata näringslivet att i ökad grad anställa FAE-medborgare men dessa kräver oftast alltför höga 5

6 6 löner. Antalet undersysselsatta/arbetslösa är troligtvis högt. Emiratiseringsprogrammet som sjösattes 1997 kräver att privata arbetsgivare ska ha anställt en viss kvot FAE-medborgare år Vidare gäller att emiratierna själva föredrar anställning inom den statliga sektorn som normalt erbjuder bättre villkor. Den helt dominerande utländska arbetskraften omfattas av olika regleringar i syfte att kontrollera (balansera) arbetsmarknaden. 14. Kvinnans ställning Det finns få kvinnor i ledande positioner men sedan regeringsombildningen den 1 november 2004, finns det en mycket kvalificerad kvinnlig federal minister för ekonomi och planering, shejka Lubna Al Qasimi. Shejka Lubna Al Qasimi har ett förflutet som bl.a. VD i ett IT-företag. Innan regeringsombildningen fanns det bara en statssekreterare i Social- och arbetsmarknadsministeriet samt en biträdande statsekreterare i utbildningsministeriet. Kvinnliga medborgare har ofta av tradition en underordnad roll inom familjen. Det finns restriktioner för kvinnor att äga fast egendom eller företag. Kvinnor måste ha ärvt egendomen eller företaget av sin far eller make för att kunna registreras som ägare. Traditionella attityder lägger också hinder för kvinnligt ägande. Kvinnor får ej inneha arbete utanför hemmet utan makens medgivande. De får ej lika lön för samma arbete som män och missgynnas vid befordran. Det är vanligt att kvinnor skaffar sig högre utbildning, att universitetet i Al Ain har 75% kvinnliga studenter hänger dock bl a samman med att få kvinnor studerar utomlands. Det ska dock nämnas att ovan stycke gäller kvinnor som är medborgare i FAE. Kvinnliga icke-medborgare åtnjuter ofta relativt mer frihet i familj och samhälle än vad FAE-kvinnor gör. Dock beror skillnader i hög grad på ursprungslandet och dess kultur. T.ex. kan kvinnliga företagare ha lika stor ägarandel som män (49 %, 51 % ska ägas av FAE medborgare) i sitt företag. Samtidigt är utländska kvinnor mer utsatta om de behandlas illa av sin make då de ofta inte har det familjenätverk på plats som FAE-kvinnor har. Dessutom finns det större restriktioner för gästarbetande kvinnor än för män att få ta med sig en icke-arbetande make. Prostitution är enligt lag förbjudet men förekommer. Lagen ger skydd åt kvinnor som utsätts för "verbal abuse or harassment". Rapporter finns om kvinnor som utsätts för våld. Kvinnliga utländska hembiträden utsätts ibland för fysiskt och sexuellt våld av arbetsgivarna. Dessutom har de ofta dåliga anställningsvillkor. Handel med kvinnor för prostitution uppges förekomma. Muslimska kvinnor tillåts ej gifta sig med icke-muslimska män. I händelse av skilsmässa får kvinnan normalt vårdnaden över döttrar tills de når mogen ålder

7 7 och tillfällig vårdnad över söner tills de når tolvårsåldern. I övriga fall tillerkänns fadern regelmässigt vårdnaden av gemensamma barn. 15. Barnets rättigheter Regeringen har förbundit sig att skydda de emiratiska barnens välfärd och ge dem fri utbildning t o m högskola. (Se vidare under utbildning ovan.) Dessutom tillförsäkras de fri sjukvård och bostad. Barnbidrag utbetalas till barn under l8 år. Barnarbete uppges inte förekomma. Det mest kända undantaget gäller arbete som kamelryttare. Det är numera förbjudet för barn under 15 år och 45 kg dock har det nyligen rapporterats om ryttare som synts vara yngre. Uppgifter finns om handel med pojkar för att bli kamelryttare och med flickor för prostitution. 16. Olika befolkningsgruppers situation Det finns en utbredd diskriminering baserad på ursprungsland vilken kan beskådas i vardagslivet (beträffande anställning, bostad, social anpassning mm). Många utlänningar har inte tillgång till utbildning, sjukvård m.m. 17. Diskriminering på grund av sexuell läggning Homosexualitet är förbjuden i lag och bestraffas hårt enligt sharia men enligt uppgift finns det stora skillnader mellan olika emirat vad gäller faktisk toleransnivå mot homosexuella par som inte manifesterar sin relation öppet. Frågan är tabubelagd och diskuteras knappast offentligt i samhället. Ytterligare uppgifter är svåra att få eller belägga. 18.Flyktingars rättigheter FAE har inte anslutit sig till flyktingkonventionen och saknar egentlig flyktingpolitik. Det finns därför varken något ordnat mottagningssystem eller fungerande asylprocedur. Asylsökande kan hållas i häkte i avvaktan på deportering. 19. Funktionshindrades situation Myndigheterna verkar för att förbättra de funktionshindrades villkor men lagar saknas för att t ex garantera fysiskt tillträde till offentliga byggnader. Ekonomiska bidrag utgår till familjer med funktionshindrade barn under l8 år. Det kan dock antas att allmänhetens negativa attityder fortfarande resulterar i att de funktionshindrade ofta hålls undangömda i hemmen. 20. Oberoende MR-organisationer FAE saknar oberoende inhemska MR-organisationer. Det finns dock exempel på att konferenser hållits i FAE varvid MR-situationen i andra länder

8 8 diskuterats. En ansökan om bildande av en MR-organisation i Dubai har lämnats in till myndigheterna men dessa har ännu inte fattat ett beslut. 21. Fältverksamhet Ingen fältverksamhet förekommer i FAE.

