fritt val Våga prova! som provat Fritt val Så mycket att vinna! Förskrivare efterlyser nytänkande och utbildning Regeringens utredare: Juristen:

Transkript

1 fritt val Fritt val av hjälpmedel 2011 Förskrivare efterlyser nytänkande och utbildning Regeringens utredare: Så mycket att vinna! 3 som provat Fritt val Juristen: Våga prova! M I N I S T E R O M V I S I O N O C H U T M A N I N G A R

2 Hjälpmedelsinstitutet om regeringsuppdraget Fritt val av hjälpmedel Fritt val av hjälpmedel är ett nytt sätt att förskriva hjälpmedel som landstingen i Kronoberg, Stockholm och Sörmland har arbetat med sedan Hjälpmedelsinstitutet (HI) har haft i uppdrag att stödja starten och genomförandet av försöksverksamheterna. HI har också genomfört en utvärdering av försöken. I den här skriften presenteras resultat av utvärderingen tillsammans med ett antal exempel där Fritt val har fungerat som ett komplement till den vanliga förskrivningen av hjälpmedel. Jag har under utvärderingen av Fritt val av hjälpmedel kommit att tänka på en kvinna jag mött i mitt eget tidigare arbete inom omsorgen. Hon var i 30-årsåldern, med en långsamt progredierande muskelsjukdom, och hade make och två små barn. För att klara så mycket som möjligt i sin vardag behövde hon en specialanpassad rullstol. För att få tillgång till den krävdes en lång rad av ansökningar och beslut på olika nivåer. Om Fritt val av hjälpmedel hade funnits som alternativ där hon bodde, hade hon kunnat välja produkt själv och snabbare fått tillgång till den. Fritt val av hjälpmedel innebär ett arbetssätt där den som använder hjälpmedel har större möjligheter att välja hjälpmedel så att det fungerar för de egna behoven och förutsättningarna. Förskrivaren i sin tur kan få mer tid till att rehabilitera, coacha och träna. Läs gärna om Ann Eriksons erfarenheter på sidan 20. Hon har varit med som förskrivare från starten. Jag vill också puffa lite extra för intervjun med juristen Dina Jacobson på sidan 24, eftersom jag får så många frågor kring de juridiska aspekterna i Fritt val av hjälpmedel när jag möter verksamheter. Trevlig läsning! Ann Lund projektledare Fritt val av hjälpmedel på Hjälpmedelsinstitutet Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2011 Omslagsfoto: Ryno Quantz Projektledare Fritt val av hjälpmedel HI: Ann Lund Informatör Fritt val av hjälpmedel HI: Anna Karbin-Lund Formgivning: Hurra!, 1:a upplagan: 1500 ex Tryckeri: Edita, 2011 ISBN: (tryck) URN: NBN:se:hi (pdf) Artikelnummer: Publikationen kan beställas via telefon , e-post order@sklkommentus.se eller hämtas i pdf-format på Den kan också beställas i alternativa format från HI. Box 2047, Sundbyberg Tfn Fax Texttfn E-post registrator@hi.se Webbplats

3 sidan Innehåll Intervju med Maria Larsson: Vision Fritt val av hjälpmedel i alla landsting Regeringsutredningen Karin Bergh och Cecilia Ljung: Så mycket att vinna Triss i frihet Erik, Annalisa och Pia valde Fritt val av hjälpmedel Pelle Kölhed, Handikappförbundens representant i expertgruppen: Närmare målet Förskrivare om Fritt val av hjälpmedel: Utbildning och nytänkande då fungerar det! Juristen Dina Jacobson: Våga prova Fritt val av hjälpmedel som komplement Två landsting om Fritt val av hjälpmedel: Olika behov kräver olika lösningar Framtidens hjälpmedel 3

4 M I N I S T E R N O M F R I T T V A L AV H J Ä L P M E D E L Fritt val av hjälpmedel i alla landsting Maria Larssons vision Text: Karolina Nordwall Foto: Johan Ödmann Maria Larsson Vi vill flytta makten från politiker till de enskilda människorna, sa barn- och äldreminister Maria Larsson (KD) när regeringsutredningen Fritt val av hjälpmedel inleddes i februari Att ökad valfrihet är en av hennes hjärtefrågor har visat sig tydligt i flera sammanhang, inte minst när det gäller införandet av LOV, lagen om valfrihetssystem. Nu gäller det Fritt val av hjälpmedel. Vi ställde fem frågor till Maria Larsson. Varför är det viktigt med Fritt val av hjälpmedel? Jag vill att alla människor, också personer med funktionsnedsättning, ska ha möjlighet att förfoga över sitt eget liv. Rätt hjälpmedel kan vara avgörande för att personer med funktionsnedsättning ska kunna styra över sin vardag. Vad innebär Fritt val av hjälpmedel i praktiken för personer som använder hjälpmedel, förskrivare och leverantörer? För brukaren kan det betyda att bli trodd och få självkänsla om att kunna fatta omdömesgilla beslut, att gå från en identitet av att vara föremål för insatser till att bli en självständig individ. Vi har haft en hierarkisk ordning i vård och omsorg. Jag vill fullfölja en utveckling där vi istället för hierarkier betraktar brukaren som en fullvärdig medborgare, med egen förmåga och kompetens. För förskrivare kan jag tänka mig att rollen förändras till mer av rådgivare och informatör, vilket är en viktig roll. Förskrivarens kompetens behövs för att den enskilde ska kunna göra ett informerat val. För leverantörer torde det bli en omställning, från de av respektive landsting givna ramarna för vilka hjälpmedel som tillhandahålls, till mer av lyhördhet för vad den enskilde vill ha. Vad händer nu med Fritt val av hjälpmedel? Försöksverksamheten med Fritt val av hjälpmedel i Kronobergs, Sörmlands och Stockholms läns landsting, har visat att det går att öppna för ökad valfrihet på hjälpmedelsområdet inom dagens regelverk. Utvärderingar och erfarenheter visar att Fritt val av hjälpmedel har stärkt brukarnas inflytande och delaktighet jämfört med traditionella förskrivningsprocesser. Fler förskrivare i försökslandstingen har blivit positiva till Fritt val av hjälpmedel. De ser det som ett bra komplement för att tillmötesgå brukarnas önskemål när inte landstingets eller kommunens sortiment räcker till. Vi vill givetvis att fler landsting väljer att öppna upp för ett friare val av hjälpmedel. För att främja en sådan utveckling har vi tillsatt utredningen Fritt val av hjälpmedel. Utredaren ska lämna olika förslag som ökar valfriheten inom hjälpmedelsområdet. Förslag som främjar tillgänglighet, säkerhet och kostnadskontroll. 4

