ÅRSREDOVISNING 2009 NACKA KOMMUN
|
|
- Linnéa Fransson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ÅRSREDOVISNING 2009 NACKA KOMMUN
2 »Förtroende och respekt för människors kunskap och egen förmåga - samt för deras vilja att ta ansvar.«nacka kommuns grundläggande värdering
3 INNEHÅLL Politisk styrning och organisation 4 Förvaltningsberättelse 7 Väsentliga Personalförhållanden 13 Nackakoncernen - sammanställd redovisning 15 Verksamhet i samarbete med andra 16 Nämndernas analys 17 Kommunstyrelsen 18 Nacka Partner 21 Förskola, Fritid & Skola 22 Kultur Nacka 24 Sociala Stödresurser 25 Räddningstjänsten 26 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden 27 Velamsundsstyrelsen 28 Tekniska nämnden 30 Fritidsnämnden 32 Kulturnämnden 33 Social- och äldrenämnden 34 Utbildningsnämnden 36 Ekonomiska tabeller 40 Resultaträkning 40 Balansräkning 41 Kassaflödesanalys 42 Driftredovisning 43 Investeringsredovisning 44 Noter 45 Tillämpade redovisningsprinciper 49 Strategiska mål 51 Överförmyndarnämnden 29
4 POLITISK STYRNING OCH ORGANISATION Figur 1 MANDAT SUMMA Majoritet 38 Opposition Moderata samlingspartiet 29 Socialdemokraterna 13 Folkpartiet 7 Miljöpartiet 4 Kristdemokraterna 2 Vänsterpartiet 2 Centerpartiet 2 Nackalistan 2 Nacka kommuns organisation består av tre delar: den politiska organisationen, myndighets- och huvudmannaorganisationen samt produktionsverksamheten. Den politiska organisationen beslutar om övergripande mål, strategiska mål och fördelning av resurser. Myndighets- och huvudmannaorganisationen arbetar med kommunens myndighetsuppgifter samt att utveckla och följa upp den verksamhet som nämnderna har beslutat om. Inom produktionsverksamheten finns huvuddelen av kommunens medarbetare. De arbetar inom olika resultatenheter inom verksamhetsområdena förskola och skola, kultur och bibliotek, äldreomsorg och individ- och familjeomsorg. Här finns också kommunens interna service. Produktionsverksamheterna arbetar under konkurrens. Figur 2 REVISION VALNÄMND KOMMUNFULLMÄKTIGE KOMMUNSTYRELSE ARBETSUTSKOTT VERKSAMHETSUTSKOTT STADSLEDNINGSKONTOR Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Fritidsnämnden Utbildningsnämnden Tekniskanämnden Kulturnämnden Överförmyndarnämnden Velamsundsstyrelsen Social- och äldrenämnden MYNDIGHETS- OCH HUVUDMANNAGRUPPER Kultur och utbildning Bygglov, miljöfrågor, planfrågor, exploatering, lantmäteri Individ- och familj, äldre, funktionshinder Trafik, natur och fritid VA och avfall Hållbar utveckling Överförmyndare Kontaktcenter PRODUKTIONSVERKSAMHET Sociala Stödresurser Kultur Nacka Förskola, Fritid & Skola Nacka Partner (internt stöd) Räddningstjänst Nacka Energi Nämnderna sätter upp mål och finansierar. Myndighet- och huvudmannaenheterna följer upp tjänster och service samt handlägger ärenden som utgör myndighetsutövning. Produktionsenheterna utför tjänster och service i konkurrens med externa utförare. 4 NACKA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2009
5 Styrmodellen i Nacka utgår från kommunfullmäktiges vision om öppenhet och mångfald samt grundläggande värdering om förtroende och respekt för människors kunskap, förmåga och vilja att ta ansvar. Visionen och värderingen ska genomsyra allt som görs i kommunen, varje beslut som fattas, vare sig det handlar om övergripande frågor som samhällsplanering eller möte mellan personal i hemtjänsten och den enskilde medborgaren. Kommunen har fyra styrprinciper och en mål- och resultatstyrningsmodell med åtta övergripande mål. Figur 3 VISION Öppenhet och mångfald GRUNDLÄGGANDE VÄRDERING Förtroende och respekt för människors kunskap och egen förmåga - samt för deras vilja att ta ansvar FYRA STYRPRINCIPER Särskiljande av finansiering och produktion Konkurrens genom kundval eller upphandling Konkurrensneutralitet Delegera ansvar och befogenheter till lägsta effektiva nivå MÅL- OCH RESULTATSTYRNING Åtta övergripande mål Strategiska mål med nyckeltal Löpande uppföljning och utvärdering Årsbokslut och tertialbokslut till fullmäktige I 8 kap 1 kommunallagen finns ett nationellt mål om God ekonomisk hushållning. Varje kommun ska själv definiera innebörden. För att skapa förutsättningar för god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan mål, resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Nacka definierar därför god ekonomisk hushållning som en sammanvägd bedömning av perspektiven verksamhetsresultat och insatta resurser enligt nedan. Kommunens åtta övergripande mål delas in i de två perspektiven verksamhetsresultat och insatta resurser. De åtta övergripande målen samt nämndernas strategiska mål beslutas årligen av kommunfullmäktige. De finansiella målen, vilka ingår i det övergripande målet Kommunal ekonomi i balans, har stor tyngd vid bedömningen av god ekonomisk hushållning. Figur 4 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Verksamhetsresultat Övergripande mål Insatta resurser Övergripande mål God kommunal service Effektivt resursutnyttjande Starkt medborgarinflytande Lägsta möjliga skattesats och påverkbara avgifter Stor valfrihet Kommunal ekonomi i balans God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling Trygg och säker kommun Nämndernas och verksamheternas strategiska mål NACKA KOMMUN ÅRSREDOVISNING
6 Varje nämnd analyserar och utvärderar måluppfyllelse av strategiska mål, utfall av nyckeltal och vidtagna åtgärder. Varje nämnd gör årligen en väsentlighets- och riskanalys där väsentliga områden identifieras. Målnivåer sätts också för nyckeltalen, vilka i regel beslutas av nämnden själv. De strategiska målen och nyckeltalen följs upp och åtgärder sätts in om målnivåerna inte är uppfyllda. För att få en bild av hur väl verksamheten bedrivits bedöms nulägen enligt figuren nedan. Figur 5 LÄGE KRITERIER FÖR NULÄGESBEDÖMNINGAR Har brister Resultaten för nyckeltalen ligger sammantaget under fastställda målnivåer. Resultaten är inte styrkta med utfall för fastställda nyckeltal. Resultatutvecklingen är negativ över tid. Resultatet för nyckeltalen uppfyller sammantaget fastställda målnivåer. Resultaten är styrkta med utfall för fastställda nyckeltal. Bra Resultaten av nyckeltalen överstiger sammantaget fastställda målnivåer Resultatutvecklingen för nyckeltalen är positiv över tid (minst 2 år). Resultaten för nyckeltalen är externt jämförbara. 6 NACKA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2009
7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE OMVÄRLDSANALYS Figur 6 Befolkningsutveckling Under hösten 2008 och i början på 2009 visade prognoserna att den globala krisen var omfattande och i klass med den inhemska krisen i början på nittiotalet. Under den andra hälften av året har det dock stått klart att 2009 blev klart lindrigare än vad tidigare prognoser pekat på främst tack vare en stark tjänstesektor som gynnat Stockholmsregionen. Även om den kommunala skatteutjämningen, som är långtgående, gör att alla kommuner drabbas har regionen däm-pat fallet för skatteunderlaget jämfört med IT-krisen. Inflyttningen till regionen och till Nacka har hållits uppe eftersom möjligheten att få jobb är större här än i drabbade industriregioner På grund av Sveriges höga exportberoende har landet drabbats hårt av krisen jämfört med flera andra europeiska länder. Samtidigt har kronans värde försämrats vilket gynnat svenska exportföretag. Sveriges offentliga finanser står sig bra jämfört med andra europeiska länder och jämfört med krisen i början på nittiotalet. Det gynnsamma läget kan få stor betydelse om det kommer ett ekonomiskt bakslag eller om det blir en långdragen återhämtning. För att sätta Nackas kommuns ekonomi i ett jämförande perspektiv kommer fem kommuner redovisas på ett par områden. Värmdö, Tyresö, Sollentuna, Danderyd och Solna har valts ut och är en blandning av grannkommuner, kommuner med liknande struktur, kommuner med nöjda medborgare samt kommuner med låg skatt och god ekonomi. Figur 7 Befolkningstillväxt i de mest växande Stockholmskommunerna 2009 samt Danderyd, Tyresö och Värmdö. Befolknings- Genomsnittlig tillväxt, % tillväxt, % Folkmängd 31/ Sundbyberg ,6 2,2 Nacka ,8 2,3 Solna ,5 2,5 Stockholm ,4 1,6 Sollentuna ,5 Värmdö ,1 Danderyd ,7 Tyresö ,6 1 BEFOLKNINGSUTVECKLING Nackas befolkning ökade under 2009 med personer, från till personer. Det innebär en ökning med nästan 3 procent, vilket är den största befolkningstillväxten sedan i början av 1970-talet. Den senaste femårsperioden har den genomsnittliga befolkningstillväxten legat på ungefär personer, eller drygt 2 procent. Nacka växte näst mest bland kommunerna i Stockholms län och tredje mest i riket under Antalet inflyttade till Nacka kommun under 2009 var personer(6 670) och antalet utflyttade var personer (5 950), vilket innebär ett flyttnetto på personer (720). Sammantaget färdigställdes 720 bostäder, varav 600 i flerbostadshus och 120 i småhus. Mest växte befolkningen på Sicklaön, där byggprojekten i Finnboda varv och kring Forum Nacka genererade ett stort antal färdigställda bostäder under året. Befolkningstillväxten översteg kraftigt prognosen som låg i budget för Fler personer flyttade in och färre personer flyttade ut ur kommunen än prognostiserat. NACKA KOMMUN ÅRSREDOVISNING
8 MEDBORGARUNDERSÖKNINGEN 2009 Under hösten 2009 genomförde Statistiska centralbyrån en medborgarundersökning i Nacka kommun. Resultatet visar att medborgarna i hög grad är nöjda med att bo i kommunen och med den kommunala servicen. Undersökningen innehåller tre områden. Det första, Nöjd-Region- Index (NRI), mäter invånarnas nöjdhet med att leva och bo i kommunen. Det handlar t.ex. om miljö, arbetsmöjligheter och kommunikationer. Den andra delen, Nöjd- Medborgar-Index (NMI), visar medborgarnas nöjdhet med verksamheterna. I undersökningens tredje del mäts hur medborgarna ser på möjligheter till inflytande över kommunens verksamheter och beslut (Nöjd-Inflytande- Index, NII). För varje område beräknas ett betygsindex mellan 0 och 100, där värden under 40 kan betraktas som inte godkänt och över 75 som väl godkänt. Nedan visas helhetsmått för de tre områdena, för Nacka kommun samt ett antal jämförbara Stockholmskommuner som genomfört undersökningen 2007, 2008 eller Figur 8 Medborgarundersökning resultat för medverkande jämförelsekommuner samt genom-snittsresultat för samtliga medverkande kommuner i riket NRI Nacka Danderyd NMI Solna Tyresö NII Värmdö Samtliga medverkande Kommuner Nackas rapport samt övriga medverkande kommuners rapporter går att läsa i sin helhet på EKONOMISK ANALYS KOMMUNEN - RESULTAT GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Det ekonomiska resultatet för kommunen är positivt och den samlade bedömningen är att läget är när det gäller god ekonomisk hushållning. Alla övergripande mål är eller Bra och de finansiella målen är uppfyllda. Det finns dock verksamheter som inte når balans vilket vägs upp av Social- och Äldrenämndens goda resultat på 86 mkr bättre än budget. Det övergripande målet Stor valfrihet har ändrats från till Bra eftersom flera nyckeltal har ändrats till det bättre och att det inte längre finns något nyckeltal som har brister. Det övergripande målet lägsta möjliga skattesats och påverkbara avgifter har ändrats till grönt eftersom målen med råge har uppfyllts och att det viktigaste nyckeltalet Nacka Kommuns placering avseende skattesats i förhållande till andra kommuner har uppfyllts under flera år. Figur 9 Övergripande mål och nyckeltal Kommunfullmäktige A. God kommunal service B. Starkt medborgarinflytande Andel kommuninvånare som upplever att Målnivå 55 de är nöjda med sina möjligheter att kunna Utfall 52 påverka den kommunala verksamheten, % C. Stor valfrihet Andel kommuninvånare som anser att Målnivå 55 valfriheten är stor, % Utfall 87 D. God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling E. Trygg och säker kommun F. Effektivt resursutnyttjande G. Lägsta möjliga skattesats och påverkbara avgifter Andel kommuninvånare som är nöjda Målnivå 40 med kommunens val av avgiftsnivå, % Utfall 78 Andel kommuninvånare som är nöjda Målnivå 65 med kommunens val av skattenivå, % Utfall 82 Nacka kommuns placering avseende kommunal Målnivå 10 skattesats i förhållande till övriga kommuner Utfall 6 H. Kommunal ekonomi i balans Resultatandel, % Målnivå 0 Utfall 1,6 Förändring soliditet inkl ansvarsförbindelser Målnivå 0 för pensioner, % Utfall 2,6 8 NACKA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2009
