SUPPORTLAGRET KALLHÄLL Dahl Sverige AB Supportlagret Godsmottagningen Gullivervägen 2. Stockholm Bromma (11) Karlsbodavägen Bromma

Transkript

1

2 HUVUDKONTOR Dahl Sverige AB Ulvsättravägen Järfälla Box Järfälla Växel Fax rec HUVUDKONTOR Dahl Sverige AB Karlsbodavägen Bromma Box Bromma Växel Fax rec SUPPORTLAGRET KALLHÄLL Dahl Sverige AB Supportlagret Godsmottagningen Gullivervägen Järfälla VÅRA DAHLCENTER DahlCenter med Mark&VA specialkompetens i orange. Arvika (6) Snickaregatan Arvika Tel Fax Borlänge (66) Hantverkargatan Borlänge Tel Fax Borås (5) Getängsvägen Borås Tel Fax Enköping (35) Östra Järnvägsgatan Enköping Tel Fax Eskilstuna (4) Bredängsgatan Eskilstuna Tel Fax Falun (67) Ingarvsvägen Falun Tel Fax Gävle (6) Strömsbrovägen Gävle Tel Fax Göteborg Gamlestaden (74) Gamlestadsvägen Göteborg Tel Fax Göteborg Hisings Backa (94) Exportgatan Hisings Backa Box Hisings Backa Tel Fax Göteborg Högsbo (76) August Barks gata 4 3 Västra Frölunda Tel Fax Halmstad (47) Skyttevägen Halmstad Tel Fax Helsingborg (46) Makadamgatan Helsingborg Box Helsingborg Tel Fax Hudiksvall (56) Hyggesvägen Hudiksvall Tel Fax Hässleholm (55) Industrigatan Hässleholm Tel Fax Jönköping (53) Kämpevägen Jönköping Tel Fax Kalmar (40) Verkstadsgatan Kalmar Tel Fax Karlskrona (83) Verkstadsgatan Karlskrona Tel Fax Karlstad (68) Sågverksgatan Karlstad Box 338, Karlstad Tel Fax Kiruna (39) Industrivägen Kiruna Tel Fax Kristianstad (54) Karlsgatan Kristianstad Tel Fax Kungsbacka (84) Magasinsgatan Kungsbacka Tel Fax Linköping (7) Industrigatan Linköping Box Linköping Tel Fax Ludvika (9) Svetsarevägen 79 4 Ludvika Tel Fax Luleå (38) Banvägen Luleå Tel Fax Lund (50) Traktorvägen 6 60 Lund Tel Fax Malmö (44) Ö:a Hindbyvägen Malmö Box Malmö Tel Fax Malmö City (45) Lundavägen 6 5 Malmö Tel Fax Malung (57) Källvägen Malung Tel Fax Norrköping (6) Fabriksgatan Norrköping Tel Fax Nyköping (07) Brukslagarvägen Nyköping Tel Fax Sandviken (06) Västerled 8 37 Sandviken Tel Fax Skellefteå (33) Maskinvägen Skellefteå Tel Fax Skövde (4) Kylarvägen Skövde Tel Fax Stockholm Bromma () Karlsbodavägen Bromma Tel Fax Stockholm Danvikstull (3) Alsnögatan Stockholm Tel Fax Stockholm Haninge (7) Anläggarvägen Handen Tel Fax Stockholm Huddinge (0) Centralvägen 4 46 Huddinge Tel Fax Stockholm Kallhäll (0) Ulvsättravägen Järfälla Tel Fax Stockholm Karlberg (88) Karlbergsvägen Stockholm Tel Fax Stockholm Sollentuna (5) Kyrkvägen 9 7 Sollentuna Tel Fax Stockholm Sundbyberg (64) Prästgårdsgatan Sundbyberg Tel Fax Stockholm Täby (5) Kemistvägen Täby Tel Fax Stockholm Upplands Väsby (86) Släntvägen Upplands Väsby Tel Fax Stockholm Årsta (09) Upplagsvägen Stockholm Tel Fax Stockholm Älvsjö (05) Älvsjö ängsväg Älvsjö Tel Fax Stockholm Östermalm (0) Storängsvägen Stockholm Tel Fax Strängnäs () Annebergvägen Strängnäs Tel Fax Sundsvall (37) Lagergatan Sundsvall Box Sundsvall Tel Fax Söderhamn (3) Skaftgatan Söderhamn Tel Fax Södertälje (8) Brunnsängsvägen 5 4 Södertälje Tel Fax Trollhättan (4) Kardanvägen Trollhättan Tel Fax Umeå (36) Spårvägen Umeå Tel Fax Uppsala (73) Bolandsgatan 5 E Uppsala Tel Fax Varberg (5) Signalvägen 43 3 Varberg Tel Fax Vimmerby (4) S. Industrigatan Vimmerby Tel Fax Visby (43) Bingebygatan 9A 6 4 Visby Tel Fax Västervik (63) Kolonivägen Västervik Tel Fax Västerås (65) Varmvalsvägen Västerås Box Västerås Tel Fax Växjö (7) Arabygatan Växjö Tel Fax Ystad (78) Bronsgatan Ystad Tel Fax Ängelholm (77) Verkstadsgatan 6 7 Ängelholm Tel Fax Örebro (69) Karlslundsgatan Örebro Tel Fax Örnsköldsvik (3) Ångermanlandsgatan 8A Örnsköldsvik Tel Fax Östersund (30) Arenavägen Östersund Tel Fax Om Dahl Dahl Sverige AB är Sveriges ledande handelsföretag inom VVS, mark & VA, industri, kyla och fastighetsförnödenheter. Dahl har 64 yrkesbutiker i Sverige, dessa kallas DahlCenter. Företaget har ett supportlager i Kallhäll i Stockholm, som garanterar förstklassig och kostnadseffektiv logistik. Företagets varor transporteras till kunderna i egna bilar med lyftkran på flaket och av chaufförer med stor lokal kännedom. Dahls personal har lång erfarenhet och bred kunskap om både produkter och branschen. Dahl Sveriges omsättning uppgår till cirka 5 mdkr och antalet anställda är drygt 000. Sedan 004 ägs Dahl av den franska industrikoncernen Saint-Gobain. Alla priser i kampanjen är angivna exklusive moms och gäller under perioden X februari t o m XX mars 03. Vi reserverar oss för tryckfel, slutsålda varor och uteblivna leveranser.

3 AVLOPPSBOKEN GUIDE I MILJÖHANTERING AV AVLOPP UTGÅVA 5, Denna bok är framtagen av Dahl Sverige AB i samarbete med nedanstående leverantörer Denna publikation är framtagen utifrån allmänna förutsättningar och utan hänsyn till de särskilda förhållanden, som kan föreligga i ett enskilt fall. Användaren måste göra en egen bedömning inför varje enskilt fall. Utgivare och författare påtar sig således inte något ansvar för eventuella skador som direkt eller indirekt, kan uppstå till följd av tillämpningen i publikationen.

4 Nyheter, förändringar Utgåva 5 Sida Altech Efterpolering BioKem, 3, 5 Wavin Anläggning Biomoduler 35 Altech infiltrationspaket,0 m 3 4 Vestfold Komplett paket Sluten tank 3,0m 3 63 Fann Toalettsystem Roslagen 66 Tillkommande produkter lager Dahl Sverige AB Altech Efterpolering Pluvial Cube Biokem Altech Efterpolering Pluvial Cube Biokem Altech Slamavskiljare,0 m 3 med Infiltrationspaket, BDT+KL ett hushåll Wavin Slamavskiljare,0 m Wavin Biomodulpaket BDT+KL Wavin Slamavskiljare,0 m 3 med Biomodulpaket, BDT+KL, ett hushåll 5667 BAGA Förhöjningsset pumppaket Uponor BDT Easy Uponor Torv 60 kg BDT Easy Uponor Vinterpaket BDT Easy 5695 Uponor Förhöjningspaket BDT Easy Vestfold Sluten tank 3,0 m Vestfold 3,0 m 3 Sluten tank Paket och nivålarm, nät 3304 Vestfold 3,0 m 3 Sluten tank Paket och nivålarm, batteri Fann Paket Toalettsystem Roslagen Fann Toalettsytem Roslagen Fann 3,0 m 3 Sluten tank ST 3000R Afriso VA Alert nivålarm ABD, kabellängd meter inkl batteri Afriso VA Alert nivålarm AND, kabellängd meter inkl transformator 336 Plastinject Pluvial Cube enkelmodul 337 Plastinject Buntband Pluvial Cube 338 Plastinject Clips Pluvial Cube 330 Plastinject Villapaket Pluvial Cube, ca 60 m takyta 33 Plastinject Villapaket Pluvial Cube, ca 0 m takyta CE-märke Från och med juli 03 skall de produkter som omfattas av en europeisk harmoniserad standard ha en prestandadeklaration* och vara CE-märkta, enligt EU:s byggproduktförordning. För avloppsanläggningar upp till 50 personekvivalenter gäller SS-EN 566. För pumpstationer gäller SS-EN 67 och SS-EN 050. Det är alltså försbjudet att sälja en produkt som omfattas av harmoniserad standard efter.7 03 om den inte är CE-märkt. Olje- och fettavskiljare se Avskiljarboken! För mer information se

5 Innehållsförteckning. Inledning. Avloppsvattenrening 4. Lagstiftning och föreskrifter 5. Dimensionering, skyddsnivåer och reningsresultat 5 3. Tekniska lösningar för enskilda avlopp 6 3. Kretsloppslösningar 7 4. Planera ditt enskilda avlopp 7 5. Ordlista 8. Reningsanläggningar, hög skyddsnivå Inledning 9 Minireningsverk Altech BioKem 0 5 BAGA Easy 6 9 Uponor Clean 0 FANN IN-DRÄN paket Biobädd Infiltrations- och markbäddssystem Inledning Infiltrationssystem och markbäddar 9 Så här anlägger du ett infiltrationssystem 3 Så här anlägger du ett markbäddssystem 33 Anläggning med Wavin Biomoduler 35 Anläggning av BAGA BioModuler Anläggning av FANN IN-DRÄN moduler Rördelspaket och Markbäddspaket Infiltration för ett hushåll 40 Slamavskiljare med infiltrationspaket, BDT+KL 4 4 Slamavskiljare med infiltrationspaket och biomoduler, BDT+KL Slamavskiljare med infiltrationspaket BDT 46 Slamavskiljare med infiltrationspaket och biomoduler, BDT 47 Slamavskiljare med Biobädd BDT 48 Uponor BDT Easy - Gråvattenfilter 49 Så här anlägger du ett infiltrationssystem med pumpbrunn 50 Kompletta pumpbrunnspumpaket 5 Tillbehör infiltration 5 Produktöversikt Fosforrening Fosforfällor Uponor & FANN Slutna tankar Inledning 63 Kompletta paket VPI, FANN Produktöversikt 65 Toalettsystem Roslagen 66 Tillbehör slutna tankar 67 Övriga slutna tankar Förankring och larm Förankringsband & jordankare 69 Nivålarm avloppstankar 70 Trådlöst VA-larm och nivålarm slamavskiljare Dagvattenhantering Aquacell Lite 7 Dagvatten magasin Pluvial Cube Villapumpstationer Flygt villapumpstationspaket Grundfos villapumpstationspaket LTA Lätt trycksatta avloppssystem Produkter/sortiment Övrigt Artikelnummerregister, Varugruppsförteckning, Referenslista

6 . Inledning. Avloppsvattenrening I Sverige har vi arbetat med att rena vårt avloppsvatten i drygt 60 års tid. De kommunala reningsverken började byggas på 940- talet. Dessa verk tar hand om avloppsvatten från tätorter där man leder allt spillvatten genom ledningsnät till ett reningsverk. Vid mitten av 980-talet genomgick ungefär 90 % av avloppsvattnet en rening i tre steg, se figur. Kraven på enskilda avlopp kom sedan på talet. Enskilda avlopp anläggs där kommunalt ledningsnät inte finns framdraget. Ett enskilt avlopp är en avloppsanordning för behandling av avloppsvatten (hushållsspillvatten) från enstaka hushåll. Rör det sig om ett hushåll skall avloppet skall vara dimensionerat för minst fem åretruntboende, fem personekvivalenter (pe), se avsnitt. Rening av avloppsvatten i reningsverk. Figur Vid rening av avloppsvatten tas föroreningar bort från vattnet. Detta sker antingen genom att reaktionsgaser går upp i luften, att man genom gravitation avskiljer slam, som sedan läggs upp på land eller att man får föroreningar att fastna i ett annat ämne, som sedan också kan läggas upp på land, se figur. 00% 80% 60% 40% 0% 0% Tätorters avloppsrening Ingen rening Slamavskiljning Biologisk rening Kemisk rening Biologisk-kemisk rening Kompletterande rening Särskild kväverening Källa: Naturvårdsverket, Siffror om avloppsvattenrening Figur Figur 3 Principskiss för avloppsrening. Både i kommunala reningsverk och enskilda avlopp renas avloppsvattnet genom att man avskiljer slam och genom att man får reaktionsgaser att avgå. Ett kommunalt reningsverk och ett enskilt avlopp använder i stort liknande tekniker och reningen sker i liknande steg, se figur 3. De olika stegen beskrivs närmare i avsnitt 3. Idag är fastighetsägaren den som ansvarar för att det enskilda avloppet uppfyller ställda krav på rening. Kommunen är tillstånds- och tillsynsmyndighet, d v s den part som skall övervaka att krav på hälso- och miljöskydd uppnås. Jämförelse mellan kommunalt reningsverk och enskilt avlopp. Mekanisk, biologisk och kemisk rening redovisas med siffrorna, resp. 3 i figuren. Överst ett kommunalt verk och nederst ett enskilt avlopp. Ur bl a [] och [] kan man utläsa följande: Det finns c:a miljon enskilda avlopp i Sverige. Varje år anläggs mellan enskilda avlopp. C:a 60 % av fastigheterna är avsedda för permanent boende. Resterande del är fritidshus. Utsläppen från enskilda avlopp utgör en förhållandevis stor källa för övergödning vatten. 40 % av de enskilda avloppen har inte godkända anläggningar. Fortfarande finns många fastigheter med enbart slamavskiljare utan efterföljande rening. Genom att enbart åtgärda dessa erhålls en mycket stor miljövinst. Nuläget i kommunerna varierar mycket i flera avseenden, t ex vad gäller inventering av enskilda avlopp till andelen god kända enskilda avloppsanläggningar. En slutsats av detta är att takten med vilken enskilda avlopp anläggs måste ökas avsevärt. Dels för att vi inom rimlig tid skall kunna bygga bort den miljöbelastning som ej godkända anläggningar innebär. Dels för att vi skall hinna med att byta ut de enskilda avlopp, som uppnått sin tekniska livslängd, se vidare i avsnitt 3. Den forskning som ligger till grund för utförandet av enskilda avlopp utfördes under 970- och -80 talet. För den som önskar läsa vidare rekommenderas [3] som är en lättläst sammanställning av ett större forskningsprojekt. 4

7 . Inledning. Lagstiftning och föreskrifter Den januari 999 trädde miljöbalken i kraft. Miljöbalken ersatte då flera andra lagar inom området. I miljöbalken finns de regler som varje fastighetsägare är skyldig att iaktta vad gäller det enskilda avloppet. Fastighetsägaren skall känna till de risker för miljön och människors hälsa som verksamheten kan tänkas orsaka. Han skall agera på ett sådant sätt att han undviker olägenhet för miljö och människors hälsa. Detta är en påtaglig skärpning av fastighetsägarens ansvar jämfört med tidigare lagstiftning. Dessutom anger miljöbalken att man skall sträva efter att bl a hushålla med resurser och sluta kretslopp, se figur 4. Figur 4 Miljökrav på enskilda avlopp. Förr leddes ofta orenat avloppsvatten rakt ut i en recipient, se i figuren. Under 970 talet, i figuren, kom krav på rening som innebar att avloppsvatten renas, dock utan att näringsämnen ingår i ett slutet krestlopp. Krav på att sluta krestlopp, 3 i figuren, kommer att leda till att ny teknik för enskilda avlopp tas i bruk. Förordningen (998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd styr också utförandet av enskilda avlopp. Implementeringen av EU s Vattendirektiv väntas ytterligare öka fokus på de enskilda avloppen. Trots att miljöbalken nu varit i kraft i snart 0 års tid har den inte lett till någon nämnvärd ökning av aktiviteten när det gäller att byta ut ej fungerande anläggningar. En orsak till detta kan vara att lagstiftningen uppfattats som oprecis och att vare sig en enskild fastighetsägare eller en kommun klarat att tolka innebörden av lagstiftningen. Andra troliga orsaker är att fastighetsägaren inte är fullt medveten om sitt ansvar när det gäller det enskilda avloppet och att kommunerna inte prioriterat sin roll som tillsynsmyndighet. Centrala riktlinjer för enskilda avlopp efterlystes och i augusti 006 kom allmänna råd från Naturvårdsverket [4]. De allmänna råden avser tillämpningen av vissa bestämmelser i de lagar och förordningar som styr utförande och drift av enskilda avlopp. I tillägg till dessa allmänna råd har Naturvårdsverket för avsikt att under 008 publicera en handbok som ger ytterligare riktlinjer för utförande och drift av enskilda avlopp. De allmänna råden pekar bl a på följande: Den som har ett enskilt avlopp skall ha sådan kunskap att avloppets funktion säkerställs, d v s att reningsresultatet skall nå ställda krav Att den dimensionerande belastningen för ett hushåll i stort alltid skall baseras på 5 pe och åretruntboende Att det finns två olika skyddsnivåer för enskilda avlopp, normal eller hög skyddsnivå se avsnitt. Riktlinjer för lokalisering, d v s var man väljer att förlägga det enskilda avloppet Att kommunerna har ett ansvar för att skapa förutsättningar för kretsloppshantering av avloppsfraktioner Vikten av skötsel och kontroll av det enskilda avloppet och att dokumentation av detta sker Normalt handläggs ärenden rörande små avloppsreningsanläggningar av miljökontoret i kommunerna. Kommunen är som tidigare nämnts tillstånds- och tillsynsmyndighet. De allmänna råden ger kommunen riktlinjer för t ex vad en ansökan om tillstånd för enskilt avlopp skall innefatta.. Dimensionering, skyddsnivåer och reningsresultat Dimensionering ska som tidigare sagts ske för ett hushåll om fem personer med ett specifikt flöde av liter per person och dygn för KL+BDTvatten respektive liter per person och dygn för enbart BDT-vatten. Ur figur 5 kan man utläsa vilka mängder föroreningar man enligt de allmänna råden kan anta att orenat avloppsvatten innehåller. Orenat avloppsvatten BOD7 Tot-P Tot-N Urin g/p, d 5 Fek. + papper g/p, d 5 0,5,5 Föroreningar i orenat avloppsvatten. Figur 5 BDT g/p, d 8 0,5 (0,5-0,6),4 Tot. per person g/p, d 48 4 Halt? mg/l 80 (50-350) (5-5) 80 Källa: Naturvårdsverket, NFS 006:7, bilaga BOD7 = biokemisk syreförbrukning, P = fosfor, N = kväve. Forforinnehållet i BDT-vatten varierar beroende på om fosfatfria tvättmedel används eller ej. Den lägsta nivån motsvarar om enbart fosfatfria hushållskemikalier används.. Kursiverade halter är beräknade under antagande att en person producerar 70 l spillvatten per dygn. 5

8 . Inledning Kommunen fastställer vilken skyddsnivå som skall gälla i det enskilda fallet. När kommunen skall fastställa om det är normal eller hög skyddsnivå har kommunen enligt de allmänna råden att ta hänsyn till omgivande natur där man skall beakta bl a särskilda skyddsintressen, vattentäkter, badplatser mm. Utifrån angiven skyddsnivå så ställs sedan olika krav på hälso- och miljöskydd. I figur 6 redovisas normal- och hög skyddsnivå samt tillhörande reningsresultat utifrån vad som anges i de allmänna råden. 3. Tekniska lösningar för enskilda avlopp I figur 3 redovisades de vanligaste olika reningsstegen för kommunala reningsverk och enskilda avlopp. Följande sker i de olika stegen: Fysikalisk eller mekanisk rening där avloppsslam avskiljs från avloppsvattnet. Biologisk rening där organiskt material bryts ner med hjälp av bakterier under närvaro av syre. Kemisk rening av fosfor där man med endera aktivt med hjälp av kemikalier fäller ut fosfor så att ett kemslam bildas alternativt arbetar med ett passivt filter där fosfor adsorberas (fastnar) i en filter massa. Biologisk rening av kväve Någonstans i processen måste man också säkerställa att man har en tillräcklig hygienisering, d v s att man reducerar för risken för smittspridning både via det renade avloppsvatten och slammet som läggs upp på land. Ju mindre en avloppsreningsanläggning är desto större är variationerna i flöde och föroreningshalt. För att ge ett jämnt och bra reningsresultat krävs därför ett robust system som tål stora variationer. Det är dock på sin plats att påpeka att hur stora variationer som helst klarar ingen reningsanläggning och här har fastighetsägaren ett ansvar att vara uppmärksam på förändringar som kan leda till problem, t ex att man installerar ett stort hörnbadkar vilket när det tappas innebär ett flöde som det enskilda avloppet inte är dimensionerat för. Reduktion av förorening BOD7 Tot-P Tot-N Reduktion % Normal skyddsnivå 90% 70% Grundkrav Hög skyddsnivå 90% 90% 50% Utsläppt mängd g/p, d Normal skyddsnivå 5 0,6 Hög skyddsnivå Källa: Naturvårdsverket, NFS 006:7 BOD7 = biokemisk syreförbrukning, P = fosfor, N = kväve. Kursiverade halter är beräknade under antagande att en person producerar 70 l spillvatten per dygn.. Kan räknas om till utsläpp per person och dygn alternativt till halt, se NFS 006:7, bilaga. 5 0, 7 Utgående halt mg/l Normal skyddsnivå 30 3 Hög skyddsnivå Normal skyddsnivå A. Dag- och dränvatten leds inte till spillvattenanordningen. B. Avloppsanordningen är, med undantag för eventuell infiltrerande del, tät för att hindra in- och utläckage av vatten. C. Avloppsanordningens funktion är enkel att kontrollera. D. Avloppsanläggningen är utformad så att underhåll och service underlättas. E. Avloppsanordningen anläggs på ett sådant sätt och på en sådan plats att dess funktion kan upprätthållas under anordningens livslängd. F. Avloppsanordningen åtföljs av en drift- och underhållsinstruktion från leverantören som innehåller de uppgifter som behövs för att säkra anordningens funktion. Normalt bör uppgifter som framgår av NFS 006:7, bilaga ingå. G. Avloppsanordningen är, i den mån det behövs, försedd med larm om det uppstår drift-, eller andra funktionsstörningar. Ett larm bör alltid finnas som varnar innan en sluten behållare för avloppsvatten har blivit full. H. Det finns möjlighet att ta prov på det avloppsvatten som kommer ut från anordningen i annat fall än när avloppsvattnet leds till en sluten behållare. Hälsoskydd Normal skyddsnivå A. Utsläpp av avloppsvatten medverkar inte till en väsentligt ökad risk för smitta eller annan olägenhet, t.ex. lukt, där människor kan exponeras för det, exempelvis genom förorening av dricksvatten, grundvatten eller badvatten. B. Den hantering av restprodukter från anordningen som äger rum på fastigheten, kan skötas på ett hygieniskt acceptabelt sätt. Hög skyddsnivå Utöver A - B: C. Ytterligare skyddsåtgärder utöver den huvudsakliga reningen i anordningen vidtas. Exempelvis kan det finnas behov av att förbjuda vissa utsläpp, att göra utsläppspunkten mer svårtillgänglig, att öka anordningens robusthet eller att lägga till reningssteg som ytterligare reducerar föroreningsinnehållet, ökar uppehållstiden, utjämnar varierande flöden eller tar emot eventuellt bräddat vatten. Miljöskydd Krav för normal respektive hög skyddsnivå. Figur 6 Normal skyddsnivå A. Teknik som begränsar användningen av vatten används, t.ex. vattensnåla armaturer. B. Fosfatfria tvättmedel och fosfatfria hushållskemikalier används. C. Avloppsanordningen kan förväntas uppnå minst 90 % reduktion av organiska ämnen (mätt som BOD7). D. Avloppsanordningen kan förväntas uppnå minst 70 % reduktion av fosfor (tot-p). E. Avloppsanordningen möjliggör återvinning av näringsämnen ur avloppsfraktioner eller andra restprodukter. F. Åtgärder vidtas för att minimera risk för smitta eller NFS 006:7 annan olägenhet för djur. Hög skyddsnivå Utöver A - C, E och F: G. Avloppsanordningen kan förväntas uppnå minst 90% reduktion av fosfor (tot-p). H. Avloppsanordningen kan förväntas uppnå minst 50% reduktion av kväve (tot-n) Man kan generellt dela in reningstekniken i aktiva och passiva system. Mycket intressant att notera vad gäller kväverening är att år 004 renades endast hälften av avloppsvattnet i landets kommunala reningsverk upp till en nivå som motsvarar den för hög skyddsnivå för enskilda avlopp [4]. 6

9 . Inledning Aktiva system Ett aktivt system består till större delen av prefabricerade enheter. Dessa s.k. paketreningsverk har förutom slamavskiljning, bio-, kem- eller filtersteg i olika kombinationer. Variationen av lösningar är mycket stor. Bl a för att minska risken för hygienisk påverkan (spridning av bakterier) från reningsverkets utsläpp kan paketreningsverket behöva kombineras med en efterföljande markbädd eller infiltration. För en bra reningseffekt behövs en regelbunden service för kontroll och justering av funktion, byte av slitdetaljer och eventuell påfyllning av kemikalier. Rätt injusterat och underhållet så erhåller man goda reningsresultat. Driftstörningar kan medföra att dåligt renat vatten rinner ut i recipienten utan att man är observant på att detta sker. Intrimning/uppstart samt löpande underhåll och service för paketreningsverk bör därför utföras av servicetekniker. Passiva system Exempel på passiva system är slamavskiljare med infiltration eller markbädd. Dessa passiva system är mycket robusta och kräver endast minimalt underhåll i form av regelbunden slamtömning. För att funktionen hos de passiva systemen ska bli bra och uthållig måste de anpassas efter den lokala platsens förutsättningar med rätt lokalisering, utförande och val av material. Där marken utnyttjas för rening är det viktigt att markundersökning och förslag till placering utförs av kunnig person. Vid ett felaktigt utförande eller en ihållande överbelastning (hydraulisk eller föroreningsmässig) kan dock hela funktionen slås ut genom igensättning, vilket kan vara svårt att åtgärda. Som framgår av figur 7 vilken är hämtad ur [5] så är passiva system de helt dominerande lösningarna idag. Under överskådlig tid kommer detta förhållande att bestå. Andelen aktiva lösningar kommer dock att öka, framförallt mot bakgrund av krav på fosfor- och kväverening i områden med hög skyddsnivå. Härutöver finns hybridsystem med både aktiva och passiva reningssteg, t.ex. kemisk fällning av fosfor och BOD med efterföljande markbädd. 3. Kretsloppslösningar Miljöbalken och de allmänna råden pekar tydligt ut att vi måste sträva mot att låta en så stor andel som möjligt av avloppsvattnet ingå i ett kretslopp. Istället för att belasta sjöar och andra vattendrag med växtnäring från vårt avloppsvatten bör vi t ex istället gödsla jordbruksmark med dessa näringsämnen. System där man avskiljer urin eller som i Norrtälje Kommun arbetar med att möjliggöra spridning av kl-vatten på jordbruksmark kommer att bli allt vanligare i framtiden [6, 7, 8, 9], se även figur Planera ditt enskilda avlopp. 4% 3% Placering: Välj plats för avloppsanläggningen. Kontakta din kommun: Kontakta miljö och hälsoskyddskontoret i din kommun. Ta reda på om din fastighet ligger i ett område där normal eller hög skyddsnivå gäller, samt vilken information dom vill ha och vilka underlag du behöver fylla i för att göra en ansökan. Jordprov: Analysera markförhållandena exempelvis genom perkolationsprov. Dimensionering: Beroende på markförhållandena dimensioneras den enskilda anläggningen med hjälp av din Dahl säljare alternativt din kommun / leverantör. Anlita en entreprenör: Din kommun har listor över entreprenörer. Ansök hos kommunen: Skicka in ansökan och övrig information som din kommun kräver. OBS! Arbete med anläggningen får inte påbörjas innan du fått godkänt ifrån din kommun. Installation: Nu är det dags för entreprenören att utföra installationen med hjälp av läggningsanvisningar. Se även till att anläggningen dokumenteras med bilder och att du får en kopia av dokumenten. % 3% 8% 40% Andel reningstekniker. Figur 7 Reningstekniker för enskilda avlopp Infiltrationsanläggningar Markbädd Rensbrunn Slamavskiljare Sluten tank Stenkista Källa: Naturvårdsverket, Rapport 545 7

10 . Inledning Besiktning: Innan du kan ta anläggningen i drift så ska den färdiga anläggningen besiktigas. Olika kommuner gör på olika sätt, detta ska framgå av ditt tillståndsbeslut. Användning: Följ anvisningarna som följer med anläggningen gällande drift och underhåll. Ändras flödet och/eller avloppsvattnet ordentligt under anläggningens livslängd måste detta beaktas. t ex om ni skaffar ett stort badkar. 7. Ordlista Avloppsslam = slam från reningsverk, slamavskiljare eller liknande som behandlar avloppsvatten. BDT-vatten = bad-, disk-, och tvättvatten. Bottenslam = avloppsslam som är tyngre än vatten och därmed sjunker till botten i t ex slamavskiljare. Enskilt avlopp = avloppsanordning för behandling av hushållsspillvatten från enstaka hushåll om minst 5 personekvivalenter (pe) eller från gemensamhetsanläggning dimensionerade för upp till 5 pe. Filtermassa = massa som används för adsorption av fosfor. Hushållspillvatten = avloppsvatten (spillvatten) från bostäder m m där övervägande del utgörs av kl- eller bdt-vatten. Kemslam = avloppsslam som bildas genom kemisk fällning. Kl-vatten = klosettvatten. Personekvivalent = föroreningsbelastning som används vid dimensionering av enskilda avlopp och motsvarar den mängd som en person avger schablonmässigt på ett dygn. Reaktionsgaser = gas som avgår i samband med avloppsrening, t ex koldioxid, vatten, kvävgas. Recipient = grundvatten, vattendrag eller liknande dit det renade avloppsvattnet leds. Sakkunnig = person som har tillräckliga kunskaper för att utföra det arbete som avses. Ytslam = avloppsslam som är lättare än vatten och därmed flyter på ytan i t ex slamavskiljare. [ ]=Se referenser sidan 8 Definition av hushållsspillvatten Branschgemensam definition på vattenkvalitet för att garantier skall gälla Råvatten: ph 6,5-8,5 (vid fosforfällning kolla med leverantören) Alkalinitet: 0-50 mg/l Hårdhet: 5- dh Klorid: <00 mg/l Cu: <0, mg/l Belastning: BOD7 < 350 mg/l, Ptot < 5 mg/l, Ntot < 80 mg/l, SS < 300 mg/l Använd toaletten endast till det den är avsedd för! Följande produkter och material ska absolut inte spolas ned i avloppet: Bomullstussar, tandtråd, tamponger, bindor, kondomer och tops Pappershanddukar, disktrasor etc Läkemedel och toxida ämnen Olja, klorin, lacknafta, nagellack, aceton, färg eller andra kemikalier (även tussen/trasan som ämnet varit på) Byggavfall som kitt, spackel, sand eller betong (skölj inte verktygen så att det kommer ut i avloppet) Överbliven hårfärgning Hushållsavfall som potatis och fruktskal, kaffesump och matrester Matolja och fett (torka ur stekpannan med hushålls- papper och släng i soporna) Tidningspapper, omslagspapper Fimpar, cigarettaska, snus, kattsand Notera följande: Toalettpapper ska vara av en kvalitet som lätt löses upp i vatten Regn, dag- eller dräneringsvatten får ej ledas till avloppet Backspolningsvatten från renvattenfilter får ej ledas till avloppet Moderna träningskläder, s.k. icke bakteriella, skadar reningsprocessen vid tvätt. Överdosera inte tvätt och diskmedel Om ovanstående eller liknande substanser eller föremål tillförs avloppet fungerar inte reningsprocessen fullt ut och det kan uppstå problem i din anläggning. 8

11 . Reningsanläggningar, hög skyddsnivå Inledning Minireningsverk kan användas för att behandla blandat avloppsvatten. Tekniken som används för rening är i princip densamma som i större kommunala reningsverk, det vill säga sedimentering, biologisk rening och kemisk fällning. Minireningsverk används framför allt där Hög skyddsnivå krävs men kan även användas vid normal skyddsnivå för att nå 90% rening av BOD, se tabell nedan: (enligt Naturvårdsverkets krav Nya allmänna rådet 006:7 ) Naturvårdsverkets krav BOD 7 / CODcr >90 % Totalfosfor (Tot-P) >90 % Totalkväve (Tot-N) >50 % BOD 7 : Biologiskt syreförbrukande ämnen CODcr: Kemiskt syreförbrukande ämnen Minireningsverk är en lösning för hela systemet. Det kan kombineras med ett efterpoleringssteg för att förbättra reduktionen av smittoämnen. Mängden smittoämnen kan vara stor om ingen efterpolering görs. I minireningsverk sker reduktion av fosfor, kväve och organiskt material. Den biologiska behandlingen sker med aktiva mikroorganismer, främst bakterier, som förekommer som ett aktivt slam eller som biofilm på ett bärarmaterial. Minireningsverken är automatiserade vad gäller kemisk fällning, pumpning och luftning av den biologiska reningen och levereras kompletta att använda. Minireningsverk finns anpassade för ett normalhushåll (5 personer) upp till flera hushåll. Installation av en avloppsanläggning skall alltid utföras av en sakkunnig person. Slamtömning sker - ggr per år och utförs av kommunens slamentreprenör. Regelbunden, professionell tillsyn via serviceavtal bör finnas, vilket innebär minst en årlig funktionsgenomgång, byte av slitdelar vid behov och i vissa fall provtagning. De flesta kommuner ger bara tillstånd för minireningsverk om serviceavtal finns. Användarens ansvar består i att fylla på kemikalier vid behov samt att titta till verket då och då. Anläggningarna är försedda med larmfunktion som indikerar t ex vid driftsstopp eller om påfyllning av kemikalier behövs. Provtagningsbrunn bör finnas på utgående vatten. Ta hjälp av Miljö och hälsa vid planeringen av fastighets avloppssystem. Ta hänsyn till följande vid placering av ett reningsverk på tomten. Lokala bestämmelser och miljökontorets anvisningar Val av utloppsplats och utloppsmetod Utloppsplatsens avstånd till vattendrag, vatten- brunn eller drick vattentäkt Avståndet till berggrunden Grundvattnets nivå och flödesriktning Höjdförhållanden och markytans utseende Skyddsavstånd till väg, grannens gräns mm Närhet till väg så att slamtömning kan ske Reningsverkets placeras så att ingen fordonstrafik sker över reningsverket 9

12 . Reningsanläggningar, hög skyddsnivå Minireningsverk Altech BioKem Allmänt BioKem minireningsverk är ett system för biologisk-kemisk avloppsrening. Det är ett avloppsreningssystem för enskilda fastigheter i glesbygden utan kommunalt avloppsnät. Till BioKem minireningsverk kan allt avloppsvatten ifrån fastigheten ledas. Från byggnaden leds avloppssvatten längs avloppsrör till reningsverket. Det renade avloppsvattnet pumpas vidare ut i terrängen till en utsläppsplats som godkänts av myndigheterna alternativt till en efterpoleringsbädd. BioKem kan dimensioneras upp till 00 hushåll. Utrustning I BioKem ingår en processtank med en integrerad stos (gäller för BioKem 6,0,5 EN SE) samt ett utrustningsskåp. För övriga modeller levereras stosen separat. Utöver detta ingår en centralenhet som styr processen. Komponenter som kompressor, kemikaliepump finns i utrustningsskåpet. Luftningsdysor finns i tanken. Med produkten levereras en utförlig installationsanvisning. Till BioKem 6,0 och 5 ingår förankringsband. Funktion I BioKem utnyttjas såväl biologiska som kemikaliska reaktioner vid behandlingen av fastighetens avloppsvatten. I samma process-tank sker periodvis luftning, sedimentering och utpumpning av klarnat och renat vatten. En sats räcker timmar vilket betyder att reningsverket behandlar två satser per dygn. Reningsprocessen styrs med en centralenhet som programmerats med drifttider. Med hjälp av luftningen tillförs processen nödvändigt syre för mikrobernas funktion och aktiv slam / avloppsblandningen i tanken blandas om. Flockningsmedel pumpas in en gång i slutet av varje luftningsperiod. På dagen och natten bildas det minst avloppsvatten och då tar luftningen paus. I detta reningsskede får aktiv slammet sedimenteras ned i processtankens botten. Vattenförbrukningen på natten och på dagen blandar inte om det klara ytskiktet, eftersom mellanväggen förhindrar vattnet från att strömma in på tömningspumpens sida. I slutet av reningsskedet pumpas det renade och klarnade ytvattnet ut i ett öppet dike eller annan motsvarande plats. Aktivslammet som växer i processtanken svarar för processens biologiska rening. Aktivslammet utnyttjar det organiska materialet i avloppsvattnet som näring. Mikroberna, urdjuren och algerna i aktivslammet bryter ned dom organiska beståndssdelarna främst till koldioxid och vatten. Reningsverket är dimensionerat så att det aktivslam som bildas i processtanken växer mycket långsamt. Aktivslammet ska reduceras i snitt gång år. Ökningen av aktivslammet kan iaktas med fällningsprov eller genom att man fastställer dom fasta partiklarna i laboratorium. Den kemiska reningen av processen utförs med flockningsmedlet aluminiumklorid. Det doserade flockningsmedlet i processtanken fäller ut fosfor i lösningsform. Under sedimenteringen sjunker fosforfällningen ned till tankens botten tillsammans med aktivslammet. Fosfor som utfälls i processtanken under flera månaders tid avlägsnas i samband med tömningen av aktivslammet. I den satsvisa processen försvinner även kvävet från avloppsvattnet. En rätt dimensionerad luftningskapacitet är tillräcklig för att omvandla ammoniumkväve till nitratkväve. Under sedimentering när avloppsvattnet / aktivslamblandningens syrehalt sjunker reduceras nitratkvävet, dvs. det omvandlas till kvävgas och upplöses i luften.. Processen startar med luftning, då syre tillförs för mikrobernas funktion i processen och aktivslammet rörs om.. Den biologiska reningen sker i aktivslamprocessen där mikroberna bryter ner de organiska substanserna i avloppsvattnet. 3. Kemikaliedosering. Den fosfor som lösts upp i avloppsvattnet utfälls med hjälp av flockningsmedlet. 4. Under sedimenteringen sänks aktivslammet och den utfällda fosforn i processtankens botten. 5. I slutet av sedimenteringen har aktivslammet sjunkit ner till ett tätt skikt på tankens botten. Nitratkvävet reduceras och upplöses som kvävegas i luften. 6. Behandlingen avslutas med tömning av det renade avloppsvattnet från tankens yta ut i avloppet och processen börjar om från början med luftningen. 0

13 . Reningsanläggningar, hög skyddsnivå Installation Installation av BioKem skall alltid utföras av en sakkunnig person. Manualen som bifogas BioKem beskriver tydligt hur installationen skall utföras på korrekt sätt. Tanken grävs ner i marken och förankras enligt instruktioner, därefter monteras utrustningsskåpet på processtankens stos till önskad nivå. För BioKem 0-90 grävs utrustningsskåpet ned bredvid tanken. Inget krav på jordart eller jordtyp. Vid max höjdmått 000 mm (avstånd vatteningång/färdig markyta) är totalt förläggningsdjup 450 mm för BioKem 6, 0 och 5. För styr- och kontrollenheten krävs ett isolerat och varmt utrymme. Serviceavtal Serviceavtal ska alltid tecknas för att säkerställa att verket är tillförlitligt med avseende på reningsgrad och funktion. Generellt är detta ett krav från kommunens sida. Vid köp av BioKem reningsverk ingår alltid ett -årigt service avtal. Detta avtal kan förlängas till en årlig kostnad. Avtalet innebär dels att serviceföretaget ansvarar för uppstarten, för att säkerställa att installationen av BioKem blivit utförd på rätt sätt samt att centralenheten blir korrekt inställd. Dels utföra service vid två tillfällen på år, en grund service och en mindre mellan service, där ett antal punkter enligt ett Serviceprogram skall utföras. Punkterna finns tydligt beskrivna i serviceavtalet. Efter utförd uppstart och service erhåller kunden ett serviceprotokoll. I Serviceavtalet står även angivet att slutkunden skall ansvara för att utföras vissa åtgärder under året för att säkra verkets funktion. Exempelvis boka slamtömning samt påfyllning av flockningsmedel när larmet indikerar att nivån på flockningsmedlet är för låg. Vid larm har man ca. en månad på sig att fylla på. Varför serviceavtal Förlänger verkets livstid Tillgång till Dahls tekniska support Säkerställer verket med avseende på funktion och reningsgrad Webportalen, ger kommunen möjlighet att ha kontroll över sina anläggningar (i vissa fall är detta ett krav från kommunerna) Kunden erhåller serviceprotokoll efter utförd service Vetskap om att service utförs av auktoriserad och kunnig personal Tillval Provtagningsbrunn D45, Brunnen placeras efter processtanken. Används för att ta vattenprover och kontrollera vattenutsläppet. Efterpolering Efter att avloppsvattnet behandlats i ett minireningsverk kan det ibland finnas behov av ytterligare hygienisering eftersom det inte sker någon omfattande bakteriereduktion under processen. Beroende på hur utsläppsplatsen ser ut kan det finnas varierande krav. Dessa krav ställs av miljökontoret i den aktuella kommunen. Det är alltså enbart av hygieniseringsskäl man kan behöva efterbehandla utsläppsvattnet. Reduktionen av kväve, fosfor och BOD är redan tillräckligt god i BioKem. Beroende på markförhållandena får man anpassa sin efterbehandling efter detta. Alternativ och 3 är förslag på hur efterbehandling kan göras för BioKem 6 och 0. Tänk på att utloppet från BioKem måste ligga högre än inloppet till efterpoleringen för att undvika bakfall. Ligger efterpoleringen högre än BioKem måste åtgärder vidtagas för att undvika bakfall. Se till att marken som vattnet ska infiltreras genom kan ta emot den belastning som kommer från BioKem, annars kan det bli bakfall och processen kan inte fungera korrekt.. Inget behov av efterpolering, kan släppas direkt ut i närmaste dike. Se illustration.

14 . Reningsanläggningar, hög skyddsnivå. Är det en jord som tillåter infiltration kan man göra detta genom att använda dagvattenkassetter, en slags stenkista i plast. 5 st dubbelmoduler placeras i rad (stående), volym 344 l (gäller BioKem 6). Dubbelmodulerna ska omslutas av en genomsläpplig fiberduk och därefter låta vattnet infiltreras ner i marken. Ett minium på 40 cm tjockt lager av befintliga jordmassor läggs på dubbelmodulerna vid icke körbar belastning. Sandbädden ska bestå av cirka 30 cm infiltrationssand 0 8 ( 4). Vid dåliga markförhållanden rekommenderas att på botten av schaktet lägga ett 0-30 cm tjockt dränerande lager av makadam 8 6. Bädden bör göras cirka 40 cm större än vad dubbelmodulerna är. Se illustration. Det är mycket viktigt att jorden runt dubbelmodulerna verkligen kan ta hand om den volym vatten som kommer ut från minireningsverket annars kommer det att påverka hela anläggningen. 3. Tillåter inte marken en ordinär infiltration kan man göra en markbädd, samma princip som vid normal markbäddsanläggning. Dubbelmodulerna läggs på samma sätt som enligt punkt. I botten på markbädden runt dräneringsrören läggs ett 5 cm tjockt lager av 4 8 kross. Ovanpå detta läggs sedan ett 30 cm tjockt lager av infiltrationssand storlek 0 8 ( 4). Även i detta fall görs bädden cirka 40 cm större än vad dubbelmodulerna är. Vill man skapa en fördröjning för utsläppsvattnet innan det går vidare, kan man lägga en tät fiberduk runt bädden så att infiltration förhindras. Tänk dock på att dubbelmodulerna alltid ska ventileras och att man måste försäkra sig om att utloppet från dubbelmodulerna inte är blockerat eller ligger för högt i förhållande till BioKemet. Återigen kan bakfall orsaka driftsstörningar. Tänk på att grundvattennivån kan variera under året, så planera anläggningen efter den högsta förväntade grundvattennivån. 3 Efterpolering Altech BioKem 6 och 0 Dimension för 5 st dubbelmoduler Pluvial Cube är, längd 500 mm, bredd 500 mm, höjd 075 mm (BioKem 6). Dimension för 9 st dubbelmoduler Pluvial Cube är, längd 4500 mm, bredd 500 mm, höjd 075 mm (BioKem 0). Placera modulerna i en rad (stående) med de integrerade längsgående hålen i samma riktning. Första och sista modulen är täckta med ytterpaneler på sidorna. Modulernas position säkras mot varandra via clips. 5 st resp. 9 st ytterpaneler skjuts ihop till ett lock. Montera locket ovanpå hålen i dubbelmodulerna. Använd buntband som gångjärn för locket.

15 . Reningsanläggningar, hög skyddsnivå Efterpolering BioKem BioKem 6 Biokem 0 BioKem 5 BioKem 0 BioKem 30 BioKem 40 Normal belastning (50 l/pe) Antal Pluvial Cube (dubbelmodul) 900 l/d 500 l/d 50 l/d 3000 l/d 4500 l/d 6000 l/d 5 st 9 st 6 st st 3 st 4 st BioKem 50 BioKem 60 BioKem 70 BioKem 80 BioKem 90 Normal belastning (50 l/pe) Antal Pluvial Cube (dubbelmodul) 7500 l/d 9000 l/d 0500 l/d 000 l/d 3500 l/d 54 st 63 st 7 st 84 st 96 st Ovanstående lista är rekommenderad med förutsättningarna att infiltrationen i marken under efterpoleringspaketet är cirka min,5 x dygnsbelastningen. Pluvial Cube dubbelmodul Efterpolering Pluvial Cube för Altech BioKem 6 och 0 bygger utformningen på att 5 st respektive 9 st dubbelmoduler placeras ut i en rad. För de större storlekarna används det antal dubbelmoduler som anges i tabellen ovan och läggs enligt en specifik läggningsanvisning. Godkännanden BioKem är typgodkänd enligt EN BioKem har testats av en oberoende instans, Syke. Reningsresultat Genomsnittliga reningsgrader BioKem reduktion Naturvårdsverkets krav BOD 7 / CODcr 97 % >90 % Totalfosfor (Tot-P) 90 % >90 % Totalkväve (Tot-N) 54 % >50 % Dessa reningsresultat förutsätter att tanken töms gånger per år och att reningsverket är rätt installerat och rätt inställt med avseende på flockningsmedel mm. BOD 7 : Biologiskt syreförbrukande ämnen CODcr: Kemiskt syreförbrukande ämnen Faktorer som påverkar kostnaderna för minireningsverket Elförbrukning Slamtömning Fällningskemikalie Servicekostnad FINLANDS MILJÖCENTRAL TESTRAPPORT ID-nummer SYKE-004-A-3-A4/4 Tekniska data Modell Material Vattengång in mm Vattengång ut mm Längd mm Bredd mm Höjd mm Max bygghöjd mm Total volym m 3 Slamvolym m 3 Vikt kg BioKem 6 EN SE PE * 450,8, 80 BioKem 6 EN SE Deep PE Min ,8, 80 BioKem 0 EN SE GAP * 450 4,5,8 500 BioKem 5 EN SE GAP * 450 6,7,7 400 BioKem 0 GAP ,3, 560 BioKem 30 GAP , 3,3 700 BioKem 40 GAP , 4,0 850 BioKem 50 GAP ,4 5,4 950 BioKem 60 GAP , 6,4 050 BioKem 70 GAP , 7,3 BioKem 80 GAP , 8, 300 BioKem 90 GAP , 9,6 463 * Integrerad stos 3

16 . Reningsanläggningar, hög skyddsnivå Spola inte ner: Hushållspapper eller våtservetter, som är svårare att bryta ner. Använd miljömärkta tvätt-, disk- och rengöringsmedel som är fria från fosfater. Var noga med att inte överdosera tvätt- och rengöringsmedel. Häll inte ut miljöfarliga ämnen till exempel: lösningsmedel och färgrester i avloppet. Använd inte toaletten som papperskorg! Bindor, tops, kondomer med mera hör inte hemma i avloppet. Läkemedelsrester ska inte spolas ned i toaletten utan lämnas tillbaka till apoteket. Använd inte produkter som innehåller bakteriedödande medel. Cigarettfimpar innehåller mycket kadmium och ska inte slängas i toaletten. Produkter / sortiment Altech BioKem 6 BDT+KL, ett hushåll Art nr: I paketet ingår: Antal Benämning Dimension mm Övrigt Rsk nr: st BioKem 6 L=0, B=590, PE H=80 st Flockningsmedel PAX 5 l st Serviceavtal år Altech BioKem 0 BDT+KL, två hushåll Art nr: I paketet ingår: Antal Benämning Dimension mm Övrigt Rsk nr: st BioKem 0 L=850, B=600, H=80 st Flockningsmedel PAX GAP l st Serviceavtal år Rsk nr: Modell Hushåll Består av - Altech BioKem 6 Deep BioKem 6, Rsk nr: , Flockningsmedel PAX 5l, Rsk nr: , Serviceavtal -år, Art nr: Altech BioKem 5-3 BioKem 5, Rsk nr: , Flockningsmedel PAX 5l, Rsk nr: , Serviceavtal -år, Art nr: Altech BioKem BioKem 0, Rsk nr: , Flockningsmedel PAX 5l, Rsk nr: , Serviceavtal -år, Art nr: Altech BioKem BioKem 30, Rsk nr: , Flockningsmedel PAX 5l, Rsk nr: , Serviceavtal -år, Art nr: Altech BioKem BioKem 40, Rsk nr: 56799, Flockningsmedel PAX 5l, Rsk nr: , Serviceavtal -år, Art nr: Altech BioKem BioKem 50, Rsk nr: 56799, Flockningsmedel PAX 5l, Rsk nr: , Serviceavtal -år, Art nr: Altech BioKem BioKem 60, Rsk nr: , Flockningsmedel PAX 5l, Rsk nr: , Serviceavtal -år, Art nr: Altech BioKem 70-4 BioKem 70, Rsk nr: , Flockningsmedel PAX 5l, Rsk nr: , Serviceavtal -år, Art nr: Altech BioKem BioKem 80, Rsk nr: , Flockningsmedel PAX 5l, Rsk nr: , Serviceavtal -år, Art nr: Altech BioKem BioKem 90, Rsk nr: , Flockningsmedel PAX 5l, Rsk nr: , Serviceavtal -år, Art nr: OBS! BioKem säljes endast inklusive Serviceavtal och Flockningsmedel. 4

17 . Reningsanläggningar, hög skyddsnivå Tillbehör Rsk nr: Benämning Övrigt Flockningsmedel PAX 5 l Provtagningsbrunn komplett D45, ej körbar st Provtagningsbrunn D45, H=750 mm 35785, st Plastlock Markbädd Tät gummiduk EPDM, Dim. 6,x5 m. Tjocklek=,4 mm Fritidshus paket 3 månaders frånvaro Näringslösning fritidshuspaket 0 liter Förankringsband L=5,5 m (Ingår i BioKem 6, 0 och 5) Förankringsdon För dubbning i berg Jordankare st Lock, st Förankringsband 8 m Efterpolering Pluvial Cube paket BioKem 6 3 st Pluvial Cube dubbelmoduler, st Pluvial Cube dubbelmoduler med ytterpaneler, 5 st ytterpaneler, 0 st buntband och 8 st clips Efterpolering Pluvial Cube paket BioKem 0 7 st Pluvial Cube dubbelmoduler, st Pluvial Cube dubbelmoduler med ytterpaneler, 9 st ytterpaneler, 0 st buntband och 6 st clips Efterpolering Pluvial Cube paket BioKem 5 6 st Pluvial Cube dubbelmoduler, LxBxH 4000x000x075 mm Efterpolering Pluvial Cube paket BioKem 0 st Pluvial Cube dubbelmoduler, LxBxH 3500x500x075 mm Efterpolering Pluvial Cube paket BioKem 30 3 st Pluvial Cube dubbelmoduler, LxBxH 4000x000x075 mm Efterpolering Pluvial Cube paket BioKem 40 4 st Pluvial Cube dubbelmoduler, LxBxH 3500x3000x075 mm Efterpolering Pluvial Cube paket BioKem st Pluvial Cube dubbelmoduler, LxBxH 4500x3000x075 mm Efterpolering Pluvial Cube paket BioKem st Pluvial Cube dubbelmoduler, LxBxH 4500x3500x075 mm Efterpolering Pluvial Cube paket BioKem 70 7 st Pluvial Cube dubbelmoduler, LxBxH 4500x4000x075 mm Efterpolering Pluvial Cube paket BioKem st Pluvial Cube dubbelmoduler, LxBxH 6000x3500x075 mm Efterpolering Pluvial Cube paket BioKem st Pluvial Cube dubbelmoduler, LxBxH 6000x4000x075 mm Information se sidan 40. Information se sidan Viktigt att förankringen utförs enligt leverantörens anvisningar för respektive produkt! 5

18 . Reningsanläggningar, hög skyddsnivå BAGA Easy Allmänt BAGA Easy kan användas för permanent boende samt även för fritidsboende eftersom den kan stå still långa perioder men startar automatiskt med omedelbar rening så fort det kommer in vatten till verket. BAGA Easy finns i utförande från -0 hushåll. BAGA har reningsverk för upp till 500 hushåll. Slamavskiljarna tillverkas i glasfiberarmerad plast. Utrustning BAGA Easy reningsverk består av: Grundpaket, slamavskiljare med integrerad reningsutrustning, färdigmonterad vid leverans. Efterföljande biosteg med hygienisering:. Infiltration med BioModuler Används då markförhållandena är sådana att utgående vatten kan infiltreras ner i underliggande mark när det har passerat bädden.. Markbädd med BioModuler Används när marken under bädden är så tät (ex. lera) att det utgående vattnet inte kan tas upp av den underliggande marken, eller att grundvattennivån är alltför hög. Vattnet samlas då upp i en tät markduk under bädden och dräneras bort. 3. BioTank finns från till 6 hushåll BAGA Easy kompletteras med en efterföljande biotank som fungerar som en markbädd med BioModuler. I BioTanken recirkuleras avloppsvattnet över BioModuler som fungerar som hygenisering av bakterierna. Utgående vatten är av god badvatten kvalitet. BioTanken tar bara en bråkdel av utrymmet som krävs för en markbädd. 3 6 Funktion Hur det fungerar. När nivån stiger i reningsverket startar en pump som pumpar ut behandlat vatten till den efterföljande biobädden. Samtidigt tillsätts flockningsmedel flödesproportionellt direkt i slamavskiljarens inloppscylinder och mixas med det inkommande avloppsvattnet. I den efterföljande biotanken eller mark- och infiltrationsbädden, uppbyggd av BAGA BioModuler sker en biologisk rening. För att få en hög biologisk rening krävs god tillförsel av syre. Syretillförseln sker naturligt genom luftningsrören till biomodulerna. BAGA biomodulers rörformiga konstruktion gör att syre lätt passerar igenom biomodulerna vilka fungerar som bärarmaterial för bakterierna i den biologiska reningen. Bädden hos BAGA Easy blir lågbelastad eftersom fosfor och BOD redan har blivit kraftigt reducerat i reningsverket genom den flödesproportionella inblandningen av flockningsmedel. Genom att inget slam eller partikulära föroreningar kan komma ut till bädden tack vare filtret så ökas bäddens livslängd och kvävereduktionen markant jämfört med en vanlig bädd. I BAGA Easy finns ett filter där allt utgående vatten passerar, innan det når bädden. Filtret garanterar att utgående vatten är helt fritt från slam och partikulära föroreningar. Filtret är en viktig del i processen eftersom eventuellt slam eller partikulära föroreningar i bädden försämrar den biologiska reningen. Flockningsmedlet drar åt sig föroreningar och bildar flockar som sjunker ner i slamavskiljarens slammagasin. Förutsättningen för att flockningsmedlet skall fungera är att det tillsätts i rätt mängd i förhållande till inkommande vatten ( flödesproportionellt ) samt att inblandningen sker på ett effektivt sätt. Den integrerade pumpen pumpar ut till biobädden via en 40 mm PEM slang. Detta innebär att man inte behöver ha självfall till Biobädden och att man även kan ha bädden långt ifrån reningsverket. Detta underlättar placeringen av biobädden.

19 . Reningsanläggningar, hög skyddsnivå Provtagning I slamavskiljaren efter kemsteget finns en provtagningsslang för kontroll av utgående vatten till det efterföljande Biosteget. Supportavtal Ett support eller serviceavtal skall alltid tecknas med BAGA. Supportavtalet består av ett egenkontrollprogram, telefonsupport, funktionsövervakning (F-SMS) samt processgaranti. BAGA lämnar processgaranti förutsatt att verket installeras, dokumenteras och sköts enligt angivna föreskrifter vid normal vatten kvalitet.. Slamavskiljare. Inkommande vatten 3. Inloppscylinder 4. Slammagasin 5. Fördelningsskiva 6. Reningsutrustning med pump och filter 7. Automatikskåp 8. Utgående vatten 7 Reningsresultat Reningsgrad Baga Easy med markbädd Reningsgrad Baga Easy med biotank Fosfor 99,6 % 97 % 90 % BOD 7 99 % 97 % 90 % Kväve >50 % >50 % 50 % Vattentemperatur 8,9 C 8,4 C Naturvårdsverkets krav BOD 7 = Biologiskt syreförbrukande ämnen 4 Faktorer som påverkar kostnaderna för reningsverket: Elförbrukning Slamtömmning, en gång / år. Flockningsmedel Serviceavtal BioTank BioTanken ersätter markbädden med biomoduler. BAGA BioTank är en glasfiberarmerad tank innehållande biomoduler. Vattnet i BioTanken recirkuleras över BioModulerna så att en hög kvävereduktion erhålls. Det slam som bildas pumpas automatiskt tillbaka till slamavskiljaren. Det utgående vattnet från BioTanken är nu av god badvattenkvalité. Eftersom tanken är helt tät behöver man inte ta hänsyn till grundvattennivån. biomoduler Produktfördelar: BioTanken är lättplacerad - Tar liten plats jämfört med det utrymme som krävs för en markbädd. Provtagningsbrunn - BioTanken har ett integrerat utrymme för provtagning Ingen extra slamtömning av BioTank behövs Infiltrationsbädd och markbädd finns beskrivet på sidan Tekniska data Modell Material Vattengång in mm Vattengång ut mm Dimension mm Max bygghöjd mm Tot. volym m 3 Våtvolym m 3 Slamvolym m 3 BAGA Easy hushåll Glasfiber D=000, H= ,0 3,0,0 70 BAGA Easy hushåll Glasfiber D=000, H= ,0 4,0 3,0 0 BAGA Easy 3-6 hushåll Glasfiber D=400, H= ,5 6,5 4,0 350 BAGA BioTank hushåll Glasfiber D=000, H= BAGA BioTank hushåll Glasfiber D=000, H= BAGA BioTank 3-4 hushåll Glasfiber D=400, H= BAGA BioTank 5-6 hushåll Glasfiber D=400, H= Vikt kg 7

20 . Reningsanläggningar, hög skyddsnivå Produkter / sortiment BAGA Easy BDT+KL, hushåll Rsk nr: I paketet ingår: Antal Benämning Dimension mm Övrigt Rsk nr: st Slamavskiljare Inkl. reningsutrustning st BioModulpaket L=0 m, B=0,55, H=0,8 D=000, H=900 GAP Består av 9 st Moduler, 0 meter Spridarrör, st Ventilationsrör och Geotextil x4 m. BAGA Easy BDT+KL, hushåll Rsk nr: I paketet ingår: Antal Benämning Dimension mm Övrigt Rsk nr: st Slamavskiljare Inkl. reningsutrustning st BioModulpaket L=0 m, B=0,55, H=0,8 D=000, H=50 GAP Består av 9 st Moduler, 0 meter Spridarrör, st Ventilationsrör och Geotextil x4 m. BAGA Easy med BioTank BDT+KL, hushåll Rsk nr: I paketet ingår: Antal Benämning Dimension mm Övrigt Rsk nr: st Slamavskiljare Inkl. reningsutrustning D=000, H=900 GAP st BioTank D=000, H=900 GAP