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Malta 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Malta är en konstitutionell republik och en parlamentariskt uppbyggd rättsstat. Domstolsväsendet

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Regeringen respekterar generellt de mänskliga rättigheterna (MR) även om det finns

Läs mer

Landet har dock inte lämnat några rapporter till de olika konventionskommittéerna

Landet har dock inte lämnat några rapporter till de olika konventionskommittéerna Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Ekvatorialguinea 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna I Ekvatorialguinea har president Teodoro Obiang Nguemas styre karaktäriserats

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Komorerna är en demokrati i utveckling. Även om regeringen generellt respekterar invånarnas

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Sedan självständigheten 1991 har fyra allmänna val hållits. Ingen kritik har framkommit mot genomförandet av dessa val.

Sedan självständigheten 1991 har fyra allmänna val hållits. Ingen kritik har framkommit mot genomförandet av dessa val. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Slovenien 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Situationen för de mänskliga rättigheterna (MR) i Slovenien är god. Slovenien har ratificerat

Läs mer

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland.

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Finland 2004 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget beträffande de mänskliga rättigheterna i Finland är gott. De mänskliga rättigheterna

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Organisationer för mänskliga rättigheter kan verka fritt i landet.

Organisationer för mänskliga rättigheter kan verka fritt i landet. Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig samman- ställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland.

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Finland 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget beträffande de mänskliga rättigheterna i Finland är gott. De mänskliga rättigheterna

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Brunei 2004

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Brunei 2004 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Brunei 2004 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Naturtillgångar som olja och naturgas har gjort Brunei till ett rikt land, där tillgången

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Norge 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget för de mänskliga rättigheterna (MR) i Norge är gott. De medborgerliga och politiska

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys. Islamisk lag (sharia) är den främsta källan till lagstiftning.

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys. Islamisk lag (sharia) är den främsta källan till lagstiftning. Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Guyana har ratificerat följande centrala konventioner:

Guyana har ratificerat följande centrala konventioner: Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporterna om öarna i Oceanien kan bara ge en översiktlig bild av läget

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

De civila myndigheterna upprätthåller en effektiv kontroll över säkerhetsstyrkorna.

De civila myndigheterna upprätthåller en effektiv kontroll över säkerhetsstyrkorna. Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporterna om öarna i Oceanien kan bara ge en översiktlig bild av läget

Läs mer

1. Sammanfattning av MR-läget

1. Sammanfattning av MR-läget Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Bahrain 2004 1. Sammanfattning av MR-läget Bahrain var fram till helt nyligen ett traditionellt emirat, som alltsedan slutet av 1800-talet styrts av familjen

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

FN generalförsamling konvention angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

FN generalförsamling konvention angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Förenta Nationers generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 1 Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter.

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör också sökas

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Andorra är sedan februari 2002 respektive januari 2003 i dröjsmål med rapport nr 2 enligt båda dessa konventioner.

Andorra är sedan februari 2002 respektive januari 2003 i dröjsmål med rapport nr 2 enligt båda dessa konventioner. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Andorra 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Furstendömet Andorra är en fungerande rättsstat och respekten för de mänskliga rättigheterna

Läs mer

Dominica har ratificerat följande konventioner avseende mänskliga rättigheter:

Dominica har ratificerat följande konventioner avseende mänskliga rättigheter: Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Barnkonventionen kort version

Barnkonventionen kort version Barnkonventionen kort version Fullständig version på länken: https://www.raddabarnen.se/rad och kunskap/skolmaterial/barnkonventionen/helabarnkonventionen/ FN:s konvention om barnets rättigheter består

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Förenade Arabemiraten

Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Förenade Arabemiraten Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten gör inte anspråk på att ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna,

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Den senaste rapporten till FN:s barnkommitté respektive kvinnodiskrimineringskommitté gjordes år 2000.

Den senaste rapporten till FN:s barnkommitté respektive kvinnodiskrimineringskommitté gjordes år 2000. Utrikesdepartementet De mänskliga rättigheterna i Andorra 2004 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Furstendömet Andorra är en fungerande rättsstat och respekten för de mänskliga rättigheterna

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör också sökas

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

BARNKONVENTIONEN. Kort version

BARNKONVENTIONEN. Kort version BARNKONVENTIONEN Kort version BARNKONVENTIONEN FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Som barn räknas

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I

Läs mer

Det civila samhället är emellertid relativt starkt med ett flertal aktiva enskilda organisationer, bland annat på området mänskliga rättigheter.

Det civila samhället är emellertid relativt starkt med ett flertal aktiva enskilda organisationer, bland annat på området mänskliga rättigheter. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Kirgizistan 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna I Kirgizistan har stora politiska förändringar inträffat under året. Omfattande folkliga

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

De civila myndigheterna utövar i allmänhet en effektiv kontroll över säkerhetsstyrkorna.

De civila myndigheterna utövar i allmänhet en effektiv kontroll över säkerhetsstyrkorna. Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling Lag och rätt Historik Brott förr självmord, otrohet, annan religiös tro även samma som idag som mord, stöld Straff förr fredslös, även kroppsliga som spöstraff, dödstraff och som idag fängelse Sista avrättningen

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1 Utkast till lagtext

1 Utkast till lagtext 1 Utkast till lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 1.1 Förslag till lag om ändring i brottsbalken Härigenom föreskrivs i fråga om brottsbalken 1 dels att 6 kap. 3 ska upphöra att gälla,

Läs mer

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Tanzania har ratificerat FN:s konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor och officiellt förklarar sig landet

Läs mer

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporterna om öarna i Oceanien kan bara ge en översiktlig bild av läget

Läs mer

1a. Privata skolor och sjukhus borde inte få finnas i ett demokratiskt samhälle! 1b. Privatisera mera! 2a. Jakt på djur borde förbjudas i lag!

1a. Privata skolor och sjukhus borde inte få finnas i ett demokratiskt samhälle! 1b. Privatisera mera! 2a. Jakt på djur borde förbjudas i lag! 1a. Privata skolor och sjukhus borde inte få finnas i ett demokratiskt samhälle! 1b. Privatisera mera! 2a. Jakt på djur borde förbjudas i lag! 2b. Att jaga djur är vår rätt! 3a. Homosexualitet borde behandlas

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter Övning: Artiklarna Syfte Övningens syfte är att du ska få en ökad förståelse för vilka artiklarna i konventionen är och se vilka artiklar som berör er verksamhet

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Barnkonventionen tillerkänner barn medborgliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Den innehåller fyra grundprinciper:

Barnkonventionen tillerkänner barn medborgliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Den innehåller fyra grundprinciper: Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Barnkonventionen fastslår att barn har särskilda rättigheter. Ordet konvention betyder överenskommelse, och genom

Läs mer

Jämlikhet. Alla är lika inför lagen.

Jämlikhet. Alla är lika inför lagen. 6 Jämlikhet Alla är lika inför lagen. Ingen får utan godtagbart skäl särbehandlas på grund av kön, ålder, ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd eller handikapp eller av någon annan

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Den allmäna deklarationen för de mänskliga rättigheterna! Förenta Nationen FN

Den allmäna deklarationen för de mänskliga rättigheterna! Förenta Nationen FN Den allmäna deklarationen för de mänskliga rättigheterna! Förenta Nationen FN Den 10 december 1948 antog FN det första internationella dokument som erkänner att alla människor har samma värde och rättigheter.

Läs mer

FN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA

FN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA FN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA ARTIKEL 1 Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

HOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM

HOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM HOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM SVENSKA VÄRDERINGAR Grundlagarna är de sanna svenska värderingarna Vårt demokratiska

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter En kort version UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER www.vgregion.se/barnhalsaratt En konvention med brett stöd Det tog tio år från idé till beslut

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Kamerun 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Kamerun 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Kamerun 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna President Paul Biya har dominerat den politiska scenen i Kamerun sedan han övertog presidentposten

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Kap Verde 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Kap Verde 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Kap Verde 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Kap Verde är en parlamentarisk demokrati. De mänskliga rättigheterna (MR) respekteras

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 19 handlar om allas rätt

Läs mer

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat er om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat FN DOKUMENT UNDERTECKANDE RATIFIKATION I KRAFT I RESERVATION PROP SVERIGE om 1949-12-30 1952-05-27 1952-08-25 1975:71 förhindrande och bestraffning

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

EU och arbetsrätten. Per-Ola Ohlsson

EU och arbetsrätten. Per-Ola Ohlsson EU och arbetsrätten EU:s regler om arbetstagare m.m. Per-Ola Ohlsson Unionsfördraget Grundläggande och övergripande bestämmelser EUF art. 2 Unionens värden EUF art. 3 Art. 3.2 Fri rörlighet för personer

Läs mer

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat er om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat FN DOKUMENT UNDERTECKANDE RATIFIKATION I KRAFT I RESERVATION PROP SVERIGE om 1949-12-30 1952-05-27 1952-08-25 1952:71 förhindrande och bestraffning

Läs mer

Kuwait saknar egentlig flyktingpolitik, och det finns därför varken något ordnat mottagningssystem eller någon fungerande asylprocedur.

Kuwait saknar egentlig flyktingpolitik, och det finns därför varken något ordnat mottagningssystem eller någon fungerande asylprocedur. Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer