Kunskaperna stannar kvar när vi varvar teori och praktik. Tema: Kompetens & Utbildning

Transkript

1 Tema: Kompetens & Utbildning Nr Nyheter från Sirius finns också på Maria gick internutbildning på bruket: Kunskaperna stannar kvar när vi varvar teori och praktik

2 LEDARE: Fokus på lagets kompetens Massa- och pappersindustrin är utsatt för ett kraftigt omvandlingstryck. Den internationella konkurrensen är knivskarp. Många av våra konkurrenter driver effektiva anläggningar med välutbildad personal. I vissa delar av världen finns det god tillgång till billig vedråvara. Produktionen ligger nära marknader med växande köpkraft. Hur ska den nordiska skogsindustrin klara konkurrensen? Hur ska vi utveckla våra fabriker på hemmaplan så att de står väl rustade att möta framtiden? Den finns naturligtvis inget enkelt svar på dessa frågor, men jag vill lyfta fram tre nyckelområden: - Produktiviteten måste fortsätta att öka inom skogsindustrin. Färre ska göra mer. Vi måste jobba smartare och organisera oss mera gränsöverskridande. Ständiga förbättringar i små steg utvecklar våra processer. - Kundernas behov är i fokus. Vår hemmamarknad är och förblir Europa. Vi måste leva nära våra kunder och vara lyhörda för hur deras behov utvecklas. - Innovationer kan lägga grunden för nya sätt att producera eller kanske helt nya produkter. Här läggs grunden för de stora strategiska kliven som gör att svensk skogsindustri kan återta försprånget. Medarbetarnas samlade kompetens är helt avgörande för dessa tre områden. Varje medarbetare måste ha en bra grundkompetens och en stark vilja att vilja lära sig mer. Företaget måste skapa de rätta förutsättningarna för en lärande organisation där lagets prestation är avgörande för konkurrenskraften. Inom produktionen kommer utvecklingen att gå mot bredare befattningar, men där enskilda operatörer har specialistansvar för vissa processavsnitt. Allt mer av det förebyggande underhållet görs av operatörerna. Underhållsteknikerna har kompetens att jobba ännu djupare i tekniskt komplexa frågor. Båda grupperna blir viga specialister som jobbar mera gränsöverskridande. Det blir ett fokus på lagets kompetens där individuell kompetens matchas mot övriga lagkamraters till bästa möjliga helhet avseende mångkunnighet / djupkunnighet. Laget är inte tydligt avgränsat. Det finns ett stort mått av flexibilitet i organisationen som möjliggör tillfälliga konstellationer. På Sirius kompetensforum lyftes den svenska samarbetsmodellen fram som en av våra främsta tillgångar. Vår kultur präglas av stark tillit och ett prestigelöst ledarskap. Detta kan bli en av våra främsta resurser när vi möter framtiden. Trimma laget och vi får bättre förutsättningar att vinna matchen! Mårten Ericsson Industriarbetsgivarna Ordförande Sirius Sirius kompetensforum Trendspaning om viktiga framtidsfrågor för svensk skogsindustri Framtidsmodeller Ingela Ekebro, fabrikschef SCA Östrand funderar över framtidens operatörsroll. Hotet från utlandet Tekniken, motivationen och kunnandet finns hos våra konkurrenter. Men var ligger då vår inhemska konkurrenskraft? Utbildning på Stora Enso Anders Björklund är reparatör på Stora Enso Fors där man genomfört en utbildningssatsning med fokus på torkpartiet. Utbildning på Fiskeby Produktionschef Camilla Mattsson och operatör Maria Gigby har båda deltagit i utbildningen på Fiskeby. Utbildning på BillerudKorsnäs Inom BillerudKorsnäs har man utbildat trainee i två omgångar. Marcus Ingvarsson och Anna Jensen tillhör den första gruppen. Sirius Arbetsmiljö Sjukstatistiken fortsätter att gå sakta uppåt. 2

3 Diskussionen pågick runt kaffeborden - här bland andra personalledare Kjetil Eriksen, Holmen Hallsta, Pappers förbundsordförande Jan-Henrik Sandberg, HR-chef Sara Ågärd, Södra Cell Värö, HR-chef Åke Pettersson, Fiskeby Board, fabrikschef Ingela Ekebro, SCA Östrand och Jörgen Rydberg, AHSKO, Södra Cell Mönsterås. Vilka krav kommer vi att ställa på framtidens operatörer? Och vilka förväntningar har morgondagens operatörer på skogsindustrin? Frågorna ställdes på Sirius Kompetensforum där yrkesrollen och framtidens skogsindustri ställdes i fokus. Vi kommer att se mer ingenjörslika operatörer som både kan köra maskiner och utveckla processer, säger Elias Holmgren, kompetensutvecklare på Holmen Hallsta Pappersbruk. Hög tid för framtidsfrågor krav och förhoppningar på morgondagens skogsindustri Linda Saegebrecht, HR-specialist från Södra Cell, Mörrum. Elias Holmgren ingick i panelen som sammanfattade Kompetensforum. Elias, med en bakgrund som hylskapare, truckförare och processoperatör på rullmaskin, ser ett samspel mellan driften och underhåll: Behovet av felsökning inom reglertekniska områden för operatören kommer att öka i framtiden. Och, tillägger han, vi ska ha möjlighet att kompetensutveckla oss löpande i vardagen, under ordinarie tid. Diskussionen var en del av den heldag som mötte deltagarna under Sirius Kompetensforum i mitten av mars. Framtidsspaningar varvades med gruppdiskussioner och en avslutande sammanfattande trendspaning. Mikael Romu, med bakgrund som HR-direktör inom APRIL Group och erfarenheter av pappersbruk över större delen av världen, pekar på en fabrik i Kanada där alla operatörer har elbehörighet och konkurrerande bruk i Indonesien där alla operatörerna har högskoleutbildning. Så ser omvärlden ut idag, säger han. Lasse Wåhlstedt, förbundsombudsman på Pappers, betonar teamets betydelse och vikten av att teamen innehåller olika kompetenser både mångkunniga och de med djupa kunskaper. Men problemen kommer när vi ytterligare slimmar organisationerna, fortsätter Lasse Wåhlstedt och frågar sig: Hur löser vi den bredden då? Ingela Ekebro, fabrikschef, SCA Östrand, poängterar att branschen måste utveckla lärande processer och att vi redan idag har bra folk som är problemlösare som jobbar med ständiga förändringar i team. Men hotet är att vi förblir som vi varit. (Läs mer på nästa uppslag). Linda Karlsson, Sveriges Ingenjörer och Arctic Paper Grycksbo. Tv Susanne Öhman, TPG. Ett drygt 75-tal personer diskuterade skogsindustrins framtid. 3

4 Framtiden finns i teamarbetet så ska svensk industri dra fördel av sina unika egenskaper En mindre peronalstyrka och högre produktion. Så ser verkligheten ut på många svenska massa- och pappersbruk. Vi jagar kostnader och ökar effektiviteten, säger Ingela Ekebro, fabrikschef, SCA Östrand, som spanade efter framtidens skogsindustri under Sirius Kompetensforum. Vilken framtid talar vi om, undrade hon. Finns vi ens kvar om fem år, alla vi här i lokalen, sa hon och tittade ut över anställda från arton svenska bruk som samlats för att diskutera den egna framtiden. Vi har en tuff tillvaro där vi inte bara ser ett hack i tillväxtkurvan, tyvärr. I Finland försvann 40 procent av industrin 2008, nu är det vi som har problem med vår starka valuta. Det finns fördelar Samtidigt radar hon upp fördelar i vår inhemska industri: vi har råvara och en bra utbildningsnivå som ger hög kompetens. Vi har ett jämställt samhälle där vi kan kommunicera och samarbeta. Operatörsrollen idag innebär att köra processen, men också ta ökat ansvar för förebyggande underhåll med systematiska ronderingar med analyser och relevant dokumentation. Operatören är viktig i processutvecklingen. Det ska vara bra att vara bra. I dag finns ofta en annan kultur. Ingela Ekebro poängterar teamens ökade betydelse inom industrin. Kunskapsnivån ska ökas med hjälp av teamen som ett lärande i vardagen, menar hon. I framtiden ser hon mer av teamarbete där teamet med stark beslutskraft täcker in företagets behov. Våra medarbetare, oavsett var de finns i organisationen, ska kunna omsätta teori till praktik, ha ett praktiskt handlag, analytisk- social- och pedagogisk förmåga. Och de ska ha goda ledare som coachar. Utvecklingen sker, säger Ingela Ekebro, i lärandet i vardagen. När kunniga operatörer, gärna i team sitter framåtlutade nära maskinen. Måste bli bättre på beröm Samtidigt måste vi bli bättre på att ge och ta emot beröm. Uppmärksamma goda insatser som gör skillnad. Det ska vara bra att vara bra, konstaterar hon. Så är det tyvärr inte alltid. Grupperna var sammansatta med olika yrkesroller från olika bruk. Henrik Dernegård, Södra Cell Mönsterås och Sveriges Ingenjörer, diskuterar. 4

5 Det här är den svenska skogsindustrins stora konkurrensfördel, säger Mikael Romu, med erfarenhet från skogsindustri i såväl Asien, Sydamerika som Nordamerika. Han är imponerad av samarbetet inom branschen i Sverige - unikt jämfört med andra länder, säger han under Sirius Kompetensforum. Här finns den svenska konkurrenskraften Mikael Romu har - som HR-direktör för APRIL-group och kundutbildningschef för Metso Paper - följt en mängd massa- och pappersindustrier över hela världen under många år. Vi har oerhört skarpa och långsiktiga konkurrenter därute, säger han och berättar om ett av många pappersbruk i Indonesien: När vi kör certifieringsutbildningar ser vi att kompetensen generellt är högre i de indonesiska pappersbruken jämfört med de svenska. De har bättre testresultat. Operatörerna har högskoleexamen och är oerhört motiverade. Pluggar ofta extra på lediga stunder. Han berättar om en samling en söndag halv sex på morgonen, den enda lediga dagen, arbetsveckan är i det landet sex dagar. Alla kom... En del företag identifierar och stödjer ekonomiskt de smartaste barnen i byarna. Fördel i Sverige Men, fortsatte Mikael Romu. I Sverige har vi en annan stor fördel; vi samverkar mellan fack och arbetsledning, Vi litar på varandra, har tillit och är jämlika med ett prestigelöst ledarskap. Vi vågar tänka självständigt. Där ligger vår konkurrenskraft. I Sverige har vi branschgemensamma träffar som denna, vi har branschgemensamma certifieringar, etc. Kompetens används inte Med hierarkier tas inte den enskildes kunnande tillvara. Kompetensen används inte fullt ut, menar han. Att bygga människor, se och bekräfta, är oerhört viktigt. Kinas fördel som låglöneland är dessutom historia: Arbetsmarknaden i Kina förändras snabbt. Kinas ursprungliga fördel som låglöneland minskar kraftigt speciellt i Kinas utvecklade östra delar, där också de flesta nya pappers- och massafabriker ligger. De har högt utbildad personal, inte minst hemvändande kineser som levt i väst och som driver upp lönerna på chefsnivå. I en modern kinesisk fabrik har de högre cheferna generellt högre löner än motsvarande chefer i Sverige. Anette Sundström, HR-chef Smurfit Kappa Kraftliner, Piteå Mötet visar att vi har en gemensam syn på utmaningarna vi står inför. Det här sättet att träffas är ett bra forum att träffa folk inom branschen, skapa nya nätverk och lyssna till många intressanta diskussioner, inte minst om teamarbetet och diskussionen om generalister och specialister. Tor-Olof Blomqvist och Håkan Johansson, fackordförande/pappers resp. platschef Metsä Tissue, Pauliström Det här är ett bra sätt att lyfta blicken från vardagsfrågorna och dessutom en möjlighet för oss inom Metsä Group att träffas och prata under resan hit. (Håkan Johansson) Och intressant att höra hur man jobbar med de här frågorna på andra bruk. (Tor-Olof Blomqvist). Per Bengtsson ordf Unionen Mondi Dynäs, Kramfors Det är väldigt intressant att få lyssna till omvärldsbilden, inte minst hur långsiktigt man jobbar i många andra länder, inte minst Kina. Dessutom var gruppdiskussionerna jag deltog i väldigt spännande, vi tror att vi jobbar på samma sätt, men det visar sig att vi alla har olika erfarenheter. 5