9 Årets resultat blev 157 mkr vilket är en försämring jämfört med 2008 (194 mkr) och en förbättring jämfört med budget (62 mkr). I resultatet medräknas reavinster för försäljning av tomträtter med 85 mkr som budgeterades till 50 mkr. Av årets resultat per invånare kom Nacka på tredje plats bland jämförelsekommunerna med knappt 1800 kr / invånare efter Solna med drygt 2900 kr/invånare och Värmdö 2500 kr/invånare. Figur 9 visar också att Nacka haft en stabil utveckling sedan 2005 med ett snitt på cirka 1800 kr/år. Figur 10 Årets resultat kr/invånare Sollentuna Solna Nacka Danderyd Tyresö Värmdö *2009 års siffror är preliminära BALANSKRAVET Balanskravet innebär att om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna, ska det negativa resultatet regleras och det redovisade egna kapitalet enligt balansräkningen återställas under de närmast följande tre åren. Fullmäktige antar i så fall en åtgärdsplan för hur återställandet ska ske. Beslut om reglering ska fattas senast i budgeten det tredje året efter det år då det negativa resultatet uppkom. Om fullmäktige har beslutat att en sådan reglering inte ska ske, ska skälen till beslutet anges. Upplysning skall också lämnas om hur tidigare räkenskapsårs negativa resultat har reglerats. Syftet är att ge förutsättningar för en långsiktig, stabil ekonomisk utveckling. Årets balanskravsresultat blev 71 mkr vilket är en förbättring jämfört med 2008 (62 mkr) och nära 70 mkr bättre än budget. Nämnder och verksamheter redovisade en avvikelse på 62 mkr bättre än budget. I resultatet ingår bland annat nedskrivningar på totalt 20,4 mkr varav 13 mkr avser Fastighetskontoret, samt 4,9 mkr avser PA- och ekonomisystem. En minskning av kostnaderna för arbetsgivaravgifter har skett under 2009, 23 mkr lägre än budget. En orsak till det lägre utfallet är att AFA:s styrelse beslutade om en avgiftsbefrielse för AGS-KL försäkringen för Detta till följd av den reformerade sjukskrivningsprocessen, vilken medfört betydande minskningar av inflödet av sjukersättningsfall till AFA Sjukförsäkring. Nacka är en tillväxtkommun och exploateringsverksamheten är av löpande varaktig karaktär. Verksamheten betraktas därför som en kärnverksamhet. Kommunens bedömning har varit att vinst vid försäljning av exploateringsverksamhet kan klassificeras som en rörelsevinst och där-med inräknas i balanskravet. Balanskravsresultatet för perioden uppgick till 252 mkr. När resultatet för alla realisationsvinster har exkluderats för perioden var resultatet 48,3 mkr. NACKA KOMMUN ÅRSREDOVISNING
10 Figur 11 Resultatmått , mkr Resultat enligt resultaträkning Balansresultat inkl. reavinster exploatering Resultat exkl. alla reavinster Figur 12 mkr Summa Resultat enligt resultaträkning -70,2-42,7-58,3 104,4 145,7 123,6 194,3 156,6 553,4 Balanskravsresultat -72,8-49,5-96,6 86,5 133,6 117,9 61,9 71,3 252,3 Resultat exklusive alla reavinster -92,8-68,8-149,2 50,7 103,6 100,4 49,9 54,5 48,3 FINANSIELLA NYCKELTAL Det övergripande målet kommunal ekonomi i balans mäts genom två finansiella nyckeltal resultatandel och förändring av soliditet (inklusive ansvarsförbindelser pensionsförpliktelser). Båda finansiella nyckeltalen är uppnådda för Figur 13 Finansiella nyckeltal Målnivå 2009 Utfall Resultatandel (Årets resultat, exklusive alla realisationsvinster, i relation till skattenettot), % >0 1,6 Förändring soliditet, inklusive pensionsåtaganden som redovisas som ansvarsförbindelser, % >0 2,9 10 NACKA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2009
11 RESULTATANDELEN Resultatandelen uppgick till 1,6 procent och översteg därmed målnivån för På längre sikt finns ett mål på 2,5 procent i genomsnitt. Den målnivån har uppnåtts enskilda år men genomsnittet dras ned av år med sämre utveckling vilket gör att det långsiktiga målet inte uppnås. Figur 14 Resultatandel, % FÖRÄNDRING AV SOLIDITETEN Soliditeten inkl. ansvarsförbindelser ökade med 2,9 procentenheter jämfört med året innan. Det beror främst på en gynnsam försäljning av tomträtter. Målnivån på >0 uppnåddes därmed. Figur 15 Soliditet, % Soliditet inkl. ansvarsförbindelser för pensionsförpliktelser Förändring jämfört med föregående år, procentenheter INVESTERINGAR Bruttoinvesteringarna uppgick till 467,7 mkr och inkomsterna uppgick till 234,4 mkr. Nettoinvesteringarna blev därmed 233,3 mkr vilket är en minskning med 147,1 mkr jämfört med Förändringen avser bl. a. 87 mkr högre investeringsinkomster för gator, vägar och parker, samt 65 mkr lägre investeringsutgifter för äldreboenden. De största investeringsutgifterna avsåg gator, vägar och mark, skollokaler samt vatten och avlopp. Figur 16 Investeringar per verksamhet, mkr Inkomster Gator, vägar, park 16,1 8,6 96,0 Mark, exploatering 37,2 167,1 113,7 Vatten och avlopp 1,3 0,6 2,4 Räddningstjänst 0,0 0,0 11,3 Skollokaler 0,7 0,0 5,9 Ålderdomshem 0,0 0,0 4,4 Övrigt 0,4 0,5 0,7 Summa inkomster 55,7 176,8 234,4 Utgifter Gator, vägar, mark -178,5-194,5-211,3 Skollokaler, inventarier -49,6-88,2-67,2 Förskolelokaler, inventarier -28,6-28,3-27,3 Idrotts- och fritidsanläggningar, inventarier -20,6-14,0-30,3 Kulturlokaler -2,5-12,5-2,1 Äldreboende, hemtjänstlokaler, dagcenter -40,4-81,4-16,2 Vatten och avlopp -38,0-80,4-44,8 Administrativa system -9,3-17,8-19,3 Inköp av aktier - -8,2 0,0 Övrigt -22,6-31,9-49,2 Summa utgifter -390,1-557,2-467,7 Totalt nettoinvesteringar -334,4-380,4 233,3 PENSIONSFÖRPLIKTELSER Sedan 1998 redovisas Nacka kommuns pensionsskuld enligt den s.k. blandmodellen. Den innebär att pensionsåtaganden intjänade till och med 1997 redovisas som ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Utbetalning av pensionsförmåner redovisas som kostnader i resultaträkningen. Ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser är därför viktig att beakta i bedömningen av kommunens ekonomi eftersom dessa pensionskostnader redovisas i resultaträkningen först samma år som pensionsutbetalningarna sker. Stora pensionsavgångar väntar den närmaste framtiden med ökade utbetalningar som följd. I not 23 redovisas ansvarsförbindelsen, år 2009 med 1 535,7 mkr (1 492,5 mkr). NACKA KOMMUN ÅRSREDOVISNING
12 Kronor Fr.o.m. år 2007 finns nya riktlinjer för pensionsskuldsberäkning (RIPS07) beslutade av Sveriges kommuner och landsting. Jämfört med den tidigare beräkningsmodellen innebär förändringarna att livslängdsantaganden har ändrats och att diskonteringsräntan har sänkts. Detta gör att pensionsskulden totalt sett ökar. Hela pensionsåtagandet återlånas i verksamheten. Pensioner intjänade från år 1998, inkl. finansiell kostnad och löneskatt redovisas som avsättning. År 2009 uppgick avsättningen till 226,0 mkr (190,7 mkr). Se not 19. Fr.o.m. år 2000 betalar kommunen även pensionsavgift för avgiftsbestämd ålderspension. Arbetstagarnas pensionsbehållning för 1998 och 1999 utbetalades som pensionsavgift för avgiftsbestämd ålderspension under år Den avgiftsbestämda ålderspensionen redovisas som upplupen kostnad under kortfristiga skulder. Utifrån de uppgifter som registrerats hos KPA beräknas den år 2009 till 63,6 mkr inkl. löneskatt (63,3 mkr). SKATTER Kommunens skattesats 18,26 kr (Stockholms län 18,30 kr, riket 20,74 kr) var liksom de senaste tre åren den sjätte lägsta i landet. Årets ökning av skatteintäkter inklusive utjämning och vissa statsbidrag uppgår till 2,9 procent (6,4 procent 2008). Den minskade ökningstakten beror framförallt på den försämrade konjunkturen. Skillnaden mellan redovisad skatt för år 2008 och slutlig skatt är positiv och uppgår till 11,7 mkr. De preliminära skatteintäkter som utbetalats under 2009 är, enligt SKL:s prognos för höga och en negativ slutavräkning på årets skatteintäkter bokförs med 103,6 mkr. Slutlig avräkning sker i januari Figur 17 Skattesatser KOSTNADER Verksamhetens nettokostnader ökade 2009 med 146 mkr (4,6 %), vilket är en något högre ökningstakt än året innan (4,0 %), Det är främst Utbildningsnämnden, 84,0 mkr (4,4 procent) och Social- och äldrenämnden, 35,1 mkr (3,5 %) som bidrar till ökningen. I bilden nedan jämförs Nackas totala nettokostnader för verksamheten med nettokostnader för riket, länet totalt och fem andra kommuner i länet. Jämfört med de övriga fem jämförelsekommunerna hade Nacka år 2008 lägre nettokostnader än tre av kommunerna, två kommuner hade lägre kostnader. Möjliga förklaringar kan vara skillnader i ambitionsnivå, kvalitet, effektivitet, avgiftsnivå m.m. eller opåverkbara strukturella skillnader. Figur 18 Nettokostnader för verksamheten, kr/inv Riket 2004 Danderyd BORGENSFÖRBINDELSER Sollentuna Värmdö Stockholmslän Nacka Tyresö Solna Borgensförbindelserna uppgick till 29,7 mkr vilket är en ökning från 24,8 mkr Kommunen har åtagit sig förlustansvar på egnahemslån med statlig kreditgaranti. Nya lån med statlig kreditgaranti beviljas inte. Kommunfullmäktige beslutade 1977 att teckna borgen såsom för egen skuld för Nacka Energi AB:s pensionsåtaganden enligt det av bolaget antagna pensionsreglementet. Övriga borgensförbindelser avser borgen för föreningar. Sammantaget bedöms risken vara låg att kommunens måste uppfylla sina borgensåtaganden Värmdö Tyresö Nacka Sollentuna Danderyd Solna 12 NACKA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2009
13 VÄSENTLIGA PERSONALFÖRHÅLLANDEN ANSTÄLLDA Antal anställda (månadsavlönade) uppgick till per 1 november. Jämfört med 2008 har antal anställda minskat med 3,0 procent eller 123 anställda. PERSONALOMSÄTTNING Personalomsättningen uppgick till 12,1 %, 81 personer slutade sin tillsvidareanställning i kommunen på grund av pension och 356 personer slutade av annan anledning. Jämfört med 2008 ökade personalomsättningen med 2,8 procentenheter eller 94 personer. Den interna rörligheten för tillsvidareanställda uppgick till 4,9 % (3,9 %) d.v.s. 178 (145) medarbetare bytte arbete inom kommunen. ÅLDERSSTRUKTUR OCH KÖNSFÖRDELNING Medelåldern uppgick till 46 år och 55,4 procent av de anställda var under 50 år, vilket är en minskning med 1,6 procentenheter jämfört med Av de anställda är 77,5 procent kvinnor, vilket är en minskning med 0,5 procentenhet jämfört med Inom kommunledningen är 40 % kvinnor, vilket är oförändrat jämfört med Av samtliga anställda arbetar 80 procent heltid, vilket är oförändrat jämfört med LÖNEKOSTNADER Av kommunens totala kostnader utgjorde lönekostnaden 38,9 % (40,2%) och lönekostnaden inklusive arbetsgivaravgifter och avtalsförsäkringar uppgick till mkr (1 562 mkr). Utfallet av löneöversynen 2009 blev 3,6 procent. Figur 19 Antal anställda per verksamhetsområde 1 Verksamhetsområde Förändring Förskola, Fritid & Skola Nacka Seniorcenter Teknik (FAK, RTJ, Teknik) Sociala Stödresurser Kultur Nacka Administration (SLK, NPA, M & H) Summa Figur 20 Åldersfördelning i procent Ålder 1 Antal tillsvidare- och visstidsanställda (fysiska personer) med månadslön. 2 Antalet anställda för Nacka Seniorcenter ingår från 2009 i Sociala Stödresurser. NACKA KOMMUN ÅRSREDOVISNING
14 FRISKTAL OCH SJUKFRÅNVARO Av alla anställda hade 34,9 % ingen sjukfrånvaro alls, vilket är en ökning med 1,3 procentenheter jämfört med Av alla anställda hade 72,1 % mindre än en veckas (40 timmars) sjukfrånvaro, vilket är en ökning med 10,8 % sedan Den totala sjukfrånvaron minskade med 2,2 procentenheter från 7,9 till 5,7 % av överenskommen arbetstid. För kvinnorna minskade sjukfrånvaron från 8,9 till 6,3 %. För männen minskade sjukfrånvaron från 4,5 till 3,5 %. Figur 21 Sjukfrånvaro Kön/Ålder Förändring % % Totalt 7,9 5,7-2, ,5 5,5-1, ,6 5,1-1,5 50 9,3 6,8-2,5 Kvinnor 8,9 6,3-2, ,4 6,3-3, ,5 5,7-1, ,9 7,6-3,3 Män 4,5 3,5-1, ,5 3,4-2, ,7 3,3-0,4 50 4,0 4,0 0,0 KOMPETENSFÖRSÖRJNING/PERSONALINSATSER Medarbetarenkätens resultat visar att Nacka kommun är en attraktiv arbetsgivare. De flesta medarbetare uppgav sig vara nöjda med sitt arbete, känna ett starkt engagemang och vara stolta över det arbete de utför. Svarsfrekvensen var mycket hög, 88 procent. Fler än tidigare kan rekommendera Nacka kommun som arbetsgivare och förtroendet för cheferna är högt. Medarbetarindex, ökade och ligger på en hög nivå, även i jämförelse med andra kommuner. Nya omgångar av ledarskaps-, medarbetar- och chefsakademin genomfördes under året. En ny satsning på Innovativt ledarskap startade under året. Utbildningen ska ge ökad kompetens kring ledarskap för innovation och kreativitet. Utbildningen ger 15 högskolepoäng i ämnet innovationsteknik på avancerad nivå. 16 chefer deltar i den första omgången. 38 ungdomar i åldern år erbjöds feriearbete inom främst förskola och äldreomsorg samt 12 stycken i projektet Ungt inflytande som genomfördes för andra gången med fokus på dagens och morgondagens skola. Under året upphandlades ett nytt Personal- och lönesystem som implementerades vid årsskiftet. 14 NACKA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2009
15 NACKAKONCERNEN SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Enligt den kommunala redovisningslagen ska årsredovisningen omfatta en sammanställd redovisning (koncernredovisning). Syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en helhetsbild av kommunens ekonomi och åtaganden. I de ekonomiska tabellerna redovisas för två år dels uppgifter för kommunen dels för Nackakoncernen som omfattar kommunen samt Stads-huskoncernen. STADSHUSKONCERNEN Stadshuskoncernen omfattar Nacka Stadshus AB och Nacka Energi AB. Nacka Stadshus AB är ett av Nacka kommun helägt bolag. Nacka Stadshus AB bedriver ingen egen verksamhet utan förvaltar aktier i det helägda dotterbolaget Nacka Energi AB. Årsredovisningar för Nacka Stadshus AB samt Nacka Energi AB år 2009 redovisas i särskilt ärende till kommunfullmäktige KFKS 2010/ Nacka Energi AB bedriver elnätverksamhet samt sidoordnad verksamhet, främst nätadministrativa tjänster. Årets resultat efter skatt uppgick till 10,2 mkr. Under de närmaste åren kommer fokus för Nacka Energi AB att ligga på fortsatt utveckling och effektivisering av såväl nätverksamheten som den sidordnade verksamheten. Kommunstyrelsen tillstyrkte vid sammanträde den 8 februari 2010 att Nacka Energi AB bildar ett dotterbolag för huvudsakligen kommissionsförsäljning av el och därtill anknytande verksamhet. Kommunstyrelsen noterar att ärendet återkommer för fullmäktiges yttrande enligt 15 bolagsordningen och antagande av bolagsordning. Bruttoomsättningen för Nacka Energi AB var 133 mkr. Balansomslutningen var 225 mkr och soliditeten (inklusive överavskrivningar minus uppskjuten skatteskuld) 53 procent. Rörelsere-sultatet var 15,9 mkr (2008;22,7 mkr), vilket är 6,8 mkr sämre än år Resultatförsämringen beror på minskade exploateringsaktiviteter och därmed minskade intäkter samt ökade kostnader för underhållsprojekt. Årets resultat efter skatt uppgick till 10,2 mkr (10,0 mkr). År 2009 blev, trots några kortare avbrott i högspänningsnätet som drabbade ca 1200 kunder, ett bra år med avseende på leveranskvalitet med en genomsnittlig avbrottstid som vida understeg det fastställda målet på 10 minuter. Den genomsnittliga avbrottstiden per kund, det så kallade SAIDI-begreppet, vilket rapporteras till Energimarknadsinspektionen, blev 1,4 minuter (8,3) för oplanerade avbrott samt 1,2 minuter (2,5) för planerade avbrott. Nacka Stadshus AB har en skuld på 93 mkr till Nacka kommun. Från 1 januari 2009 är räntan som bolaget betalar till kommunen inte längre en avdragsgill kostnad för bolaget. Outnyttjade underskottet i Nacka Stadshus AB kommer därmed att minska i snabbare takt än vad som tidigare beräknats. Räntesatsen ska vara marknadsmässig och justerades från 7 % (beslut 1999) till 2 % år 2009 som en anpassning till rådande marknadsräntor. Nacka Energi AB lämnar ett årligt koncernbidrag på 14 mkr till Nacka Stadshus AB, som i sin tur lämnar en utdelning på 7,7 mkr till Nacka Kommun. Av kommunens totala kostnader avser 11,7 mkr inköp från koncernföretag (Nacka Energi AB) och av kommunens totala intäkter avser 1 mkr försäljning till koncernföretag. Dessutom har Nacka Kommun fått finansiella intäkter uppgående till 2,1 mkr, varav ränta från Nacka Stadshus AB uppgår till 1,8 mkr. NACKA KOMMUN ÅRSREDOVISNING
16 VERKSAMHET I SAMVERKAN MED ANDRA SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄLFÄRD I NACKA Nacka kommun, Arbetsförmedlingen i Nacka, Försäkringskassan i Nacka och Stockholms läns landsting tillsatte under 2007 ett projekt för att ta fram den gemensamma arbetsmodellen för att verka för fler friska företagsamma Nackabor. Syftet är att hitta ett arbetssätt som gemensamt mellan huvudmännen involverar målgrupperna: Arbetslösa Sjukskrivna Individer som behöver starta om eller ställa om sig på arbetsmarknaden Individer som vill starta eget eller utveckla en innovationsidé Arbetsgivare/ideella organisationer Den 20 oktober 2009 bildades det gemensamma samordningsförbundet Välfärd i Nacka. En viktig del i arbetsmodellen är att den inte enbart riktar sig till de personer som söker en väg till sysselsättning utan att den även omfattar att ge stöd till och uppmuntra arbetsgivare att ta steget till att anställa. Pilotprojektet har bedrivits i Fisksätra men sedan oktober 2009 bedrivs projektet i hela Nacka kommun. Nacka Kommuns bidrag uppgår till 0,7 mkr för NACKA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2009
17 NÄMNDERNAS ANALYS Verksamhetsresultat för nämnderna totalt bedöms vara. Insatta resurser bedöms sammantaget vara trots att flera nämnder uppvisar ett underskott. Kommunstyrelsen redovisar -17 mkr varav produktionen står för -16 mkr där Kultur Nacka och Räddningstjänsten redovisar underskott på drygt 5 mkr vardera. Fastighetskontoret redovisar -18 mkr där större delen avser nedskrivningar för stadshuset och två skolor. Positiva resultat redovisas för Markförvaltning 7 mkr, Myndighets- och huvudmannagrupper 6 mkr och Stadsledningskontoret 4 mkr. Figur 22 Nämndernas och verksamheternas strategiska mål Verksamhets- Insatta resultat resurser Nämnderna totalt Kommunstyrelsen varav kommunal produktion Har brister Har brister Utbildningsnämnden redovisar ett underskott på 13 mkr främst beroende på större efterfrågan på komvux, fler gymnasieelever än beräknat, större efterfrågan på förskola och högre kostnader för likvärdighetsgarantin. Av övriga nämnder redovisar Tekniska Nämnden ett underskott på 3 mkr samtidigt som Fritidsnämnden redovisar ett överskott på 2 mkr. Underskotten vägs upp av Social- och äldrenämndens positiva resultat på 86 mkr som dels beror på minskad efterfrågan och dels effektiv kostnadskontroll. Nacka Partner Förskola, Fritid & Skola Kultur Nacka Sociala Stödresurser Bra Har brister Har brister Räddningstjänsten Har brister Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Velamsundsstyrelsen Bra Bra Överförmyndarnämnden Tekniska nämnden Har brister Fritidsnämnden Kulturnämnden Bra Social- och äldrenämnden Bra Utbildningsnämnden Har brister NACKA KOMMUN ÅRSREDOVISNING
18 KOMMUNSTYRELSEN För målet att Nacka ska ha ett gott företagsklimat med hög grad av nyföretagande och en god innovationsmiljö bedöms läget var bra. Nacka ligger på en 5:e plats i Svenskt Näringslivs ranking över företagsklimat. Nöjd kund index har ökat från 66 till 70 och beror främst på ett förbättrat index för bygglov. Antalet företag som går i konkurs ökar inte längre. Allt fler vill starta eget och kundtillströmningen till Nyföretagarcentrum fortsätter att öka. Ett omfattande mikrofinansieringsprojekt pågår och ett stort mentorsprojekt har kommit igång under hösten Det sker också en ökad satsning på Ung Företagsamhet. Figur 23 Svensk Näringslivs rankning över företagsklimat Solna Sollentuna Nacka Danderyd Tyresö Värmdö Bedömningen är att målet om en rättssäker kommunal verksamhet har blivit en inarbetad del inom kommunens myndighetsfunktion, då rutiner som ska säkerställa att handläggningen är rättssäker har skapats eller är på väg. Målet att IT ska vara till stöd för verksamheten och utveckling av service till medborgarna bedöms vara ok. Andelen medarbetare som anser att IT är en viktig del för att kunna utföra arbetet har ökat. Medborgarnas nöjdhet med informationen på hemsidan och möjligheterna att kunna utföra tjänster på densamma är likvärdig med tidigare. Nacka hamnade på 18:e plats i riket (3:a av de sex stockholmskommunerna) i SKL:s informationsindex, vars syfte är att ge en samlad bild av kommunernas informationsgivning till medborgarna. Figur 24 SKL:s informationsindex Tyresö Helhet Danderyd Nacka Solna Öppenhet och påverkan Värmdö Sollentuna Sökfunktion Nya intranätet KanalN lanserades i maj. Under året har ett nytt personalsystem införts samt ett nytt ärende- och dokumenthanteringssystemet. Flera nya system kommer att införas under Upphandlingen av kommunens IT-drift innebär att den kommer att skötas av två externa företag med bättre service och i vissa delar lägre kostnader. Uppföljningen av målet att kommunen ska arbeta för en minskad klimatpåverkan bedöms vara. För den kommunala verksamheten pågår arbete både löpande och i projektform med att successivt minska klimatbelastningen. Målet att Stadsbyggnadsprocessen ska vara effektiv bedöms ha brister. Under 2009 har 8 projektavslut gjorts, vilket innebär att målet om ca 20 % inte är uppnått. Projekten kan drivas effektivare om inte alltför många projekt pågår samtidigt. Omfattande planeringsaktiviteter pågår för att förbättra förutsättningarna för kollektivtrafiken i Nacka. Målet om att skapa förutsättningar för en god folkhälsa åt alla bedöms vara. I öppna jämförelserna inom folkhälsa står sig Nacka väl jämfört med riket och jämförbara Stockholmskommuner inom de flesta områden varför folkhälsan i snitt kan anses vara god. Målet om en säker och trygg kommun bedöms vara ok, där en nybildad enhet har det övergripande ansvaret med uppdrag att hjälpa och stötta verksamheterna med fokus på både vardagliga och allvarliga händelser. 18 NACKA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2009