5 I N L E D N I N G Utredningen ska även undersöka om lagen om valfrihetssystem (2008:962), LOV, kan tillämpas för fritt val inom hjälpmedelsområdet. Lagen kan tillämpas på tjänster. En tillämpning av LOV för Fritt val av hjälpmedel kan eventuellt bidra till att hantera hjälpmedlet och tjänsten som en sammanhållen process. Utredaren ska även utreda förutsättningarna för att genom ett LOV-system ge sjukvårdshuvudmännen möjlighet att ställa krav på och godkänna leverantörer, och om det kan bidra till trygghet och säkerhet för brukarna. Hur ser framtiden ut för Fritt val av hjälpmedel på lite längre sikt? I min vision för hjälpmedel ser jag att alla landsting och kommuner har ett väl utbyggt system för ett fritt val av hjälpmedel, att vi tillfullo bejakar att äldre och personer med funktionsnedsättning är beslutsförmögna och har rätt att få ett avgörande inflytande över en så viktig fråga som hjälpmedel. Hur kan man få Fritt val av hjälpmedel att fungera på ett bra sätt? Vilka är utmaningarna? Det är naturligtvis viktigt att information och rådgivning fungerar väl så att den enskilde får gott stöd så att det blir säkra produkter. Viktigt att klara ut är även förskrivarens ansvar kontra den enskildes ansvar, när större inflytande ges till brukaren eller när den enskilde står som ägare av hjälpmedlet. För god hushållning med begränsade medel, är det även av betydelse att ett system skapas för hur ett hjälpmedel, vid enskilt ägande, kan återanvändas. Jag utgår från att utredningen Fritt val av hjälpmedel kan bidra med goda lösningar till de här utmaningarna. Sen finns naturligtvis utmaningen för politikerna i landsting och kommun att våga tänka nytt, att släppa fram den enskilde till mer av eget beslutsfattande! Så fungerar det idag i Kronoberg, Stockholm och Sörmland När det står klart att en person har rätt till hjälpmedel via sitt landsting eller kommun gör förskrivaren en bedömning om personen har förutsättning att använda Fritt val av hjälpmedel. Har personen det, ska förskrivaren informera om möjligheten att använda Fritt val av hjälpmedel. Personen kan även välja att få sitt hjälpmedel förskrivet på vanligt vis. Det är viktigt att förskrivaren och personen som ska använda hjälpmedlet är överens om vilken modell som passar honom eller henne bäst. Hjälpmedel via Fritt val av hjälpmedel Om personen vill utnyttja Fritt val av hjälpmedel får han eller hon en rekvisition av sin förskrivare. Därefter köper han eller hon sitt hjälpmedel själv, betalar med rekvisitionen och äger också sitt hjälpmedel. Rekvisitionens belopp bestäms av landstinget eller kommunen. Kostar hjälpmedlet mer än vad rekvisitionen är utställd på betalar personen som ska använda hjälpmedlet mellanskillnaden själv. Kostar hjälpmedlet mindre återgår det resterande beloppet till landstinget eller kommunen. Hjälpmedel på vanligt vis Om personen vill ha sitt hjälpmedel via landstinget eller kommunen får han eller hon det. Då är det förskrivaren som förskriver och provar ut hjälpmedlet och Hjälpmedelscentralen som äger och servar hjälpmedlet. Om hjälpmedlet inte behövs längre tar Hjälpmedelscentralen tillbaka det. Landstingets eller kommunens upphandlade sortiment av hjälpmedel är det som förskrivs. Från försök till förslag Så många som möjligt ska ha rätt att själva välja sina hjälpmedel anser regeringen. Under 2011 har man utrett hur Fritt val av hjälpmedel kan införas i hela landet. Vid ett regeringssammanträde den 3 februari 2011 bestämdes att en särskild utredare ska lämna förslag på hur ett system för Fritt val av hjälpmedel kan utformas. I utredarens uppdrag ingår också att tydliggöra vissa frågor för att stödja, underlätta och främja införandet av Fritt val av hjälpmedel i kommuner och landsting. Utredningens syfte är att stödja huvudmän i arbetet med att införa Fritt val av hjälpmedel för att så många som möjligt ska få möjlighet att själva välja hjälpmedel. Utredaren ska bland annat föreslå olika lösningar för hur landsting och kommuner kan införa Fritt val av hjälpmedel och på så vis öka handlingsutrymmet för personer som använder hjälpmedel beskriva och tydliggöra hur ansvaret ska fördela sig mellan förskrivare, personer som använder hjälpmedel och leverantörer i de olika lösningar som föreslås analysera och lämna förslag på hur förutsättningarna för en ökad valfrihet ska kunna förbättras utifrån rådande ansvarsfördelning mellan landsting och kommuner. Uppdraget redovisas senast den 2 december

6 Så mycket att vinna Karin Bergh och Cecilia Ljung 6

7 R E G E R I N G S U T R E D N I N G E N Text: Karolina Nordwall Foto: Ryno Quantz Det är så härligt i Sverige, här är hjälpmedel en självklar del av vardagssamhället, i många andra länder skulle man aldrig visa sig på stan med en rollator, inleder Karin Bergh, som har ansvarat för regeringens utredning om Fritt val av hjälpmedel under Karin är chefsjurist vid Länsstyrelsen i Stockholm och har tidigare varit ämnesråd på Socialdepartementet hon är med andra ord ordentligt insatt i ämnet. Utredningen startade i februari 2011, betänkande ska läggas fram den 6 december och förslag presenteras 8 december så det har varit kort och intensivt, kommenterar Karin året som gått. Värdefulla synpunkter i tidigt skede I expertgruppen, som är knuten till utredningen, ingår 15 experter och sakkunniga från Socialdepartementet, Finansdepartementet, SKPF (Svenska Kommunal Pensionärernas Förbund), Socialstyrelsen, Handikappförbunden HSO, Hjälpmedelsinstitutet, Konkurrensverket, SKL (Sveriges Kommuner och Landsting), Lika Unika, Landstinget Sörmland samt Swedish Medtech. Rent praktiskt så har utredningen tagit fram underlag som skickats ut till expertgruppen innan varje sammanträde. Vid gruppens sammanträden har förslagen diskuterats och deltagarna har kommit med synpunkter och förslag. Det har varit värdefullt att få tidiga synpunkter från personer som verkligen vet hur det fungerar i praktiken, till exempel intresseorganisationerna för dem som använder hjälpmedel de har framfört vad de tycker låter bra eller mindre bra, säger Karin. Några stora frågor har förstås blötts och stötts mer än andra. En av dem är ägandefrågan. Det finns klara fördelar med att inte äga sitt hjälpmedel det handlar om service och återanvändning. Olika hjälpmedel är mer eller mindre lämpliga för Fritt val av hjälpmedel. Hörapparater fungerar Vi måste få politikerna att våga testa det finns så mycket att vinna. exempelvis utmärkt, eftersom de inte återanvänds. Vi kommer att föreslå en fortsättning av försöksverksamheten samt lägga fram förslag på hur vi kan underlätta för fler landsting att gå med, till exempel genom utvecklat IT-stöd för hantering av rekvisitioner och stöd för förskrivarnas arbete. Vi kommer även att presentera hur olika hjälpmedel passar för olika system ett hjälpmedel kanske passar eget ägande, ett annat kanske passar upphandling, berättar Karin. Stort engagemang Expertgruppen Under utredningen, som var Karins första, slogs hon av engagemanget i frågan. Hjälpmedelsanvändarna är intresserade och pålästa, även om de självklart inte är positiva till alla förslag. Och myndigheterna har varit väldigt hjälpsamma och effektiva jag har inte behövt jaga på dem, säger hon. Även utredningssekreterare Cecilia Ljung upplevde ett starkt engagemang från expertgruppen och andra berörda aktörer. En hearing med representanter för intresseorganisationer, vars medlemmar är hjälpmedelsanvändare, var tankeväckande och vidgade perspektivet på uppdraget. Det har varit väldigt spännande, säger hon. Men det har även funnits förväntningar på ett större grepp när det gäller hjälpmedel. De flesta anser att Fritt val av hjälpmedel är bra, men vissa tycker att det finns mycket annat inom hjälpmedelsområdet som man bör arbeta med, till exempel olikheter mellan landstingen och rättvisefrågor. Jag har fått sätta stopp flera gånger. Uppdraget är begränsat till Fritt val 7

8 R E G E R I N G S U T R E D N I N G E N Utvärdering av hjälpmedel, säger Karin. Något som förvånade under utredningen var förskrivarnas rädsla att lämna över ansvaret till personerna som ska använda hjälpmedlen. Det var en utmaning som Karin inte hade räknat med. En arbetsterapeut sa tänk om någon går och köper en rollator utan handbroms. Det handlar ju om vuxna, intelligenta människor. De kan sina egna behov bäst. Och de kan dessutom gå till Clas Ohlson och köpa sina hjälpmedel om de vill. Det finns inga garantier, konstaterar Karin. Utredningen har visat att det finns behov av att utbilda dem som förskriver hjälpmedel, att stärka dem i yrkesrollen och få dem att känna sig trygga i dialogen med dem som ska använda hjälpmedlen. Det handlar ju om vuxna, intelligenta människor. De kan sina egna behov bäst. Vad händer sen? När betänkandet går ut på remiss har remissinstanserna och andra intresserade tre månader på sig att komma med synpunkter. Därefter kan regeringen lägga fram en proposition som kan leda till de lagförändringar som behövs för att ge dem som använder hjälpmedel ökad valfrihet på ett bra sätt i hela landet. Men efter att betänkandet lämnats in kan verksamheten med Fritt val av hjälpmedel fortsätta som vanligt mycket kan göras inom ramen för befintlig lagstiftning. En eventuell lagändring sker kanske 2013 till dess gäller det att sprida Fritt val av hjälpmedel till fler landsting, vilket är en utmaning i sig. Det fria valet är ju fritt i dubbel bemärkelse, landstingen väljer själva om de vill införa det. Vi måste få politikerna att våga testa det finns så mycket att vinna, inte minst större delaktighet i samhället. Visst tar det tid att lära sig ett nytt system, men anpassningen är en investering som man snabbt får igen, säger Karin. I framtiden kommer fler svenskar bli äldre, och vi kommer behöva mer lättillgängliga hjälpmedel. Karin tror på en utveckling med fler, synligare och tydligare entreprenörer, samt ökad betydelse för Internet särskilt i glesbygden där hjälpmedelsbutikerna är färre. Man kan vara kärnfrisk och ändå behöva hjälpmedel. Med lättillgängliga hjälpmedel slipper man köa och behöver inte ta sig till en bestämd plats. Och personer med funktionsnedsättning kommer snabbare ut i jobb med hjälpmedel som fungerar. Det är en besparing för hela samhället som vi alla tjänar på. Karins personliga erfarenhet av Fritt val av hjälpmedel är dock begränsad till en 96-årig släkting med uråldrig hörapparat. Den ser ut som något ur Antikrundan, och hon har stora lurar när hon tittar på tv. Men hon var inte intresserad när jag föreslog Fritt val av hjälpmedel, berättar Karin Bergh och skrattar. Valet är ju fritt, som sagt. Fritt val av hjälpmedel har utvärderats i fyra delar under 2011: hjälpmedelsanvändare som utnyttjat Fritt val av hjälpmedel har deltagit i en enkät/intervju för att följa upp synpunkter över tid. IHE Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi har genomfört undersökningen 2009 och personer som valt hörapparat via Fritt val av hjälpmedel har besvarat en enkät. Studien har genomförts av Forskningsinstitutet Hörselbron personer som använder rullstol har intervjuats av leg. arbetsterapeut Kersti Samuelsson förskrivare och hjälpmedelskonsulenter i Växjö kommun och landstinget i Kronobergs län har intervjuats av projektledare Ann Lund. Läs mer: Slutrapport angående tilläggsuppdrag av Fritt val av hjälpmedel kan laddas ner från 8

9 Det är lika många kvinnor som män som utnyttjat Fritt val av hjälpmedel. 95 år är den äldsta personen som utnyttjat Fritt val av hjälpmedel. Välfärd med människan i fokus Valfriheten är extra viktig för dem med allra svårast funktionsnedsättningar, skriver Li Jansson, nationalekonom och författare till rapporten Välfärd, egenmakt och det fria valet (Timbro, 2011), i Svenska Dagbladet den 21 oktober Hon ser Fritt val av hjälpmedel som ett exempel på en väl fungerande stödform. Försöksverksamheten med fritt val av hjälpmedel visar ett andra område där välfärden stärks av egna val. Brukarna fick möjlighet att köpa hjälpmedel själva med en rekvisition och de som önskade kunde även betala extra. Utvärderingen visar att nöjdheten ökade genom att hjälpmedlen nu hade fler funktioner, var anpassade för olika terränger eller lättare att resa med. Åtta av tio brukare gjorde ett aktivt val och sju av tio upplevde att användbarheten av hjälpmedlet ökade. Brukarna upplevde också en större delaktighet i förskrivningsprocessen. Li Jansson skriver vidare: Välfärden ska utformas med människorna som behöver den i fokus. Ju mer beroende av myndigheterna en människa är, desto mer centralt är det att valfrihetsmekanismen fungerar. Poängen är inte att i all välvilja snärja in den enskilde i en mängd myndighetsinsatser, utan att utforma stöden så att människan står på egna ben. Åtta av tio användare gjorde ett aktivt val och sju av tio upplevde att användbarheten av hjälpmedlet ökade. Hitta hjälpmedelsbutiker och utställningar På webbplatsen 1177.se finns ett alldeles nytt avsnitt där man kan ta reda på var hjälpmedelsbutiker och hjälpmedelsutställningar finns. Sök på olika hjälpmedelsgrupper till exempel rörelsehjälpmedel eller kommunikationshjälpmedel och bestäm vilket område i Sverige som är aktuellt. Förskrivaren ska inte agera grindvakt. Men man ska heller inte pracka på någon Fritt val det ska vara ett komplement för den som vill. Dina Jacobson, jurist 9

10 Hjälpmedelsanvändare om Fritt val av hjälpmedel Triss i frihet Text: Karolina Nordwall Foto: Ryno Quantz, Anna Pella För Erik, Annalisa och Pia är hjälpmedel en viktig och självklar del av vardagen. Det har de gemensamt. I övrigt varierar behov och önskemål. Det som fungerar utmärkt för en person, kan kännas helfel för en annan. Lösningen är Fritt val av hjälpmedel något som alla tre har positiva erfarenheter av. Därmed inte sagt att vägen alltid är spikrak. Frihet på hjul Erik är en glad 10-åring, som gillar att snickra och bygga kojor. Och han älskar hundar så mycket att familjen i våras skaffade Stina, en bichon havanais, som Erik ofta promenerar med. Erik är en härlig kille, han charmar de flesta och är väldigt hjälpsam, säger mamma Helene. Men han kan förstås vara envis också på gott och ont. När Erik föddes drabbades han av syrebrist, som ledde till en CP-skada. Det var en tuff start. Ett par dagar senare fick vi veta att han har en ämnesomsättningssjukdom också. Problem med motorik och tal var vi beredda på, men när Erik började i förskoleklass visade det sig att han även har ADHD, berättar Helene. Idag vet man att CP-skador även kan innebära kognitiva problem. Men tack vare framgångsrik medicinering går Erik i skolan som vilken elev som helst. På jakt efter rätt hjälpmedel Flera hjälpmedel har kommit och gått hos familjen Lagerlöf i Växjö rollator, vagn, cykel med stödhjul och, efter lång tvekan, en rullstol. Men inget av dem har fungerat särskilt bra någon längre tid. Vi ville inte att Erik skulle bli ett med rullstolen, som det ofta blir, 10

11 11

12 V I V A L D E F R I T T V A L AV H J Ä L P M E D E L men förra året insåg vi att det inte gick längre. Vi kände oss för låsta och begränsade, berättar Helene. Erik orkar gå kortare sträckor, och rullstolen fungerade bra som transportmedel från A till B, men han var fortfarande beroende av någon annan hela tiden. Vi har hela tiden tänkt att det måste finnas något bättre, något som passar oss, säger Helene. För ett par år sen såg de en Segway på nätet och tankarna började snurra. När de sedan hörde talas om Fritt val av hjälpmedel på Eriks habilitering såg de möjligheterna öppna sig. De tog kontakt med en leverantör som de hade träffat på en hjälpmedelsmässa i Göteborg. Men det var inte raka spåret direkt. Först skulle Seggan, som vi kallar den, bli godkänd att framföra på vanlig väg. Den blev klassad som cykel först i oktober Sen följde en pappersexercis under vintern och våren. Landstinget visste inte hur de skulle hantera det till sist fick vi en rekvisition motsvarande en elscooter, berättar Helene. Hjälpmedlen inom det ordinarie sortimentet passar många, men inte alla. Bidraget på räckte knappt till en halv Segway. Resten fick familjen betala själva. Mycket pengar kan man tycka. Pengarna spelar mindre roll när vi ser vad den betyder för Erik. Dessutom kan man reglera skaftet, vilket innebär att han kan ha den länge. Det blir kostnadseffektivt i längden, säger Helene. Vann skoljoggen Sedan Eriks Segway hämtades i mitten av maj har en ny värld öppnat sig för honom. Han har blivit mer självständig, tar sig till skola och kompisar på egen hand och kan göra ärenden hjälpsam som han är. Seggan är dessutom smidig att förvara och ta med. Den har hängt med på skolutflykter och klassaktiviteter. På friidrottsdagen körde Erik 400 meter med de andra, och skoljoggen vann han i år, skrattar Helene. Seggan har väckt nyfikenhet bland Eriks kompisar många tycker att den är häftig och Erik är förstås stolt. På klassens timma fick alla provåka. Det visade sig vara ett smart drag, nyfikenheten la sig lite. Nu behöver vi inte vara lika oroliga för att Erik ska låna ut den till kompisar när vi inte är med, säger Helene. Erik har ramlat ordentligt en gång, då han körde på något i gräset. Men Helene är ändå inte särskilt orolig. Seggan kan gå i 20 km/h, men Erik får köra i max km/h. Det finns en digital nyckel där vi har lagrat hans individuella inställningar och än så länge kan han inte komma åt dem, säger Helene. Fritt val en otrolig frihet Helene välkomnar nytänkande inom hjälpmedelsområdet, och Fritt val av hjälpmedel ser hon som ett stort steg i rätt riktning. Fritt val är helt suveränt en otrolig frihet. Det ger en bra känsla att ingen annan bestämmer vad som är rätt för oss. Hjälpmedlen inom det ordinarie sortimentet passar många, men inte alla, säger hon. Än så länge har inte reparation och service behövts, men när den dagen kommer vet Helene vad som gäller och vart de ska vända sig. Familjen har bra kontakt med leverantören och får bra stöd därifrån. Seggan har förändrat livet för Erik och det vore fantastiskt om fler får uppleva det, avslutar Helene. 12 Erik Lagerlöf

13 V I V A L D E F R I T T V A L AV H J Ä L P M E D E L Dyrt är inte alltid bäst Det var tack vare en väninna i England som Annalisa Melosso fick nys om Fritt val av hjälpmedel i Sverige. I England, där Annalisa ofta är, har de små mobility centers i vart och vartannat hörn. Där kan man hyra smidiga elmoppar, som enkelt kan monteras isär och tas med. Annalisa hyrde en när hon var i England och var fast. Men i Sverige visste ingen vad hon pratade om. Jag kollade med Sodexo, där fanns stora elmoppar som kostade Jag var ute efter en som jag kunde ta med i bilen. Varför overdo it? Så mycket pengar och så kanske det inte ens är vad man behöver, säger Annalisa. Sodexo är företaget som driver hjälpmedelscentralen i norra Stockholm på entreprenad åt Stockholms läns landsting. Väninnan i England kollade på nätet och berättade att det finns något som heter Fritt val av hjälpmedel. Elmoppen hittade Annalisa i en hjälpmedelsbutik temet, jag har problem med balansen och benen släpar efter. Vissa dagar är bättre, andra sämre. Jag anser mig ha haft tur med tanke på det långsamma sjukdomsförloppet, säger hon. Annalisa arbetar halvtid i en videoi Linköping, inköpt från England förstås. Hon fick den via Fritt val av hjälpmedel. Rekvisitionen var på kronor, elmoppen kostade kronor. Det finns ett servicekonto kopplat till den, men det har hon inte behövt använda än. Jag hade tur som hittade det jag sökte. Det är inte lika enkelt för alla. Jag tycker att vi ligger efter i Sverige när det gäller utbud av hjälpmedel och tillgänglighet generellt sett. I England kan man låna moppar med anpassad shoppingkorg i snabbköpen. Provrummen är större och trottoarkanterna är avfasade i samhället som helhet, berättar Annalisa. Moppen betyder frihet Annalisa har en sekundär progressiv form av MS sedan 20 år tillbaka. Sjukdomen påverkar signalsys- Annalisa Melosso För mig betyder moppen frihet. Jag kan resa, shoppa, gå på museer. 13

14 V I V A L D E F R I T T V A L AV H J Ä L P M E D E L filmsbutik i närområdet. Till och från jobbet tar hon sig enkelt med elmoppen. För mig betyder moppen frihet. Jag kan resa, shoppa, gå på museer. Förra helgen hängde jag med några kompisar till Mariefred. Att promenera på kullerstensgatorna där är inte lätt nu var det bara att ta moppen. Jag kan vara med på ett helt annat sätt, utan att känna mig stressad för att alla får vänta på mig, säger Annalisa. Saknar information Men allt är inte fantastiskt med Fritt val av hjälpmedel. Annalisa saknar bra och lättillgänglig information, både om Fritt val och om olika hjälpmedel. Många i samma situation som jag, har aldrig hört talas om Fritt val. Och bland arbetsterapeuter råder okunnighet om vad som gäller. Jag kommer exempelvis att behöva en större elmoppe framöver och en rullstol på längre sikt. Måste jag lämna tillbaka elmoppen då? Vad säger reglerna? Ingen vet. Koordinationen mellan det ordinarie systemet och Fritt val verkar vara ett problem. En ordentlig informationssatsning behövs, säger Annalisa. Vad vill du säga till någon som inte känner till Fritt val av hjälpmedel eller är tveksam? Se på din egen vardag och fundera på vad du saknar och ta sen reda på vad som finns. Använd dig av nätet. Det kan handla om små och stora saker som gör livet enklare. Men det krävs lite arbete av personen som ska använda hjälpmedlet, svarar Annalisa. Det bästa som hänt Annalisa berättar att hon när sjukdomen var ny blev erbjuden en rad hjälpmedel som hon inte alls behövde saker som kostar mycket pengar. Det är inte alltid det dyra som är det bästa det gäller att lyssna på vad folk vill ha. Fritt val är det bästa som hänt inom hjälpmedel, säger Annalisa. Elmoppen står i cykelrummet eller ligger i bilens bagageutrymme. Annalisa visar hur enkelt den monteras ihop bara med ett klick och tar en tur på gatan. I helgen åker hon till Italien för att vara med när hennes brorsdotter gifter sig. Självklart ska moppen med. Fantastiskt höra fågelkvitter! Pia Norling Vi träffar Pia Norling på Sickla Hälsocenter, där hon har sin ordinarie läkartjänst. Fast hösten 2011 arbetar hon med reumatologi på Huddinge sjukhus, som en del av sin specialisttjänstgöring. Och just den här dagen har hon varit hemma och vabbat med Philip, 3 år. Läkare, småbarnsmamma, husägare och hörselskadad hur får hon tillvaron att fungera? Jag använder flera olika hjälpmedel, både privat och i arbetet, berättar Pia. De är oerhört viktiga för mig i vardagen. Och när de inte räcker till, på stranden till exempel, tar vi till tecken. Hela familjen kan teckenspråk, även Philip. När Pia skulle byta sina gamla hörapparater, för 4-5 år sen, blev hon besviken. Den jag blev erbjuden fungerade helt enkelt inte som jag ville, ljudet var inte tillräckligt bra, säger Pia. Eftersom de hjälpmedel Pia behövde och ville ha inte fanns inom landstingets ordinarie sortiment sökte hon sig vidare. Hon blev rekommenderad en privat firma. Där har hon fått bra stöd och hjälp med att prova ut hörapparater och andra hjälpmedel, som hon har fått via Fritt val av hjälpmedel. Även varseblivningssystemet hemma produkter som visar när det ringer på dörren, i telefonen, eller om brandlarmet tjuter har jag fått via Fritt val. Vibrerande väckarklocka och babywatch kommer från landstingets ordinarie sortiment, säger Pia. Hon visar och berättar om sitt specialstetoskop med öronkrokar, konferenshjälpmedel och halsslinga för blåtandsuppkoppling mot mobiltelefon. För sina arbetshjälpmedel har Pia fått ekonomiskt stöd från Försäkringskassan. Successiv försämring ledde till implantat Pia föddes med grav hörselnedsättning på båda öronen. Skadan sitter i talfrekvensområdet och diskanten. Hon klarade sig länge genom att läsa på läpparna och kunde gå i vanlig skola, med hjälp av lärare och kamrater. Men en successiv 14

15 Pias konferenshjälpmedel och halsslinga för blåtandsuppkoppling mot mobiltelefon. 15

16 V I V A L D E F R I T T V A L AV H J Ä L P M E D E L Det kan vara svårt att få stöd när det gäller tekniskt avancerade hjälpmedel. försämring med åren och en plötslig kraftig försämring 2006 ledde till ökat behov av stöd. Framför allt kände jag mig osäker på en framtid med barn. På en rehabkurs kom jag i kontakt med flera som hade cochlea-implantat* och var nöjda. Först var jag tveksam till att ha ett fysiskt hjälpmedel som man är så beroende av. Men det kunde ju bara bli bättre, berättar Pia. Och bättre blev det. Philip föddes 2008 och i april 2010 genomfördes operationen som förbättrade Pias hörsel från 2 till 80 procent! Det är först nu som jag vet vad jag missar det är fantastiskt att kunna höra fågelkvitter till exempel. Idag kan jag bli frustrerad över att inte höra vissa småsaker som jag förmodligen aldrig hört tidigare, säger hon. Tack vare implantatet känner sig Pia mer delaktig i sociala situationer och kan till exempel kommunicera i bilen, vilket inte gick alls förut. Det fungerar utmärkt så länge jag kommer ihåg att byta batterierna i hörapparaterna efter 14 timmar. Utan batteri ingen hörsel. Vissa aktiviteter har blivit väldigt tysta, skrattar Pia. Pia trivs på Sickla Hälsocenter. Miljön är lugnare än på ett sjukhus och hon har arbetstider som hon själv kan styra över. En stor del av arbetet består i samtal med patienten i ett tyst rum. Det passar henne bra, men den dagliga kommunikationen kräver fullt fokus och kan vara uttröttande. För mig är det viktigt att ha energi kvar även efter jobbet, säger hon. Tekniska utmaningar Det enda som inte fungerar optimalt är telefonin att få det tekniska att fungera med hörselslingan och mobilen. Hon får ofta delegera telefonsamtalen till sköterskorna. Det kan vara svårt att få stöd när det gäller tekniskt avancerade hjälpmedel. Som tur är har jag en teknikintresserad man som hjälper mig men det är det inte alla som har, säger Pia. Pia tycker att hon fick bra hjälp från det privata företaget att hitta rätt hjälpmedel, på egen hand skulle det vara väldigt snårigt. Om hon behöver, utnyttjar hon gärna Fritt val av hjälpmedel igen och vänder sig förmodligen till samma leverantör då. Men hon medger att hon är osäker på hur det fungerar med service och reparationer. Det viktiga är att anpassa sig till den tekniska utvecklingen den för med sig enorma möjligheter, till exempel olika ihopkopplingar med dator, mobil och hörselslingor. Men den kräver också stora insatser från förskrivare och leverantör, konstaterar Pia. Specialstetoskop med öronkrokar som Pia använder i sitt arbete. * Cochlea-implantat (CI) är ett inopererat tekniskt hjälpmedel som kan stimulera hörselnerven när nervcellerna i hörselsnäckan (cochlean) är skadade. Det gör att en döv eller gravt hörselskadad person kan uppfatta ljud, men det återställer inte hörseln. 16

17 H A N D I K A P P F Ö R B U N D E N S R E P R E S E N T A N T I E X P E R T G R U P P E N Närmare målet Text: Karolina Nordwall Foto: Ryno Quantz Som ordförande för Personskadeförbundet RTP och som representant för Handikappförbunden HSO i regeringens expertgrupp är Pelle Kölhed väl insatt i Fritt val av hjälpmedel. Fast det är mer frågan om ett friare val, säger Pelle. Fritt val har stora begränsningar som beror på de brister som finns i hjälpmedelssystemet i stort. Med Fritt val försöker man kompensera för dem, när man i stället borde ändra i grunden. Med stora brister menar han det begränsade sortimentet inom det ordinarie systemet. Svårigheterna ligger även i att man enligt den utarbetade Fritt val-modellen ska äga sitt hjälpmedel. Det spelar ju inte så stor roll om det rör sig om en duschpall, med det kan bli både kostsamt och besvärligt om man ska sköta service och reparationer på en elrullstol själv. Det är enklare att gå till hjälpmedelscentralen, säger Pelle. Hitta först välja sen Var man bor är avgörande för om det fria valet ska fungera och det är ett problem, enligt Pelle. De flesta brukare väljer sitt hjälpmedel efter funktion. Ofta behöver man klämma, känna och kanske prova det en tid, för att vara säker på att man gör ett bra val. Då räcker det Pelle Kölhed inte med internet. Dagens marknad är anpassad för upphandlingssystemet. Leverantörerna är inte vana vid att en privatperson knallar in och ställer krav, de har inga showrooms och personalen är inte alltid så kunnig som den borde vara, säger Pelle. Och för att kunna välja måste man kunna hitta hjälpmedlen. Pelle efterlyser en webbplats med referenser, gärna som Pricerunner, där man kan jämföra olika produkter. Det vore en bra start, men leverantörerna måste bli mer användarvänliga och tillgängliga på riktigt, säger han. Duschpall till merkostnad Pelle testade Fritt val av hjälpmedel en gång, när han behövde en duschstol. I landstingets sortiment fanns den i grönt, men han ville ha en grå. När han fick rekvisitionen upptäckte han att han var 17

18 H A N D I K A P P F Ö R B U N D E N S R E P R E S E N T A N T I E X P E R T G R U P P E N 18 tvungen att lägga till pengar. Det är skillnad på det upphandlade priset och på det man får betala som privatkund. Självklart bör man få hjälpmedlet till samma pris, tycker Pelle. Det blev en grön duschpall. När det gäller Pelles elrullstol har det aldrig varit aktuellt med Fritt val av hjälpmedel. Det ordinarie sortimentet har räckt till det som erbjudits har passat honom. Det är en komplicerad process att prova ut elrullstolar och andra mer avancerade hjälpmedel. När individuella justeringar ska göras blir det knepigare med Fritt val, förklarar Pelle. Pelle har framfört synpunkter om att personen som använder hjälpmedlet Att det inte finns något återvinningssystem i Fritt val-modellen är ett omdiskuterat problem. inte ska behöva ha några merkostnader. Om man hittar ett hjälpmedel med bättre funktion utanför det ordinarie sortimentet, så leder det till en bättre funktion i samhället. Varför ska det kosta mer? Jag har även klagat på att man bara får välja fritt bland de produktkategorier som finns i landstingets sortiment. Vissa landsting har tagit bort rollatorer till exempel. Om det sker i ett landsting som har Fritt vall, kan man inte välja en rollator och då är det ju inget fritt val, säger Pelle. Stötestenar och heta ämnen Att införa Fritt val av hjälpmedel är ett fritt val för landstingen. Pelle hoppas att de landsting och kommuner med sämst förutsättningar inför Fritt val av hjälpmedel, men spår att de som redan ser till att det finns bra hjälpmedel i det ordinarie sortimentet, är de som kommer att införa det först. Grunden är att man borde se över hjälpmedelshanteringen på ett övergripande plan, ta fram nationella riktlinjer och se till att det blir lika i hela Sverige. Sen kan vi se hur Fritt val kan passa in i det systemet, säger Pelle. Att det inte finns något återvinningssystem i Fritt val-modellen är ett omdiskuterat problem. Ibland behöver man byta hjälpmedel av olika skäl, och eftersom man äger sitt hjälpmedel själv får man göra vad man vill med det i Fritt val-modellen. Slöseri med allmänna medel, anser många. Jag efterlyser ett sätt att återanvända hjälpmedel och kompensera den som lagt ut pengar. En hjälpmedelsmarknad på Blocket är inte önskvärd, andrahandsprodukter måste ses över så de är hela och säkra, säger Pelle. En annan stötesten är att förskrivaren inom Fritt val-systemet ska göra en bedömning om personen som ska använda hjälpmedlet är lämplig och kompetent nog att välja fritt. En vanlig arbetsterapeutisk inställning är att man ska ta ansvar för hjälpmedelsanvändarens situation. Ibland är förskrivaren och personen som ska använda hjälpmedlet inte överens och då kan en second opinion behövas, anser Pelle. Det finns många frågor att diskutera, många utvecklingsområden att arbeta vidare med. Men, avslutar Pelle, generellt sett är det naturligtvis bra att man har möjlighet att välja själv om man vill det. Fritt val för oss en bit närmare målet, det är bättre än inget.

19 Så tycker de som nyttjat Fritt val av hjälpmedel En enkätundersökning och intervjuer med personer som utnyttjat Fritt val av hjälpmedel visar att: Det viktiga är att själv kunna påverka valet av hjälpmedel att få en bra funktion är det som betyder något, att äga sitt hjälpmedel har i sig inget egenvärde. Användarna är nöjda med möjligheten att kunna välja mer fritt framför allt inom hörselområdet, där det finns en etablerad marknad som kan möta behoven, är man nöjda. När man äger sitt hjälpmedel kan det bli krångligare med service och reparationer. Flertalet som hade behövt reparera eller serva sitt hjälpmedel hade dock positiva erfarenheter. Användarna efterlyser mer information om innebörden i Fritt val av hjälpmedel. Det finns behov av information i olika medier, till exempel via internet och i dagstidningar samt på olika platser såsom vårdcentraler och väntrum. Personer som använder hörapparat och har utnyttjat Fritt val är mer nöjda med sin hörapparat än de som inte utnyttjat Fritt val av hjälpmedel. Kunskapen hos förskrivarna om Fritt val av hjälpmedel varierar och måste bli bättre. Många som utnyttjat Fritt val av hjälpmedel hade tagit reda på att möjligheten fanns på egen hand. Att få information om var det finns butiker och hjälpmedelsutställningar efterfrågas av många. På nya webbavsnittet hitta-hjalpmedelsbutiker, hittar du hjälpmedelsbutiker och utställningar. 19

20 F Ö R S K R I V A R E O M F R I T T V A L AV H J Ä L P M E D E L Utbildning och nytänkande då fungerar det! Text: Karolina Nordwall Ann Erikson Ju mer man jobbar med Fritt val, desto enklare och självklarare blir det, säger Ann Erikson, arbetsterapeut i Växjö kommun, Kronobergs län. Kronoberg är ett av tre landsting som deltagit i det treåriga försöksprojektet, där personer som behövt vissa hjälpmedel har erbjudits möjligheten att köpa dem själva via rekvisition. Ann har med andra ord varit med från start, vilket hon ser som en klar fördel. Hon är positiv till ökad valfrihet och vet att de som väljer själva, generellt sett, blir nöjdare. Men Fritt val av hjälpmedel är långt ifrån självklart för alla. När vi informerar om Fritt val i andra kommuner och landsting dyker samma frågor upp, som ställdes här i början. Vi kan se ett tydligt mönster, berättar Ann. Den största oron bland förskrivarna är att personen som ska använda hjälpmedlet inte ska klara av egenvårdsbeslutet. Eller att de ska utnyttja Fritt val av hjälpmedel på fel sätt och välja ett annat hjälpmedel än det de hade fått via kommunen eller landstinget. 20

21 F Ö R S K R I V A R E O M F R I T T V A L AV H J Ä L P M E D E L Många förskrivare är dåliga på att erbjuda Fritt val som alternativ till traditionell förskrivning. Det tycker jag är fel. Personen som ska använda hjälpmedlet har rätt att få information om Fritt val om den möjligheten finns. En del förskrivare har svårt att hantera att inte alla väljer det hjälpmedel som förskrivaren erbjuder, säger Ann. Men hon har också märkt att dialogen mellan förskrivarna och personerna som använder hjälpmedlen har förbättrats sedan försöksverksamheten Fritt val av hjälpmedel inleddes Många förskrivare har blivit bättre på att lyssna, helt enkelt, konstaterar hon. Och i förlängningen innebär Fritt val vinster även för förskrivaren. Förskrivarna kan då ägna mer tid åt bedömning, träning och rehabilitering, i stället för att leverera hjälpmedel. Efterlyser nytänk i förskrivningsprocessen Ann upplever en tröghet i den traditionella förskrivningsprocessen, som i princip har sett likadan ut i många år, och efterlyser nytänkande i det dagliga arbetet. Idag är man som förskrivare väldigt styrd av det ordinarie hjälpmedelssortimentet som varje kommun, landsting eller region upphandlar. Det finns så många bra hjälpmedel på marknaden. Men mindre leverantörers hjälpmedel kan ibland inte väljas enligt den konventionella modellen, de upphandlade leverantörerna är oftast stora företag, säger Ann. Leverantörerna, å sin sida, är i Sverige vana vid direktkontakter med kommuner och landsting, och behöver bli mer serviceinriktade gentemot privatpersoner. Många leverantörer måste bli mer lättillgängliga, kanske erbjuda mer och bättre service, reparationer, stöd och vägledning, tycker Ann. Ett utvecklingsområde är prissättningssystemet. Rekvisitionens belopp grundar sig på inköpspris, det vill säga pris på upphandlat avtal med visst påslag. Det innebär att rekvisitionspriset kan blir lägre än vad det kostar att köpa hjälpmedlet direkt hos leverantör. Resultatet blir att personen som väljer Fritt val av hjälpmedel kan få lägga till pengar ur egen plånbok ute i handeln, för samma hjälpmedel som finns i upphandlat sortiment. Det är förstås inte rimligt, det blir ju helt snett, säger Ann. Som enda län i landet testar nu Kronoberg en ny modell där Fritt val erbjuds utifrån funktion istället för att erbjuda ett specifikt hjälpmedel. På rekvisitionen anges numera både funktion och exempel på hjälpmedel. Det ökar valmöjligheten för den enskilde. Så här långt är det en variant av Fritt val som fungerat väldigt bra, säger Ann. Pålästa hjälpmedelsanvändare som ställer krav Många som utnyttjar Fritt val av hjälpmedel idag, känner till att de kan välja och vet vad de vill ha. Många har redan tidigare köpt hjälpmedel utanför kommun och landstings ordinarie sortiment men då för egna pengar. Man väljer ju telefonbolag, energibolag med mera varför ska man inte få välja sitt eget hjälpmedel? Dagens generation kommer inte acceptera 21

22 F Ö R S K R I V A R E O M F R I T T V A L AV H J Ä L P M E D E L något annat. De är pålästa, ställer krav och ifrågasätter. Och de blir fler, dessutom. Här gäller det att hänga med! säger Ann. Receptet på framgång för Fritt val av hjälpmedel är enligt Ann att satsa på information till personerna som använder hjälpmedel, så att de själva kan efterfråga Fritt val av hjälpmedel, samt att landsting och kommuner utbildar sina förskrivare. Det är viktigt att få in det nya tänket redan i utbildningen och att även utbilda dem som arbetat i många år, säger Ann. Ann tror på en ljus framtid för Fritt val av hjälpmedel, även om det finns en rad frågor att fundera på och arbeta med. Så tycker förskrivarna Intervjuer med förskrivare och hjälpmedelskonsulenter i Växjö kommun och landstinget i Kronobergs län visar: Hjälpmedelskonsulenter är positiva och ser stora möjligheter med Fritt val av hjälpmedel. Förskrivare ser möjligheten att arbeta mer med rehabilitering och träning. Både konsulenter och förskrivare efterlyser lokala rutiner för att Fritt val av hjälpmedel ska fungera. Att säkerställa att en likvärdig bedömning görs är av stor vikt. Förskrivarna tycker att det kan vara svårt att bedöma hjälpmedelsanvändarens förmåga att använda Fritt val av hjälpmedel. Förskrivarna upplever en otydlighet i ansvar mellan förskrivning och egenvårdsbeslut för Fritt val av hjälpmedel. Lokala rutiner och kontinuerlig utbildning efterfrågas. Slutsatsen är att förskrivare behöver mer information och tydliga riktlinjer. Att alla gör lika är en förutsättning för att kunna erbjuda jämlik vård. 22

23 Fritt val i andra länder Runt om i Europa finns olika varianter av Fritt val av hjälpmedel. De flesta är ett komplement till den vanliga förskrivningsprocessen i landet. Tillgången till information och försäljningsställen varierar i de olika länderna och i vissa fall även inom landet. Danmark har sedan oktober 2010 Fritt val av hjälpmedel för alla typer av hjälpmedel. Kommunen äger hjälpmedlet även om personen som använder det betalar en merkostnad, men det är möjligt att få tillbaka merkostnaden. Hörapparater som köpts via fritt val ägs av personerna som använder dem. När det gäller fritt val av hörapparater är de privata hörcentralerna auktoriserade. I Norge finns Brukarpasset för alla hjälpmedel. I det ingår utprovning, utbyte av hjälpmedel, service och reparationer, samt råd och vägledning. Personen som använder hjälpmedel kan ansöka om att få en rekvisition för att köpa hjälpmedlet på så sätt, men det har inte använts i någon större omfattning. Har man fått sitt hjälpmedel genom Brukarpasset ägs det av staten. Finland lagstadgade om servicesedel för hjälpmedel i juni Varje kommun bestämmer själv hur sedeln ska användas och värderas samt om vem som äger hjälpmedel som köpts via servicesedel. Serviceproducenterna måste godkännas av kommunen. I Nederländerna kan man få en personlig budget från kommunen för rullstolar, specialcyklar, sportrullstolar och scootrar samt för bostadsanpassningar. Summan baseras på en kravspecifikation från kommunen och sätts in på inköparens konto. Sedan köper han eller hon sitt hjälpmedel, redovisar inköpet och betalar tillbaka om det blir något över. Personen som använder hjälpmedlet äger det och ansvarar för service. I Storbritannien finns två vouchersystem för manuella rullstolar ett där huvudmannen är ägare och serviceansvarig och ett där personen som ska använda rullstolen äger den och ansvarar för service. Här finns även Motability-systemet där man med hjälp av sin handikappersättning kan hyrköpa eller avtalshyra en eldriven rullstol. I England kan kommunerna erbjuda en prescription redemption för enklare hjälpmedel där man kan få en liknande produkt med annan design, men inte med fler funktioner. Leverantörerna måste alltid godkännas av kommunen. I Italien har vissa regioner infört en hjälpmedelsbudget med bidrag till ett individuellt hjälpmedelsprogram. I exempelvis Lombardiet kan en familj, där någon har en funktionsnedsättning, ansöka om bidrag för behov som inte täcks av det ordinarie systemet. Systemet är flexibelt och omfattar inte bara hjälpmedel i strikt mening. I Tyskland finns ett system med personlig budget. Man får ett bidrag, som även kan vara i form av en rekvisition. I Spanien, i provinsen Gipuzkoa, är det möjligt att välja bland godkända leverantörer. Man kan inte välja någon annan typ av produkt än den som förskrivs, däremot kan man själv välja märke. Pengar kan läggas till för att få en annan produkt, men det är fortfarande provinsen Gipuzkoa som äger hjälpmedlet personer har utnyttjat Fritt val av hjälpmedel i Sverige. Brukarpass, servicesedel, personlig budget och voucher-system runt om i Europa finns en rad olika varianter av Fritt val av hjälpmedel. 2år är den yngsta personen som utnyttjat Fritt val av hjälpmedel. 23

24 J U R I S T E N O M F R I T T V A L AV H J Ä L P M E D E L Våga prova Fritt val av hjälpmedel som komplement Text: Karolina Nordwall Foto: Ryno Quantz, Jonas Arnesson Regelverket som styr hälso- och sjukvårdsområdet är snårigt, minst sagt. Förutom en rad lagar och förordningar finns närmare 200 föreskrifter och allmänna råd från Socialstyrelsen och andra myndigheter. Men Dina Jacobson har bra koll på alla paragrafer som på olika sätt påverkar Fritt val av hjälpmedel. Hon är frilansande jurist och har under många år utbildat sjukvårdspersonal i ansvarsfrågor, skyldigheter och rättigheter. I samband med att slutrapporten av försöksprojektet togs fram 2009, involverades Dina för att hantera de juridiska frågorna, och hon har även utbildat förskrivare under Fritt val innebär fantastiska möjligheter ökad flexibilitet för patienter med hjälpmedel och utveckling i arbetet för förskrivare. Det viktiga är att man ser det som ett komplement inget som ska ersätta det ordinarie systemet, säger Dina. Hon poängterar också att Fritt val av hjälpmedel inte är en reform som genomförs för att spara pengar det handlar om att öka inflytandet och delaktigheten för patienterna. För patienten innebär det att man själv köper, äger och ansvarar för sitt hjälpmedel. Men undersökningar visar att ägandet inte är så viktigt för alla, det är det fria valet och utökade sortimentet som räknas för den som ska använda hjälpmedlet, säger Dina. Förskrivarroll i förändring För att Fritt val av hjälpmedel ska fungera krävs, enligt Dina, att vi inser den centrala rollen som förskrivaren har. Vid en traditionell förskrivning är förskrivaren experten som bestämmer. Vid Fritt val av hjälpmedel sitter förskrivaren fortfarande inne med de medicinska kunskaperna och ska fatta beslutet det är viktigt att komma ihåg men här kan Förskrivaren måste inta en mer coachande roll och våga släppa kontrollen. 24