6 Utbildningen Carl-Johan Thulin, en av kursdeltagarna på Stora Enso Fors. (Foto: Anna Eklöv) Aldrig lärt mig så mycket som på denna CARL-JOHAN THULIN HAR arbetat 24 år på Stora Enso Fors. Nu var han en av deltagarna när företaget anordnade en utbildning inom torkpartiet. Jag har varit runt på en hel del kurser genom åren, men aldrig lärt mig så mycket som på denna, säger Carl-Johan. Den var otroligt bra. Carl-Johan har under åren haft flera olika befattningar på KM 2 och 3 som finns på bruket i Fors. Idag arbetar idag som bestrykningstekniker. Den kurs han gick förra året anordnades i samarbete med bruket i Skoghall. Bara egna bilder Allt var anpassat efter våra egna maskiner, vår tjocka kursbok hade bara bilder från KM 2 och 3 här eller från KM 7 och KM 8 i Skoghall. Vi kände igen utrustningen, säger han. Det var våra egna grejer vi pratade om hela tiden. Och föreläsarna hade jobbat med ånga i verkligheten eller hade teoretisk kunskap som kompletterade. Han känner sig tryggare i sin yrkesroll idag: Jag förstår processen på ett annat sätt, vad som händer med massan och fibrerna och vad som sker när ångan kondenseras mot metallen inne i cylindrarna. Vad som händer med energin när kartongen torkar och cylindermanteln blir het. Han ser också hur diskussionerna förändrats efteråt: Vi kan till exempel diskutera nya ångfällor på rör för att ta hand om energin på ett helt annat sätt idag. Vi kan jobba energieffektivare. byggdes efter våra egna behov I takt med teknikutvecklingen inom pappersindustrin har behovet av vidareutbildning av operatörerna ökat. Men eftersom det saknas traditionella utbildningar inom området satte vi oss ner och ringade in vad personalen på våra kartongmaskiner bör kunna, både som en gemensam grundkunskap och som påbyggnad, säger Jan Björklund, utbildningssamordnare inom Stora Enso Fors, som definierade utbildningskraven tillsammans med kollegorna på Stora Enso Skoghall. En egen grupp bakom Gruppen bestod av kartongmästarna på respektive maskin, driftledning och personalsidan. Vi ville jobba i våra egna anläggningar, skapa trygghet och ständiga förbättringar i arbetet genom ökad kunskap, säger han. När Stora Enso startade en befattningsutbildning för kartongoperatörer Kursen gav en möjlighet att träffas över skiftgränserna. (Foto: Carl-Johan Thulin) på bruken i Fors och Skoghall började man med att analysera vilka luckor som fanns. Vi skaffade oss en bild av var operatörerna stod och tillsammans med bruken gjorde vi sedan en målbild vart ville vi komma efter kursen, säger Kjell Åström, projektledare inom Creando Training i Sundsvall. Helhetssyn Utbildningen utformades efter den nivå där personalen befann sig och Ett gäng utbildare i Fors; Lars Jansson, Bo Smeder, Per Axelson och Kjell Åström. 6

7 riktade sig enbart till operatörerna på den torra sidan. Några var relativt nyanställda på den här befattningen, andra hade jobbat uppemot trettio år. Löser vardagsproblem Dagens operatörer är väldigt skickliga och löser ofta vardagliga drifts- och kvalitetsproblem, säger Kjell Åström. När vi samlade in gruppernas grundkunskaper såg vi att en del var väldigt nischade, men att många saknade helhetssynen. Målet var att beskriva fiberns vandring till kartong genom torkpartiet för maximal produktivitet och produktkvalitet. Det handlar om att skapa en förståelse genom ökad kunskap. Men också att lära känna till andra delar av processen, t ex ånga som energibärande medium för att utnyttja energin till max. Med lägre energikostnader ökar vinsten. Kunna returnera kondensat När ångan kondenseras från gas till vätska är det otroligt viktigt att kunna returnera så mycket som möjligt till pannhuset. Och där mötte vi ett stort intresse från deltagarna, säger Kjell Åström. Också säkerhetstänkanden fick en framskjuten plats under kursen. Genomgångar, diskussioner och erfarenhetsutbyte mellan avdelningar, skiftlag och över befattningsgränser blandades med besök i anläggningen. Jan Björklund är nöjd när han idag kan läsa av resultatet av utbildningen: Vi har testat personalen både före, under och efter utbildningen och ser ett väldigt positivt resultat, säger han. 7

8 Vi pratar mer mellan skiften efter kursen RINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN RINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN Under många år har Fiskeby Board litat till intern kompetensöverföring, att nya operatörer lärt sig av sina äldre mer rutinerade kollegor. Våra ekonomiska möjligheter att skicka våra operatörer på kurser har varit begränsade och vi har därför tvingats prioritera de mer tvingande kurserna som Heta Arbeten, miljöutbildningar och liknande, säger Camilla Mattsson, produktionschef för fiber, massa och kartongtillverkningen på Fiskeby. Men, fortsätter Camilla, vi har märkt att vi tappar kompetens, vilket på sikt gör att vi förlorar konkurrenskraft. Bred satsning Därför beslutade företaget att göra en bred satsning, inledningsvis på torksidan. Vår personal är duktig på att styra produktionen, men många saknar den teoretiska bakgrunden till hur och varför man styr maskinen på ett visst sätt. Efter att ha varit i kontakt med ett antal utbildningsanordnare valde man en kurs i samarbete med Karlstadsföretaget The Greenhouse Packaging. Vi fick ett intressant koncept som involverade många, vi kunde ha fjorton kursdeltagare till ett pris som motsvarar att skicka endast ett fåtal på en extern kurs, säger Camilla. Fiskeby strax utanför Norrköping tillverkar returfiberbaserad förpackningskartong och produktionen går i femskift. Företaget valde ut två personer från varje skiftlag tillsammans med ytterligare personal från underhåll och utveckling. Camilla Mattson valde att själv också delta i kursen för att få en insikt i vad den behandlar och hur den fungerade i gruppen. Anpassad utbildning Utbildningen bygger på ett interaktivt, multimediabaserat koncept som kartlägger kompetens och anpassar utbildningen därefter. Vi har skickat personal på kurser tidigare, men eftersom vi bara jobbar med returfiber blir det ofta fel inriktning på de externa kurserna, säger Camilla Mattsson. De har inte varit anpassade för oss och personalen har inte kunnat utveckla våra egna processer när de kommit tillbaka. Här såg hon en möjlighet till större mervärde, inte minst med hjälp av de diskussioner som uppstod skiftlagen emellan och mellan drift och underhåll. Direkt koppling Vi försökte hela tiden följa upp den teoretiska delen genom att direkt koppla till vår egen praktiska vardag och de termer vi själva använder. De som har behövt extra insatser för att förstå har följts upp och kunnat komplettera kunskaperna efterhand. En av kursdeltagarna är Maria Gigby. Efter naturvetenskapligt gymnasium har Maria jobbat sex år som operatör i Fiskeby. Hon ser många positiva effekter av utbildningen, inte minst att man varvar teori och praktik: Det krävs att vi får göra saker i verkligheten också för att det ska fastna, säger hon. Hon har också upplevt att informationsutbytet mellan skiftlagen ökat: Vi pratar mer mellan skiften, tipsar om förbättringar och erfarenheter vi gjort, säger Maria. Ökat förbättringsarbete Gruppen började i november förra året, självstudier avlöstes av gruppsessioner, egen utbildning och externa föreläsare som anpassade utbildningen efter behovet inom Fiskeby. Det gav en fördjupad kunskap, säger Camilla Mattsson, som nu efteråt kan se hur förbättringsarbetet har intensifierats på kartongmaskinen. Det har absolut varit värt insatsen, säger hon. Gruppen har haft många in- 8

9 Produktionschef Camilla Mattsson och operatör Maria Gigby har båda deltagit i utbildningen på Fiskeby. tressanta diskussioner, alla har fått förklaringar och fördjupade kunskaper. Utbildningen ställer krav på den enskilde anställde, som behöver använda delar av sin fritid för att ta del av kursmaterialet. Men vi har sett att personalen är lyhörd och har visat stort intresse. Betydligt fler var intresserade av kursen än det antal vi hade möjlighet att erbjuda en plats. Upplägget kommer nu att slipas ytterligare för den nya omgång Fiskeby kommer att köra i höst. Vi har en långsiktig plan där vi insett vikten av att företaget lägger tid på kompetensutveckling, säger Camilla Mattsson. Stora krav på deltagarna SUSANNE ÖHMAN THUNSTRÖM, VD för The Packaging Greenhouse i Karlstad har följt gruppen i Fiskeby under deras utbildningstid i vinter. knappt två månader och ställt stora krav på självdisciplin, något deltagarna klarat galant. Greenbox konceptet baseras på det internationellt utarbetade FOCUS systemet. - Vi har tagit fram ett utbildningsupplägg som bygger på självstudier via en webbplattform, säger hon. Självstudier och lärarledda lektioner på det egna företaget blandas med hemuppgifter, övningsuppgifter och självtester. - Samtidigt har Fiskeby lagt in egna praktiska gruppsessioner på den egna maskinen som en del av utbildningen. I konceptet ingår förutom FOCUS även kompetenstester, yrkesböcker, lärarledd gruppträning och som avslutning ett prov som ger kvalitetssäkrad kompetens. Ett 20-tal FOCUS moduler inriktade mot massa och papperstillverkning har översatts till svenska. Fiskeby valde att använda den modul som handlar om torkpartiets ånga- och kondensatsystem. Utbildningen har pågått under 9

10 Två av femton som gick det första yrkestraineeprogrammet inom BillerudKorsnäs, Anna Jensen och Marcus Ingvarsson. 10

11 Man jobbar smart med olika delar och har en tydlig kompetensstyrning utifrån affärsmässiga mål. Med bred kompetens ökar förståelsen för hela processen STRINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN USTRINS RÅD FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING I SAMVERKAN I Gävle och i Frövi har en andra traineeutbildning avslutats. Totalt har trettio nyanställda operatörer och reparatörer fått en bred introduktion av teori och praktik. Det finns ett värde ge den här typen av bakgrund och helhetsförståelse, säger Thomas Press, chef för kompetensförsörjningen inom BillerudKorsnäs i Gävle. BillerudKorsnäs i Gävle och Frövi genomför denna utbildning tillsammans med utbildningsanordnaren P&L Nordic AB. P&L har levererat den teoretiska delen, BillerudKorsnäs i Gävle och Frövi har stått för de praktiska avsnitten som hela tiden varvats med teorin. Thomas Press ser satsningen på operatörs- och underhållstrainee, eller yrkestrainee som de också kallas, som ett alternativt sätt att se på förebyggande driftsäkerhet. Med kunskap om helheten och med en bred kompetens ökar förståelsen för hela processen, säger han. Gruppen har fått se alla funktioners bidrag till helheten. Vi pratar inte bara om förebyggande underhåll, nu vidgar vi hela begreppet. Halvårslånga utbildningen De 30 trainee som gått den halvårslånga utbildning ska förstå processen. Oavsett den slutliga placeringen som operatör eller på underhållssidan får de i många stycken samma breda utbildning, från planta i skogen till slutkund på marknaden. Vi har sett att vi har ett långsiktigt behov av att ersättningsrekrytera. Då kan man antingen ta in en person på stolen som blir ledig och utbilda i efterhand, eller göra som vi gjort och ge en helhetsbild av företaget. Det är dyrare, men ger effekter som väger upp i slutändan. Han poängterar att man valt ut personer med vilja och ambitionen att utvecklas. Samtidigt betonar Thomas Press att detta är en lösning som passar just för bruken i Frövi och Gävle bland annat för att det inte finns någon alternativ processutbildning. På andra bruk kan andra lösningar vara lika bra, säger han. BillerudKorsnäs har en medveten strategi med långsiktiga mål för behovet av kompetensförsörjning. Man jobbar smart med olika delar och har en tydlig kompetensstyrning utifrån affärsmässiga mål, säger Niclas Gunnarsson, vd för utbildningsföretaget P&L Nordic. I arbetet inom BillerudKorsnäs har Peter Bengtsson, kompetenscoach inom P&L, varit en av de ansvariga: Företaget inväntar inte problem, man jobbar systematiskt över tid för att förebygga dem genom att ständigt och långsiktigt utveckla personalen för att undvika brandkårsutryckningar, kommenterar Peter Bengtsson. Men det krävs både mod, systematik och naturligtvis också lönsamhet för att våga tänka så långsiktigt. All utveckling syftar till förändring. Då gäller det för alla involverade, kursdeltagare och kursledning, att ha öppna sinnen för hur människor växer och hur människor lär, säger Peter Bengtsson. Drift och underhåll Gruppen på trettio personer i Gävle och Frövi har alla fått individuella utvecklingsplaner som är anpassade för företagets kommande behov av personal som ska kunna hantera den nya komplexa tekniken inom papperstillverkningen. Gruppen har fått en genomgång av tillverkningsprocessen, med fördjupning i cellulosa, återvinning, driftsäkerhet och pappersteknik, Alla block innefattar också miljö, säkerhet, energi och produktionsekonomi. Nytt arbetssätt Företaget siktar mot ett nytt arbetssätt där operatörerna är mer involverade i förbättringsarbetet genom olika arbetsgrupper och där helhetssynen är värdefull. Kunskap skapar större öppenhet för förändringar då man har med sig en helhetssyn. Många på bruket idag har en oerhörd spetskompetens på sin egen arbetsplats men med utbildningen vill vi också uppmuntra en bredd som de nyanställda nu får, säger Thomas Press. 11

12 Sverige porto betalt B Box 55525, Stockholm 8 Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid Massa- och pappersindustrin Källa: AON Hewitt 7 6 Samtliga Arbetare Tjänstemän Sjukfrånvaron ökar i hela samhället, en trend som också återspeglade sig inom den samlade skogsindustrin under Branschen satte år 2010 följande mål: Sjukfrånvaron lägre än 3,5 procent till år Särskild uppmärksamhet ägnas åt åtgärder för att minska sjukfrånvaron bland kvinnor. Den total sjukfrånvaron i branschen, räknat i procent av ordinarie arbetstid, har under åren legat en bit under 3, 5 procent för att år 2012 öka till 3,55 procent. Det är både den korta och den långa sjukfrånvaron som ökat det senaste året. För kvinnliga arbetare har sjukfrånvaron ökat mest, från 4,7 till 5,7 procent medan kvinnliga tjänstemän har minskat sjukfrånvaron, från 3,2 till 2,8 procent. I hela samhället Sjukfrånvaron ökade under år 2012 i hela det privata näringslivet och i samhället totalt. En ökad korttidsfrånvaro kan troligen tillskrivas olika influensor och vinterkräksjuka. För att långtidsfrånvaron inte ska öka igen så gäller det att ha bra rutiner för rehabilitering och framför allt arbeta förebyggande så att risken för ohälsa och skador minimeras. Eftersom kvinnliga arbetares sjukfrånvaro är högre i branschen, så bör särskilt fokus läggas på att kartlägga vilka särskilda risker som orsakar detta, och vilka åtgärder arbetsgivaren kan göra på arbetsplatsen d 20 d Tidningen Sirius ges ut av Sirius, Skogsindustrins råd för Industriell Utveckling i samverkan. Ansvarig utgivare: Mårten Ericsson Sirius på nätet: Text: Där inget annan anges Sven Magnusson Foto: Där inget annat anges Mårten Ericsson och Sven Magnusson Tryck: Hylitryck, Gnosjö 2013 Vill du ha ett personligt utskick av Sirius via mejl? Gå in på vår hemsida och fyll i dina uppgifter: