1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna"

Transkript

1 Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild. Information bör sökas också från andra källor. Mänskliga rättigheter i Förenade Arabemiraten Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Förenade Arabemiraten (UAE) är sedan 1971 en federation av sju emirat. Landet var ända in på 1960-talet ett område där övervägande nomadiserade beduiner levde ofta nära existensminimum i små stamsamhällen. Detta medförde att rättstraditioner framför allt baserades på traditionella värderingar, där familjen och stammen spelade en avgörande roll. Dagens UAE är en i många avseenden väl utvecklad välfärdsstat där tillgången till utbildning och sjukvård kommer flertalet emiratiska medborgare till godo. Omvandlingen från fattig till välmående nation har skett på fyrtio år. Tack vare olja och gas är UAE idag ett av världens rikare länder. Landets mycket snabba ekonomiska utveckling har fört med sig en kraftig utländsk arbetskraftsinvandring på alla kompetensnivåer. Många söker sig dit därför att arbetsvillkoren inte minst inkomstnivåerna ofta är mer gynnsamma än i de egna hemländerna. Idag utgör emiratiska medborgare mindre än 20 procent av landets 4,1 miljoner invånare och utländska medborgare alltså över 80 procent. Det finns ingen tradition med demokratiskt valda institutioner och politiska partier. Men det traditionella stamsystemet har av tradition garanterat medborgare ett mått av medinflytande. Trycket bland emiratiska medborgare för en förändring av nuvarande politiska system, som gett dem ett högt materiellt välstånd, förefaller begränsat. År 2006 inleds ett nytt kapitel i landets historia. Då hölls för första gången indirekta val till delar av det federala nationella rådet (Federal National Council, FNC). Reformprocessen syftar på sikt mot direkta val av ledamöterna och är det första steget mot ett ökat medinflytande i andra former än de historiska. UAE är idag en konstitutionell republik under ledning av en president och ett federalt högsta råd (Federal Supreme Council, FSC), som består av regenterna

2 för landets sju emirat. De enskilda emiraten har ett högt mått av självstyre. FSC är den främsta lagstiftande och verkställande institutionen i landet. En av rådets medlemmar väljs till president. Denne tillsätter i sin tur premiärminister och regering. FNC granskar lagförslag och har bland annat rätt att utfråga ministrar. Rådet väntas få ett utvidgat mandat framöver. På emiratnivå finns liknande församlingar. Yttrande- och församlingsfriheten är begränsad. UAE är dock en av de mer toleranta statsbildningarna inom gulfregionen. Kvinnliga medborgare har rätt till utbildning och deltar i arbetslivet. Cirka 70 procent av landets universitetsstudenter är idag kvinnor. Det finns idag två kvinnliga ministrar på federal nivå. Inom familjen gäller ofta traditionella könsroller och värderingar och för familjelagstiftningen gäller religiösa sharia-lagar. Presidenten och enskilda emiratsregenter har rätt att återremittera mål till domstol för omprövning. Uppgift finns om att en misstänkt behandlats illa i polishäkte under Dödsstraff utdöms men verkställs sällan. I oktober 2006 verkställdes dödstraffet för första gången på fyra år. Enligt FN:s utvecklingsprogram, UNDP:s Human Development Index, rankas Förenade Arabemiraten som nummer 41 i världen 18 platser nedanför landets BNP-rankning (23). 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer UAE har ratificerat följande centrala konventioner: - konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering - konventionen om barnets rättigheter - konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor UAE har även under 2006 undertecknat Arabiska stadgan om mänskliga rättigheter. UAE har enligt Högkommissarien för de mänskliga rättigheterna inte inkommit med rapporter till de tre ratificerade FN-konventionernas kommittéer under 2005 och De rapporter som UAE tidigare lämnat har ofta varit flera år försenade. 2

3 3 MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Inga fall av utomrättsliga, godtyckliga eller summariska avrättningar är kända. Av statsmakten sanktionerade politiska mord eller avrättningar utan föregående rättsligt förfarande förekommer inte. Ofrivilliga försvinnanden förekommer inte heller. Slaveri och människohandel är förbjudet enligt en ny lag som antogs i november Den nya lagstiftningen innebär bland annat att livstidsfängelse utdöms i de fall människohandel bedrivits genom organiserad brottslighet eller då offren varit kvinnor, barn under 18 år eller funktionshindrade. Den nya lagen innebär således en väsentlig skärpning av synen på människohandel. Det är ännu för tidigt att närmare utvärdera hur lagen i praktiken kommer att tillämpas. Uppgifter från bland annat FN-organet IRIN (Integrated Regional Information Networks) tyder på att människohandel med kvinnor till UAE förekommit under 2005 och Den tidigare kritiserade handeln med minderåriga kamelryttare har förbjudits i lag och över tusentalet minderåriga har rehabiliterats och återvänt till sina hemländer. Lantarbetare och hushållsanställda omfattas inte av arbetsrättslagstiftningen. Det förekommer ibland uppgifter i media om hur detta utnyttjats av arbetsgivare. Exempel finns på att hushållsanställda i vissa fall utsatts för misshandel och sexuella övergrepp. När sådana fall blir kända av åklagare leder det till åtal. Tortyr är förbjuden i lag, liksom grym, omänsklig och förnedrande behandling och bestraffning. Amnesty pekar dock på ett fall 2005 där Abdul Hameed Abu Fayad, en utländsk medborgare, skall ha torterats genom misshandel och hot om våldtäkt av polisen i emiratet Sharjah, som är ett av de mer konservativa emiraten i UAE. Syftet var att framtvinga ett erkännande från honom. Spöstraff har utdömts av shariadomstolar för bland annat äktenskapsbrott, prostitution samt narkotika- och alkoholmissbruk. Inga sådana fall har rapporterats från emiraten Dubai och Abu Dhabi på senare år. Straff verkställs inte alltid och ibland "symboliskt". Det finns ingen rättslig garanti för att personer inte utvisas till länder där de kan komma att utsättas för tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Fängelsernas standard kan variera men anses uppfylla internationell minimistandard, även om rapporter om överbefolkade anstalter och enskilda fall av missförhållanden förekommit. En utbyggnad och modernisering av fängelserna pågår. Dubais fängelsemyndighet har nyligen erhållit ISO certifiering för att ha infört internationell standard i Dubais fängelser.

4 Regeringen tillåter besök i landets fängelser av utländska beskickningar och av oberoende MR-observatörer. Medborgare i GCC 1 -länderna, vissa andra arabländer och västerlänningar uppges generellt sett bli bättre behandlade än övriga fångar. Benådningar förekommer både federalt och i enskilda emirat ofta i anslutning till Ramadan och Eid al Fitr-högtiden (bryter fastan och firas vanligen i tre dagar) och UAE:s nationaldag. Exempelvis rapporterades i oktober 2006 att 517 fångar benådats av regeringen. Muslimska fångar, som lyckas lära sig hela eller delar av koranen utantill, kan få en större eller mindre straffnedsättning. 4. Dödsstraff Dödsstraff utdöms även om det är sällsynt. Domar kan överklagas till högsta domstolen. Möjlighet finns att begära nåd hos den regent i vars emirat brottet begåtts och hos presidenten, men i princip inte för brott som till exempel mord. Av de som dömts till döden i UAE har de flesta fått sina straff omvandlade till livstid. Strängheten på straff och verkställighetsgrad skiljer sig åt från ett emirat till ett annat. Mellan 1997 och 2002 avrättades nio personer som dömts för mord. Senast kända avrättning ägde rum i oktober 2006 i emiratet Sharjah då en man dömd för polismord avrättades. Senaste en dom verkställdes dessförinnan var Enligt Sharialagstiftningen kan en mördads familj ge den dödsdömde nåd genom ekonomisk kompensation (blodspengar) från gärningsmannen eller dennes familj. Enligt uppgift uppgår detta belopp i UAE normalt sett till cirka USD. Dödsstraffet är inte politiskt kontroversiellt i UAE. En offentlig debatt om dödsstraffet har dock inletts i år av den nystartade människorättsorganisationen Human Rights Association. Organisationens ordförande har i media argumenterat för att dödsstraffet av humanitära skäl bör avskaffas och att det i realiteten ändå inte hade verkställts på flera år. 5. Rätten till frihet och personlig säkerhet Lagen förbjuder godtycklig arrestering och frihetsberövande. Lagen tillåter däremot så kallade incommunicado-arresteringar (utan kontaktmöjligheter) efter beslut av domstol/åklagare. Amnesty International uppger i sin rapport 2006 att minst tre personer som frihetsberövats under 2005 har hållits incommunicado. Efter flera månaders frihetsberövande skall de ha frisläppts utan åtal. Amnesty nämner också att en person som hållits incommunicado sedan 2004 ännu sitter arresterad utan åtal och rättegång. 4 1 GCC, Gulf Cooperation Council, det vill säga Gulfstaternas samarbetsråd, som består av Qatar, Bahrain, Oman, UAE, Kuwait och Saudiarabien.

5 5 Det finns inga kända fall av ofrivilliga försvinnanden. Rätten att fritt röra sig inom landet är lagfäst. Inga medborgare förvägras rätten att fritt återvända till UAE. Inga formella reserestriktioner finns annat än i de fall då någon står under rättsutredning. Enligt lag är det förbjudet för en arbetsgivare att beslagta utländska anställdas resedokument. Uppgifter förekommer om att detta ändå sker. Exempel finns på att resedokument beslagtas även då anställda har obetalda skulder i samband med uppsägning. Anställda har möjlighet att vända sig till MR-avdelningen på arbetsmarknadsministeriet i Dubai för att få tillbaka sina pass. 6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen Rättsväsendet är tillförsäkrat en oberoende ställning i grundlagen. Varje emirats regent och den federala presidenten kan dock ompröva domslut i samtliga typer av mål. Domslutet skickas i så fall för förnyad prövning i högre instans i emiratet där målet prövats eller till federala Högsta domstolen. Regenter i olika emirat kan även besluta om ett mål ska tas upp till prövning eller inte utan föregående utredning av allmän åklagare. Domslut kan även överklagas till federala Högsta domstolen. I emiraten Dubai och Ras Al Khaimah tillåts den federala Högsta domstolen endast att pröva fall som baseras på federal lagstiftning. Många domare är av utländsk härkomst. De skulle därför kunna tänkas komma i en beroendeställning i förhållande till myndigheterna i sin yrkesutövning. Det finns inga särskilda domstolar för brott mot landets säkerhet. Militärdomstolarna behandlar endast mål som berör militär personal. Rätten till en rättvis rättegång är lagfäst. Det finns inga uppgifter om skillnader mellan mäns och kvinnors tillgång till rättsväsendet. Rättegångar är för det mesta öppna. De hålls i enlighet med lagen på arabiska. Tilltalade har rätt till en försvarare och oftast också till tolk. Enligt inofficiella uppgifter ges denna hjälp endast per automatik till anklagade för grövre brott. Det finns inga fristående ombudsmannainstitutioner dit enskilda kan söka stöd i klagan mot enskilda, företag och myndigheter. Polisen i Dubai har dock ett kontor för MR-frågor som delvis fyller den funktionen. För häktning krävs skälig misstanke om brott. Vidare måste polisen informera statsåklagaren inom 48 timmar. Rätt till juridiskt bistånd föreligger normalt först när en polisutredning avslutats. Förlängning av häktningstiden förekommer i vissa mål.

6 Straffbarhetsåldern i UAE är 12 år men vårdnadshavare kan dömas i minderårigs ställe om gärningsmannen är under 12 år. Gärningsmän betraktas som minderåriga fram till en ålder mellan 18 och 21 år. 7. Straffrihet Straffrihet kan förekomma i viss utsträckning. Uppgifter saknas om omfattningen. Inga uppgifter finns att tillgå om utnyttjande av straffrihet. 8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m. UAE rankas som nummer 77 av 168 i Parisbaserade Reportrar utan gränsers globala årsrankning avseende pressfrihet vilket är en avsevärd förbättring sedan I UAE garanteras yttrandefrihet enligt grundlagen. Den nationella radion och TV:n är statsägd. Ett stort antal internationella mediaföretag verkar utan censur från frizonen Dubai Media City. För alla publikationer krävs licens. Publikationer med antiislamiskt innehåll är förbjudna. Självcensur tillämpas i hög grad av media i politiskt känsliga frågor som exempelvis nationens säkerhet, den regerande familjen, religionen samt rörande relationerna med grannländerna. Ibland förekommer censur av utländska publikationer. Internet, med undantag för inom frizonerna, är föremål för kontroll från internetleverantörens sida, framför allt när det gäller material som anses stötande mot islamska värderingar. Satellit-TV verkar inte censureras. Amnesty International rapporterade dock att Mohammad Al-Rokan, en advokat och människorättsaktivist i Dubai, arresterades vid två tillfällen under 2006 för sina uttalanden i satellit-tv. Även juristen Mohamed Al-Mansoori uppges enligt Amnesty ha arresterats efter att ha uttalat sig kritiskt i media om situationen kring de mänskliga rättigheterna i UAE. En offentlig debatt har väckts om slopandet av fängelsestraff för journalister som gör sig skyldiga till media- och pressfrihetsbrott. Ett förslag finns även om att yttrande- och tryckfrihetsmål skall handläggas enbart av allmän åklagare och domare med särskild inriktning på press- och mediafrågor. Diskussioner har också förts om inrättandet av skydd för meddelandefriheten. En särskild grupp tillsattes under 2005 för att se över den pressrelaterade lagstiftningen i landet. Det finns inga politiska eller fackliga organisationer. Arbetslagstiftningen förbjuder inte förekomsten av fackföreningar eller strejker (se även kapitel tio). Det finns en minimiålder för arbete på 15 år och särskilda regelverk för arbetstagare mellan 15 och 18 år. 6

7 Det finns ett hundratal registrerade frivilligorganisationer i UAE som bedriver icke-politisk verksamhet. För offentliga möten krävs tillstånd. Det har förekommit att möten, som sammanhänger med arbetsplatstvister har tolererats utan tillstånd Islam (sunni) är statsreligion. Andra trosinriktningar har en författningsenlig rätt att utövas i enlighet med landets traditioner. Utövning av alla religioner tolereras i praktiken men antalet trosutövningslokaler begränsas. Det är inte tillåtet för andra religioner än islam att ägna sig åt missionerande verksamhet. Att konvertera från islam är belagt med dödsstraff. 9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna Dagens styressystem bygger i många avseenden på det traditionella beduinsamhällets strukturer och värderingar. Där ingick också rätten för alla stammens medlemmar att utöva medinflytande och att få sin röst hörd och sin sak prövad inom stammen och ytterst av dess överhuvud. Det finns ingen öppen debatt om, och inget öppet tryck för, politisk förändring. Politiska partier är inte tillåtna och det finns inget folkvalt parlament. All verkställande och lagstiftande makt utgår från det högsta styrande rådet, FSC, bestående av de sju emiratens regenter. Inom detta råd väljs presidenten. Den senare utser premiärminister och regering. Beslut i rådet föregås normalt av samråd med ledande familjer i de olika emiraten. Abu Dhabi och Dubai har vetorätt i rådet. Det så kallade federala nationella rådet, FNC, saknar lagstiftande makt men kan fråga ut ministrar och ge rekommendationer till regeringen. Även om emiratierna än idag saknar egna referensramar när det gäller parlamentariskt folkstyre så har de inte saknat kanaler för att utöva inflytande i det traditionella systemet. En förändringsprocess har inletts för att skapa mekanismer som bättre hanterar ett modernt samhälles komplexa krav. I december 2006 valdes hälften av ledamöterna i federala nationella rådet av ett elektorskollegium utsett av varje emirats regent. Tanken är att FNC på några års sikt skall ges utökade maktbefogenheter. På sikt ska även ledamöterna utses i allmänna val. Kvinnor deltar i denna politiska process. Inför valet till 2006 års elektorskollegium för FNC deltog personer, varav kvinnor. EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 10. Rätten till arbete och relaterade frågor UAE har ratificerat nio ILO-konventioner varav sex av de åtta viktigaste om icke-diskriminering i arbetslivet (100 och 111), förbud mot tvångsarbete (29 och 105) och förbud mot barnarbete (138 och 182). 7

8 Ett stort antal utländska medborgare arbetar i UAE. Över 80 procent av landets befolkning är utländska medborgare. De har ofta kommit till UAE, lockade av inte minst lönenivåer som är bättre än vad de kan uppnå i sina hemländer. De utländska arbetarna uppgår till cirka 95 procent av UAE:s totala arbetskraft i den privata sektorn. Fackföreningar är inte förbjudna enligt lag men det finns inga fackföreningar i UAE. Arbetsmarknadsministern har under 2006 sagt att den nya arbetslagstiftningen som är under utarbetande kommer att tillåta en nationell fackförening. Enligt nu gällande arbetslagstiftning ska arbetsrelaterade konflikter lösas genom ett särskilt medlingsinstitut. Media rapporterade i maj 2006 att ett 80-tal utländska gästarbetare som deltagit i en spontan strejk deporterats. Utländska arbetare som har deporterats tillåts inte komma tillbaka in i landet förrän minst ett år har förflutit. Under senare år rapporteras det om ett antal sittstrejker av arbetare framför arbetsministeriet i Dubai för att protestera mot löner som inte utbetalats. Myndigheterna tar klagomålen på allvar. Företag som fälls åläggs att betala med risk för vite och "svartlistning" (förlorar möjligheten att "sponsra" gästarbetares uppehålls- och arbetstillstånd). Hundratals företag har svartlistats de senaste åren. Arbetsmarknadsministeriet kräver att alla privata företag regelbundet sänder in en revisionsrapport med löneutbetalningar annars riskerar de också att bli svartlistade. Trots detta fortsätter problemen enligt rapportering i media. Lagar saknas för bland annat lantarbetare och hushållsanställda. Lågutbildade utländska arbetare har inte sällan arbetsvillkor och löner som ligger lågt (om än högre än vad de kan påräkna i hemländerna) och för långa arbetstider. 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Landet har ett modernt hälsovårdssystem. Alla emiratiska medborgare har rätt till fri sjukvård. Utländska barn och vuxna får inte fri sjukvård av staten. De är istället hänvisade till egna eller företagsfinansierade sjukvårdsförsäkringar. Variationer kan förekomma på grund av sociala och ekonomiska faktorer beträffande specialistsjukvård. Dålig ekonomi har tidigare lagt hinder i vägen för kostnadskrävande behandlingar för utländska gästarbetare. Från 2007 införs en hälsovårdsförsäkring som innebär att arbetsgivare ska tillhandahålla sjukvård för anställda med familj. 12. Rätten till utbildning Utbildningssektorns andel av den federala budgeten uppges vara cirka 25 procent. Den federala budgeten utgör cirka åtta procent av BNP. 8

9 9 Alla emiratiska barn har fri utbildning. Samtliga privata samskolor erbjuder åtskild undervisning för pojkar och flickor från årskurs fem. Barnbidrag betalas till samtliga emiratiska barn under 18 år. Utländska barn har generellt inte tillgång till allmänna skolor (utom de barn som bor på landsbygden där privatskolor saknas). Föräldrarna till dessa barn måste därför betala för privat skolundervisning. Undervisning är enligt lag inte obligatorisk så föräldrarna till vissa barn anses ha valt att inte låta dem gå i skola. År 2002 utfärdades ett regeringsdirektiv i vilket föräldrarna uppmuntrades att låta barnen genomgå undervisning till och med årskurs nio. Mänskliga rättigheter finns inte som ett enskilt ämne i läroplanen, men är tänkt att behandlas vid lämpliga avsnitt i undervisningen. Frågor om mänskliga rättigheter tas bland annat upp inom ämnena samhällskunskap, islam och arabiska. Utbildningsministeriet arbetar för närvarande med att upprätta en läroplan för mänskliga rättigheter som ett enskilt ämne i skolan. 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Levnadsstandarden i oljelandet UAE är generellt sett mycket hög för landets medborgare och kvalificerade yrkeskategorier. I UNDP:s så kallade Human Development Index rankas landet på plats 41. Emiratier garanteras tillgång till bostad. Enligt uppgifter ger flera av UAE:s emirat nya bostäder till medborgare utan kostnad. Försök görs att stimulera det privata näringslivet att i ökad grad anställa emiratiska medborgare. Emiratiseringsprogrammet, som introducerades 1997, kräver att privata arbetsgivare ska ha anställt en viss kvot medborgare år OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 14. Kvinnors rättigheter UAE har ratificerat konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor. Kvinnans ställning har förbättrats påtagligt de senaste åren. Inom familjen gäller fortsatt traditionella värderingar. Kvinnor har rätt till utbildning. En majoritet av studenterna i den högre utbildningen, 70 procent, utgörs idag av kvinnor. Kvinnor deltar idag i arbetslivet och det offentliga livet. Det finns två kvinnliga federala ministrar och kvinnor utgör 66 procent av arbetsstyrkan inom den offentliga sektorn. Kvinnor rekryteras både till polis och försvar. Utöver ovan nämnda ministrar finns det få kvinnor i ledande positioner inom staten.

10 Kvinnligt förvärvsarbetande och företagande uppmuntras av myndigheter och handelskammare. Förvärvsfrekvensen bland kvinnor är cirka 18 procent inom den privata sektorn. Det finns inga legala hinder för kvinnor att äga fast egendom och företag. Enligt uppgift äger/deläger emiratiska kvinnor en stor andel av småföretagen i UAE. Ett flertal organisationer och nätverk har bildats för att hjälpa kvinnor att få en mer framträdande roll i yrkeslivet. Det finns även exempel på allt fler kvinnor inom beslutsfattande positioner, som till exempel VD:n för Jebel Ali:s ekonomiska frizon. Tre av styrelseposterna inom handelskammaren i Dubai är även tillsatta med kvinnor, liksom VD-posten för Dubai Bank. Konstitutionen gör ingen skillnad på mäns och kvinnors rättigheter. Kvinnor har full rättskapacitet, men den begränsas i vissa fall på grund av traditionella värderingar. Kvinnor kan utan hinder resa ut ur landet eller söka arbete utanför hemmet. I frågor om arv och vårdnaden av barn tillämpas sharia. Vid skilsmässa får kvinnan normalt vårdnaden över döttrar tills de når mogen ålder och tillfällig vårdnad över söner tills de når tolvårsåldern. Muslimska kvinnor tillåts inte gifta sig med icke-muslimska män. Den emiratiska lagen skyddar kvinnor som utsätts för trakasserier och övergrepp av olika slag. Lagstiftningens effektivitet är oklar. Rapporter finns om kvinnor som utsätts för våld i hemmet. Handel med kvinnor för prostitution är förbjuden enligt lag. UAE uppges enligt bland annat rapporter från amerikanska State Department arrestera och deportera flera tusen utländska kvinnor varje år för misstanke om prostitution. De kvinnor som kan visa att de utsatts för olovlig handel och sexuell exploatering erbjuds hjälp och rehabiliteringsprogram i Dubai. Kvinnor väntas från och med årsskiftet få rätt till abort av medicinska skäl. Några uppgifter om könsstympning förekommer inte. 15. Barnets rättigheter Regeringen har ratificerat konventionen om barnets rättigheter. Emiratiska barn har rätt till fri utbildning till och med högskola (se även kapitel 12). Satsningar görs inom UAE för att utöka möjligheterna till utbildning för barn med funktionshinder eller särskilda behov. Dessutom tillförsäkras emiratiska barn fri sjukvård och bostad. Barnbidrag utbetalas till barn under l8 år. Barnarbete uppges inte förekomma. Det mest kända undantaget gällde tidigare förekomsten av minderåriga barn i arbete som kamelryttare, som i UAE är en populär sport. Det är numera förbjudet för barn under 18 år och 45 kg. 10

11 11 Rapporter förekommer ännu om ryttare som verkat yngre. Staten uppges ha rehabiliterat och repatrierat över minderåriga kamelryttare. Uppgifter finns om handel med pojkar för att bli kamelryttare och med flickor för prostitution. Staten uppges arbeta aktivt tillsammans med FN:s barnfond, UNICEF, beträffande dessa problem. Rekrytering av minderåriga förekommer inte till landets väpnade styrkor. Inga barnsoldater förekommer i UAE. Emiratiska ungdomar som begår brott omhändertas vid särskilda ungdomsanstalter (se även kapitel sex). Ungdomar med utländsk bakgrund som begår brott sätts däremot i fängelse. En offentlig debatt har väckts om betydelsen av snabb handläggning i brottmål som rör minderåriga. Vikten av att låta ungdomar fortsätta sina studier trots att de sitter frihetsberövade har också lyfts fram i den offentliga debatten. 16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk UAE har ratificerat konventionen om avskaffandet av alla former rasdiskriminering. Emiratiska medborgare utgör mindre än en femtedel av landets befolkning. Resterande majoritet utgörs av utländska medborgare som invandrat för att arbeta i landet. Det finns en skillnad i levnadsstandard och förmåner av olika slag mellan emiratiska och utländska medborgare, liksom mellan kvalificerad arbetskraft och outbildade arbetare. Generellt sett har emiratiska medborgare en privilegierad ställning ekonomiskt och socialt. Sämst situation råder för okvalificerad arbetskraft och hushållsanställda med utländsk bakgrund. 17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Homosexualitet är förbjuden i lag och bestraffas i enlighet med islamsk lagstiftning. Det finns uppgifter som tyder på att det i praktiken kan finnas skillnader mellan olika emirats toleransnivåer mot homosexuella par som inte manifesterar sin relation öppet. Generellt lever homosexuella alltid under hotet av rättsliga åtgärder. Under 2005 arresterades 26 män misstänkta för homosexualitet i samband med ett massbröllop för homosexuella. Elva personer dömdes till fem års fängelse. Besluten har överklagats. Ämnet är tabubelagt och diskuteras knappast offentligt i samhället och är på så vis svår att dokumentera närmare.

12 Flyktingars rättigheter Lagen förutser inte flyktingstatus eller asyl till personer som uppfyller kraven i 1951 års FN-flyktingkonvention eller dess tilläggsprotokoll från Inga fungerande asylprocedurer finns därför och regeringen erbjuder inte flyktingeller asylstatus. I praktiken har även sådana flyktingar möjlighet att bosätta sig som arbetskraftsinvandrare i UAE. 19. Funktionshindrades situation Myndigheterna verkar för att förbättra de funktionshindrades villkor. Under 2006 antogs en ny lag i syfte att förbättra funktionshindrades levnadsförhållanden. Enligt lag finns en ospecificerad kvot med arbetstillfällen inom såväl den statliga som privata sektorn som ska gå till funktionshindrade. Funktionshindrade ska även få bättre tillgång till offentliga platser och byggnader samt integreras mer i skolorna. Flera satsningar görs inom utbildningssektorn för funktionshindrade. Särskilda körkort ska utfärdas för funktionshindrade. Det finns 32 center för barn med funktionshinder inom UAE. Antalet center för yrkesutbildning och vård av funktionshindrade vuxna är oklart. Ekonomiska bidrag utgår till familjer med funktionshindrade barn under l8 år. ÖVRIGT 20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter Tillstånd krävs för att etablera och bedriva organisationer för mänskliga rättigheter. UAE saknade tills nyligen oberoende inhemska MR-organisationer. En ny förening, den så kallade UAE Human Rights Association, fick licens våren Föreningens ordförande har bland annat inlett en offentlig debatt om dödsstraffet (se kapitel fyra). Det är oklart vilken funktion föreningen har gentemot myndigheter och andra organisationer. Internationella MRorganisationer har besökt UAE under de senaste åren. Enligt Amnesty International ska människorättsaktivisterna Mohamed Al- Mansori och Mohamed Abdullah Al-Roken ha fängslats tillfälligt år 2006 på grund av kritiska uttalanden om situationen kring de mänskliga rättigheterna i landet. De representerar en MR-grupp som sökt tillstånd men hittills inte fått tillstånd att verka officiellt.

13 Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter UAE inbjuds regelmässigt att nominera deltagare till Sidasponsrade MRkonferenser i Raoul Wallenberginstitutets regi. Ingen från UAE deltog i dessa under 2006, däremot under år 2005.

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Malta 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Malta är en konstitutionell republik och en parlamentariskt uppbyggd rättsstat. Domstolsväsendet

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör också sökas

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys. Islamisk lag (sharia) är den främsta källan till lagstiftning.

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys. Islamisk lag (sharia) är den främsta källan till lagstiftning. Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Norge 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget för de mänskliga rättigheterna (MR) i Norge är gott. De medborgerliga och politiska

Läs mer

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Tanzania har ratificerat FN:s konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor och officiellt förklarar sig landet

Läs mer

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Förenade Arabemiraten 2004

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Förenade Arabemiraten 2004 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Förenade Arabemiraten 2004 l. Sammanfattning av MR-läget Förenade Arabemiraten (FAE) är sedan 1971 en federation av sju emirat. Landet saknar en tradition med

Läs mer

UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER

UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER INLEDNING Brunngård Group AB är ett inköpsorienterat grossisthandelsföretag utan egen tillverkning, med en företagskultur som framhåller engagemang,

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA

EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA 30.3.2010 Europeiska unionens officiella tidning C 83/389 EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA (2010/C 83/02) 30.3.2010 Europeiska unionens officiella tidning C 83/391 Europaparlamentet,

Läs mer

ANTAGNA TEXTER Preliminär utgåva. Europaparlamentets resolution av den 9 juli 2015 om Bahrain, framför allt fallet med Nabeel Rajab (2015/2758(RSP))

ANTAGNA TEXTER Preliminär utgåva. Europaparlamentets resolution av den 9 juli 2015 om Bahrain, framför allt fallet med Nabeel Rajab (2015/2758(RSP)) Europaparlamentet 2014-2019 ANTAGNA TEXTER Preliminär utgåva P8_TA-PROV(2015)0279 Bahrain, särskilt fallet med Nabeel Rajab Europaparlamentets resolution av den 9 juli 2015 om Bahrain, framför allt fallet

Läs mer

Code of Conduct. Arbetsvillkor

Code of Conduct. Arbetsvillkor Code of Conduct AddLifekoncernen är Nordens största oberoende distributör av diagnostiska produkter samt en ledande oberoende leverantör av medicinteknisk utrustning och förbrukningsartiklar. Bolagen inom

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-33

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-33 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 11.10.2013 2013/2147(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-33 Barbara Matera (PE519.533v01-00) över Saudiarabien,

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras

Läs mer

ALLMÄN FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

ALLMÄN FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Förklaringen antogs med 48 ja-röster. Inget land röstade emot. Åtta länder

Läs mer

(Antagen av ministerkommittén den 31 mars 2010 vid det 1 081:a mötet med ministrarnas ställföreträdare) Ministerkommittén,

(Antagen av ministerkommittén den 31 mars 2010 vid det 1 081:a mötet med ministrarnas ställföreträdare) Ministerkommittén, Ministerkommitténs rekommendation CM/Rec(2010)5 till medlemsstaterna om åtgärder för att motverka diskriminering som har samband med sexuell läggning eller könsidentitet (Antagen av ministerkommittén den

Läs mer

Personalfrågor Europeiska Unionens stadga om de grundläggande rättigheterna

Personalfrågor Europeiska Unionens stadga om de grundläggande rättigheterna Cirkulärnr: 2001:8 Diarienr: 2001/0061 P-cirknr: 2001-2:3 Nyckelord: Handläggare: Sektion/Enhet: EG/ EU Kristina Ossmer Datum: 2001-01-16 Mottagare: Rubrik: Arbetsgivarpolitiska sektionen Kommunstyrelsen

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

ERICSSONS Uppförandekod

ERICSSONS Uppförandekod ERICSSONS Uppförandekod Syfte Denna uppförandekod har utvecklats för att skydda de mänskliga rättigheterna, främja rättvisa anställningsförhållanden, säkra arbetsförhållanden, ansvarsfull hantering av

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 26.9.2013 2013/2115(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om papperslösa invandrarkvinnor i Europeiska unionen

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning Regeringskansliet Faktapromemoria Nytt EG-direktiv mot diskriminering Integrations- och jämställdhetsdepartementet 008-08-11 Dokumentbeteckning KOM (008) 46 slutlig Förslag till rådets direktiv om genomförande

Läs mer

2. Det är särskilt oroande att kvinnor utsätts för obeskrivligt mer barbariska våldshandlingar och att våld mot barn och äldre blir allt vanligare.

2. Det är särskilt oroande att kvinnor utsätts för obeskrivligt mer barbariska våldshandlingar och att våld mot barn och äldre blir allt vanligare. Våld mot kvinnor Bakgrund 1. Våld mot kvinnor är ett fortsatt och världsomfattande problem som förekommer i alla åldrar och sociala grupper. Våldshandlingar mot kvinnor sker i olika miljöer, inklusive

Läs mer

P7_TA(2010)0290 Nordkorea

P7_TA(2010)0290 Nordkorea P7_TA(2010)0290 Nordkorea Europaparlamentets resolution av den 8 juli 2010 om Nordkorea Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av sina tidigare resolutioner om Koreahalvön, med beaktande

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Turkmenistan 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Turkmenistan 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Turkmenistan 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Det redan bekymmersamma läget för de mänskliga rättigheterna (MR) i Turkmenistan

Läs mer

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 2 (2002) Rollen för oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter i arbetet med att främja och skydda barnets rättigheter Översättning december

Läs mer

# $ % & % ' ( ' ) ' * +

# $ % & % ' ( ' ) ' * + !" # $ % & % ' ( ' ) ' * + 2 Inom svensk lagstiftning finns olika bestämmelser till skydd mot olika former av diskriminering för arbetstagare och arbetssökande. Grunden i dessa föreskrifter är att en lag

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 18.11.2010 2010/0210(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling Lag och rätt Historik Brott förr självmord, otrohet, annan religiös tro även samma som idag som mord, stöld Straff förr fredslös, även kroppsliga som spöstraff, dödstraff och som idag fängelse Sista avrättningen

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Somalia 2005

Mänskliga rättigheter i Somalia 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Somalia 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Situationen i Somalia är fortsatt mycket allvarlig. Politiskt våld och utbredd kriminalitet

Läs mer

Grundläggande fri- och rättigheter Flik 2.2 (Uppdaterad 2011-08-11/ Mats Franzén, 1Ti/ Ov)

Grundläggande fri- och rättigheter Flik 2.2 (Uppdaterad 2011-08-11/ Mats Franzén, 1Ti/ Ov) Grundläggande fri- och rättigheter Flik 2.2 (Uppdaterad 2011-08-11/ Mats Franzén, 1Ti/ Ov) Normgivning: De olika lagarna och förordningarnas inbördes förhållande till varandra. Lag (1994:1500) med anledning

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Absoluta rättigheter enligt MP- och ESKkonventionen

Absoluta rättigheter enligt MP- och ESKkonventionen Absoluta rättigheter enligt MP- och ESKkonventionen 1 Core Human Rights in the Two Covenants Förenta nationerna Byrån för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR) September 2013 Inofficiell

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS

EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS CRI(98)29 Version suédoise Swedish version EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS ECRI:S ALLMÄNNA POLICYREKOMMENDATION NR 3: BEKÄMPANDE AV RASISM OCH INTOLERANS MOT ROMER Strasbourg, 6 mars

Läs mer

VALEO S KRAV GENTEMOT SINA LEVERANTÖRER

VALEO S KRAV GENTEMOT SINA LEVERANTÖRER VALEO S KRAV GENTEMOT SINA LEVERANTÖRER Valeo har under många år tagit sitt övergripande ansvar för miljön och har levt upp till nationella, internationella lagar, samt fördrag och avtal. Valeo Gruppen

Läs mer

Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE

Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE .... Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE Riksting 18 20 maj 2012 1 1 1 1 1 1 1 1 1 Sexualpolitiskt uttalande INLEDNING Sexualpolitik handlar om frågor som känns inpå bara skinnet

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna för mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna för mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Burkina Faso 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Respekten för mänskliga rättigheter (MR) i Burkina Faso uppvisar fortfarande betydande

Läs mer

[översättning från engelska] Avslutande anmärkningar: Sverige 24 april 2002. CCPR/CO/74/SWE. Kommittén för mänskliga rättigheter, 74 sessionen

[översättning från engelska] Avslutande anmärkningar: Sverige 24 april 2002. CCPR/CO/74/SWE. Kommittén för mänskliga rättigheter, 74 sessionen [översättning från engelska] Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter CCPR/CO/74/SWE 24 april 2002 Original: franska Avslutande anmärkningar: Sverige 24 april 2002. CCPR/CO/74/SWE

Läs mer

Oljeindustrin genererar stora inkomster till landet, men rikedomarna kommer inte folket till del. En stor del av befolkningen lever i svår fattigdom.

Oljeindustrin genererar stora inkomster till landet, men rikedomarna kommer inte folket till del. En stor del av befolkningen lever i svår fattigdom. Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

REGLERING AV DISKRIMINERING OCH ARBETSLIVET

REGLERING AV DISKRIMINERING OCH ARBETSLIVET Broschyrtext juli 2004 REGLERING AV DISKRIMINERING OCH ARBETSLIVET Allmänt Lagstiftning: Finlands grundlag - Arbetsavtalslagen - Lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män - Andra lagar - Strafflagen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Grangärdets förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Grangärdets förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Grangärdets förskola 1 Antagen: 2014-10-16 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

Apotekets uppförandekod för ett hållbart företagande

Apotekets uppförandekod för ett hållbart företagande 1 (6) Apotekets uppförandekod för ett hållbart företagande Final version, Oktober 2015 1 INTRODUKTION 1.1 Allmänt Respekt för människor och miljö är centralt för Apotekets verksamhet. Vi strävar efter

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Regeringen respekterar generellt de mänskliga rättigheterna (MR) även om det finns

Läs mer

Organisationer för mänskliga rättigheter kan verka fritt i landet.

Organisationer för mänskliga rättigheter kan verka fritt i landet. Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig samman- ställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Maoribefolkningens särställning och frågan om ägande- och nyttjanderätt för strandområden är fortsatt några av de känsligaste frågorna.

Maoribefolkningens särställning och frågan om ägande- och nyttjanderätt för strandområden är fortsatt några av de känsligaste frågorna. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Nya Zeeland 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Respekten för de mänskliga rättigheterna är överlag god i Nya Zeeland. De mest omdebatterade

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter på Cypern 2004 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Situationen för de mänskliga rättigheterna på Cypern är i stort relativt gynnsam. Problem

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den ofta kallas, antogs av FN:s generalförsamlingen den 20 november 1989.

FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den ofta kallas, antogs av FN:s generalförsamlingen den 20 november 1989. FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den ofta kallas, antogs av FN:s generalförsamlingen den 20 november 1989. Barnkonventionen ger en universell definition av vilka rättigheter

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Kvinnors rättigheter. på lättläst svenska. Sveriges Kvinnolobby

Kvinnors rättigheter. på lättläst svenska. Sveriges Kvinnolobby Kvinnors rättigheter på lättläst svenska Sveriges Kvinnolobby Om FN:s Kvinnokonvention Förenta Nationerna, FN, har bestämt att det ska finnas bestämmelser om mänskliga rättigheter. De mänskliga rättigheterna

Läs mer

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Barnets rättigheter. Barnkonventionen Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några

Läs mer

Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar

Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar Många av konventionens rättigheter ligger inom kommunernas, landstingens och regionernas

Läs mer

Ny Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning...

Ny Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning... Jämställdhetsplan Jämställdhetsplanen är framtagen i samverkan med de fackliga organisationerna i Gnosjö kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2010-06-29 Distribueras av personalavdelningen INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

INTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO

INTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO INTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO Alla människor, oavsett ras, religion eller kön, äger rätt i frihet, ekonomisk trygghet och under lika förutsättningar arbeta i det materiella välståndets och den

Läs mer

SODEXOS UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER

SODEXOS UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER SODEXOS UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER April 2014 SAMMANFATTNING SODEXOS UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER 3 INLEDNING 3 AFFÄRSINTEGRITET 4 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETER PÅ ARBETSPLATSEN

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst. Dir. 2008:44. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008.

Kommittédirektiv. Utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst. Dir. 2008:44. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008. Kommittédirektiv Utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst Dir. 2008:44 Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utvärdera tillämpningen

Läs mer

ITF:s STYRELSE. London, 22-23 oktober 2009 GLOBALA RAMAVTAL

ITF:s STYRELSE. London, 22-23 oktober 2009 GLOBALA RAMAVTAL EB/Oct 09/10(d) ITF:s STYRELSE London, 22-23 oktober 2009 Punkt 10(d) på dagordningen: GLOBALA RAMAVTAL Inledning 1. Styrelsen (oktober 2007) instruerade generalsekreteraren att tillsätta en arbetsgrupp

Läs mer

Ny dom kan ändra synen på människohandel

Ny dom kan ändra synen på människohandel Ny dom kan ändra synen på människohandel Publicerad 2016-03-01 Par dömt till fängelse. En man och en kvinna har dömts för människohandel med en prostituerad trots att offret vare sig varit inlåst eller

Läs mer

Förskolornas plan mot diskriminering och kränkande behandlig

Förskolornas plan mot diskriminering och kränkande behandlig Förskolornas plan mot diskriminering och kränkande behandlig Krokom 2013-01-01 Inger Olsson, förskolechef Innehåll Inledning...5 Bakgrund...6 Mobbning kännetecknas av:... 7 Befogade tillsägelser... 7 Lagar

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv För att kunna ha tillräckligt med kunskap för att använda denna metod förutsätter det att man bekantat sig med text- och videomaterialen i kapitel 6 i studiepaketet FN:s konvention om barnets rättigheter

Läs mer

Humanas Barnbarometer

Humanas Barnbarometer Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,

Läs mer

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER MÅNGFALD FRI RÖRLIGHET Innehåll Nordiskt samarbete om funktionshinder...2 Mänskliga rättigheter...2 Nordisk nytta

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor

KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor SÖLVESBORGS KOMMUN KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-27 Kf 165 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 3 POLISANMÄLAN OCH RÄTTSLIGA FRÅGOR...

Läs mer

Nationella jämställdhetsmål

Nationella jämställdhetsmål Grästorps kommun Jämställdhetsplan Antagandebeslut: Kommunstyrelsen 2014-04-08, 86 Giltighet: 2014-2016 Utgångspunkter Grästorp kommuns jämställdhetsplan tar sin utgångspunkt från de nationella jämställdhetsmålen,

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention?

Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention? Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention? CEDAW-nätverkets lättlästa rapport Sveriges Kvinnolobby Rapporten har tagits fram med pengar från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor.

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN Adress: Sågvägen 8, 589 65 Bestorp Hemsida: www.linkoping.se Tel: 013-401 83 1 Innehåll Inledning... 3 Vår vision... 3 Giltighetstid.3

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I ISLAM

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I ISLAM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I ISLAM Eftersom Gud är människornas och universums absolute och ende Härskare, så är Han den högste Herren, Upprätthållaren, Livgivaren och den Barmhärtige, vars barmhärtighet omfattar

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av de särskilda bestämmelser som gäller för lagöverträdare under 15 år. Dir. 2007:151

Kommittédirektiv. Översyn av de särskilda bestämmelser som gäller för lagöverträdare under 15 år. Dir. 2007:151 Kommittédirektiv Översyn av de särskilda bestämmelser som gäller för lagöverträdare under 15 år Dir. 2007:151 Beslut vid regeringssammanträde den 15 november 2007 Sammanfattning En särskild utredare ska

Läs mer

DOM 2015-01-02 Meddelad i Stockholm

DOM 2015-01-02 Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2015-01-02 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 1836-14 1 KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Göteborgs, migrationsdomstolen,

Läs mer

Riktlinjer för likabehandling

Riktlinjer för likabehandling Riktlinjer för likabehandling samt Jämställdhetsplan Antagen av: Kommunstyrelsen Datum för antagande: 2010-05-26, 148 Kontaktperson: Jerker Andersson Liljestrand Innehåll Inledning...3 Personalpolitisk

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011

Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011 Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011 På Granviks Förskola ska ingen uppleva sig utsatt för någon form av diskriminering eller kränkande behandling. Alla ska känna sig trygga, bli respekterade

Läs mer

Förklaranderapport. 1. Inledning

Förklaranderapport. 1. Inledning Förklaranderapport 1. Inledning Bakgrunden till den nordiska konventionen är en vilja att, på grundval av slutsatserna vid det nordiska justitieministermötet på Svalbard i juni 2002, förenkla och effektivisera

Läs mer

Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess

Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (art. 2) Barnets bästa (art. 3) Rätt till liv, överlevnad och utveckling (art. 6) Åsiktsfrihet och rätt att göra

Läs mer

Trimsarvets förskola

Trimsarvets förskola Trimsarvets förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Planen gäller från 2014-09-01 till 2015-08-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Sverige och de mänskliga rättigheterna En studie huruvida Sverige är motsägelsefulla när det kommer till de mänskliga rättigheterna

Sverige och de mänskliga rättigheterna En studie huruvida Sverige är motsägelsefulla när det kommer till de mänskliga rättigheterna LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling FN i världspolitiken, del 2 Vårterminen 2012 Sverige och de mänskliga rättigheterna En studie huruvida Sverige är motsägelsefulla

Läs mer

Hur förhåller sig yttrandefriheten till lojalitetsåtagandet i anställningen?

Hur förhåller sig yttrandefriheten till lojalitetsåtagandet i anställningen? 1 (6) 2016-02-05 PM om yttrandefrihet och lojalitet Det här dokumentet beskriver hur yttrandefriheten förhåller sig till sekretess och lojalitetsåtagandet i anställningsavtalet och vilka konsekvenser ett

Läs mer

Artikel 1. I denna konvention avses med barn varje människa under 18 år, om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller barnet.

Artikel 1. I denna konvention avses med barn varje människa under 18 år, om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller barnet. Artikel 1 I denna konvention avses med barn varje människa under 18 år, om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller barnet. Artikel 2 1. Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bild 1. Sverige beslöt 1990 att anta FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och 2014 beslöts om en ny ungdomspolitik.

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Regeringsformen (RF) 4.2 Grundläggande fri- och rättigheter

Regeringsformen (RF) 4.2 Grundläggande fri- och rättigheter Citat ur Sveriges grundlagar och riksdagsordningen Inledning av Erik Holmberg och Nils Stjernquist i bearbetning av Magnus Isberg. (utgiven av Riksdagen, 2007), Citatet är hämtat ur inledningen och handlar

Läs mer

Världskrigen. Talmanus

Världskrigen. Talmanus Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen

Läs mer

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial.

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. a k i l o s n r a B r o k l l i v s v i l Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. Välkommen att arbeta med Rädda Barnens material som berör en av våra mest existentiella

Läs mer