RAPPORT Lönekartläggning 2014

Transkript

1 RAPPORT 1(55) ekartläggning 2014

2 2(55) 1 Bakgrund ekartläggning Syftet Syftet med en ekartläggning är att kartlägga om det finns osakliga eskillnader kopplat till kön. I Kramfors kommun ser vi det som en viktig del att kartlägga och analysera erna utifrån organisationens jämställdhetsarbete. Förhoppningen är att denna kartläggning kan vara en grund till kommande kartläggningar och de årliga analyserna arbetsgivaren ska göra i eöversynsarbetet. 1.2 Diskrimineringslagen Enligt diskrimineringslagen ska en arbetsgivare med minst 25 medarbetare vart tredje år göra en ekartläggning. De delar som enligt Diskrimineringslagen ska göras är att: 1. Kartlägga och analysera bestämmelser och praxis om er och andra anställningsvillkor som tillämpas hos arbetsgivaren. 2. Kartlägga och analysera eventuella eskillnader mellan män och kvinnor i arbeten som är att betrakta som lika. 3. Kartlägga och analysera eventuella eskillnader mellan män och kvinnor i arbeten som är att betrakta som likvärdiga. 4. Vart tredje år upprätta en handlingsplan för jämställda er, där ska resultat och analys av ekartläggningen framgå. Detta beskrivs i Diskrimineringslagens 3:e kapitel i paragraferna I syfte att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga skillnader i och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män ska arbetsgivaren vart tredje år kartlägga och analysera- bestämmelser och praxis om er och andra anställningsvillkor som tillämpas hos arbetsgivaren, och - eskillnader mellan kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt. Arbetsgivaren ska bedöma om förekommande eskillnader har direkt eller indirekt samband med kön. Bedömningen ska särskilt avse skillnader mellankvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika, och - grupp med arbetstagare som utför arbete som är eller brukar anses vara kvinnodominerat och grupp med arbetstagare som utför arbete som är att betrakta som likvärdigt med sådant arbete men inte är eller brukar anses vara kvinnodominerat. 11 Arbetsgivaren ska vart tredje år upprätta en handlingsplan för jämställda er och där redovisa resultatet av kartläggningen och analysen enligt 10. I planen ska anges vilka ejusteringar och andra åtgärder som behöver vidtas för att uppnå lika för arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt. Planen ska innehålla en kostnadsberäkning och en tidsplanering utifrån målsättningen att de ejusteringar som behövs ska genomföras så snart som möjligt och senast inom tre år. En redovisning och en utvärdering av hur de planerade åtgärderna genomförts ska tas in i efterföljande handlingsplan. Skyldigheten att upprätta en handlingsplan för jämställda er gäller inte

3 3(55) arbetsgivare som vid det senaste kalenderårsskiftet sysselsatte färre än 25 arbetstagare Samverkan i kartläggningsarbetet Enligt Diskrimineringslagen så ska arbetet med ekartläggningen ske i samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagarna. Detta beskrivs i Diskrimineringslagens 3:e kapitel i paragraf Arbetsgivaren ska förse en arbetstagarorganisation i förhållande till vilken arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal med den information som behövs för att organisationen ska kunna samverka vid kartläggning, analys och upprättande av handlingsplan för jämställda er. Diskrimineringslagens krav på kartläggning och analys medför lite nya roller för fack och arbetsgivare. Det gäller att tillsammans objektivt kunna bidra till värdering ur ett helhetsperspektiv för kommunen som organisation. Detta innebär att en facklig representant inte representerar sina medlemmar i detta arbete utan att man med objektiv bild ska se till helheten för kommunen som organisation. Arbetsgivare och de fackliga organisationerna har i detta arbete ett gemensamt ansvar att samverka för att utjämna eskillnader som har samband med kön. 1.3 Organisationens epolitik Grundläggande för Kramfors kommuns epolitik Grunden för Kramfors kommuns epolitik utgörs av följande två styrdokument inom området: 1. epolitisk riktlinje antagen av Kommunstyrelsens arbetsutskott Tjänsteförseskrift esättning och eöversynsarbete antagen av Kommunchef Peter Carlstedt I den epolitiska riktlinjen tydliggörs de viktigaste delarna för kommunens epolitik, nämligen att: Kramfors kommun är en arbetsgivare och därför är även epolitiken densamma för alla medarbetare. epolitiken ska vara känd hos alla kommunens medarbetare och tillämpas på ett konsekvent sätt. esättningen ska vara individuell och differentierad där fokus ligger på prestation och resultat. Grundläggande är också att inga osakliga eskillnader får förekomma på grund av någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Tjänsteföreskriften esättning och eöversynsarbete är en mer detaljerad beskrivning av vad som ska ligga till grund för esättning vid nyanställning och vilket stöd man som chef kan få från HR-enheten i detta arbete. Tjänsteföreskriften beskriver även hur arbetet med eöversynsarbetet ska fungera i praktiken och vad som ska ligga till grund för esättningen. Avslutningsvis finns även en del som beskriver om och när man kan göra särskilda ejusteringar utöver ordinarie eöversyn. ekartläggning 2014

4 4(55) Kommungemensamma ekriterier I tjänsteföreskriften esättning och eöversynsarbete finns även de kommunövergripande ekriterierna, för alla medarbetare gäller följande tre kriterier: Arbetsresultat Professionalitet Utvecklingsförmåga För chefer gäller även ekriteriet: Ledarskap/ledarförmåga ekriterierna finns även nedbrutna för att tydliggöra dess innehåll. Respektive arbetsplats uppmanas att diskutera ekriterierna och vad det innebär på arbetsplatsnivå i samband med ett arbetsplatsmöte i september varje år. Detta för att ekriterierna ska vara kända och förankrade hos medarbetarna esättning vid nyanställning esättning i samband med nyanställning ansvarar närmaste chef för enligt delegationsordningen. HR-enheten finns som ett stöd till cheferna och ger vägledning till chefen med ett ungefärligt espann som kan vara rimligt för befattning utifrån utbildning och erfarenhet Förmåner utöver Enligt delegationsordningen är det respektive förvaltningschef som har mandat att fatta beslut om förmåner utöver. Kramfors kommun har av tradition varit restriktiv i sin inställning till individuella förmåner. Ett arbete för att ta fram förslag på hur man kan jobba med förmåner av olika slag pågår med grundinställningen att dessa ska vara kollektiva förmåner. Under senare delen av 2014 och början av 2015 finns tre förmåner gällande eväxling, byte av semesterdagstillägg mot extra ledighet och bruttoeavdrag för privat hälso- och sjukvård etillägg Kramfors kommun har tidigare haft en del etillägg av olika slag. Det har förekommit inom den tekniska verksamheten men dessa har nu förhandlats bort. Även de etillägg som funnits inom skolans område har förhandlats bort. Kvar finns ett fåtal etillägg och inställningen är att dessa ska minimeras Kollektiva förmåner Från och med den 1/ gäller samma regler för friskvård för alla kommunanställda. Friskvårdstimmen avskaffades då och ett generellt friskvårdsbidrag infördes. Friskvårdsbidraget är 1.400:- per medarbetare och man får alltid stå för halva kostanden själv. Bidraget får användas till de aktiviteter som är godkända enligt skatteverkets riktlinjer. 1.4 Värderingsgruppen Enligt diskrimineringslagen ska arbetet med ekartläggningen, analysen och handlingsplanen ske i samverkan mellan arbetsgivare och representanter för arbetstagarna. I arbetet med ekartläggningen har följande personer deltagit: ekartläggning 2014

5 5(55) Arbetsgivarrepresentanter: Mikael Gidlöf, HR- Chef Maria Nilsson, HR-konsult Majvor Byström, tidigare chef HR-enheten, deltog under värderingsarbetet. Arbetstagarrepresentanter: Anders Lundkvist, Vision Arlene Westin, Kommunal Britt-Marie Olofsson, SSR Perra Westin, Lärarförbundet 2 Metod 2.1 Verktyg I arbetet med att kartlägga och analysera eventuella eskillnader mellan män och kvinnor i arbeten som är att betrakta som likvärdiga krävs att man använder ett verktyg för värderingsarbetet. I detta arbete har Diskrimineringsombudsmannens verktyg Analys elots. 2.2 Faktorsplan Kunskaper och färdigheter Faktor 1. Utbildning/erfarenhet Mäts genom: tid för utbildning, yrkeserfarenhet och fortbildning. Faktor 2. Problemlösning Mäts genom: analys, kreativitet, självständighet och utveckling. Faktor 3. Sociala färdigheter Mäts genom: kommunikation, samarbete, kulturförståelse och service. Ansvar Faktor 4. Ansvar för materiella resurser och information Mäts genom: ekonomiskt värde, vad ansvaret innebär, självständighet och konsekvenser. Faktor 5. Ansvar för människor Mäts genom: vad ansvaret innebär, självständighet och konsekvenser. Faktor 6. Ansvar för planering, utveckling, resultat och arbetsledning Mäts genom: ansvarets inriktning och omfattning, självständighet och konsekvenser. Arbetsförhållanden Faktor 7. Fysiska förhållanden ekartläggning 2014

6 6(55) Mäts genom: fysiskt ansträngning, obehagliga fysiska förhållanden och risk för egen skada eller sjukdom. Faktor 8. Psykiska förhållanden Mäts genom: koncentration, enformighet, tillgänglighet och påfrestande relationer. 2.3 Viktning av faktorer Att värdera ovanstående faktorer motvarandra och bestämma hur mycket tyngd respektive faktor ska ha kallas för viktning. Hur de olika faktorerna viktas ska speglas i hur man i organisationen värderar de olika faktorerna och vad organisationen tycker är viktigt. Arbetsgivaren och samverkansrådet har kommit överens om följande viktning. Kunskaper och färdigheter 45% 1. Utbildning och erfarenhet 1.1 Utbildning 15% 1.2 Erfarenhet och kompetensutveckling 10% 2. Problemlösning 10% 3. Sociala färdigheter 10% Ansvar för 40% 4. Materiella resurser och information 10% 5. Människor 15% 6. Planering, utveckling, resultat och arbetsledning 15% Arbetsförhållanden 15% 7. Fysiska förhållanden 5% 8. Psykiska förhållanden 10% 2.4 Värderingsarbetet Värderingsarbetet var ett omfattande arbete där värderingsgruppen samlades under ett flertal dagar för att gå igenom yrkesbeskrivningarna och värderade faktor för faktor. Anledningen till att en faktor togs i sänder var att få en så likvärdig bedömning som möjligt mellan de olika yrkesgrupperna. 2.5 Spelregler Förutsättningar ekartläggningsarbete Inför ekartläggningsarbetet 2014 har följande spelregler diskuterats med berörda parter: ekartläggning 2014

7 7(55) Arbetsgivaren ansvarar för att styra processen framåt i värderingsarbetet. Som arbetstagarrepresentant representerar man alla arbetstagare ur ett helhetsperspektiv, man representerar med andra ord inte sin fackliga organisation. Det innebär att man som arbetstagarrepresentant inte ska tala i egen sak och arbetsgivaren kan be personen vara tyst om denne tar över diskussionen i en värdering som berör det fackförbund och/eller yrke som man normalt företräder. Målet är att komma överens om poängsättningen men om konsensus ej uppnås bestämmer arbetsgivaren i slutänden. Poängsättningen och vilken totalpoäng som respektive yrkesgrupp får sekretessbeläggs av arbetsgivaren. Regelbundna pauser planeras in under dagarna för att kunna kolla mejl och telefon under värderingsarbetet är det viktigt att fokus är på detta och därför ska telefoner vara undanstoppade och i tystläge under arbetet. 2.6 Sekretess av poängsättningen Arbetsgivaren har valt att sekretessbelägga poängsättningen av de respektive grupp. Erfarenhet från den tidigare ekartläggningen där det var det enda som presenterades var poängsättningen och fokus hamnade på om poängsättningen var rätt. I 99% av fallen är poängsättningen satt i hel enighet mellan arbetsgivare och arbetstagarrepresentanterna i denna kartläggning. 2.7 euppgifter erna som presenteras är uttagna augusti 2014 och är det är i 2014 års enivå kartläggningen grundar sig på. ekartläggning 2014

8 8(55) 3 Resultat av ekartläggning 3.1 Analys av lika arbeten Avdelnings-/Verksamhetschefer Avdelnings-/verksamhetschef Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män Total Kv:s i % % 50 % , Inom gruppen finns variation i chefsuppdraget, där vissa leder chefer medan andra inte gör det. Den högst avade har ett uppdrag som är dubbelt, medarbetaren har ansvar både för både en avdelning samt en övergripande fråga för hela kommunen. Vilket förklarar eskillnaderna och det föreligger ingen osaklig eskillnad på grund av kön. ekartläggning 2014

9 9(55) Bad & fritidspersonal Bad & Fritidspersonal Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män Total Kv:s i % % 20% , Inom gruppen finns variation i utbildning och ansvar för olika arbetsuppgifter bland medarbetarna, vilket förklarar eskillnaden och det föreligger ingen osaklig eskillnad på grund av kön. ekartläggning 2014

10 10(55) Barnskötare Barnskötare Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män Total Kv:s i % % 12 % , Inom gruppen finns medarbetare med utbildning och utan utbildning, och med varierande erfarenhet. Vilket förklarar eskillnaderna och det föreligger ingen osaklig eskillnad på grund av kön. ekartläggning 2014

11 11(55) Bibliotekarie Bibliotikarie Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män Total Kv:s i % % 9 % , Inom gruppen finns variation av erfarenhet och den manliga medarbetaren har ett annat uppdrag. Vilket förklarar eskillnaden och det föreligger ingen osaklig eskillnad på grund av kön. ekartläggning 2014

12 12(55) Drifttekniker Drifttekniker Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män Total Kv:s i % % 91 % , eskillnaden kan inte förklaras i dagsläget och behöver analyseras vidare. ekartläggning 2014

13 13(55) Enhetschefer BAS Enhetschef BAS Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män Total Kv:s i % % 12 % , Inom gruppen finns variation i utbildning och ansvar i uppdraget, vilket förklarar eskillnaderna och det föreligger ingen osaklig eskillnad på grund av kön. ekartläggning 2014

14 14(55) Enhetschefer Kost Enhetschef KOST Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män Total Kv:s i % % 0% Gruppen innehåller enbart ett kön, kan därför inte analyseras utifrån ett jämställdhetsperspektiv. ekartläggning 2014

15 15(55) Enhetschefer Tekniska Enhetschef TEKNISKA Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män Total Kv:s i % % Gruppen innehåller enbart ett kön, kan därför inte analyseras utifrån ett jämställdhetsperspektiv. ekartläggning 2014

16 16(55) Fritidspedagog Fritidspedagog Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män Total Kv:s i % % 30 % , Inom gruppen finns medarbetare med lång anställningstid och erfarenhet, det finns även variation i utbildning. Vilket förklarar eskillnaderna och det föreligger ingen osaklig eskillnad på grund av kön. ekartläggning 2014

17 17(55) Förskolechef Förskolechef Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män Total Kv:s i % % 20 % , Inom gruppen finns en manlig medarbetare som har tidigare erfarenhet av chefsuppdrag inom förskolan, vilket förklarar eskillnaderna och det föreligger ingen osaklig eskillnad på grund av kön. ekartläggning 2014

18 18(55) Förskollärare Förskollärare Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män Total Kv:s i % % 4 % , Inom gruppen finns variation av erfarenhet, vilket förklarar eskillnaderna och det föreligger ingen osaklig eskillnad på grund av kön. ekartläggning 2014

19 19(55) Grundskollärare Grundskollärare Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män Total Kv:s i % % 24 % , Inom gruppen finns både obehöriga lärare och behöriga lärare, med obehörig menas att de ej har lärarexamen med behörig lärarlegitimation. Medarbetare med försteläraruppdrag finns även inom denna grupp. Bryter man ner analysen per befattning kan man konstatera att ingen osaklig skillnad råder bland tidigarelärare däremot kan vi se en eskillnad på senarelärare. Skillnaden kan i dagsläget inte förklaras fullt ut, och behöver därför analyseras vidare. ekartläggning 2014

20 20(55) Gymnasielärare allmänna ämnen Gymnasielärare allmäna ämnen Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män Total Kv:s i % % 45 % , Inom gruppen finns både obehöriga lärare och behöriga lärare, med obehörig menas att de ej har lärarexamen med behörig lärarlegitimation. Medarbetare med försteläraruppdrag finns även inom denna grupp. Med varierad utbildning, erfarenhet och ansvar i uppdrag förklaras eskillnaderna och det föreligger ingen osaklig eskillnad på grund av kön. ekartläggning 2014

21 21(55) Gymnasielärare yrkesämnen Gymnasielärare yrkesämnen Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män Total Kv:s i % % 65 % , Inom gruppen finns både obehöriga lärare och behöriga lärare, med obehörig menas att de ej har lärarexamen med behörig lärarlegitimation. Med varierad utbildning, erfarenhet och ansvar i uppdrag förklaras eskillnaderna och det föreligger ingen osaklig eskillnad på grund av kön. ekartläggning 2014

22 22(55) Handledare Handledare Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män Total Kv:s i % % 27 % , Detta är en spretig grupp med olika typer av arbetsuppdrag och befattningar som ställer olika kvalifikationskrav. Inom gruppen finns det varierande utbildning, ansvar av arbetsuppgift samt erfarenhet. Bryter man ner analysen per befattning kan man konstatera att ingen osaklig skillnad råder. ekartläggning 2014

23 23(55) Handläggare utan utbildning BAS Handläggare utan utbildning BAS Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män Total Kv:s i % Gruppen innehåller enbart ett kön, kan därför inte analyseras utifrån ett jämställdhetsperspektiv. ekartläggning 2014

24 24(55) Handläggare utan utbildning BKU Handläggare utan utbildning BKU Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män Total Kv:s i % % 12 % , Inom gruppen finns en variation av uppgifternas innehåll, den högst betalda kvinnliga medarbetaren har ett tidigare haft ett etillägg på grund av ett utökat ansvar som nu har växlats in. Det utökade ansvar finns kvar i hennes tjänst idag. Vilket förklarar eskillnaderna och det föreligger ingen osaklig eskillnad på grund av kön. ekartläggning 2014

25 25(55) Handläggare utan utbildning KLF Handläggare utan utbildning Ekonomi-HR Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män Total Kv:s i % % 0 % Gruppen innehåller enbart ett kön, kan därför inte analyseras utifrån ett jämställdhetsperspektiv. ekartläggning 2014

26 26(55) Handläggare utan utbildning KLF Handläggare utan utbildning KLF Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män Total Kv:s i % % 45 % , Inom gruppen finns en variation av uppgifternas innehåll, vilket förklarar eskillnaderna och det föreligger ingen osaklig eskillnad på grund av kön. ekartläggning 2014

27 27(55) Handläggare utan utbildning MoB Handläggare utan utbildning MoB Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män Total Kv:s i % % 0 % Gruppen innehåller enbart ett kön, kan därför inte analyseras utifrån ett jämställdhetsperspektiv. ekartläggning 2014

28 28(55) IT-tekniker IT-tekniker Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män Total Kv:s i % % 82 % , Inom gruppen finns en differens i medelen på 39 kr, med individuell och differentierad esättning anses ingen osaklig eskillnad på grund av kön föreligga. ekartläggning 2014

29 29(55) Kock/kokerskor Kock/kokerskor Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män Total Kv:s i % % 15 % , Inom gruppen finns medarbetare med utbildning och utan utbildning, och med varierande erfarenhet. Vilket förklarar eskillnaderna och det föreligger ingen osaklig eskillnad på grund av kön. ekartläggning 2014

30 30(55) Kvalificerade handläggare BAS Kvalificerade handläggare BAS Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män Total Kv:s i % 7 2 % % , Inom gruppen finns en variation i arbetsuppgifter och ansvar. En kvinnlig medarbetare har ett övergripande ansvar för ett externt projekt samt att två kvinnliga medarbetare har historiska er från tidigare befattning som chef. Den kvinnliga medarbetaren med lägst har varit tjänstledig från sin tjänst under en lång period och den en behöver ses över vid en eventuell återgång. ekartläggning 2014

31 31(55) Kvalificerade handläggare ekonomi HR Kvalificerade handläggare ekonomi - HR Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män Total Kv:s i % % 30 % , Inom gruppen finns manliga medarbetare med samordningsansvar samt historiska chefser. Bland medarbetarna finns även en varierad grad av utbildning. Vilket förklarar eskillnaderna och det föreligger ingen osaklig eskillnad på grund av kön. ekartläggning 2014

32 32(55) Kvalificerade handläggare MoB Kvaliciferade handläggare MoB Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män Total Kv:s i % % 38 % , Inom gruppen finns variation av erfarenhet och ansvar, de kvinnliga medarbetarna har längre erfarenhet av yrket. En av de kvinnliga medarbetarna har ett samordningsansvar. Vilket förklarar eskillnaderna och det föreligger ingen osaklig eskillnad på grund av kön. ekartläggning 2014

33 33(55) Kvalificerade handläggare Näringsliv & tillväxt Kvalificerade handläggare näringsliv & tillväxt Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män Total Kv:s i % % 75 % , Inom gruppen finns en variation av arbetsuppgifter och erfarenhet, en kvinnlig medarbetare har en historisk från tidigare befattning som chef. Vilket förklarar eskillnaderna och det föreligger ingen osaklig eskillnad på grund av kön.. ekartläggning 2014

34 34(55) Kvalificerade handläggare KLF Kvalificerade handläggare KLF Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män Total Kv:s i % % 20 % , Inom gruppen finns variation i arbetsuppgifter, en manlig medarbetare har en historisk från tidigare befattning som chef. Vilket förklarar eskillnaderna och det föreligger ingen osaklig eskillnad på grund av kön. ekartläggning 2014

35 35(55) Kvalificerade handläggare socialt arbete Kvalificerade handläggare socialt arbete Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män Total Kv:s i % % 5 % , Inom gruppen finns varierad erfarenhet, en manlig medarbetare har ett annat uppdrag i form av handledning efter överenskommelse. Vilket förklarar eskillnaderna och det föreligger ingen osaklig eskillnad på grund av kön. ekartläggning 2014

36 36(55) Kvalificerade handläggare Tekniska Kvalificerade handläggare TEKNISKA Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män Total Kv:s i % % 50 % , Inom gruppen finns en variation av erfarenhet samt olika ansvar i form av tekniker och ingenjör. Vilket förklarar eskillnaderna och det föreligger ingen osaklig eskillnad på grund av kön. ekartläggning 2014

37 37(55) Legitimerad vårdpersonal Legitimerad vårdpersonal Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män Total Kv:s i % % 15 % , Inom gruppen finns varierad erfarenhet, en manlig medarbetare har i sitt uppdrag ett huvudansvar för förebyggande center. Vilket förklarar eskillnaderna och det föreligger ingen osaklig eskillnad på grund av kön. ekartläggning 2014

38 38(55) Legitimerad vårdpersonal med specialistutbildning Legitimerad vårdpersonal med specialistutbildning Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män Total Kv:s i % % Gruppen innehåller enbart ett kön, kan därför inte analyseras utifrån ett jämställdhetsperspektiv. ekartläggning 2014

39 39(55) Omvårdare SVO Omvårdare SVO Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män Total Kv:s i % % 7 % , Inom gruppen finns medarbetare med utbildning och utan utbildning, och med varierande erfarenhet. Vilket förklarar eskillnaderna och det föreligger ingen osaklig eskillnad på grund av kön. ekartläggning 2014

40 40(55) Planerare Planerare Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män Total Kv:s i % % 0 % Gruppen innehåller enbart ett kön, kan därför inte analyseras utifrån ett jämställdhetsperspektiv. ekartläggning 2014

41 41(55) Rektorer Rektorer Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män Total Kv:s i % % 67 % , Inom gruppen finns varierad erfarenhet av att vara rektor, vilket förklarar eskillnaderna och det föreligger ingen osaklig eskillnad på grund av kön. ekartläggning 2014

42 42(55) Samhällsvägledare Samhällsvägledare Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män Total Kv:s i % % 12 % , Inom gruppen finns en medarbetare med samordningsansvar, vilket förklarar eskillnaderna och det föreligger ingen osaklig eskillnad på grund av kön. ekartläggning 2014

43 43(55) SFI-lärare SFI-lärare Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män Total Kv:s i % % 25 % , Inom gruppen finns både obehöriga lärare och behöriga lärare, med obehörig menas att de ej har lärarexamen med behörig lärarlegitimation. Vilket förklarar eskillnaderna och det föreligger ingen osaklig eskillnad på grund av kön. ekartläggning 2014

44 44(55) Specialpedagoger Specialpedagog Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män Total Kv:s i % % 6 % , Inom gruppen finns varierande erfarenhet, vilket förklarar eskillnaderna och det föreligger ingen osaklig eskillnad på grund av kön. ekartläggning 2014

45 45(55) Studie och yrkesvägledare Studie och yrkesvägledare Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män Total Kv:s i % % 0 % Gruppen innehåller enbart ett kön, kan därför inte analyseras utifrån ett jämställdhetsperspektiv. ekartläggning 2014

46 46(55) Verksamhetsutvecklare Verksamhetsutvecklare Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män% Total Kv:s i % % 33 % , Inom gruppen finns historiska er från tidigare befattningar, där några kvinnliga medarbetare tidigare har varit chef. En av de kvinnliga verksamhetsutvecklarna har ett chefsförordnande, som arbetsgivaren valde att avsluta i förtid och har därmed rätten att bibehålla en under förordnande tiden. ekartläggning 2014

47 47(55) Vårdare/vårdarinna Vårdare/vårdarinna Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män Total Kv:s i % % 18 % , Inom gruppen finns medarbetare med utbildning och utan utbildning, och med varierande erfarenhet. Vilket förklarar eskillnaderna och det föreligger ingen osaklig eskillnad på grund av kön. ekartläggning 2014

48 48(55) Yrkesarbetare Yrkesarbetare Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män Total Kv:s i % % 100 % Gruppen innehåller enbart ett kön, kan därför inte analyseras utifrån ett jämställdhetsperspektiv. ekartläggning 2014

49 49(55) Övriga enhetschefer Övriga enhetschefer Könsfördelning Medel espridning Kv M Kv M Kvinnor Män Total Kv:s i % % 58 % , Inom gruppen finns variation i chefsuppdragets bredd, där vissa av cheferna har ett övergripande ansvar i kommunen medan andra har ansvar över den egna verksamheten. Det finns även historiska chefser från tidigare chefsbefattningar inom gruppen. Vilket förklarar eskillnaderna och det föreligger ingen osaklig eskillnad på grund av kön. ekartläggning 2014

50 50(55) 3.2 Analys av likvärdiga arbeten Utifrån den värdering som har genomförts ska analys av likvärdiga arbeten göras. Värderingsarbetet resulterar i en tabell där respektive grupp fått en poäng, utifrån tabellen grupperas likvärdiga arbeten. Nedan kommer en analys av de fem grupperingar som enligt värderingsarbetet är att betrakta som likvärdigt arbete och som fått träff utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Grupperna nedan presenteras inte i någon särskild rangordning, dvs den översta gruppen har varken högst eller lägst värderingspoäng. Modellen för värderingsarbetet bygger på: Faktorernas viktning Bra yrkesbeskrivningar Gränsdragning av likvärdiga arbeten Genomgående känns det som att det finns en del brister i modellen för att jämföra likvärda arbeten och det kan finnas felkällor. Nedan förekommer begreppet AID (Arbetsidentifikation) detta är ett system för att gruppera arbetsuppgifter som är grunden för att kunna ta fram partsgemensam estatistik. ekartläggning 2014

51 51(55) Likvärdigt arbete grupp Kvalificerad handläggare Socialt arbete (K) Enhetschefer TEKNISKA (M) Medel Medel inom respektive yrke Kramfors Kvalificerad handläggare socialt arbete 28364:- Enhetschefer tekniska 31440:- Jämförelse median Kramfors kommun SKL:s estatistik norra Sverige Kramfors Norra Sverige Kvalificerade handläggare socialt arbete 27785: :-* Enhetschefer tekniska 31223: :- *Gruppen innehåller ett flertal AID, majoriteten är socialsekreterare. Chefsuppdraget bidrar i praktiken till eskillnaden mellan grupperna. Jämförs medianen för respektive grupp finns en liknande eskillnad utifrån estatistik uttaget på norra Sverige. Någon osaklig eskillnad på grund av kön anses inte föreligga. ekartläggning 2014

52 52(55) Likvärdigt arbete grupp Kvalificeraded handläggare Näringsliv och tillväxt (M) Studie & yrkesvägledare (K) Vårdare/vårdarinnor (K) Omvårdare SVO (K) Medel Medel inom respektive yrke Kramfors Kvalificerade handläggare Näringsliv och tillväxt 32729:- Studie & yrkesvägledare 27008:- Vårdare/vårdarinna 22930:- Omvårdare SVO 22903:- ekartläggning 2014 Jämförelse median Kramfors kommun SKL:s estatistik norra Sverige Kvalificerade handläggare Näringsliv och tillväxt Kramfors Norra Sverige 32310: :-* Studie & yrkesvägledare 27300: :- Vårdare/vårdarinna 23375: :-** Omvårdare SVO 23544: :-** *Arbetsgruppen kvalificerade handläggare Näringsliv & Tillväxt innehåller ett flertal AID-koder, för statistiken Norra Sverige har AID kod valts ut då flertalet i arbetsgruppen tillhör den AID-koden. **I dessa grupper finns medarbetare med och utan utbildning. estatistik i jämförelse med norra Sverige visar att grupperna handläggare näringsliv och tillväxt samt studie & yrkesvägledare har ett högre eläge än vårdpersonalen. Inom gruppen handläggare näringsliv och tillväxt finns även en historisk chefs på påverkar. Studie och yrkesvägledarnas ringa anställningstid kan förklara det lägre eläget jämfört med norra Sverige. Det finns en större arbetstidsförkortning inom grupperna vårdare/vårdarinna samt omvårdare SVO än för övriga. Någon osakliga eskillnad på grund av kön anses inte föreligga.

53 53(55) Likvärdigt arbete grupp Bibliotikarie (K) Yrkesarbetare (M) Bad & Fritidspersonal (K) Medel Medel inom respektive yrke Kramfors Bibliotekarier 27427:- Yrkesarbetare 23151:- Bad & fritidspersonal 22740:- Jämförelse median Kramfors kommun SKL:s estatistik norra Sverige Kramfors Norra Sverige Bibliotekarier 27700: :- Yrkesarbetare 23593: :-* Bad & fritidspersonal 22720: :-** * Arbetsgruppen Yrkesarbetare innehåller ett flertal AID-koder, för statistiken Norra Sverige har AID kod valts ut då flertalet i arbetsgruppen tillhör den AID-koden. **I dessa grupper finns medarbetare med och utan utbildning. Jämförs bibliotekarier och yrkesarbetare finns varierat utbildningskrav vilket påverkar ebilden. Jämförelsen med norra Sverige visar en liknande eskillnad mellan yrkesgrupperna som inom kommunen. Vid jämförelse mellan yrkesarbetare och bad & fritidspersonal finns en viss eskillnad som kan förklaras av varierad erfarenhet om man ser till gruppernas åldersstruktur enligt ovan. Någon osaklig eskillnad på grund av kön anses inte föreligga. ekartläggning 2014

54 54(55) Likvärdigt arbete grupp Gymnasielärare yrkesämnen (M) SFI-Lärare (K) Medel Medel inom respektive yrke Kramfors Gymnasielärare yrkesämnen 29786:- SFI-lärare 27709:- Jämförelse median Kramfors kommun SKL:s estatistik norra Sverige Kramfors Norra Sverige Gymnasielärare yrkesämnen 30250: :- SFI-lärare 27650: :- Inom båda grupperna finns det obehöriga och behöriga lärare, ser man på SFIlärargruppen är andelen obehöriga lärare större än inom gruppen gymnasielärare yrkes vilket påverkar ebilden. Detta förklarar eskillnaden mellan grupperna och ingen osaklig eskillnad på grund av kön föreligger. ekartläggning 2014

55 55(55) Likvärdigt arbete grupp Kvalificerade handläggare KLF (K) IT-tekniker (M) Medel Medel inom respektive yrke Kramfors Kvalificerade handläggare KLF 28928:- IT-tekniker 25618:- Jämförelse median Kramfors kommun SKL:s estatistik norra Sverige Kramfors Norra Sverige Kvalificerade handläggare KLF 29180: :-* IT-tekniker 26000: :- * Arbetsgruppen Yrkesarbetare innehåller ett flertal AID-koder, för statistiken Norra Sverige har AID kod valts ut då flertalet i arbetsgruppen tillhör den AID-koden. Vid jämförelse mellan yrkesgrupperna finns en varierad utbildningsbakgrund. Det finns även en historisk chefs inom gruppen kvalificerade handläggare KLF, detta förklarar eskillnaden och det anses inte föreligga någon osaklig eskillnad på grund av kön. ekartläggning 2014