Tjänsteskrivelse 1 (55)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tjänsteskrivelse 1 (55)"

Transkript

1 Tjänsteskrivelse 1 (55) Dnr KFKS 2007/560 Kommunfullmäktige Årsredovisning 2008 Förslag till beslut Kommunfullmäktige noterar till protokollet årsredovisning 2008 för Nacka kommun. Sammanfattning Årets resultat blev 194 mkr vilket var en förbättring jämfört med 2007 (124 mkr) och jämfört med budget (133 mkr). Det goda resultatet beror till stor del på gynnsam försäljning av tomträtter där realisationsvinsterna inbringade 126 mkr jämfört med budgeterade 12 mkr. Årets balanskravsresultat blev 62 mkr vilket var en försämring jämfört med 2007 (118 mkr) och jämfört med budget (111 mkr). Det försämrade resultatet beror i huvudsak på ett försämrat skattenetto -38,4 mkr på grund av minskade skatteintäkter, på att nämnder och verksamheter redovisade en avvikelse på -12,1 mkr i jämförelse med budget, varav nedskrivning av Fisksätra marincenter ingår med -15,0 mkr. Skattenettot ökade 2008 med 6,4 % (8,5 % 2007) och bruttokostnaderna ökade med 7 % (7 % 2007). Det ekonomiska resultatet för kommunen totalt är positivt men den samlade bedömningen är att kommunen har brister när det gäller god ekonomisk hushållning. Det övergripande målet kommunalekonomi i balans, som väger tungt i bedömningen, har brister dels på grund av att det tyngsta finansiella nyckeltalet resultatandel inte uppnås, dels på grund av att flera nämnder inte har en budget i balans. Nettoinvesteringarna blev 380,4 mkr, vilket var en ökning med 46 mkr jämfört med 2007 och med 241 mkr jämfört med En förutsättning för att kunna hålla en låg skatte- och avgiftsnivå är att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt och håller fastställd kvalitet. Prognosen för pekar på negativa resultat när samtliga realisationsvinster har exkluderats. Detta innebär en ökad fokusering på kostnadseffektivitet. Den totala sjukfrånvaron minskade från 8,6 till 7,9 procent av överenskommen arbetstid. Av detta stod långtidsfrånvaron (över 59 dagar) för 4,3 procent och korttidsfrånvaron för 3,6 procent. Den rehabiliteringskedja i sjukförsäkringen som införts för att effektivisera rehabiliteringsprocessen och ta tillvara arbetsförmågan hos medarbetare med restarbetsförmåga kommer att leda till minskade sjuktal. Stadsledningskontoret Lennart Jonasson Stadsdirektör Hans Nyström Ekonomidirektör Bilaga 1 Övergripande mål och strategiska mål. Bilaga 2 Övergripande mål, strategiska mål samt nyckeltal finns på Stadsledningskontoret Postadress Besöksadress Telefon E-post Nacka kommun Nacka Växel Direkt Mobil Fax jrk@nacka.se Organisationsnummer

2 Nacka kommun 2 (55) Innehåll Politisk styrning och organisation... 3 Förvaltningsberättelse... 5 Omvärldsanalys... 5 Ekonomisk analys kommunen... 5 Nackakoncernen sammanställd redovisning Nämndernas analys Kommunstyrelsen Nacka Partner Förskola, Fritid & Skola Nacka Seniorcenter Kultur Nacka Sociala Stödresurser Räddningstjänsten Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Velamsundsstyrelsen Överförmyndarnämnden Tekniska nämnden Fritidsnämnden Kulturnämnden Social- och äldrenämnden Utbildningsnämnden Ekonomiska tabeller Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Driftredovisning Investeringsredovisning Noter Tillämpade redovisningsprinciper Personalredovisning Bilaga 1 Övergripande mål och strategiska mål... 52

3 Nacka kommun 3 (55) Politisk styrning och organisation Figur 1 Mandat Summa Majoritet 38 Opposition Moderata samlingspartiet 29 Socialdemokraterna 13 Folkpartiet 7 Miljöpartiet 4 Kristdemokraterna 2 Vänsterpartiet 2 Centerpartiet 2 Nackalistan 2 Sverigedemokraterna 0 Övriga partier 0 Nacka kommuns organisation består av tre delar: den politiska organisationen, myndighets- och huvudmannaorganisationen samt produktionsverksamheten. Den politiska organisationen beslutar om övergripande mål, strategiska mål och fördelning av resurser. Myndighets- och huvudmannaorganisationen arbetar med kommunens myndighetsuppgifter samt att utveckla och följa upp den verksamhet som nämnderna har beslutat om. Inom produktionsverksamheten finns huvuddelen av kommunens medarbetare. De arbetar inom olika resultatenheter inom verksamhetsområdena förskola och skola, kultur och bibliotek, teknik, fritid, äldreomsorg och individ- och familjeomsorg. Här finns också kommunens interna service. Produktionsverksamheterna arbetar under konkurrens. Figur 2 Styrmodellen i Nacka utgår från kommunfullmäktiges vision om öppenhet och mångfald samt grundläggande värdering om förtroende och respekt för människors kunskap, förmåga och vilja att ta ansvar. Visionen och värderingen ska genomsyra allt som görs i kommunen, varje beslut som fattas, vare sig det handlar om övergripande frågor som samhällsplanering eller möte mellan personal i hemtjänsten och den enskilde medborgaren.

4 Nacka kommun 4 (55) Kommunen har fyra styrprinciper och en mål- och resultatstyrningsmodell med åtta övergripande mål. Figur 3 I 8 kap 1 kommunallagen finns ett nationellt mål om God ekonomisk hushållning. Varje kommun ska själv definiera innebörden. För att skapa förutsättningar för god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan mål, resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Nacka definierar därför god ekonomisk hushållning som en sammanvägd bedömning av perspektiven verksamhetsresultat och insatta resurser enligt nedan. Kommunens åtta övergripande mål delas in i de två perspektiven verksamhetsresultat och insatta resurser. De åtta övergripande målen samt nämndernas strategiska mål beslutas årligen av kommunfullmäktige. De finansiella målen, vilka ingår i det övergripande målet Kommunal ekonomi i balans, har stor tyngd vid bedömningen av god ekonomisk hushållning. Figur 4 God ekonomisk hushållning Verksamhetsresultat Övergripande mål God kommunal service Starkt medborgarinflytande Stor valfrihet God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling Trygg och säker kommun Nämndernas och verksamheternas strategiska mål Insatta resurser Övergripande mål Effektivt resursutnyttjande Lägsta möjliga skattesats och påverkbara avgifter Kommunal ekonomi i balans Varje nämnd analyserar och utvärderar måluppfyllelse av strategiska mål, utfall av nyckeltal och vidtagna åtgärder. Varje nämnd gör årligen en väsentlighets- och riskanalys där väsentliga områden identifieras. Målnivåer sätts också för nyckeltalen, vilka beslutas av nämnden själv. De strategiska målen och nyckeltalen följs upp och åtgärder sätts in om målnivåerna inte är uppfyllda. För att få en bild av hur väl verksamheten bedrivits bedöms nulägen enligt figuren nedan. Figur 5 Läge Bra Kriterier för nulägesbedömningar Resultaten för nyckeltalen ligger sammantaget under fastställda målnivåer. Resultaten är inte styrkta med utfall för fastställda nyckeltal. Resultatutvecklingen är negativ över tid. Resultatet för nyckeltalen uppfyller sammantaget fastställda målnivåer. Resultaten är styrkta med utfall för fastställda nyckeltal. Resultaten av nyckeltalen överstiger sammantaget fastställda målnivåer Resultatutvecklingen för nyckeltalen är positiv över tid (minst 2 år). Resultaten för nyckeltalen är externt jämförbara.

5 Nacka kommun 5 (55) Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys Sveriges BNP minskade med 0,2 % Efter successivt försämrade tillväxttal i början på året föll tillväxten kraftigt under hösten med negativa siffror för både kvartal 3 och 4. Den negativa utvecklingen i Sverige följer den europeiska trenden och utvecklingen i USA. Under hösten tilltog den finansiella krisen som utlöstes av Lehman Brothers fall, vilket skapade oro och misstro i det europeiska finansiella systemet där likviditeten på penningmarknaderna föll drastiskt. Efter att ha höjt styrräntan till 4,75 i september sänkte riksbanken räntan i flera steg ner till dagens nivå på 1 procent. Under 2009 förväntas räntan sänkas ytterligare. I takt med sämre tillväxtsiffror har skatteunderlagsprognoserna reviderats ned och bidrar till att kommunsektorns resultat blir lägre 2008 jämfört med tidigare år som varit goda. För 2009 och 2010 försämras resultaten successivt eftersom konjunkturen försämras. Arbetslösheten förväntas öka kraftigt uppemot 8-9 procent. Nackas befolkning ökade 2008 med 1358 invånare. Befolkningsprognosen för 2009 uppgår till invånare, 2010 till invånare. Befolkningsutvecklingen 2008 var drygt 200 färre än budget. Orsaken till avvikelsen från befolkningsprognosen är främst att antal färdigställda lägenheter och småhus var färre än vad som antagits. Figur 6 Figur 7 Källa SCB Källa SCB, beräkningar Mål & Budget gjorda för budgetårets befolkning. Ekonomisk analys kommunen Resultat God ekonomisk hushållning Det ekonomiska resultatet för kommunen totalt är positivt men den samlade bedömningen är att kommunen har brister när det gäller god ekonomisk hushållning. Det övergripande målet kommunalekonomi i balans, som väger tungt i bedömningen, har brister dels på grund av att det tyngsta finansiella nyckeltalet resultatandel inte uppnås, dels på grund av att flera nämnder inte har en budget i balans. Årets resultat blev 194 mkr vilket var en förbättring jämfört med 2007 (124 mkr) och jämfört med budget (133 mkr). Det goda resultatet beror till stor del på gynnsam försäljning av tomträtter där realisationsvinsterna inbringade 126 mkr jämfört med budgeterade 12 mkr. Årets balanskravsresultat blev 62 mkr vilket var en försämring jämfört med 2007 (118 mkr) och jämfört med budget (111 mkr). Det försämrade resultatet beror i huvudsak på ett försämrat skattenetto -38,4 mkr på grund av minskade skatteintäkter, på att nämnder och verksamheter redovisade en avvikelse på -12,1 mkr i jämförelse med budget varav nedskrivning av Fisksätra marincenter ingår med -15,0 mkr.

6 Nacka kommun 6 (55) Figur 8 Stor valfrihet Kommunens övergripande mål Verksamhetsresultat Insatta resurser Starkt medborgarinflytande Lägsta möjliga skattesats och påverkbara avgifter Kommunal ekonomi i balans God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling Trygg och säker kommun God kommunal service Effektivt resursutnyttjande Balanskravet Balanskravet innebär att om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna, ska det negativa resultatet regleras och det redovisade egna kapitalet enligt balansräkningen återställas under de närmast följande tre åren. Fullmäktige antar i så fall en åtgärdsplan för hur återställandet ska ske. Beslut om reglering ska fattas senast i budgeten det tredje året efter det år då det negativa resultatet uppkom. Om fullmäktige har beslutat att en sådan reglering inte ska ske, ska skälen till beslutet anges. Upplysning skall också lämnas om hur tidigare räkenskapsårs negativa resultat har reglerats. Syftet är att ge förutsättningar för en långsiktig, stabil ekonomisk utveckling. Nacka är en tillväxtkommun och exploateringsverksamheten är av löpande varaktig karaktär. Verksamheten betraktas därför som en kärnverksamhet. Kommunens bedömning har varit att vinst vid försäljning av exploateringsverksamhet kan klassificeras som en rörelsevinst och därmed inräknas i balanskravet. Balanskravsresultatet för perioden uppgick till +181 mkr. När resultatet för alla realisationsvinster har exkluderats för perioden var resultatet negativt -6,2 mkr. Prognosen för pekar på negativa resultat när samtliga realisationsvinster har exkluderats. Detta innebär en ökad fokusering på kostnadseffektivitet. Figur 9

7 Nacka kommun 7 (55) Figur 10 Balanskravsresultat Summa -72,8-49,5-96,6 86,5 133,6 117,9 61,9 181 Resultat exklusive alla realisationsvinster ,8-68,8-149,2 50,7 103,6 100,4 49,9-6,2 Finansiella nyckeltal Det övergripande målet kommunal ekonomi i balans mäts genom tre finansiella nyckeltal resultatandel, förändring av soliditet (inklusive ansvarsförbindelser pensionsförpliktelser) samt finansiering av nettoinvesteringar. Nyckeltalet för resultatandel bedöms väga lika tungt som de två andra nyckeltalen tillsammans. Figur 11 Finansiella nyckeltal Målnivå 2008 Utfall Resultatandel (Årets resultat, exklusive alla realisationsvinster, i relation till skattenettot), % 2,5 1,5 Förändring soliditet, inklusive ansvarsförbindelser, % 3,0 5,3 Finansiering av nettoinvesteringar (Summan av avskrivningar och årets resultat minus nettoinvesteringar), mkr Resultatandelen Resultatandelen uppgick 2008 till 1,5 % och understeg målnivån på 2,5 %. Resultatandelen för 2009 respektive 2010 indikerar -0,4 % respektive -1,9 %. Resultaten innebär avsteg från en stabil, långsiktig ekonomisk utveckling. Figur 12 Förändring av soliditeten Förändring av soliditeten uppgick till 5,3 % främst beroende på en gynnsam försäljning av tomträtter. Målnivån på 3,0 % uppnåddes. Figur 13

8 Nacka kommun 8 (55) Finansiering av nettoinvesteringar Målnivån avseende finansiering av nettoinvesteringar är -50 mkr. Utfallet uppgick till -43 mkr. Det betyder att det finansiella målet uppnåddes. Investeringar Bruttoinvesteringarna uppgick till 557,2 mkr och inkomsterna uppgick till 176,8 mkr. Försäljning av anläggningstillgångar uppgick till 156,8 mkr varav bl.a. friköpta tomträtter på 132,9 mkr samt markförsäljning 12,4 mkr. Nettoinvesteringarna blev därmed 380,4 mkr vilket är en ökning med 46 mkr jämfört med 2007 och med 241 mkr jämfört med De största investeringsutgifterna avsåg gator, vägar, mark, skollokaler, särskilda boenden och vatten och avlopp. Projekt med stora nettoutgifter var renoveringen av Ektorpshemmet (53,3 mkr), förskola/grundskola i Södra Boo (28,7 mkr) samt förnyelseprojekt Lilla Björknäs etapp 2 (26,4 mkr). Figur 14 Investeringar per verksamhet, mkr Inkomster Gator, vägar, park 23 16,1 8,6 Mark, exploatering 95,4 37,2 167,1 Vatten och avlopp 0,3 1,3 0,6 Övrigt 1,6 1,1 0,5 Summa inkomster 120,3 55,7 176,8 Utgifter Gator, vägar, mark -114,5-178,5-194,5 Skollokaler, inventarier -43,2-49,6-88,2 Förskolelokaler, inventarier -10,9-28,6-28,3 Idrotts- och fritidsanläggningar, inventarier -28,9-20,6-14,0 Kulturlokaler -6,0-2,5-12,5 Ålderdomshem, hemtjänstlokaler, dagcenter -4,3-40,4-81,4 Vatten och avlopp -24,0-38,0-80,4 Administrativa system -3,0-9,3-17,8 Inköp av aktier ,2 Övrigt -24,9-22,6-31,9 Summa utgifter -259,7-390,1-557,2 Totalt nettoinvesteringar -139,4-334,4-380,4 Pensionsförpliktelser Sedan 1998 redovisas Nacka kommuns pensionsskuld enligt den s.k. blandmodellen. Den innebär att den större delen av kommunens pensionsåtaganden tas upp som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Utbetalning av pensionsförmåner redovisas som kostnader i resultaträkningen. Ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser är därför viktig att beakta i bedömningen av kommunens ekonomi eftersom dessa pensionskostnader redovisas i resultaträkningen först samma år som pensionsutbetalningarna sker. Stora pensionsavgångar väntar den närmaste framtiden med ökade utbetalningar som följd. I not 23 redovisas ansvarsförbindelsen, år 2008 med 1 492,5 mkr (2007; 1 472,9 mkr). Fr.o.m. år 2007 finns nya riktlinjer för pensionsskuldsberäkning (RIPS07) beslutade av Sveriges kommuner och landsting. Jämfört med den tidigare beräkningsmodellen innebär förändringarna att livslängdsantaganden har ändrats och att diskonteringsräntan har sänkts. Detta gör att pensionsskulden totalt sett ökar. Hela pensionsåtagandet återlånas i verksamheten. Pensioner intjänade från år 1998, inkl. finansiell kostnad och löneskatt redovisas som avsättning. År 2008 uppgick avsättningen till 190,7 mkr (2007; 165,0 mkr). Se not 19. Fr.o.m. år 2000 betalar kommunen även pensionsavgift för avgiftsbestämd ålderspension. Arbetstagarnas pensionsbehållning för 1998 och 1999 utbetalades som pensionsavgift för avgiftsbestämd ålderspension under år Den avgiftsbestämda ålderspensionen redovisas som upplupen kostnad

9 kr Nacka kommun 9 (55) under kortfristiga skulder. Utifrån de uppgifter som registrerats hos KPA beräknas den år 2008 till 63,3 mkr inkl. löneskatt (2007; 60,7 mkr). Skatter Kommunens skattenivå var 2008 och 2007 den 6:e lägsta i landet var skattenivån den 8:e lägsta i landet ligger kommunen fortfarande på den 6:e lägsta skattenivån. En förutsättning för att kunna hålla en låg skatte- och avgiftsnivå är att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt och håller fastställd kvalitet. Figur Nackas skattesats Skattenettot, där även statsbidrag, fastighetsavgift och utjämning ingår, ökade 2008 med 6,4 %. Motsvarande ökning 2007 var 8,5 %. Kostnader Verksamhetens bruttokostnader ökade 2008 med 7 %, vilket var samma ökningstakt som När Nackas totala nettokostnader 2007 jämförs med nettokostnader för riket och med de kommuner som är strukturellt mest likartade framgår att Nacka hade lägre kostnader. Möjliga förklaringar kan vara skillnader i ambitionsnivå, kvalitet, effektivitet, skattesats, avgiftsnivå m.m. eller opåverkbara strukturella skillnader. Figur 16 Borgensförbindelser Borgensförbindelserna uppgick till 24,8 mkr vilket är en minskning från 26,2 mkr Kommunen har åtagit sig förlustansvar på egnahemslån med statlig kreditgaranti. Nya lån med statlig kreditgaranti beviljas inte. Kommunfullmäktige beslutade 1977 att teckna borgen såsom för egen skuld för Nacka Energi AB:s pensionsåtaganden enligt det av bolaget antagna pensionsreglementet. Övriga borgensförbindelser avser borgen för föreningar. Sammantaget bedöms risken vara låg att kommunens måste uppfylla sina borgensåtaganden.

10 Nacka kommun 10 (55) Figur 17 Nackakoncernen sammanställd redovisning Enligt den kommunala redovisningslagen ska årsredovisningen omfatta en sammanställd redovisning (koncernredovisning). Syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en helhetsbild av kommunens ekonomi och åtaganden. I de ekonomiska tabellerna redovisas för två år dels uppgifter för kommunen dels för Nackakoncernen. Nackakoncernen benämns koncernen i tabellerna. Nackakoncernen omfattar kommunen samt Stadshuskoncernen. Stadshuskoncernen Stadshuskoncernen omfattar Nacka Stadshus AB och Nacka Energi AB. Nacka Stadshus AB är ett av Nacka kommun helägt bolag. Nacka Stadshus AB bedriver ingen egen verksamhet utan förvaltar aktier i det helägda dotterbolaget Nacka Energi AB. Årsredovisningar för Nacka Stadshus AB samt Nacka Energi AB år 2008 redovisas i särskilt ärende till kommunfullmäktige KFKS 2009/71. NEAB bedriver elnätverksamhet samt sidoordnad verksamhet, främst nätadministrativa tjänster. Årets resultat efter skatt uppgick till 10 mkr. Den sidoordnade verksamheten svarade för 2,1 mkr av resultatförbättringen. Orsaken till resultatförbättringen var främst en ökad kundstock och tilläggsuppdrag inom befintliga ramavtal. Resultatförbättringen motsvarar föregående års resultatförsämring. Under de närmaste åren kommer fokus för NEAB att ligga på fortsatt utveckling och effektivisering av såväl nätverksamheten som den sidordnade verksamheten. Bruttoomsättningen var 133 mkr. Balansomslutningen var 224 mkr och soliditeten (inklusive överavskrivningar minus uppskjuten skatteskuld) 52 procent. Rörelseresultatet var 22,7 mkr (2007;9,3 mkr), vilket var 13,3 mkr högre än år Resultatförbättringen beror på att föregående år belastades verksamheten med kostnader för nytt mätsystem och för upprustning av en fördelningsstation. Årets resultat efter skatt uppgick till 10 mkr (2007;10 mkr). År 2008 blev, trots två avbrott i högspänningsnätet som orsakade mer än timslånga avbrott för totalt ca 3400 kunder, ett bra år med avseende på leveranskvalitet med en genomsnittlig avbrottstid som understeg det fastställda målet på 10 minuter. Den genomsnittliga avbrottstiden per kund, det så kallade SAIDI-begreppet, vilket rapporteras till Energimarknadsinspektionen, blev för helåret ,3 (2007; 1,0) minuter för oplanerade avbrott samt 2,5 (2007; 1,0) minuter för planerade avbrott. NEAB lämnar ett årligt koncernbidrag till NSAB. Koncernbidraget för 2008 uppgår till 14 mkr. För 2008 innebär detta att en skattekostnad på 3,9 mkr neutraliseras. Koncernbidraget som förs vidare till kommunen uppgår till 14 mkr. Det består dels av utdelning, 7,7 mkr dels av ränta, 6,3 mkr. Detta är i överensstämmelse med kommunfullmäktiges beslut i Mål & Budget.

11 Nacka kommun 11 (55) Nämndernas analys Verksamhetsresultatet för nämnderna bedöms sammantaget vara. Insatta resurser för nämnderna bedöms sammantaget ha brister. Nämnder och verksamheter redovisar sammantaget en avvikelse på -12,1 mkr i jämförelse med budget. Figur 18 Nämndernas och verksamheternas strategiska mål Verksamhetsresultat Insatta resurser Nämnderna totalt Kommunstyrelsen varav kommunal produktion Nacka Partner Förskola, Fritid & Skola Nacka Seniorcenter Kultur Nacka Sociala Stödresurser Räddningstjänsten Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Velamsundsstyrelsen Överförmyndarnämnden Tekniska nämnden Fritidsnämnden Kulturnämnden Social- och äldrenämnden Utbildningsnämnden Kommunstyrelsen har en avvikelse mot budget på -29,6 mkr. Stadsledningskontorets avvikelse beror på personalvakanser, ej förbrukade projektmedel samt senarelagd arbetsmiljöutbildning. Fastighetskontoret redovisar ett överskott på +1,1 mkr vilket främst beror på lägre kostnader för köpt värme, olja och el. Inom markförvaltningen redovisas en negativ avvikelse på -16,3 mkr varav 15,0 mkr beror på

12 Nacka kommun 12 (55) nedskrivning med FMC (Fisksätra marincenter) och -1,3 mkr beror på att årets försäljning av tomträtter medfört minskade intäkter. Produktionsverksamheternas avvikelse uppgår totalt till -17,1 mkr. Nacka Seniorcenters negativa resultat på -9,9 mkr beror på omstrukturerad hemtjänstverksamhet -4,1 mkr, avveckling av Bikupan -3,1 mkr samt högre personalkostnader. De högre kostnaderna beror främst på hög sjukfrånvaro samt hög löneutveckling inom Kommunals avtalsområde. Verksamheten Sociala Stödresursers negativa avvikelse 5,6 mkr beror på minskade intäkter för personlig assistans; försäkringskassan ersätter inte längre anordnare för omställningskostnader när kunder avlider eller vistas på sjukhus, högre lönekostnader samt färre uppdrag för Stöd och Hälsa. Avvikelsen inom Kultur Nacka 4,0 mkr finns främst inom den verksamhet som riktas till förskolor och skolor samt inom musikskolan. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden avvikelse på -0,6 mkr beror på högre kostnader för nämndverksamheten än vad som budgeterats. Tekniska nämndens avvikelse mot budget på -2,7 mkr beror på överbudgeterade externa intäkter för falsklarm, ökade kostnader i samband med avstängning av Dalkarlsängen, Bootippen, belysningskostnader som avser tidigare år bokfördes 2008, projektmedel har inte nyttjats fullt ut, VA-verkets intäkter var lägre än budgeterat samt att Avfallsverket hade lägre kostnader för entreprenörsavtal. Kulturnämnden avvikelse om -5,9 mkr beror på fler prestationer för biblioteken (besök, utlån, öppettimmar) och fler elevplatser i musikskoleverksamheten än vad som budgeterats. Utbildningsnämndens avvikelse är -14,8 mkr. Störst underskott är inom checkramen, - 9,7 mkr, vilken baserar sig på befolkningsprognos och förväntad efterfrågan. Alla elever har inte utnyttjat möjligheten till karriärvägledning. Det stora underskottet för likvärdighetsgarantin, - 8,7 mkr, finns framför allt inom förskoleverksamheten, vilket framför allt beror på att barnens funktionsnedsättningar och svårigheter har ökat. Dessutom har kostnaderna för modersmålsstöd i förskoleverksamheten och förskoleklassverksamheten ökat markant. Nämnd-, myndighets- och huvudmannakostnader har ett överskott som till största delen beror på att datautvecklings- och datasystemkostnader varit lägre än budgeterat. Den särskilda forskningssatsningen har startat under året och avsatta medel har inte förbrukats fullt ut. Kommunstyrelsen Verksamhetsresultat Nacka rankas som 4:a i Svenskt Näringslivs mätning, Bästa Näringsklimat. Nöjd Kund Index visade sämre värden för serveringstillsyn och bygglov. Aktiviteter pågår för att förbättra handläggningen. Kommunens egen kundenkät visar på förbättringar. Samtidigt visar Fastighetsägarnas årliga mätning att fastighetsklimatet i Nacka fortsatt rankas ganska lågt. Interna mätningar av miljö- och marktillsyn redovisar goda siffror. Uppföljningen av nyckeltalen för målet, Rättssäker kommunal verksamhet, visar brister främst när det gäller möjligheten för andra än de som varit med i beslutsprocessen, att förstå vad ärendena handlar om och motiven bakom besluten. Ärendebeskrivningarna återger i hög grad vad tjänstemännen har tyckt i ärendet, inte vilka bedömningar nämnden har gjort som grund för beslutet. Det är bara den som kan kommunens organisation och sätt att fatta beslut som förstår hur detta hänger ihop. Ansvaret för att protokollen är begripliga för medborgarna ligger på ordförandena i nämnderna. Delegationsbeslut uppfyller i hög grad kraven på att vara motiverade, men inom delar av organisationen bör dock dokumentmallarna ses över. Nästan undantagslöst har beslut som har överklagats med laglighetsprövning stått sig vid överprövningen. Detta visar att kommunen strukturellt har en fungerande beslutsprocess och att besluten vilar på en laglig grund. I ärenden som utgör myndighetsutövning mot enskild har sex procent av de överklagade besluten enligt socialtjänstlagen ändrats och 27 procent enligt plan- och bygglagen. Samman-

13 Nacka kommun 13 (55) taget med de fall av laglighetsprövning som har förekommit bedöms det totala antalet ändrade beslut inte ligga över målnivån. Kopplat till det strategiska målet, IT ska vara till stöd för verksamheten o utveckling av service till medborgarna, bedöms läget vara bra trots att utfall saknas för nyckeltalen. Under 2009 kommer ITsäkerheten att följas upp som en kontrollpunkt och mer riktade metoder för mätning av personalens uppfattning om IT kommer att genomföras. Utfallen för nyckeltalen som gäller kommunens webbplats visar en försämring jämfört med Samtidigt kan konstateras att kommunens webbplats har fått flera erkännanden för både sin information och möjligheterna att utföra tjänster. Kommunen ligger även långt fram när det gäller medarbetarnas användning av IT. Kommunens nya hemsida lanserades den 1 december Det nya intranätet kommer att lanseras under Kommunens nya ärendeoch dokumenthanteringssystem håller på att införas. Sammantaget innebär detta under 2009 en tydligare och mer tillgänglig information för både medborgare och anställda. Utfallen för nyckeltalen till målet, God service, bra bemötande o hög tillgänglighet i alla externa och interna kontakter, är klart sämre än målnivåerna för andel telefonsamtal som möts av beskedet att det finns telefontider eller träffas säkrast och för andel skickade e-post som har korrekt signatur. Utfallet 53 % ligger långt under målnivån för andelen personer som lämnat meddelande i röstbrevlåda och som blivit uppringda inom två arbetsdagar. Här krävs förbättringar. Utfallet för frågor som besvaras inom fem dagar är i nivå med målet. Utfallet är väsentligt bättre än fyra jämförelsekommuners resultat. Under 2009 kommer arbetet med att utveckla Kontaktcenters service att fortsätta och en gemensam modell för att hantera synpunkter, klagomål och felanmälningar från medborgarna att införas. Uppföljningen av målet, Kommunen ska arbeta för en minskad klimatpåverkan, bedöms vara. Halten av koldioxid är på väg ner i Nacka. Orsakerna är bl.a. utbyggnad av fjärrvärme, ersättning av oljepannor, övergång till större inslag av biobränsle och övergång till miljöfordon. Övergången till grönt resande har gått förhållandevis bra. Introduktionen går emellertid något långsammare än vad som planerats. Kommunen har tagit ett helhetsgrepp på det transportarbete som kommunen finansierar genom bilpool, övergång till fossilfria drivmedel, subventionering av stadshusets kollektivtrafikresor samt klimatanpassade transporter. Övergången till samordnade godstransporter har tagit något längre tid än beräknat därför att fler kommuner anslutit sig till Nackas upphandling. Uppfyllelsen av målet, Stadsbyggnadsprocessen ska vara effektiv (väl fungerande infrastruktur och goda livsmiljöer), bedöms vara. Under 2008 har ca 50 stadsbyggnadsprojekt avslutats, 75 % av dessa har slutredovisats till berörd nämnd och i ekonomisystemet. Målnivån för nyckeltalet genomsnittlig kalendertid har inte uppnåtts på grund av många äldre projekt. Under 2009 kommer det bli möjligt att följa upp andelen genomförda planer/program enligt beslutad tidplan med införandet av ett nytt projektuppföljningsverktyg. Genom införande av en ny arbetsmodell för stadsbyggnadsprojekt (NYAST) och tillhörande IT-stöd för styrning och uppföljning av projekten kommer tiderna att kunna mätas. Genom satsningar på att presentera planer och projekt på ett mer begripligt och åskådligt sätt kommer den externa kommunikationen att förbättras. En översyn kommer att göras av samtliga kund undersökningar för att utveckla befintliga och nya undersökningar av stadsbyggnadsprocessen. Det förefaller som att öppnandet av Södra länken (utan kollektivtrafik) och den allmänna ekonomiska utvecklingen har bidragit till att bilresandet ökat på bekostnad av kollektivtrafiken och gång- cykeltrafiken. Omfattande planeringsaktiviteter pågår för att förbättra förutsättningarna för kollektivtrafiken i Nacka; Danvikslösen, modernisering av Saltsjöbanan, "Kollektivtrafik Ost", FÖP Centrala Nacka, bussterminal i Orminge, ny Skurubro, påfartsramper för befintlig Skurubro, Östlig förbindelse etc. Genomförandet tar tid och dessa åtgärder kommer inte att bidra till någon ökad kollektivtrafikandel eller minskat bilresande de närmaste 5-10 åren. Åtgärder som styr och påverkar beteendet krävs för att öka andelen som reser kollektivt. Uppfyllelsen av målet, Förutsättningar ska skapas för en god folkhälsa åt alla, bedöms vara. Den senaste folkhälsorapporten visar att fallolyckor drabbar en lägre andel av de som är över 80 år i Nacka jämfört med Stockholms län. De brett inriktade åtgärder som har satts in inom socialtjänsten och kommunens folkhälsoarbete har gett resultat. För att komma till rätta med den ökande övervikten

14 Nacka kommun 14 (55) bland barn och ungdomar i Nacka har ett brett spektrum av åtgärder satts in. Bland annat har utbudet i skolkafeteriorna ändrats. Den fysiska aktiviteten har ökat bland annat genom en tävling "Gå och cykla till skolan" Trenden med en årlig ökning av antalet överviktiga barn har åtminstone tillfälligtvis hävts. Trots ett aktivt brottsförebyggande arbete och ett flertal trygghetsskapande insatser kan konstateras att målet, Nacka ska vara tryggast och säkrast av alla kommuner, inte har uppnåtts. Insatserna mot bland annat klotter bedöms som framgångsrika. För att få ytterligare ett mått på det brottsförebyggande arbete har några externa samarbetspartners intervjuats som också har erfarenhet från andra kommuners brottsförebyggande verksamhet. Utfallet blev 3,5 på en skala 1-5. Ett fortsatt utvecklingsarbete bedöms som angeläget. Insatta resurser De nyckeltal som föreslagits för att konkretisera det strategiska målet om en aktiv markpolitik har ännu inte definierats och analyserats tillräckligt väl. Metodiken för datainsamling behöver utvecklas. Genom förbättrade prognoser över befolkningsutveckling och långsiktiga behov inom "skola, vård och omsorg" kommer ett bättre underlag finnas för att lokalisera och reservera mark för den kommunalt finansierade servicen. De stora trafikprojekten kommer också kräva strategiska markförvärv. För att skapa en god livsmiljö och en hållbar utveckling behöver en stärkt översiktsplanering understödjas av en aktiv markpolitik. För att undersöka potentiella lägen för kommunal service och annan utbyggnad pågår en markinventering av Fastighetskontoret i samarbete med Miljö & Stadsbyggnad. Med utgångspunkt i kommunens översiktsplan och detaljplan kommer ett förslag till en långsiktig markplanering att utarbetas. Ett projekt har påbörjats för att jämföra kommunens lokalkostnader med jämförbara verksamheter och beräknas bli klart under mål- och budgetprocessen inför Nyckeltalet om positiv kapitalåtervinning mäter byggnadskapitalets långsiktiga värde och säkerställer att det inte urholkas. Planering och projektering ligger i stort i fas med efterfrågade behov av lokaler. Osäkerheter vad gäller befolkningsutveckling och skolval gör att beredskapen bör öka ytterligare för att uppnå en effektivare lokal- och bostadsförsörjning. Det strategiska målet, Nacka kommun är en attraktiv arbetsgivare med kompetenta, engagerade och friska medarbetare, är på god väg att uppnås. Läget bedöms vara. Utfallet på samtliga nyckeltal som följs upp via medarbetarenkäten ligger på en mycket god eller god nivå och samtliga nyckeltal har förbättrats. Jämförelsetal med andra organisationer visar att måluppfyllelsen är högre för alla nyckeltal som går att jämföra utom för nyckeltalen som följer upp frisktal och total sjukfrånvaro. Fördjupade analyser av resultaten kommer att ligga till grund för den gemensamma arbetsgivarstrategin som är under utveckling. Området personlig arbetssituation är det enda område där Nacka ligger under jämförbara organisationers resultat (60 jämfört med 62). Andelen medarbetare som blivit utsatta för mobbning och andelen medarbetare som är utsatta för sexuella trakasserier är relativt låg och i nivå med jämförbara organisationer. Området är ett nolltoleransområde och är därför ett utvecklingsområde. Den totala sjukfrånvaron har under året minskat från 8,8 till 7,9 procent men ligger över målnivån på 7 %. Det är främst den långa sjukfrånvaron, 91 dagar eller mer som har minskat från 4,7 till 4,0 procent. Den rehabiliteringskedja i sjukförsäkringen som införts för att effektivisera rehabiliteringsprocessen och ta tillvara arbetsförmågan hos medarbetare med restarbetsförmåga kommer att leda till minskade sjuktal. För vissa sjukskrivna planeras en mer aktiv samverkan med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen som en del av ArbetslinjeN (tidigare kallat FFFN, Fler Friska Företagsamma Nackabor). Det strategiska målet, Våra ledare inspirerar och leder för att med tydlig målinriktning skapa framgång och stolthet, är på god väg att uppnås. Läget bedöms vara. Utfall på samtliga nyckeltal som följs

15 Nacka kommun 15 (55) upp via medarbetarenkäten ligger på en mycket god eller god nivå och har förbättrats väsentligt. Måluppfyllelsen är högre för de två nyckeltal som går att jämföra med andra organisationer. Kommunstyrelsen redovisar ett resultat för 2008 om totalt -120,3 mkr, vilket är 29,6 mkr sämre än budget. Negativa avvikelser mot budget redovisas för markförvaltningen (-16,3 mkr) samt produktionsverksamheterna (-17,1 mkr). Kommunfullmäktiges verksamhet redovisar ett positivt resultat om 0,2 mkr inom verksamheten revision, extra revisionstjänster utöver avtal har inte utförts. Kommunstyrelsens verksamhet redovisar ett positivt resultat med 0,1 mkr. Stadsledningskontorets redovisar ett positivt resultat med 2,2 mkr som beror på personalvakanser, projektmedel som inte har förbrukats samt senarelagd arbetsmiljöutbildning. Det ekonomiska utfallet inom fastighetskontoret är 1,1 mkr bättre än budget. Orsakerna är främst lägre kostnader för värme, olja och el. Inom markförvaltningen redovisas en negativ avvikelse på -16,3 mkr varav 15,0 mkr beror på nedskrivning med FMC (Fisksätra marincenter) och -1,3 mkr beror på att årets försäljning av tomträtter medfört minskade intäkter. Socialtjänstens handläggningstider hålls inte fullt ut inom äldreenheten och inom individ - och familjeomsorgen överstiger 11 % av utredningar av barn och ungdomar den lagstadgade tiden på fyra månader. Antal ärende per handläggare ligger över målvärdena för äldrehandläggarna och inom delar av handikappenheten. Produktivitetsmått för individ - och familjeomsorgen har tagits fram under året och redovisas under Utredningarnas kvalitet samt delaktighet från den enskilda kunden kommer även fortsättningsvis vara viktiga aspekter. Utvecklade arbetssätt inom individ - och familjeomsorgen samt införandet av ett nytt verksamhetssystem under kan bidra till en ökad effektivitet i framtiden. Produktiviteten inom kultur- och utbildningsenheten har ökat de senaste åren, framförallt inom förskoleverksamheten. Kundval för vuxenutbildningen har genomförts utan någon personalförstärkning. Inom de olika verksamheterna inom enheten för teknik pågår många personalkrävande projekt. Vid medarbetarenkäten framkom också att förtydligande av rutiner samt en utökad omvärldsbevakning var områden som behövde stärkas. TeknikN är det digitala redskapet som kommer att dels medge en kompetensöverföring men även att förtydliga rutiner. Figur 19 Verksamhet, mkr 2007 Utfall 2008 Kostnader (-) Intäkter (+) Netto Intäkter Kostnader Netto Budget 2008 Budgetavvikelse Kommunstyrelsen, totalt -78, , ,8-120,3-90,7-29,6 KF, KS och Valnämnden -24,6 4,7-28,4-23,7-24,1 0,3 Stadsledningskontoret -52,2 50,9-124,9-74,0-76,2 2,2 Fastighetskontoret, exkl markförv -10,6 361,8-369,1-7,4-8,5 1,1 Markförvaltning 22,2 28,8-27,6 1,2 17,5-16,3 M&H-organisationen -0,1 378,3-378,2 0,1 0 0,1 Kontaktcenter -6,6 17,4-17,4 0,0 0 0,0 Sociala tjänster 4,2 92,6-91,7 0,9 0 0,9 Kultur & Utbildning -0,4 17,1-17,2-0,1 0-0,1 Teknik -0,4 160,6-160,6 0,0 0 0,0 Miljö & Stadsbyggnad 3,1 80,2-81,0-0,8 0-0,8 Hållbar utveckling 0,1 7,9-7,8 0,0 0 0,0 M H Överförmyndarenheten 0 2,4-2,4 0,0 0 0,0 Produktionsverksamheter -13, , ,6-16,5 0,6-17,1 Nacka Partner 2,3 67,6-65,8 1,8 0,6 1,2 Förskola, Fritid & Skola -4, , ,9 1,8 0 1,8 Nacka Seniorcenter -5,8 191,8-201,7-9,9 0-9,9 Kultur Nacka -4,3 88,1-92,1-4,0 0-4,0 Sociala Stödresurser -1,1 205,4-211,0-5,6 0-5,6 Räddningstjänsten -0,1 33,5-34,2-0,6 0-0,6 Avvikelsen mot budget med 0,8 mkr inom Miljö & Stadsbyggnad är delvis ett resultat av lägre intäktsnivåer inom framförallt lantmäteriverksamheten och bygglov. Miljö- och Stadsbyggnad har erhål-

16 Nacka kommun 16 (55) lit medel från Miljö- och Stadsbyggnadsnämnden i linje med budget men den faktiska kostnaden för projektverksamheten redovisas under Miljö- och stadsbyggnad. Resultatet för dessa projekt visade ett underskott på -0,6 mkr samt högre kostnader för "Kustplanen" och "Grönplanen" än vad som budgeterats. En översyn av kostnader och förväntade intäktsnivåer har gjorts i budget för Uppföljningen av kommunstyrelsens kontrollpunkter redovisas i särskilt ärende till kommunstyrelsen KFKS 2008/182. Nacka Partner Verksamhetsresultat Nacka Partner ska vara det bästa valet avseende stödprocesser för kunder inom Nacka kommun. Affärsidén är att drifta och driva utveckling av stödprocesser i syfte att skapa förutsättningar för effektivare arbetssätt inom kommunens verksamheter. Kunderna ska vara nöjda och känna förtroende för Nacka Partner. För att lyckas krävs hög kvalitet på levererade tjänster och att befintliga tjänster och nya tjänster utvecklas. Nacka Partner har två grupper av kunder dels avtalskunder för generella tjänster dels slutkunder som nyttjar dessa tjänster. Slutkundernas nöjdhetsgrad har utvärderats. Resultatet visar att den sammanfattade nöjdhetsgraden är 76 %, med God service 78 %, Professionellt bemötande 74 %, Hög tillgänglighet 80 % och Hög kvalitet 74 %. Resultatet är en förbättring sedan T2 med 5 % då nöjdhetsgraden i snitt var 71 %. Nacka Partner har fr.o.m ett helhetsansvar för de processer som avtalats med stadsledningskontoret. Kvaliteten i dessa måste säkerställas. Under året har en ny internkontrollplan implementerats. Kontrollerna har berört löne- och behörighetshantering samt leverantörsbetalningar. Rapport finns tillgänglig hos Nacka Partner. Insatta resurser Nacka Partner redovisar ett resultat på +1,8 mkr för Gentemot budget är överskottet +1,2 mkr motsvarande ca 2 % av omsättningen. Intäkterna ligger ca 4,7 mkr över budget vilket skall ställas mot ökade kostnader för personal och inköpta konsulter. Omfattning och antal uppdrag ökade under året vilket förklarar volymförändringen mot budgeten på både intäkts- och kostnadssidan. Ingående kapital, (balanserade resultat) uppgick till -0,2 mkr vid årets början. Rörelseresultatet på +1,8 mkr innebär att det balanserade resultatet för 2008 uppgår till +1,6 mkr. Av tabellen nedan framgår de olika affärsområdenas bokslutsresultat. Samtliga affärsområden har i stort följt upprättad resultatbudget. Störst avvikelse redovisar IT. Anledningen till överskottet är främst deltagande i större projekt som Cyrus, AIM och Office 2007 samt fler överdisk-uppdrag. Antalet anställda inom Nacka Partner har ökat från 97 (34 män och 63 kvinnor) år 2007 till 105 (37 män och 68 kvinnor) år Samtidigt har antalet årsarbetare sjunkit från 79,0 till 74,4. Sjukfrånvaron minskar successivt. Sjukfrånvaron är totalt 5,8 %. Under 2007 var sjukfrånvaron 9,9 %. För att minska sjukfrånvaron ytterligare görs kontinuerligt rehabiliteringsutredningar och efter behov tidiga insatser vid sjukfrånvaro eller symptom på ohälsa. Andel medarbetare med 0 timmar sjukfrånvaro har ökat från 42 % 2007 till 46 % Andelen medarbetare med upp till 40 timmars sjukfrånvaro har ökat från 62,2% år 2007 till 64,5% år 2008.

17 Nacka kommun 17 (55) Figur 20 Verksamhet, mkr Utfall 2008 Budget Kostnader (-) Intäkter (+) Intäkter Kostnader Netto 2008 Budgetavvikelse Verksamhetschef 3,3-3,4-0,1 0,0-0,1 Affärsområde Intendentur 10,5-10,6-0,1-0,1 Affärsområde Kompetenscenter 0,1-0,1 0,0 0,0 Affärsområde Ekonomi & Upphandling 19,9-19,7 0,1 0,1 Affärsområde Information 8,6-8,3 0,3 0,3 Affärsområde IT 12,2-11,7 0,5 0,5 Affärsområde Personal 12,1-11,8 0,3 0,0 0,3 Summa 66,6-65,6 1,0 0,0 1,0 Avsättning -1,0-1,0-2,7 1,7 Strukturella kostnader 1,0 0,8 1,8 3,3-1,4 Totalt 67,6-65,8 1,8 0,6 1,3 Förskola, Fritid & Skola Nackas kommunala förskolor och skolor fick mycket väl godkänt i skolverkets rapport, som kom i januari. Kunskapsresultaten i grundskolan ligger högt över snittet för riket. Gymnasieskolans resultat ligger strax ovanför rikets genomsnitt. Rapporten visar också att arbetsmiljön för skolan och förskolan är lugn och trygg. Under året har FFS bl.a. fått följande utmärkelser. Den prestigefyllda utmärkelsen Bättre Skola 2008 av Institutet för Kvalitetsutveckling gick till Älta skola. Stensö skola och Stavsborgskolan fick utmärkelsen Skola för hållbar utveckling av Skolverket för att de jobbar aktivt med elevers inflytande. Fisksätra fritidsgård blev den första kvalitetscertifierade fritidsgården i landet. FFS meritvärde 237, ligger kvar på en stabil hög nivå och vid jämförelse med Nackas samtliga skolor över genomsnittsnivån 236. Nationellt sett hamnar FFS resultat på en fjärdeplats efter Lidingö, Danderyd och Lomma. Meritvärdet har ökat i fyra skolor, Fisksätraskolan, Eklidens skola, Stavsborgsskolan samt Skuru skola. SALSA-värdet har totalt minskat 5 enheter för FFS jämfört med Glädjande är att Eklidens skola, Fisksätraskolan samt Skuru skola har ökat sitt SALSA-värde. Det placerar FFS nationellt sett på en 3:e plats, efter Sorsele och Gällivare. Resultatet kan ses, som en följd av det fortsatta arbete att åtgärda att elever ska få så fullständiga betyg som möjligt, vilket startades inom FFS under läsåret 06/07. Andelen elever som blev behöriga till gymnasieskolan har ökat med 0,6 %. Resultaten för nationella och kommunala prov i grundskolan fortsätter att utvecklas positivt. I matematik noteras något sämre resultat för år 9 från 94 % till 90 %. Åtgärder för att förbättra studieresultaten pågår. FFS förskoleklasser visar att elevernas fonologiska (språkliga) medvetenhet utvecklas 50 % mer än förväntat mellan hösten 2007 och våren Måttet lägger grunden till att kvalitetssäkra den individuella språkutvecklingen för varje elev. Under året har ytterligare ett steg i FFS IT-utveckling tagits. Arbetet sammanfattas i FFS e-strategi 2.0. Fokus har flyttats från utbildning i dator- och programhantering och ett skapande av en fungerande datormiljö till fokus på att använda modern IT aktivt i sin pedagogiska vardag och hitta nya spännande grepp på lärandet. FFS har skapat ett internt IT-index inför 2009 som skall möjliggöra en kartläggning av enheters IT-kunskap och IT-mognad. Detta index synliggör områden där IT kan effektiviseras och vidareutvecklas. Satsningen "1:1: en elev, en dator" går vidare och ett antal skolor har utsetts till att delta. Även det omfattande arbetet med FFS gemensamma skolportal fortgår enligt plan. FFS har under året haft fortsatta mätningar i förskolan rörande barnens närvaro och utevistelse i syfte att uppnå målet med friskare barn. Barns närvaro i förskolan är nu 78 % då ett helt kalenderår har mätts, mätningen föregående år uppgick till 83,5 %, mätningen gällde då endast T3. Tydliga variationer finns under året och en djupare analys kommer att ge mer kunskap om respektive förskolas nyckel-

18 Nacka kommun 18 (55) tal. Barnens utevistelse respektive tertial uppmättes till (föregående års resultat inom parentes), T1 30 % (31 %), T2 45 % (49 %), T3 33 % (33 %). Mätningarna kommer nu att användas i arbetet med att söka samband mellan utevistelse, sjukfrånvaro, medarbetar- och kundnöjdhet samt personaltäthet. Utbildningsnämndens kundundersökning påvisar att FFS kundnöjdhet återigen ökar till en högre nivå i samtliga kategorier, se tabellen nedan. Det faktum att andelen nöjda elever minskar med elevernas stigande ålder påvisas även i de andra kommunerna där undersökningen genomförts. Värt att notera är speciellt ökningen bland gymnasieelever med hela 9 % under Figur 21 Kundnöjdhet, % Förskola Förskoleklass År 2 Föräldrar År 5 Föräldrar År 5 Elever År 8 Föräldrar År 8 Elever Gymnasieelever Även i de övriga frågor som FFS under året lägger extra fokus på; förtroende för ledningen, kunnig personal, lugn miljö samt samarbete mellan skola och fritidshem är utfallet bättre 2008 än tidigare år. Svarsfrekvensen ligger kvar på 85 % vilket även är FFS mål avseende Trots genomgående ökningar, har FFS inte nått alla de uppsatta målen Arbetet med att lokalt utvärdera och analysera kundundersökningen är genomförd och FFS har centralt följt upp det lokala arbetet så att en positiv utveckling fortsätter och utvecklas. Åtgärder för att fortsätta driva verksamheten framåt under 2009 är projektet 1:1 (En elev, en dator), förbättra studieresultaten i matematik, learning studies, samt Qualiscertifieringar och skola för Hållbar utveckling. Insatta resurser Årets positiva resultat beror till stor del på att ett par enheter i år brutit en längre trend med kraftiga underskott. Jarlabergsskolan har under 2008 vänt en lång rad år med förlust till vinst genom ett ökat antal elever och samordningsvinster mellan skola och förskola. Orminge skola uppvisar ett betydligt mindre underskott efter en längre tids arbete med rationaliseringar och omorganisation och har under höstterminen levererat resultat väl i balans med budget. Björknäs Träningsskola och Solfjäderns förskola har negativa utfall men betydligt lägre än budget och med en positiv trend för kommande år. Andra enheter som bidragit till det positiva utfallet är Nacka Gymnasium, Sigfridsborgsskolan, Fiskarhöjden och Gläntans förskolor, Neglinge skola, Sickla skola och Myrsjöskolan. Ett antal enheter uppvisar dock negativa utfall, främst Stensö skola, Ektorps skola, Saltängens skola, Duvnäs skola samt Fisksätraskolan. För dessa enheter pågår arbete med att komma till rätta med respektive underskott. Under 2009 kommer en organisatorisk sammanslagning ske mellan Duvnäs och Saltängens skola vilket förväntas ge direkta samordningsvinster och möjligheter till ett utökat framtida samarbete. Stensö skola genomgår en satsning med namnbyte, samordnad marknadsföring och yttre upprustning. I Fisksätraskolans lokaler har under året Fisksätra fritidsgård öppnat och under 2009 kommer även Folkets Hus att flytta in, vilket är finalen på en större satsning, innebärande en totalrenovering och ett namnbyte av skolan. FFS hoppas att 2009 kommer uppvisa en vändning för Fisksätraskolan genom en ökad dragningskraft på Fisksätras barn och unga samt en mer levande byggnad och samordningsvinster i samarbete med fritidsgården och Folkets Hus. I resultatet ingår även icke budgeterade kostnader för omstrukturering av personal på 2 mkr. Andra oförutsedda kostnader som påverkat resultatet negativt är flera bränder som drabbat främst Stensö skola och Eklidens skola.

19 Nacka kommun 19 (55) Figur 22 Verksamhet, mkr Utfall 2008 Budget Kostnader (-) Intäkter (+) Intäkter Kostnader Netto 2008 Budgetavvikelse Ledning & Gemensamt 2,0-9,0-7,0-9,6 2,6 Sigfridsborgs skola och förskolor 44,2-43,5 0,7-0,5 1,2 Stavsborgsskolan 33,2-34,2-1,0 0,0-1,1 Stensö skola och förskolor 35,2-37,7-2,5-0,4-2,0 Älta skola 45,6-46,1-0,6-0,7 0,1 Kolarängen och Solängen förskolor 11,8-11,7 0,1 0,1 0,1 Ektorp skola och förskolor 38,7-40,8-2,1-0,4-1,6 Jarlabergs skola 23,6-23,5 0,1-0,9 1,0 Sickla skola och förskola 39,1-38,7 0,4-0,2 0,6 Sicka förskolor 23,3-22,5 0,8 0,1 0,6 Skuru skola och förskola 70,1-69,6 0,5 0,4 0,2 Vilans skola och förskola 31,3-32,5-1,2-0,4-0,9 Järla skola och förskolor 52,0-51,6 0,3 0,2 0,1 Duvnäs skola och förskolor 32,9-33,7-0,8 0,2-1,0 Saltängen skola och förskola 27,6-29,7-2,1-0,4-1,6 Jarlabergs förskolor 7,9-8,0 0,0 0,2-0,2 Eklidens skola och Alphyddeskolan 55,9-55,2 0,8 0,3 0,5 Nacka gymnasium gemensamt -0,6 0,6 0,0 0,0 0,0 Nacka gymnasium Enhet A 58,1-57,3 0,9 0,0 0,8 Nacka gymnasium Enhet B 42,0-38,8 3,2 0,2 3,0 Nacka gymnasium Enhet C 57,4-54,9 2,5 0,8 1,7 YBC 7,0-8,1-1,1 1,3-2,4 2:an, Henriksdals och Älta frg 9,6-9,4 0,3 0,0 0,2 Fisksätra, Saltsjöb och Björknäs frg 9,1-9,5-0,5 0,1-0,5 Björknäs skola och särskolor 91,5-91,9-0,4-1,7 1,3 Boo Gårds skola och förskola 53,3-52,8 0,5 0,3 0,2 Orminge skola och förskola 57,5-59,4-1,9-1,2-0,6 Sågtorps skola och förskolor 51,1-52,3-1,1 0,1-1,2 Igelboda skola och förskola 41,5-40,7 0,8 0,2 0,6 Alabasterns och Korallens förskolor 18,7-19,7-0,9-0,4-0,5 Björknäs, Eklunda, Herrgårns fsk 22,7-22,0 0,7 0,2 0,5 Chrysolitens, Källans förskolor 21,5-21,9-0,4 0,1-0,5 Forellens och Krabbans förskolor 13,6-13,7-0,2 0,1-0,2 Neglinge och Solsidans sk och fsk 54,2-53,0 1,2 0,2 0,9 Gläntans och Fiskarhöjdens förkolor 17,2-16,5 0,6-0,6 1,2 Öppna förskolorna 0,0 0,1 0,1 0,0 0,1 Myrsjöskolan 80,6-80,8-0,2-0,9 0,7 Samskolan 50,4-55,4-5,1-4,4-0,7 ISN 25,3-27,5-2,2-0,8-1,3 Föräldrakooperativen 18,7-18,4 0,2 0,1 0,1 Summa 1 374, ,3-16,6-18,4 1,9 ORF 0,0 18,3 18,3 18,4-0,1 Totalt 1 374, ,9 1,8 0,0 1, hade FFS månadsavlönade medarbetare varav 80 % kvinnor och 20 % män. Jämfört med år 2007 har antalet månadsavlönade minskat med 33 personer. Den totala sjukfrånvaron var under året 7,61 %. Det är en minskning med 1 % jämfört med På två år har nu sjukfrånvaron inom FFS minskat med 2 % och det uttalade målet att vid slutet av 2009 nå 7 % sjukfrånvaro verkar möjligt. Korttidssjukfrånvaron var under året 3,72 % vilket är en minskning jämfört med 2007 med 0,14 %. Långtidssjukskrivningarna var under året 3,89 % vilket är en minskning med 0,86 %. Det visar på fortsatt framgång i arbetet som genomförs ute i verksamheterna för att få långtidssjukskrivna medarbetare åter i arbete. Under 2009 kommer arbetet med långtidssjukfrånvaro och rehabilitering att intensi-

20 Nacka kommun 20 (55) fieras genom ett nära samarbete med Falck Aktiv Arbetsmedicin. Andelen anställda utan sjukfrånvaro uppgick till 31,55 % jämfört med 32,67 % för år års medarbetarenkät visar ett medarbetarindex på 67 med en svarsfrekvens på 90 %, vilket är en ökning med 4 steg från föregående år. De anställdas engagemang i sitt arbete har sedan den senaste medarbetarundersökningen 2006 ökat från 86 till 93. Ett annat viktigt mått är kännedom om Nacka kommuns övergripande mål som ökat från 48 till 69. Generellt visar enkäten på stigande värden överlag vilket är mycket glädjande och ett resultat av ett medvetet löpande arbete med utvärdering och uppföljning av tidigare enkäter med fokus på lokala utvecklingsområden. Nacka Seniorcenter Verksamhetsresultat Resultatet i Nacka kommuns kundundersökning för 2008 visar att nöjdheten har ökat jämfört med 2007, från 4,3 till 4,4. Ett glädjande resultat med tanke på flera stora förändringar i verksamheterna. Nacka Seniorcenter Älta med en kundnöjdhet på 4,8 har bäst resultat av alla Nacka kommuns äldreboenden. Den kommunala hemtjänsten som sedan 2004 har haft en lägre kundnöjdhet än de privata anordnarna, har nu uppnått samma nöjdhet som sina konkurrenter (4,6). Samma undersökning visar också att andelen kunder som upplever att de har en skriftlig överenskommelse över sina insatser har ökat, från 44 till 46 %. Inom alla verksamheter pågår insatser för att tydliggöra genomförandeplanens syfte och med att förbättra dialogen med kunder och dess anhöriga. För att möta framtidens utmaningar ingår NSC i ett treårigt forskningsprojekt som handlar om att utveckla kunddrivna tjänster för äldre. Projektet som genomförs av WSP Analys och Strategi finansieras av Vinnova. Kompetensstegens tredje och sista år är nu avklarat och 210 medarbetare har certifierats i Professionellt förhållningssätt, 45 har gått en vidareutbildning (i demens, psykiatri eller somatik) och 20 har utbildat sig till handledare. Insatta resurser Årets medarbetarundersökning visar att Nacka Seniorcenter (NSC) medarbetare är nöjda både med arbetsförutsättningarna (67 %) och ledarskapet (71 %) vilket även visade sig i den fokusgrupp där unga kvinnliga medarbetare viktade vad som kännetecknar en god arbetsmiljö. Ett mycket gott resultat med tanke på att ombyggnationer och renoveringar har pågått på tre av fem seniorcenter. 7 av 10 tycker att Nacka kommun är en attraktiv arbetsgivare och medarbetarindex har sen förra årets mätning ökat med hela 11 %. Medarbetare som signalerar negativ stress har sen förra mätningen minskat med 3 %. Sjukfrånvaron är fortfarande hög och verksamheten har inte nått uppsatta mål. Långtidssjukskrivningarna har minskat något trots att hälften av de medarbetare som valde att stanna kvar i Nacka kommun vid omstruktureringen av hemtjänsten är långtidssjukskrivna. Det innebär fler långtidssjukskrivna i relation till ett minskat antal anställda. Korttidssjukfrånvaron har sen förra året ökat marginellt. Glädjande är att Seniorcenter (SC) Sjötäppan har minskat den korta sjukfrånvaron (4 %) och ligger på en betydligt lägre nivå än genomsnittet för NSC (5,1 %). Positivt är också att målet har nåtts att hälften av medarbetarna under året har högst 40 timmars sjukfrånvaro. SC Ektorp och SC Talliden fortsätter att använda företagshälsovårdens tjänst Frisklinjen i syfte att minska sjukfrånvaron. Tjänsten ger positiva effekter som sjukvårdsrådgivning till medarbetare och analys av frånvaro till ledningen. Vi kan idag efter nio månader inte se effekt av tjänsten i form av minskad korttidssjukfrånvaro men en utvärdering (fokusgrupper) ska påbörjas och analyseras i T1. NSC har både förebyggande och rehabiliterande strategier för att komma tillrätta med den höga sjukfrånvaron. Det systematiska arbetsmiljöarbetet med en gemensam struktur och mallar underlättar arbetet och ingår i den dagliga verksamheten. NSC fortsätter att arbeta systematiskt med rehabiliteringsprocessen med tidiga och regelbundna kontakter, enskilda samtal och olika rehabiliteringsåtgärder.

21 Nacka kommun 21 (55) Figur 23 Verksamhet, mkr Utfall 2008 Budget Kostnader (-) Intäkter (+) Intäkter Kostnader Netto 2008 Budgetavvikelse Ledning & Gemensamt 7,4-5,3 2,0 0,7 1,3 Ektorps Seniorcenter 68,7-68,2 0,5 0,0 0,5 Tallidens Seniorcenter 38,8-45,1-6,3-2,3-4,0 Sofiero Seniorcenter 32,8-34,8-2,0-0,4-1,6 Sjötäppan Seniorcenter 31,9-36,0-4,1-1,7-2,4 Älta Seniorcenter 12,4-12,3 0,1 0,1-0,1 Summa 191,8-201,7-9,9-3,6-6,3 ORF 0,0 3,6-3,6 Strukturella kostnader 0,0 0,0 0,0 Totalt 191,8-201,7-9,9 0,0-9,9 NSC redovisar ett resultat på -9,9 mkr för Hemtjänstens resultat uppgår till -4,1 mkr. I resultatet ingår dels avvecklingen av hemtjänstgrupperna på Ektorp, Talliden, Sofiero och Sjötäppan och dels avvecklingskostnader på 0,8 mkr för natt och larmpatrullen eftersom även dessa övergick i privat regi under Bikupan avvecklades 31/ Resultatet för Bikupan uppgår till -3,1 mkr, vilket i sin helhet avser avvecklingskostnader. Personalkostnaderna är 9 mkr högre än budget vilket motsvarar 6 % av totala personalkostnaderna. Kostnaderna har dock minskat 15 mkr mellan 2007 och Löneökningen för anställda inom Kommunals avtalsområde uppgick till 9,2 % för 2008 och har medfört en kostnad för Nacka Seniorcenter på ca 10,5 mkr. Kultur Nacka Verksamhetsresultat Verksamhetsmässigt har 2008 varit ett mycket framgångsrikt kulturår med 90 % kundnöjdhetsindex. Besökarsiffrorna i Dieselverkstaden har under året fördubblats, från drygt besök 2007 till över under Det visar att Nackas kulturhus numera definitivt är en etablerad och mycket uppskattad arena och mötesplats. Kultur Nackas bibliotek redovisar sammantaget besök och utlån för Det är 3,7 % fler besök och 6,4 % färre utlån jämfört med året innan. Minskningen beror främst på att Bibliotek Forum Nacka endast haft en mycket begränsad verksamhet i tillfälliga lokaler under merparten av året p.g.a. ombyggnationen. Där har besöken minskat med 24 % och utlånen med 36 %. De övriga biblioteken redovisar tillsammans en ökning av besöken med 18 % och utlånen med 10 %. Nacka musikskola har ökat elevantalet med 9,3 % och uppgår till elevplatser. Nacka musikskola har startat fem nya ämnen under året, musikalsång, musik för funktionshindrade, brasslek, rockskolan och rocksång. Antalet arrangemang i Nacka kulturcentrum visar på fortsatt positiv trend och har ökat med 9 % jämfört med samma period Nyttjandegraden för lokaler inom Dieselverkstaden har ökat från 58 % till 63 %. Denna ökning beror dels på att Dieselverkstadens attraktionskraft successivt ökar och på en ökning av antalet aktörer. En bidragande orsak är också Nacka kulturcentrums aktiva säljarbete i syfte att bredda husets utbud i den riktning som efterfrågas. Kultur Nackas bibliotek har minskat sitt ordinarie öppethållande från timmar till timmar. Det motsvarar en minskning med 3,7 % jämfört med året innan. Jämfört med 2007 är det en minskning på Bibliotek Forum Nacka med 43,0 % och en ökning på de övriga biblioteken med 9,9 %. Insatta resurser Det ekonomiska resultatet för Kultur Nacka slutar med ett negativt utfall på 4,0 mkr mot den balanserade budgeten. Nacka kulturcentrum har under hösten genomfört en genomgripande omorganisation vilken förväntas ge full kostnadsbesparingseffekt under första kvartalet år År 2008 slutar med

22 Nacka kommun 22 (55) ett underskott på 2,0 mkr. Kultur Nackas bibliotek redovisar ett underskott på 0,2 mkr. Det är Bibliotek Forum Nacka och Fisksätra bibliotek som svarar för hälften var av underskottet. För Forums del beror det på ökade hyreskostnader efter ombyggnationen och mindre intäkter än planerat p.g.a. förseningar i ombyggnationen. För Fisksätras del är underskottet kopplat till högre kapitalkostnader efter den tidigare ombyggnationen. Nacka musikskola redovisar ett underskott på 1,3 mkr. Underskottet beror till stor del på högre lönekostnader än beräknat där de pensionslösningar som erbjöds till lärare under hösten inte blev genomförda. Figur 24 Verksamhet, mkr Utfall 2008 Budget Kostnader (-) Intäkter (+) Intäkter Kostnader Netto 2008 Budgetavvikelse Ledning & Gemensamt 6,5-6,9-0,5 0,0-0,5 Nacka kulturcentrum 24,8-26,8-2,0 0,0-2,0 Nacka bibliotek 29,1-29,3-0,2 0,0-0,2 Forum bibliotek 10,1-10,3-0,2 0,0-0,2 Fisksätra bibliotek 5,7-5,8-0,1 0,0-0,1 Orminge bibliotek 6,3-6,3-0,1 0,0-0,1 Saltsjöbadens bibliotek 2,8-2,8 0,0 0,0 0,0 Älta bibliotek 4,2-4,1 0,1 0,0 0,1 Nacka musikskola 23,9-25,3-1,4 0,0-1,4 Summa 84,2-88,3-4,1 0,0-4,1 Uppdragsverksamhet 3,9-3,8 0,1 0,0 0,1 Skolbiblioteket Nacka gymnasium 0,9-0,9 0,0 0,0 0,0 Biblioteket Danvikshem 0,1-0,1 0,0 0,0 0,0 Mediacentralen 2,8-2,8 0,1 0,0 0,1 Totalt 88,1-92,1-4,0 0,0-4,0 I november 2008 fanns totalt inom Kultur Nacka 141 månadsavlönade varav 45 män och 96 kvinnor. Motsvarande siffra för november 2007 är 149 varav 49 män och 100 kvinnor. Anledningen till minskningen av antalet anställda är omorganisationen inom Nacka kulturcentrum samt att några medarbetare gått i pension utan att ersättas. Under år 2008 fanns totalt 97 årsarbetare vilket är en minskning med 8 årsarbetare jämfört med Total sjukfrånvaro 2008 var 4,45 % (4,71 % 2007) vilket jämfört med 7,9 % för hela Nacka kommun visar att Kultur Nacka har låg sjukfrånvaro. Både kort- och långtidssjukfrånvaron har minskat under 2008 jämfört med Andelen medarbetare med 0 sjukfrånvarotimmar var under % och andelen med upp till 40 sjuktimmar var 75 %. Sociala Stödresurser Verksamhetsresultat Sociala Stödresurser (VSS) bedriver en mängd skilda verksamheter på uppdrag av många olika beställare och kunder, på kortare eller längre tid. Det kräver en bra organisation med tydlig ledningsstruktur, stöd och utveckling av alla våra ledare. Ett omfattande organisationsutvecklingsarbete för chefer och medarbetare, som har bedrivits från hösten 2006, är en viktig del i att hela organisationen kontinuerligt ska klara av att vara öppen för nya uppdrag, hitta bra samverkanslösningar, klara av att starta och lägga ner verksamheter och även för att klara den aktuella fusionen med Nacka Seniorcenter. Utvecklingsarbetet har också lett till kunskap om behovet av att både internt och externt, kunna visa vår mångfald och vad samverkan kan leda till. Representanter från alla verksamhetsdelar har planerat och genomfört en andra VSS-mässa i Dieselverkstaden den september. Denna gång var Mässan öppen för alla; Nacka kommun, andra kommuner, frivilligorganisationer, privata utförare, anhöriga, privatpersoner m.fl. Processen har gett mycket positivt lärande, samarbete på olika plan och en stolthet över att arbeta inom VSS och mycket positivt gensvar från alla håll.

23 Nacka kommun 23 (55) Nya verksamheter som startat under året inom VSS; Volontär i Nacka, Polarna Nacka, pilotprojektet inom ramen för ArbetslinjeN (tidigare FFFN) i Fisksätra och arbetet med Familjecentralen har påbörjats. Större förändringar inom Socialpsykiatrin och Stöd & Hälsa har också skett under året för att uppnå bättre samverkan och effektivitet. Resultaten i både egna och andras kundundersökningar är mycket positiva. Verksamheten har både gemensamt och i de olika enheterna arbetat med hur vi kan förbättra kundundersökningar, hur vi bemöter kund och med att skapa bättre rutiner för att ta tillvara kundsynpunkter för att förbättra verksamheten. Detta arbete kommer att fortsätta under Insatta resurser VSS redovisar ett underskott på 5,6 mkr. Det beror på lägre intäkter än budgeterat inom enheterna Personlig assistans och Stöd & Hälsa samt högre kostnader än budgeterat inom framför allt Omsorgerna och Personlig assistans beroende på att de totala lönekostnaderna inom Kommunals avtalsområde blev större än beräknat under Vissa kostnader under året har varit medvetna satsningar som setts som investeringar på längre sikt, kostnader för organisationsutvecklingsarbetet, VSS- Mässan, och en utvecklingsresa för Stöd & Hälsa. De drygt 4 mkr lägre intäkterna inom Personlig assistans, för LASS, beror på att flera kunder har avlidit och andra ärenden har avslutats för att de har flyttat eller för att de har bytt utförare. LASSuppdragen har minskat med ca timmar (-10,5 %) i jämförelse med Även LSS/SoLuppdragen har minskat. En ny lag om hantering och utbetalning av assistansersättning infördes 1 juli Försäkringskassan har i samband med detta tolkat om i sin författning och betalar inte längre ut ersättning för anställdas uppsägningsmånad eller vid kunders sjukhusvistelse. Kostnader förskjuts på det sättet från stat till kommun och frågan har lyfts till Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Omsorgens underskott orsakas av högre lönekostnader, avgångsvederlag, samt rehabiliteringsåtgärder. Stöd & Hälsas underskott beror på minskad omfattning i uppdragen, minskat antal uppdrag samt en utvecklingsresa för hela personalen. Figur 25 Verksamhet, mkr Utfall 2008 Budget Kostnader (-) Intäkter (+) Intäkter Kostnader Netto 2008 Budgetavvikelse Ledning o verksamhetsstöd 13,7-12,7 1,0 1,0 Resursenheten för Individ o Familj 46,2-46,0 0,2 0,2 Personliga Ombud 2,0-2,1 0,0 0,0 Stöd och Hälsa 30,2-31,5-1,4-1,4 Socialpsykiatri 15,6-16,1-0,4-0,4 Omsorgsverksamhet 52,7-55,1-2,5-2,5 Peronliga assistans 45,0-47,5-2,5-2,5 Summa 205,4-211,0-5,6 0,0-5,6 Avsättning 0,0 0,0 0,0 Totalt 205,4-211,0-5,6 0,0-5,6 Åtgärder för ytterligare besparingar pågår främst på personalsidan t ex personalsamverkan mellan enheter, åtgärder avseende bemanning samt sammanslagning av mindre enheter. Resultatet i medarbetarenkäten visar mycket glädjande resultat för hela verksamhetsområdet både i jämförelse med föregående års mätning och med Nacka totalt. Detta beror i stor utsträckning på att man under året har arbetat med förbättringsområden utifrån föregående års medarbetarenkät t.ex. medarbetarskap och delaktighet i utvecklingsarbetet, ledarskap, kompetensutveckling och kundbemötande utifrån verksamheternas olika inriktning och mål. Verksamheternas målmedvetna arbete med att tidigt fånga upp medarbetare som är sjuka har gett tydliga resultat. Den totala sjukfrånvaron i VSS fortsätter att minska och målet för 2008 på max 9 % är uppnått.

24 Nacka kommun 24 (55) Figur Antal månadsanställda, november Antal PAN anställda, november Antal årsarbetare (AB) 238,1 243,6 Räddningstjänsten Verksamhetsresultat Det är glädjande att konstatera att kundnöjdheten och kunskapsnivån hos invånarna är fortsatt hög. Resultatet bygger på den medborgarenkät som genomförs årligen. När det gäller antalet räddningstjänstuppdrag i Nacka kommun har en översyn av målvärdena gjorts. För att inte en enskild händelse ska få för stort genomslag bygger målvärdena för 2008 på ett medelvärde av de senaste tre åren. Som helhet har 2008 varit ett bra år ur insatssynpunkt: Antalet omkomna vid bränder är noll, En svårt skadad förekom vid en trafikolycka. Däremot ser det ut som om antalet bränder har ökat jämfört med målmedelvärdet. En analys av inträffade bränder visade att det var det stora antalet gräs- och mindre markbränder i början av sommaren som gav genomslag i statistiken. Fokus har under året legat på att bilda ett nytt storförbund. Det berörde tre räddningstjänster; Södra Roslagens Brandförsvarsförbund, Stockholms brandförsvar (med civilrättsliga avtal med Solna, Sundbyberg och Lidingö) och Räddningstjänsten i Nacka. För att skapa delaktighet och engagemang involverades i princip all personal i arbetet med deltagande i olika arbetsgrupper. Insatta resurser Utfallet visar på ett underskott på ca 0,6 mkr för helåret där i princip alla kostnader direkt eller indirekt härrör från fusionsarbetet, dvs. bildandet av Storstockholms brandförsvarsförbund. Det mesta av arbetet genomfördes under hösten 2008 och då startdatumet var satt till den 1 januari 2009 blev det ett snävt tidsschema. För att skapa delaktighet och engagemang involverades skiftgående personal i de olika arbetsgrupperna som skapades. Det resulterade i övertidskostnader där merparten av medarbetarna valde att ta ut ersättningen kontant med tanke på att Räddningstjänsten i Nacka skulle upphöra som egen organisation. Fram till T2 hade i princip inga kostnader för fusionsarbetet belastat ekonomin och det var även oklart vad slutsumman skulle hamna på. Även om deltagandet i bildandet av Storstockholms brandförsvarsförbund blev kostsamt innebar det en genomgång av verksamheten som visade att Räddningstjänsten i Nacka stod väl sig i konkurrensen med övriga räddningstjänster/förbund. Nackas nej till förbundsbildningen i slutet av året, då i princip all personal ställt in sig på det, ledde till oro och ryktesspridning om vad framtiden skulle komma att föra med sig. För en organisation som av tradition inte är van vid större förändringar har turerna kring en förbundsbildning fått extra stort genomslag. Det resulterade i att ledningen i slutet av året valde att genomföra en så kallad psykosocial rond för att stämma av aktuell status samt vilka åtgärder som behövde vidtas för att skapa stabilitet och arbetsro. Den psykosociala ronden nådde 95 % av personalen och bestod i en enkät samt en personlig intervju. Underlaget håller på att sammanställas och blir klart under februari månad Figur 27 Verksamhet, mkr Utfall 2008 Budget 2008 Budgetavvikelse Kostnader (-) Intäkter (+) Intäkter Kostnader Netto Räddningstjänsten 33,5-34,2-0,6 0-0,6 Totalt 33,5-34,2-0,6 0-0,6

25 Nacka kommun 25 (55) Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Verksamhetsresultat Miljö- och stadsbyggnadsnämndens (MSN) andra år har fungerat mycket väl. Nämnden har haft 12 sammanträden under året. Ärendevolymen i nämnden är fortsatt stor, i medeltal behandlas drygt 30 ärenden vid varje nämnd. Antalet planer som nämnden tillstyrkt till antagande eller antagit - de allra flesta med enkelt planförfarande - har dock varit betydligt lägre än under motsvarande period förra året. Endast 20 hittills i år mot 43 i fjol. Möjligen kan detta förklaras med att många lågprioriterade projekt nu hamnat i ett vänteläge som en följd av prioriteringsmodellen och att ett omfattande arbete nu läggs ner på att höja ambitionen i förnyelseplaneringen. Även arbetet med att införa en ny arbetsmodell för stadsbyggnadsprocessen - NYAST (NY Arbetsmodell för Stadsbyggnadsprojekt) har påverkat produktiviteten på kort sikt. Viktiga principiella frågor som behandlats i nämnden i år är bl.a. riktlinjer för plank, riktlinjer för marklov för trädfällning, riktlinjer för takkupor och riktlinjer för krav på situationsplan. Andra strategiskt viktiga frågor som nämnden behandlat under tertial två är "Ny arbetsmodell för förnyelseplaneringen" och projektstarten för "Entré Sickla". I Miljö & Stadsbyggnads kvalitetssystem ingår att utveckla metoder för att kontinuerligt följa upp handläggningstider. Utfallet för året visar på stora förbättringar i förhållande till föregående år. Den genomsnittliga handläggningstiden för bygglov har minskat från 11,6 veckor till 8,9 veckor och uppfyllde därmed målet för Det politiska målet om en halvering av handläggningstiderna för bygglov under mandatperioden, från drygt 14 veckor (2006) till 7 veckor (2010) är fortfarande en realistisk målsättning. Inom lantmäteriverksamheten har den genomsnittliga handläggningstiden för både lantmäteriförrättning och nybyggnadskarta minskat markant och ligger väl inom marginalen för årets uppsatta mål. Liknande resultat uppvisar även miljöenheten vad gäller handläggningstider. Under året har det även pågått ett arbete med att slutföra äldre ärenden för att skapa en bra ärendebalans. Förutsättningarna för fortsatta förbättringar av handläggningstiderna under 2009 är goda som en följd av de förändringar som redan införts eller är under utveckling. Eftersom endast ett fåtal detaljplaner (5 st. normalt förfarande, 15 st. enkelt förfarande) antagits så kan inga säkra slutsatser dras om handläggningstider för detaljplaner. Troligen kommer den prioritering vi gör av förnyelseplaneringen under de närmaste åren innebära svårigheter att få statistiken över tiderna för detaljplaner med normalt förfarande att bli bättre. Förnyelseplaner tar ju normalt betydligt längre tid än andra planer. De omfattande investeringar som nu görs i en effektivare arbetsmodell för stadsbyggnadsprojekt och IT-stöd för projektstyrning och uppföljning (NYAST) kan därför behöva följas upp på annat sätt. I den senaste och omarbetade attitydundersökningen som genomfördes hösten 2008 ställdes frågan om hur nöjda medborgarna var med kommunens sätt att sköta samhällsplaneringen på en 10-gradig skala. 33 % av de svarande gav kommunen ett icke godkänt betyg (1-4), 52 % godkänt (5-7) och 25 % väl godkänt (8-10). Det är inte säkert att Nackas höga ambitioner när det gäller bostadsförsörjning och satsningar på infrastruktur till 100 % sammanfaller med alla kommuninvånares uppfattning om vad som är en bra samhällsplanering. Målet för 2008 (70 %) baserades på utfallet i tidigare genomförda attitydundersökning och är inte helt jämförbart med utfallet av den senaste undersökningen då svarsskalorna inte är utformade på samma sätt. I den föregående attitydundersökningen fanns även en fråga om hur nöjd man är med informationen om samhällsplanering och byggande tagits med - utfallet blev här 62 % nöjda och 33 % missnöjda. Denna fråga finns inte med i den senaste undersökningen. I en undersökning som genomfördes i slutet av 2007 (Folkopinion) svarade sammanlagt 34 % att de skaffar sig information om samhällsbyggandet i Nacka via kommunens hemsida. Flest svarande, totalt 66 %, skaffar sig information genom att läsa Nacka Värmdö Posten. Att notera är att detta är en generationsfråga där yngre (35-64 år) i allt högre grad använder sig av hemsidan för information. Satsningar på att förbättra den externa kommunikationen har inletts. Ett mycket viktigt inslag i detta arbete blir att presentera planer och projekt på ett mer

26 Nacka kommun 26 (55) begripligt och åskådligt sätt. Här finns behov av ett omfattande utvecklingsarbete. I årets politikerenkät har uppfattningen om tjänstemännens professionalism ytterligare förbättrats vilket kanske inte är så konstigt då samarbetet mellan tjänstemän och förtroendevalda i den nya politiska strukturen nu lagt ytterligare ett år bakom sig. Förmågan att använda kundsynpunkter för ständiga förbättringar är en grundläggande del i Miljö & Stadsbyggnads kvalitetssystem. Under 2008 finns totalt 64 inrapporterade kundsynpunkter varav 41 bedöms ha lett till förbättringar. En betydande ökning i inrapporterade kundsynpunkter har skett i förhållande till föregående år men målet om 50 inrapporterade kundsynpunkter som skulle ha lett till förbättringar uppnåddes inte. Insatta resurser Produktiviteten för ett antal ärendetyper är tillfredsställande vid jämförelser med andra kommuner. Lantmäterienheten, bygglovsenheten och miljöenheten deltar i benchmarkingprojekt. Under året har det även pågått ett arbete för att förstärka vissa kompetensområden och öka produktiviteten med ambitionen att detta ska få genomslag i verksamheten under Det saknas dock fortfarande i viss mån relevanta mått för produktiviteten inom stadsbyggnadsprojekten. Under T3 år 2008 gav dock de prioriterade resurserna till projektavslut resultat. Andelen avslutade stadsbyggnadsprojekt uppgick till 24 % och målsättningen om projektavslut under året uppfylldes med råge (totalt 40 projektavslut 2008). De förtroendevaldas uppfattning om kvaliteten i beslutsunderlagens konsekvensredovisning när det gäller god livsmiljö, hälsa och hållbar utveckling är svårtolkad i den senaste mätningen som gjordes i mars/april I den detaljerade redovisningen som är uppdelad på redovisning i detaljplaner, mål & budget och annan sektorplanering är det genomgående förbättringar. I det sammanfattande omdömet är det dock en viss försämring i förhållande till 2007 års resultat. Möjligen kan detta spegla att dessa perspektiv rent allmänt har fått en ökad uppmärksamhet och betydelse bl.a. i samband med klimatfrågan. Samtidigt som svårigheten att finna självklara lösningar och göra kraftfulla åtgärder skapar en känsla av otillräcklighet. De sämsta värdena i politikerenkäten gäller redovisningen av konsekvenserna för hälsan. Nya rutiner för hur vi ska arbeta med detta har införts och bör på lite sikt ge förbättringar. Årets resultat för Miljö- och stadsbyggnadsnämnden är ett negativt resultat på -0,6 mkr i förhållande till budget. Detta underskott är ett resultat av högre kostnader för nämndverksamheten än vad som budgeterats. I budget för 2009 års verksamhet har en genomgång av kostnader skett och budgeten har justerats i linje med de faktiska kostnadsnivåerna. Projektverksamheten och myndighetsproduktionen inom Miljö & Stadsbyggnad har erhållit medel i linje med vad MSN budgeterat. Att notera är emellertid att den faktiska kostnaden för projektverksamheten som redovisas under Miljö & Stadsbyggnads resultat visade på ett underskott på -0,6 mkr som ett resultat av bl.a. prioriterade projekt som tillkommit under verksamhetsåret samt högre kostnader för "Kustplanen" och "Grönplanen" än budgeterat. Ska ambitionerna om en mer strategisk planering och en kontinuerlig översiktplanering som under nästa mandatperiod leder fram till en ny och utvecklad översiktsplan infrias, kommer betydligt mer medel krävas i 2010 och 2011 års budgetar. Figur 28 Verksamhet, mkr Utfall 2008 Kostnader (-) Intäkter (+) Intäkter Kostnader Netto Budget 2008 Budgetavvikelse Nämnd och nämndstöd -3,7-3,7-3,1-0,6 Myndighetsproduktion (löpande verksamhet) -3,7-16,6-16,6 0,0 Projektverksamhet -3,7-4,3-4,3 0,0 Summa -24,6-24,6-23,9-0,6

27 Nacka kommun 27 (55) Velamsundsstyrelsen Verksamhetsresultaten för 2008 som helhet bedöms vara bra. Det är en förbättring jämfört med det utfall som redovisades i T1 och T2. Skillnaden är att det nu finns utfall för samtliga nyckeltal och de bedöms vara eller Bra. En fokusgrupp har genomförts med sakkunniga, verksamma och boende. En stor majoritet uttryckte att man är nöjd hur naturreservatet underhålls. Besökare till området som tillfrågats har svarat att de är nöjda med möjligheterna till friluftsliv och rekreation. Antal besökare har mätts vid tre tillfällen och det har varit relativt konstant. Omsättningen hos och antal besökare till ridverksamhet och naturskolan har varit jämförbar med Restaurangen har haft en omsättningsökning under En förbättrad VA-försörjning till området håller på att byggas ut. Andel besökare som är nöjda med tillgängligheten ligger under målvärdet. Under 2009 genomförs insatser för att förbättra tillgängligheten.p lanerna på ett nytt ridhus och fler stallplatser utreds. Insatta resurser Utfallet för de insatta resurserna bedöms vara bra för 2008 som helhet. Driftbudgeten redovisar ett nollresultat. Investeringarna har gott och väl hållit sig inom den ram som finns. Utfallet för nyckeltalen ligger i nivå eller bättre än målnivåerna. Den nygamla entreprenören övertog driftentreprenaden i maj. Övergången har varit mycket smidig och beslutsvägarna har blivit kortare. Entreprenörens helhetsansvar för den dagliga driften på plats har tydliggjorts. Under året har den femåriga skogsvårdsplanen tagits fram av entreprenören. Den har fastställts av styrelsen. Den utgör en planering för de insatser som ska genomföras för att underhålla naturreservatet på ett långsiktigt hållbart sätt. Under året har följande insatser genomförts: Projektering av Rudsjön har inletts. Omfattande renovering av Elljusspåret. Rivning av gammal skidanläggning vid Smedsgärdet. Naturvårdsinsatser vid Knarrnäs. Skogsvårdsinsatser gjorda i samband med storm, bäverskador och röjningar utefter kraftledningar. Stubbfräsning och röjning i Herrgårdsparken. Renovering och gallring vid Nygärdet samt vid gångvägen efter sjön till Sommarbo. Fågelinventering. Figur 29 Verksamhet, mkr Utfall 2008 Kostnader (-) Intäkter (+) Intäkter Kostnader Netto Budget 2008 Budgetavvikelse Nämnd och nämndstöd -0,3-0,3-0,4 0,1 Skötselentreprenaden -1,6-1,6-1,6 0,0 Extra skötseluppdrag -0,9-0,9-1,0 0,1 Kapitalkostnader -0,6-0,6-0,5-0,1 Summa -3,5-3,5-3,5 0,0 Överförmyndarnämnden Verksamhetsresultat Verksamhetsresultaten för överförmyndarnämnden har brister. Det beror på att utfallet för nyckeltalen ligger under målnivåerna. Det har dock skett en klar förbättring inom flera områden under För första gången i överförmyndarverksamhetens historia har huvudmännens och gode männens åsikter efterfrågats via enkät. Kopplat till det strategiska målet finns två nyckeltal, ett för huvudmän och ett för gode män/förvaltare. I båda fallen ligger utfallet under målnivån. Under året har nämndens verksamhet granskats av JO, länsstyrelsen och kommunens revisorer. I alla tre granskningarna har vissa brister och förbättringsområden identifierats. Samtidigt uttalas att verksamheten har förbättrats väsen-

28 Nacka kommun 28 (55) ligt jämfört med hur det var före Flera av de brister som uttalas är kopplat till ärenden från 2006 och tidigare. Nämnden har under året prioriterat flera åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Beslutsuppföljning och ärendehantering ska vara systematiskt. Handläggningsrutinerna har förbättrats väsentligt under Stor energi läggs på att ha en rättssäker handläggning. Rutiner vid diarieföring och handläggningen har setts över och utvecklats. Hanteringen av årsräkningarna har varit ett prioriterat utvecklingsområde. Rutinerna och granskningen har förbättrats. Åtgärder vidtas snabbare när brister upptäcks. Påminnelser skickas ut till gode män/förvaltare, och i vissa fall beslutas om vitesförelägganden. Nämndens beslut ska vara transparenta. Beslut fattas enbart på skriftligt underlag. Ärenden får inte hamna i långbänk. Beslut ska fattas så snabbt som möjligt. Delaktighet har förbättrats för huvudmännen. De hörs vid byte av god man, och de delges beslut om arvode som tas av deras egna medel. Nämnden har vidtagit flera åtgärder för att rekrytera fler gode män/förvaltare. Arvodesnivåerna för 2009 har höjts och setts över. Exempelvis så kommer ett startarvode att utgå när man tar över ett uppdrag från en tidigare god man. Arvodesnivån för ett normaluppdrag höjs med 20 %. Flera aktiviteter görs för att förbättra kontakten och samarbetet med gode männen/förvaltarna. Det har genomförts tre utbildningstillfällen under Den skriftliga informationen har förbättrats och olika blanketter har tagits fram. Ett nyhetsbrev skickas ut regelbundet. Nämnden utreder vidare möjligheterna att inrätta en förvaltarenhet, eller att på annat sätt trygga försörjning av gode män i vissa komplicerade fall. Det kan ske genom att förordna två gode män för en huvudman och/eller att ha mentorer/handledning för gode män. Insatta resurser Även de insatta resurserna har brister. Bokslutet visar på ett underskott på 27 tkr. Kostnaderna för arvoden och omkostnader har ett överskott med 139 tkr. Det beror bland annat på att det har gjorts noggrannare kontroll av vilket arvode som ska utgå, samt om det ska betalas av huvudmannen eller kommunen. Överförmyndarenheten redovisar ett underskott på 186 tkr. Det beror på bemanningen har utökats under året för granska årsräkningarna. Målet att 90 % av årsräkningarna skulle vara granskade vid utgången av oktober månad uppnåddes inte. Vid utgången av januari 2009 har alla årsräkningar granskats, med undantag av dem där gode män/förvaltare inte inkommit med efterfrågat kompletterande underlag för att kunna slutföra granskningen. Nämnden har genomfört följande åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen: Hanteringen av årsräkningarna har blivit mer konsekvent och effektiviteten har förbättrats. Tydligare blanketter med information om hur blanketterna ska fyllas i har tagits fram. Efter en jämförelse med andra kommuner har bemanningen förstärkts. En handläggare med juridisk och ekonomisk kompetens har rekryterats som kommer att ha ansvar för granskningen av årsräkningarna. Därmed ska målet att granska 90 % till utgången av oktober kunna nås. Överförmyndarenheten har under 2008 blivit en egen enhet med den ansvariga juristen som chef. Detta ger en ökad tydlighet och samverkan inom enheten. Utbildningar har genomförts för enhetens personal. Figur 30 Verksamhet, tkr Utfall 2008 Kostnader (-) Intäkter (+) Intäkter Kostnader Netto Budget 2008 Budgetavvikelse Nämnd 0,0 0,0-0,1 0,0 Myndighet & Huvudmannaenhet -2,2-2,2-2,0-0,2 Gode män arvoden, omkostnader -1,7-1,7-1,8 0,1 Summa -3,9-3,9-3,9 0,0

29 Nacka kommun 29 (55) Tekniska nämnden Verksamhetsresultat Antalet bränder och olyckor som föranleder räddningsinsats är något högre än utfallet föregående år, vilket förklaras av den torra inledningen på sommaren vilket medförde ett stort antal markbränder. Räddningstjänsten har under året bedrivit skadeförebyggande arbete främst med fokus på barn och ungdomar samt äldre. Antal räddningsinsatser vid larm utan tillbud är något lägre än föregående år, tillika målnivån. Under året har ingen person dött i brand eller olycka i Nacka och en person har skadats. De två senaste årens satsningar på ökat underhåll av beläggningar på både gator och cykelbanor börjar nu resultera i en sakta uppgång i attitydundersökningarna. Under 2008 kan det påvisas en positiv skillnad mellan vårens attitydundersökning och höstens medborgarundersökning även om det fortfarande är en bit kvar till beslutad målnivå. Vad gäller snöröjningen så har liksom 2007 gångstråk och delarna av primärvägnätet prioriterats. Det sistnämnda för att hålla busstrafiken igång. I enlighet med nämndens analys av risker och åtgärder fortsätter arbete med förnyelse av vägar och gång- och cykelbanor samt insatser för att bekämpa halka. Utifrån den positiva utvecklingen som syns i attitydundersökningen de senaste åren och utifrån utfallet i höstens medborgarundersökning bedömer vi att status för målet är. När det gäller antalet trafikolyckor har 160 olyckor med personskadade rapporterats enligt polisens statistik. I Nacka hade ingen av dessa olyckor under 2008 dödlig utgång däremot skadades 18 personer svårt i trafiken. Störst antal incidenter (46) har skett mellan fotgängare och cyklister alt moped. I slutet av året kunde en första version av nämndens riktlinjer för trafiksäkerhet och hastigheter presenteras och beslut tas under våren Satsningarna på att förebygga, minska och ta bort klotter fortsätter. Under året har ett nytt ärendesystem för klottersanering införts. Systemet förbättrar möjligheterna till inrapportering av klotterärenden samt uppföljning av dessa. Möjligheten att utöva klottersanering påverkas även av väderförhållanden. För att öka andelen som känner sig trygga i parker och på gång- och cykelvägar pågår arbeten med att se över belysning i gångtunnlar och på parkvägar, röjning av vegetation och andra faktorer som främjar människors upplevelse av säkerhet. I vårens attitydundersökning nås inte målnivån. I höstens medborgarundersökning anger 77 % att det är tryggt att visats utomhus på kvällar och nätter. De brister som tidigare rapporterats om vägbelysningen beträffande långa insatstider och klen återrapportering har minskat väsentligt även om det fortfarande förekommer brister i återrapporteringen. Vid uppföljning av inrapporterade kundsynpunkter om belysningen konstateras att 53 % handläggs inom rätt tid i Boo. För övriga kommundelar var denna siffra 40 %. Antalet inkomna fel har under 2008 varit 735. Inför framtiden bör åtgärdsrapporteringen utvecklas så att fler synpunkter åtgärdas inom angivna kontraktstider. Övergången till ett nytt ärendehanteringssystem bör ge bättre underlag för rapportering. VA-verket, Avfallsverket Resultaten från attitydmätningen 2008 visar på fortsatt mycket hög nöjdhetsgrad inom VA-området. Utfallen för nyckeltalen varierar men den samlade bedömningen blir. Den dagliga driften i VAverksamheten löper på enligt plan. Arbetet med att renovera vattenledningsnätet har sett över tid varit framgångsrikt. De senaste åren ligger värdena ganska stabilt mellan st. läckor per år. Generellt sett har större insatser gjorts på vattenledningsnäten än på avloppet. Antalet avloppsstopp uppgår till 63 under perioden, vilket sett över åren inte är anmärkningsvärt högt. Både avloppsstopp och vattenläckor är mycket väderberoende vilket till stor del förklarar variationer mellan åren i det korta perspektivet och att utfallet i förhållande till målnivåerna också kan variera. Glädjande att se är att kontrollen av dricksvattenkvaliteten som vanligt visar mycket gott resultat. Inom Avfallsverket så har Resta AB:s entreprenad "Insamling hushållsavfall" till största delen fungerat mycket bra. Antalet inkomna klagomål från våra renhållningskunder har under året legat på en låg nivå trots entreprenörsbytet. Andel invånare som vet var man kan lämna farligt avfall är hög och i nivå

30 Nacka kommun 30 (55) med målnivån. Mängd hushållsavfall som genereras i kommunen styrs av många faktorer och är till stor del konjunkturberoende. Insamlat farligt avfall per invånare är i nivå med målnivån. Insatta resurser Underskott hänförligt till Räddningstjänsten uppgår till 0,2 mkr vilket beror på att intäkterna avseendefalsklarm är lägre än ersättningen som utgår till Räddningstjänsten för falsklarm. Intäkterna är i nivå med föregående år. Gator, vägar, park och naturvård har ett underskott på 2,0 mkr, vilket beror på ökade deponikostnader samt andra kostnader i samband med avstängningen av Dalkarlsängen, Bootippen. Arbete pågår med att finna lämpliga platser för att om möjligt bygga bullervallar av massorna och på så vis få ned kostnaderna. Snöröjningsinsatserna har varit färre under 2008 än tidigare. Däremot har behovet av halkbekämpning varit stort. Arbetet med Quick fix-arbeten fortsätter för att kunna tillmötesgå medborgarna i deras krav och önskemål. Quick-fix innebär snabba insatser och under året har arbetena till stor del bestått i dagvattenavledning men även av ombyggda infarter, utbyggnad och borttagande av farthinder, ombyggnad av busshållplatser samt utbyggnad av refuger. Kostnader avseende belysning överstiger budget vilket till viss del förklaras av att kostnader om ca 1 mkr avseende tidigare år belastar årets resultat. Kostnaderna avser fakturor som i årsbokslutet 2007 var tvistiga och som när tvisten lösts belastar år Belysning hanteras i ett separat ärende. Projektet mellan Socialtjänsten och Teknik för att erbjuda arbetslösa försörjningsbidragstagare en 6-månaders visstidsanställning har pågått under personer har under delar av året haft en anställning inom projektet. Projektet kommer att utvecklas under VA-verket har ett underskott på 2,4 mkr i förhållande till budget. I huvudsak beror detta på att intäkterna är 2 mkr lägre än budgeterat. Resultat och balansräkning för VA-verket lämnas i bilaga 3. Inga taxejusteringar har gjorts under VA-verkets underskott justeras mot tidigare års överskott om 7,1 mkr. Avfallsverket har ett överskott på 1,9 mkr i förhållande till budget. Budgeterat belopp var 0,5 mkr. Överskottet förklaras bl.a. av att Avfallsverket tagit över debiteringen ut till kund av grovsopor. Under året har det ingåtts nya entreprenörsavtal, vilket har lett till lägre kostnader. Inom processen Teknik har arbetet med processens kvalitetsledningssystem kommit igång på allvar under Bedömningen är att samtliga rutiner inom processen ska vara dokumenterade under Under 2008 har nämnden fortsatt sitt arbete med väsentlighets- och riskanalys och internkontroll. Ett arbete som fortsätter under Figur 31 Verksamhet, mkr Utfall 2008 Budget Kostnader (-) Intäkter (+) Intäkter Kostnader Netto 2008 Budgetavvikelse Finansiering -137,3 Räddningstjänst 0,8-31,3-30,4-30,3-0,2 Gator, vägar, park & naturvård 2,1-100,4-98,3-96,3-2,0 Nämnd och nämndstöd -1,0-1,0-1,0 0 Myndighet & Huvudmanna -9,7-9,7-9,7 0 Summa 2,9-142,3-139,4-137,3-2,1 VA-verket 100,4-105,4-4,9-2,5-2,4 Avfallsverket 44,6-42,2 2,4 0,5 1,9 Summa 147,9-289,9-141,9-139,3-2,7

31 Nacka kommun 31 (55) Fritidsnämnden Verksamhetsresultat I vårens attitydundersökning ansåg 42 % att flickor och pojkar får likvärdiga förutsättningar att bedriva fritidsaktiviteter. Nämndens arbete med att främja anläggningar för aktiviteter med hög andel flickor leder till konkreta handlingar genom nybyggnationer (bl. a. ny ridskola och ny gymnastikanpassad idrottshall) först inom 1-2 år. Totalt sett har pojkaktiviteter störst tillgång till de mest attraktiva tiderna (64 %). Skillnaden är marginell i sporthallar och fotbollsplaner. Skevheten som beror på kön finns i ishallarna där endast 14 % av den attraktivaste tiden utgörs av flickaktiviteter. Under 2009 kommer en fritidsvaneundersökning att genomföras för att bl.a. undersöka vad som hindrar pojkars respektive flickors aktiviteter. I höstens medborgarundersökning har 72 % angett betyg 5-10 när de angett i vilken grad de tycker att pojkar och flickor erbjuds lika förutsättningar när det gäller fritidsaktiviteter. 9 föreningar har i någon form antagit en alkohol- och drogpolicy. 33 föreningar har svarat på de frågor som kommunen ställt om föreningslivets insatser för att barn och ungdomar ska få tillgång till alkoholoch drogfria fritidsaktiviteter. Samtliga föreningar anser att de bedriver en verksamhet där alkohol och droger inte förekommer. För övrigt är utfallet för nyckeltalen i nivå med målnivåerna. Insatta resurser Den målmedvetna satsningen som Fritidsnämnden gör för att byta underlag från naturplaner till konstgräsplaner, där nyttjandegraden är minst 4 gånger högre, är ytbesparande och innebär att nya bollplaner inte behöver anläggas. Anläggningarna utnyttjas optimalt, antalet inställda tider är 0 % av total uthyrbar tid och lokaluthyrningen ligger på 95 % av total uthyrbar tid. Fritidsnämnden har ett överskott på 4,3 mkr. 3,0 mkr av dessa erhölls i budget Resurserna som var avsedda att täcka ökade hyreskostnader för idrottslokaler har delvis förbrukats. Hyreskostnaderna avseende idrottsanläggningar kommer att öka under Föreningarna har under 2008 haft möjlighet att ansöka om särskilt stöd till idrottsanläggningar men de avsatta medlen redovisar överskott. Budgeten omfördelades tidigare år från investeringsbudgeten till driftbudgeten. Ansökningar avseende de kvarstående medlen har till viss del inkommit. Intäkterna avseende lokaluthyrning visar ett överskott jämfört med budget samtidigt som övrigt underhåll samt övriga kostnader avseende verksamheten visar ett underskott. Inom processen Teknik har arbetet med processens kvalitetsledningssystem kommit igång på allvar under Bedömningen är att samtliga rutiner inom processen ska vara dokumenterade under Under 2008 har nämnden fortsatt sitt arbete med väsentlighets- och riskanalys och internkontroll. Ett arbete som fortsätter under Figur 32 Verksamhet, mkr Utfall 2008 Kostnader (-) Intäkter (+) Intäkter Kostnader Netto Budget 2008 Budgetavvikelse Föreningsstöd -8,1-8,1-8,1 0,0 Idrottsanläggningar 8,8-64,5-55,7-60,1 4,4 Fritidsgårdar -20,8-20,8-20,6-0,2 Nämnd och nämndstöd -1,5-1,5-1,6 1,0 Myndighet & Huvudmanna -2,8-2,8-2,8 0,0 Summa 8,8-97,7-88,9-93,2 4,3

32 Nacka kommun 32 (55) Kulturnämnden Verksamhetsresultat Verksamhetsresultatet är bra för Kulturnämnden då merparten av målen är uppfyllda. Exempel på detta är att andelen som är nöjda med bibliotekens tillgänglighet har ökat med två procent. Utbudet av medier är medborgarna mindre nöjda med. För att öka fokuseringen på medieutbudet och öka utlåningen har en omviktning gjorts för 2009 av bibliotekens ersättningssystem. Det innebär att parametern utlån har fått en större vikt. Allt för många medborgare anser att de har liten möjlighet till inflytande och att påverka verksamheterna. Dessutom uppger ett stort antal att de inte känner till att det finns en sådan möjlighet. Under 2009 kommer inflytandefrågan att vara högt prioriterad i den uppföljning och utvärdering som görs med respektive anordnare. Andelen som anser att de har tillgång till ett lokalt kulturutbud har sjunkit och även andelen som anser att utbudet är av god kvalitet. Under året har behovet av kulturlokaler i Älta utretts och där konstateras att det finns ett behov av sådana. Nämnden har beslutat att ge kultur- och utbildningsdirektören i uppdrag att initiera en lokalförsörjningsstrategi för kulturlokaler i Nacka i samarbete med fastighetskontoret, att utreda förslag till finansieringsmodell för lokalförvaltande organisationer samt att utarbeta förslag till lämplig plats och utformning för multifunktionella lokaler för olika verksamheter på Kvarnholmen. De nyckeltal som relaterar till kulturaktörer och musikskolor kommer att följas upp under våren Anledningen är att anordnarna anser att det är bättre att göra kundundersökningar på våren eftersom barn/elever då har varit längre tid i verksamheten och då har större erfarenhet av verksamheten som de deltar i. Det innebär att det inte finns något resultat för dessa nyckeltal För två av nämndens nyckeltal finns ingen målnivå för 2008 endast utfall eftersom det är första året dessa mål mäts och målnivån fastställs utifrån 2008 års resultat. Insatta resurser Kulturnämnden har ett underskott om -5,9 mkr vilket beror på fler prestationer för biblioteken och fler elevplatser i musikskoleverksamheten än vad som budgeterats. Antalet elevplatser i musikskoleverksamheten har ökat med sju procent jämfört med En stor del av den ökningen är att hänföra till hösten 2008 då ökade antalet elevplatser med elva procent jämfört med våren. Hänsyn har tagits till den ökade efterfrågan i budget för Underskottet för musikskoleverksamheten är -3,8 mkr. För biblioteksverksamheten är underskottet -2,6 mkr vilket beror på fler besök, utlån och öppettimmar än vad som förväntats i budget. Biblioteksverksamheten har enligt nu gällande avtal en prestationsbaserad ersättning vilket innebär att åtgärder för att minska underskottet inte varit möjliga. I de nya avtalen som gäller från 2009 har spärrar byggts in så att det finns ett tak för antalet prestationer som ersätts. Det innebär att nämnden nu har en bättre kontroll över kostnaden för biblioteksverksamheten. Figur 33 Verksamhet, tkr Utfall 2008 Kostnader (-) Intäkter (+) Intäkter Kostnader Netto Budget 2008 Budgetavvikelse Biblioteksverksamhet -36,1-36,1-33,6-2,6 Musikskoleverksamhet -25,7-25,7-21,9-3,8 Kulturverksamhet -26,8-26,8-27,2 0,4 Kulturbidrag och stipendier -1,4-1,4-1,5 0,2 Nämnd, nämndstöd och huvudmannagrupp -2,9-2,9-2,7-0,2 Summa -92,9-92,9-86,9-5,9

33 Nacka kommun 33 (55) Social- och äldrenämnden Verksamhetsresultat Individ och familjeomsorg (IFO) Barn och ungdom Antalet inledda utredningar ökade mellan 2007 och 2008 med 25 % till 609. Utredningstiderna har inte hållit lagstadgade 4 månader i 11 % av utredningarna men bedömningen är att samtliga beslut hittills varit välgrundade och korrekta. Under 2008 har 329 barn beviljats insatser varav 254 pågår vid årets slut. Antalet pågående placeringar inom hem för vård och boende (HVB) ligger idag på 32 placeringar inklusive jourhemsplaceringar. Totalt har 81 barn varit placerade kortare eller längre tid under Arbetet med att höja kvaliteten i handläggningen kommer att intensifieras under Antalet placeringar i familjehem är oförändrat och förväntas ligga still Överflyttningar från dyrare institutionsplaceringar till familjehem kan på sikt öka den totala kostnaden för familjehemsplaceringar. Antalet biståndsärenden i form av kontaktfamilj ligger på samma nivå jämfört med förra året medan däremot ärenden med kontaktperson vid umgänge noterar en viss ökning. Beslut om kontaktperson vid umgänge mellan barn och förälder fattas av domstol och är inget beslut som socialtjänsten kan påverka. Försörjningsstöd Ärendetillströmningen vad gäller försörjningsstöd ligger 5 % lägre 2008 jämfört med Bedömningen är att det är en tillfällig minskning och att 2009 kommer att innebära ökning utifrån förändrat socialförsäkringssystem och vikande konjunktur som påverkar arbetsmarknaden negativt. Genomsnittligt antal bidragsmånader per hushåll är 6,0 månader, vilket är en svag ökning jämfört med 2007 motsvarande 5,9 månader. Arbetet med ArbetslinjeN (FFFN, Fler Friska Företagsamma Nackabor) som sker i samverkan med andra huvudmän (Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Landstinget) har pågått under 2008 och kommer att utvecklas 2009 bland annat genom bildandet av ett samordningsförbund. Ett förslag till checksystem är under utveckling för insatser inom arbetsmarknadsområdet. Under 2008 har motsvarande 91 flyktingar tagits emot, vilket kan jämföras med 162 personer under Beroende Inom beroende har andelen LVM (lag om vård av missbrukare) -anmälningar ökat men i de flesta fall resulterar detta i frivilliga insatser. Antalet biståndsbedömda insatser har ökat med 39 % jämfört med 2007 och med anledning av detta kommer ärendena att ses över i början på Mottagning och socialjour Under året har rutiner utarbetats för handläggningen av anmälningar/ansökningar gällande barn, ungdomar och försörjningsstöd i mottagningsgruppen för individ och familjeomsorgen. Samverkan med övriga grupper inom individ och familjeomsorgen har påbörjats för att utveckla arbetsrutiner för ärenden som slussas vidare till utredning. Under 2008 aktualiserades 794 försörjningsstödsärenden jämfört med 716 år 2007 vilket är en ökning med 9,8 %. Antalet anmälningar och ansökningar gällande barn och ungdomar minskade 8,3 % till Av de inkomna anmälningarna öppnades utredning i 27 % av ärendena (283) vilket är en ökning med 6 % jämfört med Socialjouren har haft 1278 ärenden från Nacka under 2008 vilket är en minskning med 2 % jämfört med Jouren har haft kontakt med 477 barn och 522 ungdomar från Nacka. Ärenden som rör ekonomi och boende har ökat under året liksom ärenden som gäller barnmisshandel som har ökat från 18 ärenden år 2007 till 29 ärenden år Ärenden som gäller kvinnomisshandel har också ökat något under året. 6 barn/ungdomar från Nacka har omhändertagits enligt 6 LVU (lagen om vård av unga) på jourtid, vilket är samma antal som Det har inte gjorts något omhändertagande enligt 13 LVM (lagen om vård av missbrukare) 2007.

34 Nacka kommun 34 (55) Handikapp och socialpsykiatri Handikapp Antalet beviljade insatser har ökat 7 % från 1300 till 1394 mellan 2007 och 2008 samtidigt som antalet kunder har ökat med motsvarande 7,7 % från 685 till 738, vilket ger 1,9 insats per kund. Antalet personer inom Handikapp ökar stadigt i Nacka och i andra kommuner, vilket beror på att fler personer får diagnos och därmed har rätt att söka insatser enligt LSS samt att personer med komplexa behov och dubbeldiagnoser söker stödinsatser i ökad omfattning. Under våren 2009 beräknas kundval för insatsen korttidsvistelse enligt LSS påbörjas. Kundenkäten visar att kundnöjdheten ökat både i kontakten med myndigheten och hos utförarna. Länsstyrelsen har gjort uppföljande tillsyn av myndighetsutövning och rättssäkerhet. Den visar på förbättringsområden inom dokumentation, rutiner för anmälan om missförhållanden och i arbetet med fel och brister. Utveckling av arbetet med barnperspektivet och individuella planer är också ett utvecklingsområde. Antal ärenden som överklagas minskar. Under 2008 överklagades endast tre ärenden, vilket tyder på en ökad samstämmighet mellan myndigheten och kunder. Jämförande nätverk med övriga södertörnskommuner visar på korta handläggningstider, få överklaganden samt relativt sett låg kostnad för LSS-utredning. Under 2009 fortsätter arbetet med volym- och kostnadskontroll som prioriterat område. En konsekvens av Länsstyrelsens granskning blir även säkerställandet av rättsäker myndighetsutövning ett prioriterat område under Utöver detta tillkommer fortsatt planering och inventering av behovet av nya bostäder för LSS målgrupp samt för personer under 65 år med stora omvårdnadsbehov under Socialpsykiatri (SPT) Socialpsykiatrin har målmedvetet arbetat mot stöd i öppna former enligt intentionerna i psykiatri reformen. En fortsatt förskjutning har också skett från institutionsplaceringar till mer öppna insatser där boende kombineras med boendestöd och sysselsättning. Det finns i nuläget inget som tyder på större volymförändringar. SPT har arbetat med att förtydliga sin målgrupp gentemot Landstinget för att inte ta över ansvar och behandling/stöd för personer med lättare psykiska besvär. Arbetet är även prioriterat Under 2008 upphandlades den psykiatriska öppenvården inom landstinget vilket innebär att öppenvård och slutenvård kommer att ha olika huvudmän vilket kan innebära oklarheter i ansvar. Det är viktigt att hitta god omvårdnad på hemmaplan, vilket gör att även framtida försörjning av lägenheter blir ett viktigt område under Säkras inte försörjningen så riskerar antalet institutionsplaceringar att på sikt öka på. Ett utvecklingsarbete pågår med anledning av den nya lagen om tvångsvård i öppenvård kring permissioner för brukare som har beslut om tvångsvård. Arbetet fortsätter under Äldre I genomsnitt har 490 platser utnyttjats i särskilt boende under året, vilket är 29 platser färre jämfört med budget. Kön till särskilt boende är i december 53 personer. Antalet beslut om särskilt boende har varit 20 % högre under 2008 än under 2006 och 2007, vilket bidragit till kösituationen. Nuvarande kösituation är bland annat orsakat av nedläggningen av Bikupan, renoveringen av Danvikshem samt att ett nytt boende i Lillängen är försenat. För att motverka kösituationen vidtas åtgärder på kort och lång sikt då området är prioriterat. Direktupphandling av äldreboendeplatser utanför Nacka, fortlöpande kontakter med andra boenden. På längre sikt planeras också nya äldreboenden. I och med brist på platser i särskilt boende har behovet av korttidsplatser ökat. Abonnemangs- och ramavtalsplatser har inte täckt behovet, vilket medfört direktupphandling av korttidsplatser för att fylla behovet. Under årets början avvecklades större delen av den kommunala hemtjänsten. Den svarade för ca 25 % av marknaden. Antalet personer med hemtjänst har de senaste åren ökat med 6-8% och den utförda tiden i motsvarande grad. För 2008 noteras att antalet personer har stabiliserats och samtidigt noteras en avmattning i antalet utförda timmar. Detta gäller även antalet beviljade timmar, vilket ytterligare förstärker bilden av ett trendbrott även om den är osäker. Antalet kunder uppgick till 1357 vid årets slut. Antalet utförda timmar ökade med 7 % eller 32 tim jämfört med Utnyttjandegraden redovisas till 87 %. Inom dagverksamheten har antalet närvarodagar minskat och såväl dagverksamheterna som biståndshandläggarna ska arbeta aktivt med att motivera nya deltagare framöver. Kundnkäten visar att kundernas betyg på äldreomsorgen är fortsatt hög och når väl upp till nämndens målnivåer.

35 Nacka kommun 35 (55) Nackas äldreomsorg står sig bra i jämförelser med andra kommuner. Insatta resurser Social- och äldrenämndens nettokostnadsutfall blev 989,3 mkr för 2008, vilket är 37,2 mkr bättre än budget (se tabell nedan). Individ och familjeomsorg (IFO) Barn och ungdom redovisar nettokostnadsutfall motsvarande 91,3 mkr, vilket är 4,7 mkr bättre än budget. Ett aktivt arbete har inneburit att andelen placeringar i hem för vård och boende (HVB) har minskat och samtidigt har fler familjehemsplaceringar avslutats under året. Försörjningsstöd redovisar nettokostnadsutfall motsvarande 74,7 mkr, vilket är 13,2 mkr bättre än budget varav statsbidrag för flyktingar bidrog med 5,5 mkr respektive försörjningsstöd 7,7 mkr. Beroende redovisar nettokostnadsutfall motsvarande 14,4 mkr, vilket är -0,1 mkr sämre än budget. Trots en kraftig ökning av antalet HVB placeringar redovisar verksamheten en budget i balans. Handikapp och socialpsykiatri Handikapp redovisar nettokostnadsutfall motsvarande 234,3 mkr, vilket är -2,2 mkr sämre än budget orsakat av ökade volymer med fler kunder som beviljats insatser. Kostnadsökningen är främst relaterad till fler kunder och i huvudsak koncentrerad till insatserna gruppbostad och daglig verksamhet inom LSS, vilket främst beror på ökat personalstöd samt speciallösningar. Inom insatserna hemtjänst och korttidsboende enligt socialtjänstlagen konstateras också ökningar. Socialpsykiatri redovisar nettokostnadsutfall motsvarande 44,6 mkr, vilket är 3,5 mkr bättre än budget. Genom ett intensivt samarbete med landstinget har avtal om kostnadsuppdelning blivit gjorda där kommunen och landstinget delar på kostnaderna. Insatser som redovisar största kostnadsminskningarna jämfört med budget; särskilt boende +3,3 mkr, placeringar i hem för vård och boende +0,7 mkr samt boendestöd +0,7 mkr. Samtidigt har dock kostnaderna för stödlägenheter och träningsboende ökat mot budget motsvarande - 2,3 mkr. Äldre Äldreomsorgen redovisar totalt nettokostnadsutfall motsvarande 432,5 mkr, vilket är 16,7 mkr bättre än budget. Den fortsatta volymutvecklingen inom hemtjänsten ger negativ avvikelse mot budget motsvarande -3,1 mkr. Platserna inom särskilt boende blev motsvarande 29 platser lägre än budget över året, vilket ger +20,3 mkr i jämförelse med budget. Placeringarna i korttidshem ökar jämfört med budget pga. platsbristen inom särskilt boende, vilket ger en avvikelse mot budget med 2,0 mkr. Figur 34 Verksamhet, mkr Utfall 2008 Kostnader (-) Intäkter (+) Intäkter Kostnader Netto Budget 2008 Budgetavvikelse IFO/Barn&Ungdom 5,1-96,4-91,3-96,0 4,7 IFO/Försörjningsstöd 34,6-109,3-74,7-87,9 13,2 IFO/Beroende 0,4-14,8-14,4-14,3-0,1 Handikapp 16,2-250,5-234,3-232,1-2,2 Socialpsykiatri 4,5-49,1-44,6-48,1 3,5 Äldre 39,8-472,2-432,4-449,2 16,8 Nämnd- och nämndstöd 0,2-5,2-5,0-6,3 1,3 Myndighet&Huvudmannaskap(MH) 0,0-92,6-92,6-92,6 0,0 Summa 100,8-1090,1-989,3-1026,6 37,2

36 Nacka kommun 36 (55) Utbildningsnämnden Verksamhetsresultat Den planerade utbyggnaden av förskoleverksamheten har genomförts och därmed har barnomsorgsgarantin kunnat uppfyllas. Antalet placerade barn var i genomsnitt, vilket är 261 fler än under 2007, en ökning med 4,6 procent. Utbudet av gymnasieplatser har ökat kraftigt från höstterminen då tre gymnasieskolor etablerade sig i Sickla kunskapsgalleria. Från januari har ytterligare en anordnare tillkommit. Nämnden uppfyller dock inte målet om att trefjärdedelar av Nackas gymnasieelever ska få sitt förstahandsval tillgodosett. För att öka måluppfyllelsen har Nacka undertecknat ett samverkansavtal med länets kommuner som syftar till att eleverna fritt ska kunna välja utbildning över kommungränserna och därmed öka möjligheten att få sina önskemål tillgodosedda. Andel föräldrar som får sitt förstahandsval tillgodosett i grundskolan har sjunkit och målet är inte nått. En utredning har gjorts under hösten som visar att den enda realistiska vägen att öka nöjdhetsgraden är att anpassa skolornas organisation efter elevkullarnas storlek så att fler får sitt förstahandsval tillgodosett. Andel personal med pedagogisk högskoleutbildning i förskolan har sjunkit något jämfört med föregående år och är låg i förhållande till länet och riket. För att barnen ska få maximal utveckling och stimulerande lärande i hög utsträckning är personalens utbildningsnivå en viktig framgångsfaktor. Skälen till svårigheterna att rekrytera adekvat personal ska kartläggas samt ska möjligheter till sanktioner utredas för de enheter som har låg andel högskoleutbildad personal. Föräldrar och elever är inte nöjda med den vägledning som ges i skolorna. Ett utvecklingsarbete om karriärvägledning pågår och kundval infördes i höstas för att ge eleverna möjlighet till förstärkt vägledning. En försämring av mycket goda resultat i matematik för eleverna i grundskolans senare del har noterats på de kommunala och nationella proven. En kartläggning har gjorts och kommer att ligga till grund för det fortsatta utvecklingsarbetet. I gymnasieskolan har genomsnittlig betygspoäng för Nackas gymnasieskolor ökat efter att ha varit oförändrad i flera år. Oroväckande är dock att många elever fortfarande slutar skolan i förtid. Utvecklingsarbetet med karriärvägledning ska bl.a. syfta till att ge eleverna möjlighet att göra mer genomtänkta val och därmed minska avhoppen. Nöjdhetsgraden på kundundersökningen för vuxenutbildningen är fortfarande inte tillfredsställande, men förbättringar noteras när det gäller inflytande och information samt valfriheten. Dialog förs regelbundet med anordnarna om hur resultaten kan förbättras. Insatta resurser Utbildningsnämndens resultat är - 14, 8 mkr. Störst underskott är inom checkramen, - 9,7 mkr, vilken baserar sig på befolkningsprognos och förväntad efterfrågan. Underskott för förskoleverksamheten är - 10,3 mkr. Antalet förskolebarn har varit betydligt fler än vad som budgeterats, 109 stycken, och befolkningsprognoser som gjorts efter budgetbeslutet har också indikerat fler barn. För utbildningsverksamheten är de stora budgetavvikelserna inom grundskolans och gymnasieskolans verksamheter. Grundskolans överskott är + 5,4 mkr. I motsats till förskoleverksamheten har det varit färre elever i grundskolan jämfört med budgeterat antal, i genomsnitt 76 elever. I budgeten räknades drygt 100 elever bort från befolkningsprognosen, vilket motsvarar det antal elever som invånarregistret brukar misstämma med jämfört med skolpliktsregistret. Trots detta blev misstämningen stor. Genomsnittligt antal elever i gymnasieskolan motsvarar ganska väl budgeterat antal, - 18 elever, och budgeterad genomsnittskostnad för elever i egen regi och fristående skolor överensstämmer väl med utfallet. Däremot är det budgeterade genomsnittspriset för elevers skolgång i andra kommuners skolor för lågt beräknat jämfört med faktisk kostnad och största anledningen till underskottet. Underskottet om - 1,1 mkr inom Svenskundervisning för invandrare, SFI, var förväntat då verksamheten var underbudgeterad. Fr.o.m. höstterminen kan Nackas elever få förstärkt karriärvägledning genom att utnyttja särskild

Fastställande av driftsbudget och ingående totalt kapital för intäktsfinansierade verksamheter år 2013

Fastställande av driftsbudget och ingående totalt kapital för intäktsfinansierade verksamheter år 2013 2013-06-11 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2012/682-040 Kommunstyrelsen Fastställande av driftsbudget och ingående totalt kapital för intäktsfinansierade verksamheter år 2013 Överföringsärendet 2013 Förslag

Läs mer

Tertialbokslut 2 för Förskola, fritid och skola

Tertialbokslut 2 för Förskola, fritid och skola 2013-09-13 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2012/156-040 Kommunstyrelsens verksamhetsutskott Tertialbokslut 2 för Förskola, fritid och skola Förslag till beslut Kommunstyrelsen verksamhetsutskott noterar tertialbokslut

Läs mer

bokslutskommuniké 2013

bokslutskommuniké 2013 Ärende 29 bokslutskommuniké 2013 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2013 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Månadsbokslut mars 2013

Månadsbokslut mars 2013 2013-04-15 1 (9) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2012/156-040 Kommunstyrelsen Månadsbokslut mars 2013 Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar månadsbokslut för mars 2013. Sammanfattning Årsprognosen för årets

Läs mer

Så sätter du pris på dina tjänster. Bengt Herlin Nacka kommun

Så sätter du pris på dina tjänster. Bengt Herlin Nacka kommun Så sätter du pris på dina tjänster Bengt Herlin Nacka kommun Innehåll Så sätter du rätt (?) prislapp på dina tjänster Nacka kommun och dess förutsättningar Nackas styrsystem Internpriser i Nacka Fakta

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Smedjebackens kommun Oktober 2009 Robert Heed Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...2 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...3

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-04-30 Landstinget Dalarna Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor 25 maj 2012 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 1 1 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2016 Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

Olofströms kommun. Revisionsrapport avseende delårsbokslut Audit KPMG AB

Olofströms kommun. Revisionsrapport avseende delårsbokslut Audit KPMG AB Revisionsrapport avseende delårsbokslut 2012 Audit KPMG AB Innehåll 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Förvaltningsberättelse 3.1 Investeringsredovisning 3.2 Driftsredovisning. Resultaträkning. Periodiseringar

Läs mer

Motala kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5

Motala kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Rapport avseende granskning av delårsbokslut per 2016-08-31 Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Innehåll 1. Inledning 1 2. Granskningens syfte 1 3. Delårsrapport 1 4. Ansvarig nämnd 1 5. Bedömning 2 6. Sammanfattning

Läs mer

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per Laholms kommun 2015-10-14 Magnus Helmfrid Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2015-08-31. Enligt kommunallagen

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Granskning av delårsrapport 2014 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 2 2.3 Revisionskriterier

Läs mer

Tjänsteskrivelse Månadsuppföljning efter oktober 2011

Tjänsteskrivelse Månadsuppföljning efter oktober 2011 KRISTINA DAHL SID 1/8 CONTROLLER KRISTINA.DAHL@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Månadsuppföljning efter oktober 2011 Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar informationen och godkänner

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5

Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Rapport avseende granskning av delårsbokslut per 2016-08-31 Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Innehåll 1. Inledning 1 2. Granskningens syfte 1 3. Delårsrapport 1 4. Bedömning 1 5. Sammanfattning av granskningsresultatet

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Fredrik Ottosson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2015 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2009 NACKA KOMMUN

ÅRSREDOVISNING 2009 NACKA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2009 NACKA KOMMUN »Förtroende och respekt för människors kunskap och egen förmåga - samt för deras vilja att ta ansvar.«nacka kommuns grundläggande värdering INNEHÅLL Politisk styrning och

Läs mer

SIDAN 1. Årsredovisning 2008 med uppföljning av budget för Stockholms stad

SIDAN 1. Årsredovisning 2008 med uppföljning av budget för Stockholms stad SIDAN 1 Årsredovisning 2008 med uppföljning av budget för Stockholms stad Sammanfattning Samtliga tre inriktningsmål har uppfyllts under året Av kommunfullmäktiges 14 verksamhetsmål har 11 uppfyllts helt,

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Kalix kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Dennis Hedberg Hanna Franck-Larsson Micaela Hedin Granskning av delårsrapport 2014 Bollnäs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Syfte,

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn 11 oktober 2011 Granskning av delårsrapport 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Finansiell analys - kommunen

Finansiell analys - kommunen Finansiell analys - kommunen Vara kommuns årsresultat budgeteras till 6,2 mkr år, 11,1 mkr år, 11,6 mkr år och 11,8 mkr år. Nettoinvesteringarna år uppgår till 80,5 mkr inklusive beräknad ombudgetering

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Sofia Nylund Anders Rabb Anders Haglund Granskning av delårsrapport 2014 Sollentuna kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund 2 1.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2012 Götene kommun Hans Axelsson Carl Sandén mars 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Pajala kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Tertialbokslut 1 jan-apr 2014 för utbildningsnämnden

Tertialbokslut 1 jan-apr 2014 för utbildningsnämnden 2014-04-17 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr UBN 2014/133-049 Utbildningsnämnden Tertialbokslut 1 jan-apr 2014 för utbildningsnämnden Förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar fastställa tertialbokslut

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Bollnäs kommun Pär Månsson Hanna Franck Larsson Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Ekonomisk rapport per

Ekonomisk rapport per Övergripande ekonomiska händelser Det budgeterade resultatet för år uppgår till +20 000 tkr. Uppföljningen per den 31 oktober prognostiserar ett helårsresultat på +47 900 tkr. Nämnderna rapporterar totalt

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2013

Översiktlig granskning av delårsrapport 2013 www.pwc.com/se Linda Yacoub Sofia Nylund Susanna Collijn Oktober 2013 Översiktlig granskning av delårsrapport 2013 Vaxholms stad Innehåll Syfte, revisionsfrågor, metod och avgränsning s. 3 Delårsrapportens

Läs mer

Granskning av delårsrapport Vilhelmina kommun

Granskning av delårsrapport Vilhelmina kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Anneth Nyqvist Certifierad kommunal revisor Oktober 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Syfte och

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Jokkmokks kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Bokslutskommuniké 2015

Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2015 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Månadsuppföljning januari mars 2018

Månadsuppföljning januari mars 2018 Resultatet uppgår till 24 mkr för mars månad. Nettokostnaderna har t.o.m. mars tagit i anspråk 24 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 25 %. Hittills under året har kommunen investerat för 46 mkr. Samtliga

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Söderhamns kommun. Oktober Robert Heed Hanna Franck

Revisionsrapport. Delårsrapport Söderhamns kommun. Oktober Robert Heed Hanna Franck Revisionsrapport Oktober 2010 Robert Heed Hanna Franck Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...1 2 Inledning...1 2.1 Bakgrund...1 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning...2 2.3 Revisionskriterier...2

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 3 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Trelleborgs kommun Anders Thulin Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Osby kommun Granskning av delårsrapport per

Osby kommun Granskning av delårsrapport per Osby kommun Granskning av delårsrapport per 2014-08-31 2014-10-01 Thomas Hallberg Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Osby kommun gjort en översiktlig granskning av

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Carl-Gustaf Folkeson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2014 Staffanstorps kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31 Delårsrapport För perioden 2012-01-01 2012-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2012-01-01-2012-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv utredning avseende återremiss om retroaktiv avsättning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv utredning avseende återremiss om retroaktiv avsättning 2013-11-25 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2013/563-040 Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv utredning avseende återremiss om retroaktiv avsättning Förslag

Läs mer

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per Laholms kommun 2016-10-12 Magnus Helmfrid, Anneli Carlsson och Sofie Gydell Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten

Läs mer

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 1 (6) Kommunledningskontoret 2012-03-13 Dnr KS Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSEN 1. Kommunstyrelsen bedömer att kommunens mål för god

Läs mer

Månadsbokslut mars 2016 för Nacka kommun

Månadsbokslut mars 2016 för Nacka kommun RAPPORT Månadsbokslut mars 2016 för Nacka kommun Bilaga, KFKS 2016/300 INNEHÅLL Läget i korthet s. 2-3 Fördjupning s. 4-7 Läget i korthet fortsatt balans i ekonomin Lägesbedömningen i denna rapport görs

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport Mönsterås kommun

Granskning av delårsrapport Mönsterås kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Maria Schönbeck Alexander Arbman Jörn Wahlroth Oktober 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte

Läs mer

Delårsrapport. Vilhelmina. Tertial Kommunstyrelsen, VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel:

Delårsrapport. Vilhelmina. Tertial Kommunstyrelsen, VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: Tertial 2 2018 Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 Innehållsförteckning 1 Kommuninformation... 3 2 Ekonomi... 3 2.1 Redovisningsprinciper...

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31 Delårsrapport För perioden 2015-01-01 2015-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2015-01-01-2015-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Revisionsrapport Rebecca Lindström Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Mönsterås kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning 1 2. Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31 Delårsrapport För perioden 2008-01-01 2008-08-31 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2008-01-01 2008-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte prognos för helåret.

Läs mer

Granskning av bokslut och årsredovisning per

Granskning av bokslut och årsredovisning per Granskning av bokslut och årsredovisning per 2016-12-31 Revisionsrapport Värnamo kommun 2017-04-10 2017 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2018

Granskning av delårsrapport 2018 www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Carl-Magnus Stenehav Certifierad kommunal revisor Marcus Madar Oktober 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund...

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012

Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Lekebergs kommun Anna Gröndahl, Lars Wigström, certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning...1 Inledning... 3 Bakgrund...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Conny Erkheikki Granskning av delårsrapport 2016 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2015

Översiktlig granskning av delårsrapport 2015 www.pwc.com/se Anneth Nyqvist Certifierad kommunal revisor Oktober 2015 Översiktlig granskning av delårsrapport 2015 Vilhelmina kommun Innehåll Syfte, revisionsfrågor, metod och avgränsning Delårsrapportens

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2017

Granskning av delårsrapport 2017 Granskningsrapport Daniel Brandt Jonas Axelsson Remmi Gimborn Granskning av delårsrapport 2017 Melleruds kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2008

Granskning av årsredovisning 2008 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2008 Lindesbergs kommun 2009-03-30 Bert Hedberg Certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.1 Bakgrund...4

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Granskning av bokslut och årsredovisning per

Granskning av bokslut och årsredovisning per Granskning av bokslut och årsredovisning per 2016-12-31 Revisionsrapport Markaryds kommun 2017-04-10 2017 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport PerÅke Brunström Granskning av delårsrapport 2013 Sundsvalls kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

STADSREVISIONEN November 2012 DNR /2012. Rapport 2012 GRANSKNING AV DELÅRSRAPPORT

STADSREVISIONEN   November 2012 DNR /2012. Rapport 2012 GRANSKNING AV DELÅRSRAPPORT STADSREVISIONEN www.stockholm.se/revision November 2012 DNR 310-146/2012 Rapport 2012 GRANSKNING AV DELÅRSRAPPORT 2012-08-31 Den kommunala revisionen är fullmäktiges kontrollinstrument för att granska

Läs mer

BOKSLUTSINFORMATION - PRELIMINÄRT RESULTAT FÖR ÅR 2018

BOKSLUTSINFORMATION - PRELIMINÄRT RESULTAT FÖR ÅR 2018 BOKSLUTSINFORMATION - PRELIMINÄRT RESULTAT FÖR ÅR 2018 Inledning Revisionen kommer att granska det färdiga bokslutet samt årsredovisning och koncernredovisning under mars månad. Ekonomiavdelningen bedömer

Läs mer

Granskning av delårsrapport per

Granskning av delårsrapport per Revisionsrapport Granskning av delårsrapport per 2009-08-31 Motala kommun 2009-10-01 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Verksamhetsredovisning 2013

Verksamhetsredovisning 2013 2014-02-03 Verksamhetsredovisning 2013 Innehåll 1 Ekonomisk driftredovisning... 2 1.1 Finansiering... 2 1.2 Brandchef... 3 1.3 SSRC... 3 1.4 Samhällsskydd... 3 1.5 Beredskap... 3 1.6 Lokal produktion...

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 Revisionsrapport April 2011 Erika Svensson Helen Samuelsson Dahlstrand Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...5 2.1 Bakgrund...5 2.2 Revisionsfråga och metod...5 3 Granskningsresultat...6

Läs mer

Processtyrning av Nacka kommuns verksamhet

Processtyrning av Nacka kommuns verksamhet 2015-02-05 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2012/577-001 Kommunstyrelsen Processtyrning av Nacka kommuns verksamhet Förslag till beslut Kommunstyrelsen definierar processer enligt stadsledningskontorets tjänsteskrivelse

Läs mer

Ekonomisk rapport april 2019

Ekonomisk rapport april 2019 TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2019-04-24 Kommunstyrelseförvaltningen 1 (3) Torstein Tysklind Ekonomichef 08-578 29730 torstein.tysklind@tyreso.se Diarienummer 2019/KS 0022 001 Kommunledningsutskottet

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Revisionsrapport* Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Oktober 2008 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Pär Månsson Certifierad kommunal revisor Auktoriserad revisor

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Styrning och ledning för öppenhet och mångfald Slutrapport och utblick

Styrning och ledning för öppenhet och mångfald Slutrapport och utblick 2016-12-12 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2012/577 Kommunstyrelsen Styrning och ledning för öppenhet och mångfald Slutrapport 2012-2016 och utblick 2017-2018 Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar informationen

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport PerÅke Brunström Granskning av delårsrapport 2013 Haparanda Stad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 www.pwc.com/se Carl-Stefan von Engeström Mazén Sliwa Roger Burström Oktober 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Tierps kommun pwc Innehåll Syfte, revisionsfrågor, metod och avgränsning Delårsrapportens

Läs mer