19 Har brister Kommunstyrelsen redovisar en total avvikelse mot budget på -17,2 mkr. Stadsledningskontoret redovisar sammantaget ett överskott om ca 3,9 mkr. Projektmedel om ca 1,7 mkr har inte förbrukats varav Arbetslinjen redovisar ett överskott om ca 1,4 mkr. Produktionsverksamheternas avvikelse uppgår till -16,2 mkr. Underskottet för Fastighetskontoret uppgår till 17,9 mkr. Orsakerna är nedskrivningar om 13 mkr, ökade reparationskostnader och något lägre nettointäkter. Nedskrivningen består till största delen av ännu inte avskrivna byggnadsdelar och inventarier i stadshuset som försvinner i samband med pågående ombyggnader. Därtill ingår nedskrivning på Stensö skola efter brand och efter rivning av vattenskadade Henriksdals förskola. Överskottet för markförvaltning uppgår till 6,7 mkr. Orsaken till den högre intäkten är främst att försäljningar av tomträtter skett sent under året och att de högre omreglerade tomträttsavgälderna därmed kom kommunen tillgodo i större utsträckning än beräknat. Sociala tjänster redovisar ett överskott om 3,7 mkr pga. personalvakanser, utveckling av ledningsgruppen har inte genomförts och hög kostnadsmedvetenhet. Miljö & Stadsbyggnads överskott uppgår till ca 1,4 mkr. Det beror bl.a. på ej budgeterade intäkter från olovligt byggande (byggnadsavgifter), samt personalvakanser. Figur 25 Verksamhet, mkr Netto Intäkter Kostnader (-) Netto Budget Budget Kostnader (-) Intäkter (+) avvikelse Kommunstyrelsen, totalt -120, , ,0-114,7-97,5-17,2 KF och KS -23,7 4,2-29,4-25,2-26,0 0,8 Stadsledningskontoret -74,0 54,0-129,2-75,2-79,1 3,9 Fastighetskontoret -7,4 394,2-412,1-17,9 0,0-17,9 Markförvaltning 1,2 28,6-14,9 13,7 7,0 6,7 Myndighets och huvudmannagrupper 0,1 403,7-398,2 5,5 0,0 5,5 Kontaktcenter 0,0 18,9-18,9 0,0 0,0 0,0 Sociala tjänster 0,9 100,1-96,4 3,7 0,0 3,7 Kultur & Utbildning -0,1 18,2-17,9 0,3 0,0 0,3 Teknik 0,0 174,9-174,9 0,0 0,0 0,0 Miljö & Stadsbyggnad -0,8 82,7-81,3 1,4 0,0 1,4 Hållbar utveckling 0,0 6,0-5,9 0,1 0,0 0,1 Överförmyndare 0,0 2,9-2,9 0,0 0,0 0,0 Produktionsverksamheter -16, , ,2-15,6 0,6-16,2 Nacka Partner 1,8 76,4-75,4 0,9 0,6 0,3 Förskola, Fritid & Skola 1, , ,0-3,7 0,0-3,7 Nacka Seniorcenter 2009 se S ociala stödresurser -9,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kultur Nacka -4,0 89,6-94,7-5,1 0,0-5,1 Sociala Stödresurser 2009 inkl Nacka Seniorcenter -5,6 400,1-402,6-2,5 0,0-2,5 Räddningstjänsten -0,6 31,2-36,5-5,3 0,0-5,3 NACKA KOMMUN ÅRSREDOVISNING
20 Målet att kommunen ska bedriva en aktiv markpolitik som stödjer översiktsplanen har brister. Genom förbättrade prognoser över befolkningsutvecklingen och över de långsiktiga behoven inom skola, vård och omsorg kommer ett underlag finnas för att lokalisera och reservera mark för den kommunalt finansierade servicen. För att skapa en god livsmiljö och en hållbar utveckling behöver en stärkt översiktsplanering understödjas av en aktiv markpolitik. Kommunens lokalkostnader i relation till ett urval jämförbara verksamheter i andra kommuner bedöms vara ok. Under 2009 har sju södertörnskommuner tillkommit med jämförelser som bedömts jämförbara from Som andel av kommunens omsättning och kronor per kvadratmeter ligger Nacka något över snittet i den gruppen men räknat per invånare markant under. Nacka kommun framstår som en attraktiv arbetsgivare med engagerade medarbetare, 67 % är ambassadörer för kommunen (starkt engagerade i sitt arbete och kan rekommendera kommunen som arbetsgivare). Nacka kommun har en hög andel positiva medarbetare. Den genomsnittliga andelen positiva svar i medarbetarenkäten uppgick till 69 % (67 %). I jämförelse med Synovates bench ligger Nacka kommun 6 procentenheter högre. Den totala sjukfrånvaron har minskat till 5,7 % (7,9 %). I jämförelse med fem andra Stockholmskommuner är Nacka Kommuns minskning på 2,2 % den största. Det är framförallt de långa sjukskrivningarna inom personalgrupper vård- omsorg och förskola som minskar. En bidragande orsak till minskningen är införandet av rehabiliteringskedjan i sjukförsäkringen som innebär att den arbetslivsinriktade rehabiliteringen kommer ingång snabbare och därmed ökar förutsättningarna att komma tillbaka i arbete. Figur 26 Total sjukfrånvaro i Nacka i förhållande till jämförelsekommunerna Nacka Danderyd Sollentuna Tyresö Värmdö Solna NACKA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2009
21 NACKA PARTNER Ny externwebb och ny internwebb driftsatta under året Nytt löne- och personalsystem driftsatt Ny leverantörsfakturaportal driftsatt Förstudie implementering av nytt ekonomisystem 2010 genomförd Servicecenter bildat Nytt telefonistöd för Servicecenter och 2:nd Line implementerat Fortsatt utveckling av Servicecenter En Väg In Processkartläggning samt utveckling av processorienterat arbetssätt pågår Nya tjänsteområden under utveckling From 2009 erbjuds kvalificerade konsulter inom verksamhets- och personalutveckling samt rekryteringstjänster. Det finns nu även möjlighet att på kort eller lång sikt hyra administrativa stödtjänster från Uppdragsforum Nacka Partner redovisar ett resultat på +0,9 mkr, vilket gentemot budget motsvarar ett överskott på +0,3 mkr. Sjukfrånvaro 3,2 % (7,2 %). Figur 27 Verksamhet, mkr Utfall 2009 Budget Budget Intäkter (+) Kostnader (-) Intäkter Kostnader Netto 2009 avvikelse Verksamhetschef 4,6-4,8-0,2 0-0,2 Utvecklingskonsulter 2,0-1,9 0,1 0 0,1 Service center 1,2-1, Intendentur 10,3-10, Uppdragsforum 1,3-1, IT 9,0-8,7 0,3 0 0,3 IT-Stab 1,5-1, Information 8,9-8,5 0,4 0 0,4 Personal 14,5-14,4 0,1 0 0,1 Ekonomi & Upphandling 21,8-21,7 0,1 0 0,1 Summa 75,1-74,3 0,7 0 0,7 Avsättning 1,2-1,0 0,2 0,6-0,4 Totalt 76,3-75,4 0,9 0,6 0,3 NACKA KOMMUN ÅRSREDOVISNING
22 FÖRSKOLA, FRITID & SKOLA Bra FFS har fortsatt sin positiva utveckling med mycket goda studieresultat. Gymnasieskolan har förbättrat samtliga studieresultat under Framförallt har den genomsnittliga betygspoängen höjts till 15,7 (14,8). Studieresultaten för år 9 har utvecklats positivt, meritvärdet 239 (237), Salsa +5 (+4,3), andel slutbetyg i samtliga ämnen 90 % (84 %) samt andel behöriga till nationella program 95,9 % ( ,6 %). Nationella prov håller en fortsatt stabil hög nivå. Framförallt har resultatet 2009 för nationella prov i matematik år 9 ökat till 95 ( ). IT-index elever uppgick till 80. IT-index mäter elevers upplevda känsla av IT-kunskap i den pedagogiska verksamheten. Resultatet av IT-index visar att de insatser och investeringar som görs inom IT bidrar till en positiv trend av upplevd IT kunskap hos eleverna. Lanseringar under 2010 av SkolportalN och FörskoleportalN kommer att ge föräldrar ökade möjligheter att följa barnens/elevernas pedagogiska utveckling. 1:1 konceptet har väsentligt förändrat elevernas och pedagogernas lärmiljö genom att införa datorn, som ett nödvändigt redskap. Konceptet har varit framgångsrik och fler skolor har anslutit sig. Föräldrar och elever efterfrågar i allt större utsträckning att datorer ska finnas tillgängliga i undervisningen. Utfall -3,7 mkr (-0,3 %) mot budget, avvikelsen avser till stor del icke budgeterade kostnader för omstrukturering av personal Sjukfrånvaro 5,5 % (7,6 %) Frisknärvaron ökar 72,2 % (60,1 %) FFS satsning för att sänka och förebygga sjukfrånvaro i samarbete med Falck Aktiv arbetsmedicin pågår och påvisar fortsatta förbättrade resultat med sänkt sjukfrånvaro. Medarbetarindex 69 (67), Medarbetarnas IT-index 67 (60) 22 NACKA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2009
23 Figur 28 Verksamhet, mkr Utfall 2009 Budget Budget Intäkter (+) Kostnader (-) Intäkter Kostnader Netto 2009 avvikelse Ledning & Gemensamt -3,6-10,5-14,1-18,1 4,0 Sigfridsborgs skola och förskolor 45,5-44,4 1,1-0,1 1,1 Stavsborgsskolan 33,5-34,0-0,5 0,2-0,7 Stensö skola och förskolor 36,2-39,3-3,2-1,4-1,8 Älta skola 47,4-47,5-0,1 0,2-0,3 Kolarängen och Solängen förskolor 11,9-11,9 0 0,1-0,1 Ektorp skola och förskolor 39,7-40,4-0,8 0,2-1,0 Jarlabergs skola 23,1-22,2 0,9-0,7 1,6 Sickla skola och förskola 44,1-44,3-0,2 0,2-0,4 Sicka förskolor 24,2-24,0 0,2 0,2 0 Skuru skola och förskola 71,4-71,0 0,4 0,4 0 Vilans skola och förskola 35,3-35,4-0,1 0-0,1 Järla skola och förskolor 54,3-53,2 1,1 0,1 1,0 Duvnäs skola och förskolor 34,9-35,8-0,9 0,2-1,1 Saltängen skola och förskola 28,5-31,1-2,6 0,4-3,0 Jarlabergs förskolor 6,6-7,4-0,8 0-0,8 Eklidens skola och Alphyddeskolan 57,7-57,8-0,1-0,4 0,3 Nacka gymnasium gemensamt 0,5 2,4 2,9 0 2,9 Nacka gymnasium Enhet A 60,4-59,1 1,3 0 1,3 Nacka gymnasium Enhet B 42,7-41,8 0,9 0,2 0,7 Nacka gymnasium Enhet C 58,8-56,7 2,1 0,7 1,4 YBC 19,7-23,5-3,8-2,0-1,8 2:an, Henriksdals och Älta frg 10,0-9,6 0,4 0 0,4 Fisksätra, Saltsjöb och Björknäs frg 9,2-9,7-0,5 0-0,5 Björknäs skola och särskolor 97,5-97,4 0,1 0,5-0,4 Boo Gårds skola och förskola 53,4-53,2 0,2 0,2 0 Orminge skola och förskola 55,5-56,3-0,8 0,3-1,1 Sågtorps skola och förskolor 55,6-55,0 0,6 0,4 0,2 Igelboda skola och förskola 44,1-42,8 1,3 0,1 1,2 Alabasterns och Korallens förskolor 19,3-19,5-0,2-0,4 0,2 Björknäs, Eklunda, Herrgårns fsk 22,7-22,7-0,1-0,1 0 Chrysolitens, Källans förskolor 21,9-21,8 0,1 0,1 0 Forellens och Krabbans förskolor 13,7-14,2-0,5 0-0,5 Neglinge och Solsidans sk och fsk 58,3-57,5 0,8 0,3 0,5 Gläntans och Fiskarhöjdens förkolor 17,9-18,0-0,1 0,1-0,2 Öppna förskolorna Myrsjöskolan 82,8-82,2 0,6-0,8 1,4 Samskolan 45,2-47,7-2,5-2,0-0,5 Fisksätra skola 24,7-25,3-0,6 0-0,6 Föräldrakooperativen 19,4-18,9 0,6 0 0,6 Summa 1 424, ,8-16,5-20,7 4,2 ORF 0 12,8 12,8 20,7-7,9 Strukturella kostnader Totalt 1 424, ,3-3,7 0-3,7 NACKA KOMMUN ÅRSREDOVISNING
24 KULTUR NACKA Antalet besök i Kulturhuset Dieselverkstaden 24 % högre, ( ) Antalet deltagare i Nacka Kulturcentrums arrangemang 40 % högre, ( ) Nyttjandegraden av lokalerna 3% högre, 67 % (64 %) Antalet besök i biblioteken 43,7 % högre, ( ) Antalet öppethållande timmar 17,5 % högre, (9 820) Antalet utlån 22,5 % högre, ( ) Minskning av antalet elevplatser i Nacka musikskola med 4,7 %, (3 470) Antalet elever i de mest eftertraktade ämnen minskning med 4,0 %, 1010 (1 050) Nacka musikskola har startat sju nya ämnen under året, musikalsång, musik för funktionshindrade, brasslek, rockskolan, rocksång, marimba och trumset. Utfall mot budget, -5,1 mkr. Har brister Utfall Nacka kulturcentrum 0,2 mkr, pga. ökade externa intäkter: åtgärd: fortsatt fokus på kundernas efterfrågan Utfall Nacka bibliotek -2,5 mkr varav: Bibliotek Forum Nacka -2,0 mkr pga. tak i prestationsersättningen och ökade kostnader pga. ombyggnationen, åtgärd: minskning med sex heltidstjänster, full effekt från årsskiftet 2009/2010. Fisksätra bibliotek -0,4 mkr, åtgärd: ökade intäkter för kontaktcenterfunktionen och i samband med museiprojektet. Älta bibliotek -0,1 mkr. Biblioteken i Orminge och Saltsjöbaden redovisar ett resultat enligt budget. Nacka musikskola visar upp ett negativt resultat på 2,4 mkr. Underskottet beror till en del av att Kulturnämnden återtagit medel för specialmusikundervisningen, lönerevisionen gav ett större utfall än budget och ett minskat antal elever i verksamheten har gett lägre intäkter. Åtgärd: projekt översyn organisation, start våren 2010 Utfall Mediecentralen -0,2 mkr pga. uppsagda avtal från skolorna, åtgärd: minskning med en heltidstjänst, full effekt från årsskiftet 2009/2010, teckna nya avtal om strömmande medier och öka försäljning både till befintliga och nya kunder Total sjukfrånvaro 3,0 %, en minskning med 1,5 % Figur 29 Verksamhet, mkr Utfall 2009 Budget Budget Intäkter (+) Kostnader (-) Intäkter Kostnader Netto 2009 avvikelse Ledning & Gemensamt 6,8-6,9-0,1 0-0,1 Nacka kulturcentrum 25,3-25,2 0,1 0 0,1 Nacka musikskola 23,7-26,1-2,4 0-2,4 Nacka bibliotek 30,3-32,8-2,5 0-2,5 Forum bibliotek 10,9-12,9-2,0 0-2,0 Fisksätra bibliotek 5,4-5,8-0,4 0-0,4 Orminge bibliotek 6,7-6, Saltsjöbadens bibliotek 3,0-2,9 0,1 0 0,1 Älta bibliotek 4,2-4,3-0,1 0-0,1 Summa 86,2-91,0-4,8 0-4,8 Uppdragsverksamhet 3,4-3,7-0,3 0-0,3 Skolbiblioteket Nacka gymnasium 0,9-0, Biblioteket Danvikshem 0,1-0, Mediacentralen 2,4-2,6-0,2 0-0,2 Totalt 89,6-94,7-5,1 0-5,1 24 NACKA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2009
25 VERKSAMHETEN SOCIALA STÖDRESURSER Utveckling och utvidgning av verksamheter pågår kontinuerligt; Familjecentralen har invigts, Arbetscentrum har deltagit i flera projekt för ArbetslinjeN. Ungdomscentrum, Familjeverksamheten, Mini- Maria, Stöd & Hälsa har flyttat till nya lokaler. Sofiero har haft 50-årsjubileum och Talliden nyinvigning efter renovering mm. I verksamhetsområdet ges stöd och vård till människor från nyfödda till människor i livets slutskede. Samarbete med andra organisationer och föreningar är en viktig del av verksamheternas arbete. Kundundersökningar visar att verksamheterna håller en jämn och hög kvalitet. Komplexiteten i att ha så många skilda verksamheter gör det svårt att hitta gemensamma kvalitetsindikatorer startade ett Kvalitetsråd som kommer att arbeta med kvalitetsfrågor övergripande, vari ingår utveckling av mätmetoder och jämförelser. För att bättre kunna tillvarata kundsynpunkter kommer ett systemstöd att användas av alla verksamheter. Arbetet med enheternas hemsidor pågår för fullt och det har visat sig att det kommer att bli många fler hemsidor än vad som bedömts tidigare. Många andra informationsinsatser pågår också. Sociala Stödresurser redovisar ett underskott på 2,5 mkr (-15,4 mkr). De sista månaderna 2009 visade effekter av de åtgärder som skett på personalsidan på SC Talliden. Effektiviseringar på olika plan pågår. Har brister Tallidens underskott beror främst på kostnader för tidigare års avveckling av personal inom hemtjänstverksamheten och larmverksamheten. För Personlig assistans har LASS-uppdragen minskat med timmar, vilket orsakat stora intäktsbortfall som inte kunnat täckas, trots ökat antal LSS/SOL-uppdrag. Försäkringskassan betalar inte ut ersättning för anställdas uppsägningsmånad eller vid brukares sjukhusvistelse. Omsorgens underskott på Korttidsverksamheten beror dels på för låg ersättning för de barn som kräver mycket personalresurser dels på låg beläggning i veckorna. Projektet BeproN startade i september med syfte att införa en flexibel arbetstidsmodell och organisation för gemensam bemanning inom de verksamheter som arbetar med vård och omsorg. Målet är effektivare bemanning, rätt att arbeta heltid, att få önska sina arbetstider och ett minskat behov av timvikarier. Medarbetarenkäten visar ett mycket positivt resultat för hela verksamhetsområdet. Medarbetarindex ligger högre än för kommunen totalt. Resultaten på de olika delindexen och nyckeltalen visar att man har arbetat aktivt med förbättringsområden. Sjukfrånvaro 9 % (12,5 % )vilket är betydligt bättre än målet på 11 %. Nacka Seniorcenter bidrar stort med att ha sänkt sin sjukfrånvaro med drygt 5 procentenheter. EU-projektet Carpe inom LSS-verksamheten och Kompetensstegen inom Socialpsykiatrin är två stora kompetenssatsningar som påbörjades Figur 30 Verksamhet, mkr Utfall 2009 Budget Budget Intäkter (+) Kostnader (-) Intäkter Kostnader Netto 2009 avvikelse Ledning o verksamhetsstöd 23,7-17,9 5,8 0 5,8 Resursenheten Individ o Familj samt Socialpsykiatrin 66,8-66,4 0,3 0 0,3 Stöd och Hälsa 31,7-32,2-0,5 0-0,5 Omsorgerna 54,1-54,8-0,7 0-0,7 Personliga Ombud 2,3-2, Personlig assistans 43,3-45,5-2,2 0-2,2 Seniorcenter Ektorp 68,8-70,6-1,8 0-1,8 Seniorcenter Talliden 33,2-36,6-3,4 0-3,4 Seniorcenter Sofiero 29,3-28,9 0,4 0 0,4 Seniorcenter Sjötäppan och Älta 46,9-47,3-0,4 0-0,4 Totalt 400,1-402,6-2,5 0-2,5 NACKA KOMMUN ÅRSREDOVISNING
26 RÄDDNINGSTJÄNSTEN Övergången till Södertörns brandförsvarsförbund har skett i två steg: Verksamhetsövergång av brandpersonalen via ett civilrättsligt avtal från halvårsskiftet 2009 samt ett fullvärdigt medlemskap till årsskiftet 2009/2010 Förutom stordriftsfördelar finns det möjlighet att ta hänsyn till lokala mål och ambitionsnivåer inom det skadeförebyggande området Har brister Underskottet uppgår till 5,3 mkr varav 3,6 mkr av dessa är engångsutbetalning för semesterskuld samt inarbetad övertid eller komptid. Resterande 1,7 mkr av underskottet uppstod i och med det sparkrav på 3 mkr som Räddningstjänsten gick in med inför 2009 och som inte fick full effekt p.g.a. arbetet och beslutsprocessen kring medlemskapet. Figur 31 Verksamhet, mkr Utfall 2009 Budget Budget Intäkter (+) Kostnader (-) Intäkter Kostnader Netto 2009 avvikelse Räddningstjänsten 31,2-36,5-5,3 0-5,3 Totalt 31,2-36,5-5,3 0-5,3 26 NACKA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2009
27 MILJÖ- OCH STADSBYGGNADSNÄMNDEN Omfattande nyrekrytering och kompetensutveckling de senaste åren har möjliggjort höjd produktivitet, kortare handläggningstider och större upplevd kundnytta. Handläggningstider; Bygglov 6 veckor (mål 2010, 7 v), miljö- och lantmäteriärenden stabila och i linje med uppsatta mål, planförfarande och stadsbyggnadsprojekt ojämna resultat beroende på litet beräkningsunderlag (1-6 projekt/år). Attitydundersökningen hösten 2009 visar att 81 % (godkänt 47 % + välgodkänt 34 %) av medborgarna är nöjda med kommunens sätt att sköta samhällsplaneringen. Lagstiftningen för strandskydd har ändrats under året där intentionen har varit en skärpning i de delar av landet där bebyggelsetrycket är hårt. Detta sammantaget med de Riktlinjer för bryggor och andra anordningar i vattnet som antagits av nämnden tydliggör möjligheten att hävda strandskyddslagstiftningens syften och gör nämndens ställningstaganden mer förutsägbara. Inom nämndens ansvarsområde har handikapperspektivet på ett tillfredsställande sätt beaktats bl.a. genom att handikapprådet är remissinstans i detaljplaneärenden och att tillgänglighetsfrågorna tillmäts stor betydelse inom tillstånds- och tillsynsverksamheten. Ett arbete för att ta fram särskilda riktlinjer för tillgänglighet inom bygglovsverksamheten pågår. Resultatet blev 0,2 mkr bättre än budget. Bibehålla inarbetat benchmarksamarbete för lantmäteri-, bygglov-, och miljöenheten. Gällande stadsbyggnadsprocessen har Nacka tagit ett initiativ att tillsammans med sju andra kommuner i länet undersöka möjligheterna att få igång ett benchmarksamarbete. Andelen avslutade stadsbyggnadsprojekt uppgick till 7 %. Målet var 20 %. Nämndens målsättning när det gäller effektiviteten i beslutsfattandet har uppnåtts genom, 94 % delegationsbeslut och endast 5 uppskjutna beslutsärenden. De förtroendevaldas uppfattning om kvaliteten i beslutsunderlagens konsekvensredovisning har försämrats. Ett särskilt projekt pågår för närvarande när det gäller förbättringar av planhandlingar. Figur 32 Verksamhet, mkr Utfall 2009 Budget Budget Intäkter (+) Kostnader (-) Intäkter Kostnader Netto 2009 avvikelse Nämnd och nämndstöd -3,7-3,7-3,8 0,1 Myndighetsproduktion (löpande verksamhet) -16,6-16,6-16,6 0,0 Projektverksamhet -4,0-4,0-4,1 0,1 Summa -24,6-24,6-23,9 0,2 NACKA KOMMUN ÅRSREDOVISNING
28 VELAMSUNDSSTYRELSEN Utfallet för samtliga nyckeltal är bättre än för För ett nyckeltal är utfallet oförändrat. Antalet besökare till området har ökat kraftigt. Mätningarna visar på en fördubbling av antal besökare. Verksamheterna redovisar en ökning av omsättningen. De gemensamma evenemangen som anordnats har lockat många besökare. Nytt för 2009 var julmarknaden. Naturområden underhålls i enlighet med fastlagd plan. Nya vandringsspår och ridstigar har anlagts. Kollektivtrafik med minibuss har prövats under Försöket fortsätter under våren Belyst gång och cykelbana finns nu från Värmdövägen ner till gårdsområdet. Utvecklingsprojektet Velamsund 2.0 har startat. Projektet kommer att fortsätta under Flera olika åtgärder och aktiviteter planeras för att öka områdets attraktivitet Bra Det ekonomiska utfallet för 2009 är ett nollresultat. Många insatser har gjorts för att underhålla naturreservatet i enlighet med föreskrifterna och skogsvårdsplanen. Investeringar har gjorts enligt plan, med undantag för planerad investering i att rusta upp vägen. Den har begränsats till att bygga belyst gång- och cykelväg från Värmdövägen ner till gårdsområdet, samt vissa mindre åtgärder för att i övrigt förbättra trafiksäkerheten. Någon större ombyggnad av vägen för att klara busstrafik är inte aktuell. Framgent planeras för flera olika investeringar av mindre och mer begränsad art kopplade till projektet Velamsund 2.0. Bra Figur 33 Verksamhet, mkr Utfall 2009 Budget Budget Intäkter (+) Kostnader (-) Intäkter Kostnader Netto 2009 avvikelse Nämnd och nämndstöd -0,5-0,5-0,5 0 Skötselentreprenaden -1,8-1,8-1,8 0 Extra skötseluppdrag -0,9-0,9-1,0 0,1 Kapitalkostnader -0,6-0,6-0,5-0,1 Summa -3,8-3,8-3, NACKA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2009
29 ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN På tre år har verksamheten gått från att ha betydande brister till att idag vara något att vara stolt över. Andra kommuner kommer och tittar på Nackas överförmyndarverksamhet. Enkäten till huvudmän och gode män visade på bättre resultat än Andelen huvudmän som är nöjda med den information man får av gode mannen har försämrats jämfört med Dock är svarsfrekvensen låg. Andelen gode män som är nöjda med den service man får av nämnden har ökat. Metoderna för rekrytering av gode män har utvecklats samt utbildningen av dessa. Länsstyrelsens årliga inspektion innebar endast mindre kritik inom två områden. Handläggningsrutinerna har justerats. Inriktningen är att ha en rättssäker myndighetsutövning med god information och service. Verksamheten utvecklas kontinuerligt med denna inriktning. Överförmyndarnämnden redovisar för år 2009 ett negativt resultat med 0,2 mkr. Antalet nya ärenden har ökat markant under året. Till följd av mer korrekt tolkning av regler har arvoden som tidigare betalats av huvudmän nu betalats av kommunen. Försök med stöd och handledning till gode män har genomförts. Genom att erbjuda detta stöd kan kommunen garantera en högre kvalitet i god manskapen. Därtill finns inte längre något behov av att ha anställda gode män i en förvaltarenhet. En sådan enhet skulle vara kostsam för kommunen. Stöd till gode män kommer att erbjudas under Granskningen av årsräkningar förbättrades radikalt under Målnivån överträffades samtidigt som kvaliteten i granskning har höjts. Detta målmedvetna arbete kommer att fortsätta under Figur 34 Verksamhet, mkr Utfall 2009 Budget Budget Intäkter (+) Kostnader (-) Intäkter Kostnader Netto 2009 avvikelse Nämnd -0,1-0,1-0,1 0 Myndighet & Huvudmannaenhet -2,7-2,7-2,7 0 Gode män arvoden, omkostnader -2,0-2,0-1,8-0,2 Summa 0-4,8-4,8-4,6-0,2 NACKA KOMMUN ÅRSREDOVISNING
30 TEKNISKA NÄMNDEN GATA VÄG O PARK Genom snabb utryckning då snön faller och förebyggande sandning och saltning har de primära vägnäten haft god framkomlighet, stora satsningar har även gjorts att hålla de stora gångstråken framkomliga. Arbete med siktskymmande växtlighet samt avledning av dagvatten är två prioriterade områden. Gallrings- och röjningsarbeten har utförts, med en prioritering av mörka och otrygga gång- och cykelstråk. Enligt polisrapport har ingen dött i trafiken, 26 st. har skadats svårt och 178 st. har skadats lindrigt. Riktlinjer har tagits fram för trafiksäkerhets arbete, vilket bl.a. resulterat i ett fördjupat samarbete med polisen. Arbete har inletts med att inventera trafiksäkerheten runt skolor i Nacka. På belysningsnätet har 489 synpunkter inkommit, felen har åtgärdats inom bestämda regler 1 timme till 3 dagar. Nytt styrsystem för att tända och släcka vägbelysningen har tagits i drift. VA-VERKET Antalet åtgärdade vattenläckor är 26 st. (28) hälften uppkom på större huvudledningar troligen på grund av kyla med tjälproblem i början på året. Driftdatabanken för VA har utvecklats vidare för att säkrare hitta optimala renoveringsinsatser. Fortsatta analyser av dricksvattnet visar på 100 % godkända resultat. Antal stopp per km avloppsledning är 0,21(0,21) Riskkartläggning för höga vattenstånd har genomförts. Beslutad dagvattenstrategi följs nu upp med en dagvattenpolicy där riktlinjer för hantering av dagvatten i detaljplaneprojekten tas upp. Benchmarking inom va-området görs via Vass (Svenskt vatten). AVFALLSVERKET Nacka kommun har deltagit i Avfall Sveriges landsomfattande kampanj för att öka mängden insamlat farligt avfall bl.a. med annonser och en informationsfilm. Förbättringsarbeten på ÅVC i samarbete med Liselotte Lööf AB har fortgått med bl. a nya sorteringsskyltar och ökad bemanning under sommarhalvåret. 30 NACKA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2009
31 RÄDDNINGSTJÄNSTEN Från den 1 juli har räddningstjänsten ingått i Södertörns brandförsvarsförbund. Insatsstatistiken visar att skadeutvecklingen i Nacka har legat fortsatt lågt. Har brister Tekniska nämnden redovisar ett totalt underskott med 2,7 mkr. GATA VÄG O PARK Redovisar ett underskott på 2,2 mkr som framför allt beror på ökade kostnader för vinterunderhållet. Tvisten med Fredells Trävaru AB om 5 mkr är avgjord i tingsrätt där Nacka kommun inte kan få någon ersättning, därmed färdigrapporterades projektet och skrevs av med 0,8 mkr för 9 år bakåt i tiden vilket bidrar till Tekniska nämndens underskott. VA-VERKET Redovisar ett underskott på 8,2 mkr, vilket är 5,2 mkr sämre än budget. Detta beror på ökade kostnader inom va-verkets verksamheter samtidigt som intäkterna inte ökat i samma takt varken genom taxehöjning eller ökat köp av vatten. Beslut har tagits i budget för år 2010 om en höjd VA taxa. AVFALLSVERKET Redovisar ett överskott på 5,6 mkr, vilket är 5,1 mkr bättre än budget. Detta pga. bättre avtal med entreprenörerna, minskade avfallsmängder och ökade intäkter sedan Avfallsverket tog över debitering till kund av insamling och behandling grovsopor. Översyn av avfallstaxan har påbörjats. RÄDDNINGSTJÄNSTEN Falsklarmen redovisar ett överskott med 0,1 mkr. Extraordinär kostnad för fusion med Södertörns brandförsvarsförbund uppgår till 0,4 mkr. Figur 35 Verksamhet, mkr Utfall 2009 Budget Budget Intäkter (+) Kostnader (-) Intäkter Kostnader Netto 2009 avvikelse Ram Räddningstjänst 1,2-28,7-27, 5-27,3-0,2 Gator, vägar, park & naturvård 2,2-109,1-106,8-104,6-2,2 Nämnd och nämndstöd -1,1-1,1-1,0-0,1 Myndighet & Huvudmanna -9,9-9,9-9,9 0 Summa 3,4-148,8-145,4-142,8-2,6 Va-verket 102,1-110,3-8,2-3,0-5,2 Avfallsverket 45,2-39,5 5,6 0,5 5,1 Summa Tekniska nämnden 150,7-298,7-148,0-145,3-2,7 NACKA KOMMUN ÅRSREDOVISNING
32 FRITIDSNÄMNDEN All bokning av idrottsanläggningar redovisas öppet. Att flickors andel av attraktiv uthyrningstid är lägre än pojkars kan förklaras med att flickor oftare utövar mer individuella sporter jämfört med pojkar som utövar mer lagsporter. År 2010 kommer den gymnastikanpassade idrottshallen att bli klar och planeringen av ridskola fortgår vilka är viktiga förutsättningar för att stödja flickors fritidsintressen. Nämndens arbete med att skapa lika förutsättningar för pojkar och flickor har förbättrats kraftigt under senaste åren från 29 % till 78 %. Föreningarnas uppfattning om service och regler kommer undersökas år Fritidsvaneundersökningen visar att 39 % av ungdomar skolår 7-9 är nöjda. Resultatet redovisas på seminarier, för föreningslivet, olika aktörer på ungdomarnas arena och för ungdomarna själva för att utveckla innehållet i fritidsutbudet. Senaste årens utveckling av idrottsanläggningar gör att 87 % anser att de är nöjda med tillgången på idrottsanläggningar. Satsning har gjorts på information via webben, informationsbladet Värt att Veta som kommer ut varje kvartal samt annonser i lokaltidningar inför varje skollov. Fortsatta satsningar kommer att göras år Nacka kommun har tillsammans med SISU utbildarna startat projektet Utmärkt förening. Sju pilotföreningar är med under och prövar en metod som ska stödja föreningar att arbeta med värdegrunds- och kvalitetsfrågor avseende ledarskap, alkohol och säkerhet. Andel brukare som anser att idrottsanläggningarna är välskötta och trygga, har i årets undersökning utförts på fotbollsplanerna. 75 % upplever platser som välskötta och 88 % anser att de är trygga på fotbollsplanerna. För att förbättra resultatet pågår en översyn av rutiner för driften. Arbete för att stärka rutiner och egen kontroll i simhallarna ska öka. Fritidsnämnden redovisar ett positivt resultat med 2,1 mkr. Överskottet beror på att 3 mkr inte använts för lokalkostnader till följd av ändrade tidplaner för byggnation av sporthallar. Dessa medel omfördelades, 0,8 mkr till projektmedel för särskilt investeringsstöd till föreningar, 1 mkr till kapitalkostnader och 1,2 mkr som överskott i bokslutet. Eftersom det finns ett fortsatt behov av investeringsstöd till föreningar föreslår fritidsnämnden att 0,7 mkr av de 0,8 mkr för särskilt investeringsstöd som inte förbrukats överförs till år 2010 Anläggningarna fortsätter att utnyttjas optimalt. 95 % av den totala uthyrningsbara tiden utnyttjas och 100 % av den attraktiva tiden är uthyrd. Fritidsnämndens samtliga mål inom insatta resurser har uppfyllts i förhållande till målnivån. Figur 36 Verksamhet, mkr Utfall 2009 Budget Budget Intäkter (+) Kostnader (-) Intäkter Kostnader Netto 2009 avvikelse Föreningsstöd -8,7-8,7-8,1-0,5 Idrottsanläggningar 8,4-65,9-57,4-60,5 3,0 Fritidsgårdar -21,4-21,4-21,3-0,1 Nämnd och nämndstöd -1,9-1,9-1,6-0,3 Myndighet & huvudmanna -3,1-3,1-3,1 0 Summa 8,4-100,9-92,5-94,7 2,1 32 NACKA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2009
33 KULTURNÄMNDEN Resultatet från kundundersökningen gällande kulturaktiviteter på fritiden visar att kunderna totalt sett är nöjda med musikskole- och kulturverksamheten och att deltagarinflytandet har ökat sedan föregående undersökning. Samtliga uppsatta målnivåer för verksamheten har uppnåtts. Medborgarna är nöjda med tillgången och kvaliteten på det lokala kulturutbudet. Noteras bör att utfallet är hämtat från medborgarundersökningen 2009 och målnivån är satt utifrån tidigare attitydundersökning som använde en annan mätskala. Andelen som anser att de har möjlighet att påverka kulturutbudet har ökat och målnivån har uppnåtts förutom för biblioteksverksamheten där resultatet har sjunkit något. Andelen nöjda med bibliotekens utbud och tillgänglighet har sjunkit och når ej upp till målnivån. Resultatet för kulturnämnden är ett överskott om 0,5 mkr. Det är dock stora variationer mellan de olika verksamheterna. Biblioteksverksamheten har ett positivt resultat med 0,8 mkr. Det beror på att enheterna sammantaget inte nått upp till den nivå som avtalats. Dessutom har inget bibliotek ökat sitt kvalitetsindex vilket medfört att bonusbelopp ej fallit ut. Den totala nöjdhetsgraden i förhållande till insatta resurser har sjunkit. Efterfrågan på musikskoleverksamhet har fortsatt att öka mer än vad som antogs i budget vilket innebär ett underskott om -1,7 mkr. Antalet elevplatser har ökat med 346 jämfört med 2008, 7,6 procent. Resultatet för kulturverksamheten och nämnd, nämndstöd och huvudmannauppgifter är ett överskott om 1,3 mkr vilket främst beror på de medel som reserverats för oförutsedda utgifter. Dessutom har inte alla medel för implementeringen av öppna konsten förbrukats p.g.a. att beslutsprocessen tagit längre tid än beräknat. Bra Figur 37 Verksamhet, mkr Utfall 2009 Budget Budget Intäkter (+) Kostnader (-) Intäkter Kostnader Netto 2009 avvikelse Biblioteksverksamhet 0-36,4-36,4-37,2 0,8 Musikskoleverksamhet 0,1-27,9-27,8-26,1-1,7 Kulturverksamhet 0-27,7-27,7-28,2 0,5 Kulturbidrag och stipendier 0-1,5-1,5-1,6 0,1 Nämnd, nämndstöd och huvudmannagrupp 0-3,0-3,0-3,8 0,8 Summa 0,1-96,5-96,4-96,9 0,5 NACKA KOMMUN ÅRSREDOVISNING
34 SOCIAL- OCH ÄLDRENÄMNDEN Fortsatt hög andel nöjda kunder inom Socialtjänsten Fortsatt hög andel nöjda och delaktiga i handläggningsprocessen Bedömningen är att beslut är välgrundade och korrekta Aktivt arbete med förändrade arbetssätt, rutiner och riktlinjer Nya kundval FÖRSÖRJNINGSSTÖD Antal ärenden har minskat något samtidigt som antalet ärenden som sökt men inte beviljats bistånd har ökat Andel hushåll med bidragsmånader > 4 månader; utfall=60,1% jmf med målvärdet <55%, ej uppfyllt Nytt kundvalssystem har testats avseende arbetsmarknadsinsatser (ArbetslinjeN) Andel som blir självförsörjande under introduktionstiden (1,5år), 40 % jmf mot mål >25%, uppfyllt Handläggningstiderna från ansökan till beslut; 12 dagar, uppfyllt. Under 2010 kommer arbetet med ArbetslinjeN och samarbetet med Försäkringskas-san och Arbetsförmedlingen att prioriteras - BEROENDE 30 % av anmälningar leder till utredning Antalet dygnet runt placeringar har ökat under året (SoL och LVM) från 83 till 106 Antalet personer med öppenvårdsinsatser ligger oförändrat, 79 st. Vårdinsatser, vårdinnehåll samt behov kommer att granskas under 2010 i syfte att förbättra kvalitet och uppföljning av vårdgivarna - HANDIKAPP Bra Volymer och kostnader; avmattning i ökningstakten Handläggningstiderna från ansökan till beslut; 3 mån, uppfyllt Erbjudande om plats inom 6 mån, uppfyllt (följer boendeplaneringen) Fortsatt kundnöjdhet både i kontakt med myndighet och hos utförare Fortsatt arbete i enlighet med Nacka kommuns handikappolicy och rådande riktlinjer Gruppbostaden i Älta beräknas vara inflyttningsklar i februari 2010 Gruppbostaden Biet, ersättning till Bergåsens gruppbostad, beräknas inflyttningsklar juli 2010 Kundval inom boendestöd och korttidsvistelse införs SPT Bra Volymer ligger på en stabil oförändrad nivå, 289 aktuella personer med insatser Handläggningstid från ansökan till beslut; 3 mån, uppfyllt Antalet placeringar i särskilt boende och HVB minskar Stödet i öppna former, som boendestöd och sysselsättning ökar Tillförda medel från Socialstyrelsen riktar sig till kompetensutveckling av personer inom Psykiatri - ÄLDRE Bra Mål om erbjudande om plats i äldreboende och förstahandsval, uppfyllt Mål inom nöjdhet med insats, handläggning och handläggningstid, uppfyllt Kön till äldreboende ca 30 i genomsnitt under året. Fler platser i privata boenden, ut-byggnad av Sjötäppan samt start av Lillängen I Socialstyrelsens nationella brukarenkät inom vården och omsorgen av äldre ligger Nacka bra till i jämförelse med andra kommuner. 34 NACKA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2009
35 Figur 38 Brukarnas helhetsomdömen om särskilt boende respektive hemtjänst, Nöjd-Kund-Index Nacka Danderyd Sollentuna Solna Ekonomi i balans, + 85,7 mkr bättre jämfört med budget Samtliga verksamheter förutom IFO/Beroende (-4mkr) i balans eller bättre jämfört med budget Aktivt arbete med införande av nya modeller/verktyg för kostnads- och verksamhetsuppföljning (rullande årsvärde och uppföljningsverktyg) FÖRSÖRJNINGSSTÖD Bra Utfall + 16,1 mkr bättre jämfört med budget främst orsakat av lägre försörjningsstöd, 14,3 mkr Tydligare riktlinjer och kontroll Tyresö - BEROENDE Har brister Utfall -4,1 mkr sämre jämfört med budget orsakat av fler placeringar i dygnet runt vård Bra Värmdö Snitt för riket Brukarnas omdöme om särskilt boende Brukarnas omdöme om hemtjänsten som helhet - HANDIKAPP Bra Utfall + 14,6 mkr bättre jämfört med budget bl.a. orsakat av att kostnaderna för boende Barn och Ungdom inte ökat som förväntat (+7,1) samtidigt som budgeterade kostnader för gruppbostäder i Älta och Biet inte belastar årets resultat då bostäderna inte var färdigställda Ökad kostnadskontroll och kostnadsmedvetenhet - SPT Bra Utfall + 12 mkr bättre jämfört med budget Ytterligare statsbidrag för att utveckla arbetet med målgruppen tvångsvård i öppenvård - ÄLDRE Bra Utfall + 36,8 mkr bättre jämfört med budget främst orsakat av lägre volymutveckling inom hemtjänst än förväntat (9,8 mkr) samt färre utnyttjade plaster inom äldreboende (18,7 mkr). Behovet av platser påverkas av kundvalssystemet som innebär att den äldre kan välja att kvarstå i kö i väntan på sitt förstahandsval. Figur 39 Verksamhet, mkr Utfall 2009 Budget Budget Intäkter (+) Kostnader (-) Intäkter Kostnader Netto 2009 avvikelse IFO/Barn & Ungdom 4,5-90,4-85,9-100,6 14,7 IFO/Försörjningsstöd 32,4-101,9-69,5-85,6 16,1 IFO/Beroende 0,6-19,6-19,0-14,9-4,1 Handikapp 16,3-261,2-244,9-259,5 14,6 Socialpsykiatri 5,3-47,1-41,8-53,8 12,0 Äldre 41,3-495,7-454,4-491,2 36,8 Nämnd- och nämndstöd 0,0-10,9-10,9-6,4-4,5 Summa 100, ,6-926, ,0 85,7 3 Undersökningen bygger på den av SCB utvecklade Nöjd-Kund-Index, där brukarna bedömer varje enskild fråga på en tiogradig skala. Svaren räkans sedan om till ett sammanlagt indexvärde mellan 0 och 100. Källa: Socialstyrelsens nationella brukarenkät inom vården och omsorgen om äldre NACKA KOMMUN ÅRSREDOVISNING
36 UTBILDNINGSNÄMNDEN Förskolorna har en god pedagogisk verksamhet och barnens lärande är i fokus, men andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning bör öka. Resultaten fortsätter att vara goda i grundskolan. Särskilt positivt är att eleverna i skolår fem och åtta är mer nöjda än tidigare. Resultaten i de nationella kursproven i skolår nio är fortsatt goda och matematikresultaten har vänt i positiv riktning. Det genomsnittliga meritvärdet i grundskolan har ökat med fem poäng till 241 och avvikelsen i Salsamodellen (se not 4) för Nackas skolor är det tredje bästa i riket. Fler elever i skolår nio når målen i alla ämnen. Pojkarnas resultat har förbättrats. Det har skett tydliga förbättringar i gymnasieskolan. Fler elever är nöjda med skolan enligt senaste kundundersökningen. Resultaten i gymnasieskolans nationella kursprov har fortsatt att förbättras i de flesta ämnen, däribland matematik. Betygspoängen i gymnasieskolan har ökat markant till 15,0 och ligger nu över medelvärdet i länet. Betygspoängen för de kommunala gymnasieskolorna är 15,7. Andel elever som fullföljer gymnasieskolan är lägre än förväntat enligt en modell som Sveriges kommuner och landsting (SKL) tagit fram. Se figur 41. Figur 40 Jag är nöjd med verksamheten i min/mitt barns skola/förskola/familjedaghem Andelen föräldrar respektive elever som instämmer delvis eller helt i påståendet (%) Föräldrar till barn i Föräldrar till barn i Elever i Elever i gymnasieförskola/ familjedaghem förskoleklass till år 5 år 5-8 skola år 2 Danderyd Nacka Sollentuna Tyresö Värmdö Källa: Kundersökning Våga Visa 2009 Figur 41 Nyckeltal för gymnasieelever boende i Nacka Nacka Danderyd Sollentuna Solna Tyresö Värmdö Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildning 75,7% 79,9% 78,5% 67,9% 77,2% 76,5% inom fyra år - rankning, samtliga kommuner i riket rankning i riket utifrån avvikelse mot modellberäknat värde Genomsnittlig betygspoäng 14,9 16,4 14,3 14,3 14,1 13,9 - rankning, samtliga kommuner i riket rankning i riket utifrån avvikelse mot modellberäknat värde Andelen elever som inte är etablerade på arbetsmarknaden eller i studier två år efter avslutad utbildning 20,4% 16,6% 21,7% 21,1% 22,4% 19,2% - rankning, samtliga kommuner i riket NACKA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2009
37 Utvärderingen av likvärdighetsgarantin (Nackas system för att garantera att barn och elever får barnomsorg och utbildning på lika villkor oavsett om de har funktionshinder eller andra svårigheter) ger i huvudsak en positiv bild. Förskolor och skolorna bedriver som Figur 42 Genomsnittligt meritvärde, andel elever som uppnått målen i samtliga ämnen i skolår nio (kommunala skolor) 2009 Meritvärde Danderyd Meritvärde Nacka Sollentuna Solna Värmdö Tyresö Andel som uppnåt mål Andel elever som uppnåt målen i alla ämnen regel ett gott arbete, vilket framkommer vid intervjuer och i observationer. Föräldrar och elever tycker i hög grad att barnet eller de själva får stöd om de behöver. Utvärdering av likvärdighetsgarantin görs årligen och nämndbehandlas. Figur 43 Avvikelse mellan faktiskt värde och modellberäknat värde i SALSA-modellen Nacka Danderyd Solna Värmdö Tyresö Sollentuna Meritvärde Andel elever som uppnåt målen i alla ämnen Har brister Utbildningsnämnden har ett underskott jämfört med budget på 13,2 mkr. För förskoleverksamheten är underskottet -3,3 mkr vilket främst beror på att föräldrar valt förskola framför familjedaghem i större utsträckning än beräknat. Antalet placerade barn har varit 10 fler än budgeterat. Skolbarnsomsorgens underskott beror främst på att efterfrågan under sommarmånaderna har ökat. I förskoleklass och grundskola har något färre elever än budgeterat, 9 respektive 15 elever på helårsbasis, varit i verksamheten. Både den obligatoriska särskolan och gymnasiesärskolan redovisar överskott. I princip har elevantalet varit överensstämmande med prognosen i budget. Befolkningsprognosen som budgeten baserats på har visat sig vara mycket missvisande för framför allt gymnasieskolans åldersgrupper. Differensen är 111 färre elever i budge-tens prognos jämfört med utfall. Utifrån antagande om efterfrågan, är misstämningen -78 elever. Gymnasieskolan redovisar ett underskott mot budget på 5,3 mkr. Det rådande konjunkturläget med ökad arbetslöshet avspeglar sig i den ökade efterfrågan på vuxenutbildning. Mellan vår och höst 2008 ökade antal verksamhetspoäng för gymnasial vuxenutbildning med fyra procent att jämföra mellan hösten 2008 och våren 2009 då antal verksamhetspoäng ökade med 33 procent. Omräknat till heltidsstuderande motsvaras ökningen av 78 personer. Trycket på vuxenutbildningen visar sig i att det har skett nästan en fördubbling av antal sökta kurser. Antal beviljade checkar har ökat med 40 procent mellan åren 2008 och Totalt underskott för grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt sfi är -6,9 mkr. Likvärdighetsgarantins underskott beror på ökade kostnader per barn för barn i behov av särskilt stöd i förskoleverksamheten samt en mycket stor ökning av kostnader för modersmålsstöd. Kostnader för nämnd, myndighet och huvudmannauppgifter samt för forskning och utveckling har varit lägre än budgeterat. 4 Analysverktyget SALSA har utvecklats av Skolverket och visar förväntade, modellberäknade betygsre-sultat som kan jämföras med de faktiska betygsresultaten. Det förväntade värdet beräknas utifrån bak-grundsfaktorer (föräldrars utbildningsnivå, andel barn med utländsk bakgrund, andel pojkar) som man funnit kan förklara skillnader i betygsresultatet mellan skolor. NACKA KOMMUN ÅRSREDOVISNING
38 Fortsättning Utbildningsnämnden Figur 44 Verksamhet, mkr Utfall 2009 Budget Budget Intäkter (+) Kostnader (-) Intäkter Kostnader Netto 2009 avvikelse Checkram 142, , , ,4-12,3 Förskoleverksamhet 86,0-672,7-586,6-583,3-3,3 Skolbarnsomsorg 33,4-179,8-146,4-145,1-1,2 Öppen fritidsverksamhet 0-3,8-3,7-4,2 0,5 Förskoleklass 0,6-40,8-40,2-40,5 0,3 Grundskola 11, ,8-631,3 0,5 Obligatorisk särskola ,8-18,4 0,5 Gymnasieskola 6, ,1-292,8-5,3 Gymnasiesärskola 0,2-11, ,7 0,7 Grundläggande vuxenutbildning 0,2-3,1-2,9-3,5 0,7 Gymnasial vuxenutbildning 1,7-24,4-22,7-15,6-7,1 Svenska för invandrare, SFI 1,6-9,1-7,5-7,1-0,5 Karriärvägledning 0-3,9-3,9-5,9 2 Övrig ram 2,4-204,7-202,3-201,4-0,9 Likvärdighetsgaranti 2,2-170,2-168,1-164,2-3,9 Förskoleverksamhet 1,1-35,7-34,6-30,8-3,8 Skola & Skolbarnomsorg 1,1-134,5-133,5-133,4 0 Öppna förskolor 0-4,6-4,6-5,9 1,4 Nämnd, myndighet och huvudman 0,2-28,7-28,4-29,5 1,1 Forskning 0-1,2-1,2-1,8 0,6 Totalt 144, , , ,9-13,2 38 NACKA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2009
39 och den grundläggande värderingen ska genomsyra allt som görs i kommunen, varje beslut som fattas, vare sig det handlar om övergripande frågor som samhällsplanering eller mötet mellan personal i hemtjänsten och den enskilde medborgaren«nacka KOMMUN ÅRSREDOVISNING
Fastställande av driftsbudget och ingående totalt kapital för intäktsfinansierade verksamheter år 2013
2013-06-11 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2012/682-040 Kommunstyrelsen Fastställande av driftsbudget och ingående totalt kapital för intäktsfinansierade verksamheter år 2013 Överföringsärendet 2013 Förslag
Tertialbokslut 2 för Förskola, fritid och skola
2013-09-13 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2012/156-040 Kommunstyrelsens verksamhetsutskott Tertialbokslut 2 för Förskola, fritid och skola Förslag till beslut Kommunstyrelsen verksamhetsutskott noterar tertialbokslut
Så sätter du pris på dina tjänster. Bengt Herlin Nacka kommun
Så sätter du pris på dina tjänster Bengt Herlin Nacka kommun Innehåll Så sätter du rätt (?) prislapp på dina tjänster Nacka kommun och dess förutsättningar Nackas styrsystem Internpriser i Nacka Fakta
30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN
30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION
Bokslutskommuniké 2014
Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs
bokslutskommuniké 2013
Ärende 29 bokslutskommuniké 2013 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2013 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs
bokslutskommuniké 2011
bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén
Boksluts- kommuniké 2007
s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt
Laholms kommun Granskning av delårsrapport per
Laholms kommun 2015-10-14 Magnus Helmfrid Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2015-08-31. Enligt kommunallagen
bokslutskommuniké 2012
bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén
31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN
31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION
Delårsrapport 31 augusti 2011
Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt
Månadsbokslut mars 2016 för Nacka kommun
RAPPORT Månadsbokslut mars 2016 för Nacka kommun Bilaga, KFKS 2016/300 INNEHÅLL Läget i korthet s. 2-3 Fördjupning s. 4-7 Läget i korthet fortsatt balans i ekonomin Lägesbedömningen i denna rapport görs
årsredovisning Nacka kommun
årsredovisning 2011 Nacka kommun 2 Förskola, fritid & skola (FFS) innehåll 3 Innehåll Sammanfattning 4 Reflektioner från Nackaåret 2011 5 Femårsöversikt 6 Vad används skattepengarna till? 7 Omvärldsanalys
Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed
Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Smedjebackens kommun Oktober 2009 Robert Heed Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...2 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...3
Ekonomisk rapport per
Övergripande ekonomiska händelser Det budgeterade resultatet för år uppgår till +20 000 tkr. Uppföljningen per den 31 oktober prognostiserar ett helårsresultat på +47 900 tkr. Nämnderna rapporterar totalt
Information om preliminär bokslutrapport 2017
Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-01-29 16 Information om preliminär bokslutrapport 2017 KS 2018/3 Beslut Kommunstyrelsen noterar informationen. Sammanfattning av ärendet Ekonomikontoret
Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015. Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014
Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015 Kävlinge kommun Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Sammanfattning...2 1. Inledning...3 2. Resultatutfall 2014...3 2.1 Utfall
Granskning av delårsrapport Mönsterås kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Maria Schönbeck Alexander Arbman Jörn Wahlroth Oktober 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte
Månadsuppföljning januari mars 2018
Resultatet uppgår till 24 mkr för mars månad. Nettokostnaderna har t.o.m. mars tagit i anspråk 24 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 25 %. Hittills under året har kommunen investerat för 46 mkr. Samtliga
Ansvar Beskrivning Kundnummer Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Kommunala pensionärsrådet (KPR)
Ansvar Beskrivning Kundnummer 10000 Kommunfullmäktige 56219 11000 Kommunstyrelsen 90327 11010 Kommunala pensionärsrådet (KPR) 90328 11020 Handikapprådet (HR) 90329 11031 BRÅ-Älta 90330 11032 BRÅ-Sickla
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Bollnäs kommun Pär Månsson Hanna Franck Larsson Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor
Tjänsteskrivelse 1 (55)
Tjänsteskrivelse 1 (55) 2009-03-06 Dnr KFKS 2007/560 Kommunfullmäktige Årsredovisning 2008 Förslag till beslut Kommunfullmäktige noterar till protokollet årsredovisning 2008 för Nacka kommun. Sammanfattning
Granskning av delårsrapport 2016
Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund
Preliminär Bokslutsrapport December 2016
Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.
Månadsuppföljning januari juli 2015
Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av
Uppdrag till kommunstyrelsen och nämnderna att lägga fram underlag till direktiv för budget 2020 och plan 2021
DANDERYDS KOMMUN Majoritetsförslag 1 (7) Kommunstyrelsen Uppdrag till kommunstyrelsen och nämnderna att lägga fram underlag till direktiv för budget 2020 och plan 2021 Majoriteten har tagit fram ett inriktningsförslag
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv
1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv
SIDAN 1. Årsredovisning 2008 med uppföljning av budget för Stockholms stad
SIDAN 1 Årsredovisning 2008 med uppföljning av budget för Stockholms stad Sammanfattning Samtliga tre inriktningsmål har uppfyllts under året Av kommunfullmäktiges 14 verksamhetsmål har 11 uppfyllts helt,
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning
Olofströms kommun. Revisionsrapport avseende delårsbokslut Audit KPMG AB
Revisionsrapport avseende delårsbokslut 2012 Audit KPMG AB Innehåll 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Förvaltningsberättelse 3.1 Investeringsredovisning 3.2 Driftsredovisning. Resultaträkning. Periodiseringar
Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5
Rapport avseende granskning av delårsbokslut per 2016-08-31 Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Innehåll 1. Inledning 1 2. Granskningens syfte 1 3. Delårsrapport 1 4. Bedömning 1 5. Sammanfattning av granskningsresultatet
Granskning av årsredovisning 2013
www.pwc.se Stina Björnram Anna Gröndahl mars-april 2014 Granskning av årsredovisning 2013 Surahammars kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2 2.2. Revisionsfråga
Bokslutsprognos 2013-10-31
1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013
Revisionsrapport. Delårsrapport Söderhamns kommun. Oktober Robert Heed Hanna Franck
Revisionsrapport Oktober 2010 Robert Heed Hanna Franck Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...1 2 Inledning...1 2.1 Bakgrund...1 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning...2 2.3 Revisionskriterier...2
Laholms kommun Granskning av delårsrapport per
Laholms kommun 2016-10-12 Magnus Helmfrid, Anneli Carlsson och Sofie Gydell Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten
Ekonomisk rapport april 2019
TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2019-04-24 Kommunstyrelseförvaltningen 1 (3) Torstein Tysklind Ekonomichef 08-578 29730 torstein.tysklind@tyreso.se Diarienummer 2019/KS 0022 001 Kommunledningsutskottet
Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31
Delårsrapport För perioden 2012-01-01 2012-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2012-01-01-2012-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte
Granskning av delårsrapport per
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport per 2009-08-31 Motala kommun 2009-10-01 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5
Laholms kommun. Rapport från granskning av årsbokslut Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell
Laholms kommun Rapport från granskning av årsbokslut 2016 Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell Resultatanalys 30,6 Kommunens totala utfall i jämförelse med budget och föregående år (mnkr) 19,5 13,1
Vad har dina skattepengar använts till?
Vad har dina skattepengar använts till? Jan Bohman (s) kommunstyrelsens ordförande Åsa Granat kommundirektör Kommunens organisation Kommunfullmäktige Värdegrundsberedning Barn och bildningsnämnd Fritidsnämnd
Introduktion ny mandatperiod
Introduktion ny mandatperiod Kommunens ekonomi 9 januari 2019 Uppdrag Ekonomi Ekonomistyrning, kontroll Löpande redovisning, t.ex. leverantörsreskontra, kundreskontra, kassafunktion Upprättar månads- delårsrapporter
Granskning av delårsrapport 2015
Granskningsrapport Fredrik Ottosson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2015 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2
Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1
Motala kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5
Rapport avseende granskning av delårsbokslut per 2016-08-31 Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Innehåll 1. Inledning 1 2. Granskningens syfte 1 3. Delårsrapport 1 4. Ansvarig nämnd 1 5. Bedömning 2 6. Sammanfattning
Finansiell analys - kommunen
Finansiell analys - kommunen Vara kommuns årsresultat budgeteras till 6,2 mkr år, 11,1 mkr år, 11,6 mkr år och 11,8 mkr år. Nettoinvesteringarna år uppgår till 80,5 mkr inklusive beräknad ombudgetering
31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN
31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION
Ekonomisk översikt. Årets resultat. Kommunkoncernens resultat
Ekonomisk översikt Årets resultat Kommunens resultat (förändring av eget kapital) visar för verksamhetsåret 26 ett överskott om 12,5 Mkr, vilket är bättre än tidigare gjorda prognoser. Vännäs Bostäder
Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna
Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We
DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Datum Diarienummer KS 2018/0015 Joakim Nygren
Tjänsteutlåtande 1 (5) Delårsbokslut och prognos 2-2018 Ärende Kommunledningskontoret har upprättat förslag till delårsbokslut för första halvåret samt helårsprognos för 2018. Resultatet efter första halvåret
Uppföljning per 2006-03-31
Uppföljning per -03-31 Ekonomisk rapport Det budgeterade resultatet för år uppgår till +20 849. Uppföljningen per den 31 mars prognostiserar ett helårsresultat på +32 677. Nämnderna rapporterar totalt
Osby kommun Granskning av delårsrapport per
Osby kommun Granskning av delårsrapport per 2014-08-31 2014-10-01 Thomas Hallberg Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Osby kommun gjort en översiktlig granskning av
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Granskning av delårsrapport 2014 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 2 2.3 Revisionskriterier
Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev
Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Pajala kommun Conny Erkheikki Aukt rev mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2 3
Månadsbokslut mars 2013
2013-04-15 1 (9) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2012/156-040 Kommunstyrelsen Månadsbokslut mars 2013 Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar månadsbokslut för mars 2013. Sammanfattning Årsprognosen för årets
Delårsrapport 2 per augusti år 2017 för Norrtälje kommun, Kommunalförbundet Sjukvård och omsorg i Norrtälje, Tiohundra AB samt Norrtälje kommunhus AB
2017-10-16 KS 17-1456 Sid 1 av 5 Handläggare: Håkan Wahlgren Till Titel: Controller Kommunstyrelsens arbetsutskott E-post: hakan.wahlgren@norrtalje.se Delårsrapport 2 per augusti år 2017 för Norrtälje
Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun
Revisionsrapport* Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Oktober 2008 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Pär Månsson Certifierad kommunal revisor Auktoriserad revisor
Granskning av årsredovisning 2012 Kalix kommun
www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisonskonsult Granskning av årsredovisning 2012 Kalix kommun April 2013 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1.
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning
Tjänsteskrivelse Månadsuppföljning efter oktober 2011
KRISTINA DAHL SID 1/8 CONTROLLER KRISTINA.DAHL@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Månadsuppföljning efter oktober 2011 Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar informationen och godkänner
Vellinge kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per September Auktoriserad revisor
Vellinge kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2015-06-30 September 2015 Lars Starck Auktoriserad revisor Tobias Lundell Revisor Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen
Månadsrapport Piteå kommun januari september 2009
Datum -1-12 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1. Månadsrapport Piteå kommun januari september 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-sep jan-aug Prognos jan-dec Budget jan-dec 28 Intäkter 273
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Kalix kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2
En sammanfattning av årsredovisningen för 2014
Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket
Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31
Delårsrapport För perioden 2015-01-01 2015-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2015-01-01-2015-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte
Bokslutskommuniké 2016
Bokslutskommuniké 2016 Uppgifterna i bokslutskommunikén är preliminära och kan komma att ändras i den slutliga årsredovisningen. Landstingsfullmäktige behandlar den slutliga årsredovisningen i april 2017.
Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9
Granskning av delårsrapport per den 31 augusti 2006 KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Ansvarsavgränsning 2 4. Granskning 2 5. Revisionsmål 3 6. Granskningens
Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012
FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson
Översiktlig granskning av delårsrapport 2013
www.pwc.com/se Linda Yacoub Sofia Nylund Susanna Collijn Oktober 2013 Översiktlig granskning av delårsrapport 2013 Vaxholms stad Innehåll Syfte, revisionsfrågor, metod och avgränsning s. 3 Delårsrapportens
Bokslutskommuniké 2013
Bokslutskommuniké 2013 Uppgifterna i bokslutskommunikén är preliminära och kan komma att ändras i den slutliga årsredovisningen. Landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige behandlar den slutliga årsredovisningen
ÅRSREDOVISNING Kortversion KIL.SE
ÅRSREDOVISNING 2017 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2017 Så här använde vi skattepengarna och det här är på gång 2018. VIKTIGA HÄNDELSER 2017 Befolkningen ökade med 110 personer. Vecka
BOKSLUTSRAPPORT 2011
BOKSLUTSRAPPORT 2011 Resultat 16,0 mkr (2010: 40,1 mkr) Resultatmål 30,2 mkr (2010: 30,1 mkr) Avvikelse -14,4 mkr (2010: 10,0 mkr) Procent av skatteintäkter 0,9 % (2010: 2,5 %) Bokslutsrapporten presenterar
Bokslutskommuniké 2017
Bokslutskommuniké 2017 Uppgifterna i bokslutskommunikén är preliminära och kan komma att ändras i den slutliga årsredovisningen. Landstingsfullmäktige behandlar den slutliga årsredovisningen i april 2018.
Granskning av årsredovisning 2009
Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5
Månadsrapport Ekonomi och Personal. Nybro kommun Okt 2014
Månadsrapport Ekonomi och Personal Nybro kommun Okt 2014 Innehållsförteckning Ekonomi... 3 Driftsredovisning... 3 Driftsredovisning per område/förvaltning... 4 Investeringsredovisning... 6 Avtalstrohet...
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Pajala kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning
Finansiell analys kommunen
Finansiell analys kommunen Årets resultat budgeteras till 1, mkr och nettoinvesteringarna uppgår till 15,9 mkr varav ombudgetering 59,8 mkr. Årets resultat motsvarar 1,4 procent av skatteintäkter och generella
Granskning av delårsrapport 2015
Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2015 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund
Förutsättningar och omvärldsbevakning
Förutsättningar och omvärldsbevakning 2.1 HÅLLBARHETENS TRE DIMENSIONER Mål för god ekonomisk hushållning i Ale kommun ska medverka till att varje generation tar ansvar för sin konsumtion av kommunal verksamhet
Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström
Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2
Ystads kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning Daniel Lantz Auktoriserad revisor
Ystads kommun Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2016 Daniel Lantz Auktoriserad revisor Övergripande analys Ystad kommuns totala utfall i jämförelse med budget och föregående år (mnkr) 50,1 33,6
Simrishamns kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31. 16 oktober 2014. Certifierad kommunal yrkesrevisor
Simrishamns kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31 16 oktober 2014 Lennart Öhrström Auktoriserad revisor / Certifierad kommunal yrkesrevisor Malin Holm Paulcén Auktoriserad revisor
Dina pengar. Fakta ur Munkedals kommuns Årsredovisning
Dina pengar Fakta ur Munkedals kommuns Årsredovisning 2015 Kommunstyrelsens ordförande Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har lett kommunen under 2015. Årets resultat landar på ett litet
Granskning av delårsrapport 2014
Revisionsrapport Dennis Hedberg Hanna Franck-Larsson Micaela Hedin Granskning av delårsrapport 2014 Bollnäs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Syfte,
STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun
STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA i Robertsfors Kommun ... 8... 9... 9... 10... 11... 11... 11... 12... 12 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Attraktiv kommun med hög livskvalitet. KOMMUNFULLMÄKTIGES NYCKELFAKTORER
Granskning av delårsrapport 2017
Granskningsrapport Daniel Brandt Jonas Axelsson Remmi Gimborn Granskning av delårsrapport 2017 Melleruds kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa
Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige
Granskning av delårsrapport 2016
Revisionsrapport Rebecca Lindström Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Mönsterås kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning 1 2. Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland
Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning
Granskning av delårsrapport 2008
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål
Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén
Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2012 Götene kommun Hans Axelsson Carl Sandén mars 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2
Delårsrapport. Vilhelmina. Tertial Kommunstyrelsen, VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel:
Tertial 2 2018 Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 Innehållsförteckning 1 Kommuninformation... 3 2 Ekonomi... 3 2.1 Redovisningsprinciper...
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn 11 oktober 2011 Granskning av delårsrapport 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1
Årsredovisning för Linköpings kommun 2011
1 (6) Kommunledningskontoret 2012-03-13 Dnr KS Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSEN 1. Kommunstyrelsen bedömer att kommunens mål för god
Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)
VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv
Ekonomisk rapport per
Ekonomisk rapport per -10-31 Övergripande ekonomiska händelser Driftbudgetavräkning Det budgeterade resultatet för år uppgår till 27 134. Uppföljningen per den 31 oktober prognostiserar ett helårsresultat
Granskning av delårsrapport. Torsås kommun
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning
Bokslutskommuniké 2015
Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2015 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs