Institutet för social forskning SOFI Stockholms universitet

Transkript

1 ANDERS BJÖRKLUND PROFESSOR, FÖRESTÅNDARE Institutet för social forskning SOFI Stockholms universitet Stockholm den 7 maj 2013 STRATEGISK PLAN FÖR INSTITUTET FÖR SOCIAL FORSKNING SOFIs verksamhet är fastlagd i SUs föreskrifter daterade Där sägs: Vid institutet ska det bedrivas forskning i sociala frågor och arbetsmarknadsfrågor samt utbildning inom arbetsmarknadskunskap med management. Institutets forskare ska medverka i utbildning. Vi strukturerar därför denna strategiska plan efter forskning och utbildning. FORSKNING A. Lägesbeskrivning SOFIs forskning täcker vida områden. Centrala delar av forskningen kan dock beskrivas inom ramen för SUs ledande forskningsområde Ekonomisk, social och hälsomässig ojämlikhet. Här studeras samspelet mellan dessa former av ojämlikhet och hur de utvecklas över livscykeln. Kopplingen till familjebakgrunden och till politikens roll för att påverka utfallen är centrala inslag i forskningen. Det komparativa perspektivet där det svenska samhället jämförs med andra länder är viktigt i stora delar av forskningen och syftar till att belysa hur olika institutionella förhållanden påverkar befolkningens ekonomi och hälsa. SOFIs forskning är kvantitativ och empirisk. Detta ställer krav på hög metodkompetens i statistik, god tillgång till och kunskap om bra data, och relevant institutionell kunskap om lagar och avtal i Sverige och i andra länder. Under årens lopp har SOFI byggt upp betydande kompetens av dessa slag. Utmaningen är att vidareutveckla denna kompetens på bästa sätt. Forskarna är med få undantag nationalekonomer eller sociologer. Några ambitioner att smälta samman de båda disciplinerna har aldrig funnits. Däremot finns en betydande överlappning i valet av problemställningar. Vid SOFI forskar således nationalekonomer och sociologer utifrån olika teoretiska och metodmässiga ämnesperspektiv men ofta med samma grundläggande frågeställning. Inom empirisk arbetsmarknadsforskning kan det t ex handla om drivkrafterna bakom löneskillnader mellan utbildningsgrupper, kvinnor och män, eller infödda och

2 2 invandrare; inom stratifiering hur familj, utbildning och andra uppväxtförhållandem påverkar livschanser; och inom komparativ socialpolitik hur olika former av familjepolitik och socialförsäkringar påverkar människors livskvalitet och dess fördelning. SOFIs forskning kan därför sägas bidra till vetenskaplig pluralism i forskningen om sådana samhällsfrågor. Vi brukar kalla oss flervetenskapliga snarare än tvärvetenskapliga. SOFI har lagt stor vikt vid att få fram nya generationer av forskare. Sedan 1986 har 88 doktorsavhandlingar (39 i nationalekonomi, 48 i sociologi, 1 i ekonomisk historia) publicerats i avhandlingsserien. Flera av doktorerna har fortsatt med framgångsrika akademiska karriärer, medan andra har viktiga funktioner inom departement och myndigheter. SOFIs seniora forskare har stått för handledningen för dessa avhandlingar. Förutom denna handledning har forskarna bidragit till undervisningen, främst till forskarutbildningen, vid sina ämnesinstitutioner. Att forskningen vid SOFI kommit att bli internationellt framstående och nationellt ledande kan beläggas på många sätt. För det första kan SOFI uppvisa en lång rad publikationer i ledande tidskrifter inte bara i sina grunddiscipliner utan också inom närliggande discipliner. Bara under de sista tio åren ( ) kan nämnas publiceringar i nationalekonomiska topptidskrifter som Journal of Economic Literature (2011), Journal of Political Economy (2012), Journal of Labor Economics (2 st 2003, 2006), Quarterly Journal of Economics (2006) och Review of Economic Studies (2004, 2011), och i sociologiska som American Journal of Sociology (2007, 2009, 2010), Annual Review of Sociology (2003, 2005) och Social Forces (2008, 2009, 2 st 2010, 2st 2012). Till detta kommer Addiction (psykiatri; 2004, 2005, 3 st 2006, 2008, 2 st 2010, 2011, 2012), American Political Science Review (statsvetenskap; 2003), Demography (demografi; 2012), The Lancet (medicin; 2008), och Proceedings of the National Academy of Sciences, PNAS (multidisciplinär; 2005, 2012). Här kan noteras att flertalet av dessa tidskrifter har amerikansk förankring, medan SOFIs forskningsfokus är Sverige i ett europeiskt perspektiv och att våra forskare därför oftare publicerar i de ledande europeiska tidskrifterna, bl a 14 artiklar i European Sociological Review under Trots detta är utfallet i de nämnda topptidskrifterna gott. För det andra ligger åtskilliga produkter från SOFI långt fram även citeringsmässigt. Här är det dock främst frågan om böcker och artiklar från och 1990-talen med Walter Korpis The Democratic Class Struggle från 1983 och Robert Eriksons och John Goldthorpes The Constant Flux från 1992 som klara toppar vilket beror på att det inom samhällsvetenskaperna tar lång tid att nå status som citeringsklassiker.

3 3 B. Mål Mål 1: Nivån på de externa forskningsbidragen skall bibehållas och även realsäkras i takt med lönenivåns utveckling. Detta är en krävande uppgift då flera stora programanslag går ut , dvs vid planeringsperiodens slut. Mål 2: Publikationspoängen enligt den norska modellen ska fram till 2015 öka till 90 per år. Detta innebär en ökning från 2011 med cirka 50%. Som vi redogör för nedan menar vi att detta är möjligt att uppnå. Målen externa medel och publikationspoäng enligt den norska modellen är vi ålagda att ha. Vi har dessutom incitament att ha höga ambitioner härvidlag då de ingår i prestationsdelen för fakultetens anslagsfördelning. Det är dock klart att den norska modellen är ett tämligen trubbigt instrument för att bedöma forskning. Det är fullt möjligt att få högsta poäng för en tidskriftsartikel utan att forskningen når en nivå som vi vill kalla internationellt framstående. Ambitionen bakom modellen är att de 20% främsta tidskrifterna på respektive område ska ingå och ge högsta poäng, men så är inte alltid fallet. Dessutom saknas vissa framstående tidskrifter i denna modell. Som mått på den övergripande kvantititeten av vår forskning fungerar dock modellen tillfredsställande. Vi vill dock komplettera dessa mål med ett mål som bättre fångar upp internationellt framstående forskning. Mål 3: Antalet artiklar i tidskrifter som av ISI-Thompson räknas till de 10% främsta på sitt område skall uppgå till minst tio per år. Som framgår av bilaga 2 ligger detta mål något över utfallet för åren , men under utfallet för Att vi inte vill sätta målet högre beror på att vi anser tio sådana publikationer per år som ett mycket starkt utfall. Mål 4: SOFI ska även fortsättningsvis bidra till den tredje uppgiften, särskilt genom vetenskapligt underbyggda rapporter till offentliga utredningar, myndigheter och expertorgan både nationellt och internationellt. SOFI har länge gett viktiga bidraga av detta slag och vill fortsätta med detta. Publiceringar av sådana produkter ger också ofta uppmärksamhet i media. Vi avstår dock från att formulera detta mål i kvantitativa termer. Mål 5: SOFI ska även fortsättningsvis vara en attraktiv miljö för doktorander.

4 4 Även detta mål avstår vi från att formulera i kvantitativa termer. Skälet är att tillgången på doktorander påverkas av doktorandprogrammens storlek som i sin tur påverkas av ämnesinsitutionernas möjligheter att finansiera dessa program. Vi kommer dock att pröva möjligheten att följa doktorandernas upplevda arbetsmiljö med återkommande arbetsmiljöenkäter av ett slag som vi påbörjade C. Resurser Ekonomi. SOFIs verksamhet har i huvudsak två finansieringskällor, nämligen fakultetsanslag och externa forskningsbidrag. Fakultetsmedlen uppgår under 2013 till ca 25 mkr och de externa bidragen till ca 35 mkr. Till detta kommer stipendiefinansiering av några postdok forskare och några doktorander. Under senare år kan man grovt säga att de externa medlen finansierat 60-70% av forskningen, mot 30-40% för fakultetsanslaget. Institutet är således kraftigt beroende av externa finansieringskällor som vi inte direkt råder över, men som vi kan anpassa oss till efter bästa förmåga. Under de senaste ca 4 åren har SOFI på ett planerat sätt avvecklat tidigare sparade överskott. Under andra halvan av 2012 upptäckte vi dock att behovet av medfinansiering av projektanslag har minskat kraftigt. Därför får vi, som framgår av Bilaga 1 (Anslag + uppdrag FUF), ett tillfälligt mindre överskott under 2013 som vi dock räknar med att avveckla relativt snabbt genom nya tjänster. Personal. Fakultetsmedlen är till största delen uppbundna i utlysta tjänster. För närvarande har vi tre professurer i nationalekonomi med inriktning mot arbetsmarknadsekonomi, nämligen Anders Björklund (f. -50), Markus Jäntti (f. -66) och Åsa Rosén (f. -61). En professur i internationell migration och etniska relationer, som från och med 1 januari 2012 flyttades från CEIFO till SOFI, innehas också av en nationalekonom, nämligen Per Lundborg (f. -50). Vi har två professurer i sociologi med inriktning mot levnadsnivån, nämligen Jan O. Jonsson (f. -57) och Michael Tåhlin (f. -57). Jonsson är tjänstledig till 75% fram t.o.m , och under är Stefan Svallfors (professor i sociologi i Umeå) anställd som gästforskare. Vidare finns en professur i sociologi med inriktning mot socialpolitik (Thor Norström f. -48) och en i sociologi med inriktning mot arbetslöshet och marginalisering (Sten-Åke Stenberg f. -53). De flesta forskare är förordnade som just forskare. För närvarande har vi 19 forskare med förordnande tills vidare och 8 med förordnande på viss tid. Till detta kommer 4 postdoks som

5 5 finansieras med stipendiemedel. Vi har 14 doktorander, 1 forskningsingenjör och 7 forskningsassistenter med arbetsplats på SOFI. Lokaler. Sedan 2008 har SOFI tillgång till plan 8 och 9 i F-huset. Detta är en praktisk ordning rent administrativt. Periodvis har vi dock haft brist på rum och särskilt tvingats tacka nej till intresserade gästforskare. Vi har därför anmält intresse för ytterligare 5 rum i F-huset. När det gäller rum utanför F-huset är dock nackdelarna större än fördelarna, varför vi inte anmält intresse för sådana rum. D. Handlingsplan Inriktningarna på de professurer vi har i dagsläget framstår som ändamålsenliga även i framtiden. Nationalekonomi med inriktning mot arbetsmarknadsforskning är i praktiken en bred formulering då fältet arbetsmarknadsekonomi inom dagens nationalekonomi är mycket brett och rymmer inte bara renodlade studier av arbetsmarknaden utan även studiet av sociala frågor av olika slag. En utlysning av ytterligare en tjänst med sådan inriktning kan bli aktuell inom det närmaste året. Professurerna i sociologi med inriktning mot levnadsnivån är också välmotiverade då de säkerställer ledningskompetens för en fortsättning av levnadsnivåundersökningarna (LNU). LNU genomfördes 2010 för sjätte gången och varje omgång av datainsamling är mycket krävande, inte minst ledningsmässigt. Professurerna i sociologi med inriktning mot socialpolitik och mot arbetslöshet och marginalisering svarar också väl mot institutets föreskrifter och faktiska verksamhet. Innehavaren av den förstnämnda tjänsten (Norström) går i pension om ca 2,5 år. För närvarande är ett lektorat i sociologi med inriktning mot komparativ socialpolitik under tillsättning. Denna inriktning bidrar till att befästa kompetensen inte minst den institutionella kompetensen kring databaser på detta område. Institutets professorer ska bidra till forskarutbildningarna i nationalekonomi och sociologi genom handledning och kurser. Denna medverkan fungerar också som en viktig rekryteringskanal för nya doktorander. Vår ambition är att i största möjliga utsträckning utlysa nya tjänster i internationell konkurrens. Denna möjlighet begränsas dock av institutets starka beroende av bidragsmedel, vilka i regel är vikta för de forskare som sökt och erhållit medlen. Vissa långsiktiga programanslag medger dock utlysning av tjänster som postdok och i dessa fall strävar vi efter

6 6 internationell utlysning. Sedan 2010 har postdoks med examina från Columbia University, Maastricht (2 stycken) och Helsingfors anställts. Vid rekrytering av nya forskare strävar vi, oavsett om det handlar om forskare som finansierar sig själva via bidrag från råden eller om utlysta tjänster, efter forskare på hög akademisk nivå som kan bidra till forskarutbildningen med handledning och kurser. För att underlätta karriärutvecklingen ska alla disputerade forskare fram till befordran till professor ha en tydligt angiven närmast stående professor som fungerar som mentor. Denna professor ska genom regelbundna utvecklingssamtal hjälpa till med karriärplaneringen genom att ge råd vid projektval, publiceringsstrategi, forskningsansökningar mm. En viktig uppgift för handledare och mentorer är också att introducera de yngre forskarna i relevanta internationella nätverk av ledande forskare. Handledare och mentorer skall också underlätta för de yngre forskarna att tillbringa längre perioder vid ledande utländska universitet. Varje doktorand och forskare vid SOFI skall administrativt tillhöra en av tre större forskningsgrupper (avdelningar), vilka i sin tur skall ge stöd till den enskilde forskaren. En central uppgift de kommande åren är att höja publikationspoängen enligt den norska modellen. Ett sätt att höja dessa poäng är helt enkelt att informera mer om modellens innehåll. En genomgång av våra publikationer under senare år har visat att en anmärkningsvärt hög andel av våra publikationer ger noll poäng enligt denna modell. Det åligger särskilt närmast stående professor att bättre informera om denna modell. Vi bedömer också att det går att göra fler internationella versioner av många av bidragen till offentliga utredningar. Ökad internationell rekrytering förväntas också förbättra utfallet enligt denna modell. UTBILDNING A. Lägesbeskrivning AKPA ger två 30 poängskurser som ger en bred orientering och gedigna kunskaper om arbetslivs- och arbetsmarknadsfrågor. AKPA I ges varje vår- och hösttermin på heltid och dagtid. Kursen har 4 delkurser som behandlar olika delar av arbetsmarknaden: 2 delkurser behandlar arbetsmarknaden och dess funktionssätt, 1 behandlar arbetsrätt, och 1 organisations- och ledarskapsteori samt personalfrågor. Även AKPA II ges varje vår- och hösttermin på heltid och dagtid. Den ger fördjupade kunskaper i arbetslivs- och arbetsmarknadsfrågor. AKPA II har 4 delkurser. Del 1 behandlar den svenska arbetsmarknaden i ett historiskt och komparativt perspektiv. Del 2 studerar löner,

7 7 lönebildning och lönestruktur. Del 3 är en management kurs i arbetsmiljö och del 4 är en självständig uppsats inom ett av AKPAs 3 huvudämnen arbetsmarknadsekonomi, management, eller arbetsrätt. AKPA anordnar även flera fristående kurser inom arbetsmarknadsekonomi och ger kurser inom SYV-, PAO-, och AA-programmen. AKPAs unika profil är dess samhällsvetenskapliga inriktning för studenter intresserade av både arbetsmarknadskunskap och human resource management. Under de sista tio åren har SOFIs forskning och utbildning integrerats alltmer vad gäller personal, lokaler och administration. Särskilt viktigt är här att samtliga lärare som innehar fast tjänst vid AKPA är integrerade i minst en av de tre större forskargrupperna vid institutet och att samtliga är delvis finansierade med forskningsmedel vilket reducerar deras undervisningsbörda. Den ökande integrationen har varit till stor glädje för både forskningen och utbildningen. Forskningen har vunnit på den jordnära kontakten med studenter och gästföreläsare från arbetsmarknadens parter och olika företag. Dessutom har många forskare fått för den akademiska karriären viktig undervisningserfarenhet. Utbildningen har vunnit genom mer forskningsnära undervisning. AKPA har en förhållandevis hög ålder på sina studenter. Detta gör tillströmningen av nya studenter mindre känslig för antalet potentiella studenter i åldrarna år. B. Mål Mål 1: Under de kommande åren strävar vi efter att bredda kursutbudet. Mål 2: År 2015 skall vi försöka nå ett takbelopp på 9 mkr. Mål 3: Integrationen mellan SOFI-forskning och SOFI-AKPA skall öka. Vi återkommer till dessa mål under Handlingsplan nedan. C. Resurser Ekonomi. AKPA har under de senaste 3-4 åren gått med underskott och på så sätt eliminerat ett överskott. AKPA har dock nyligen fått ett höjt takbelopp under 2012 från 6,6 till 7,6 mkr -- och alla inom samfak får höjda resurser under Dessa båda tillskott syns för närvarande i ett mindre förväntat överskott för år 2013, se Bilaga 1 (Anslag+uppdrag UGA).

8 8 Men det förväntade överskottet kommer att minska snabbt över tiden genom att vi lägger ut mer undervisningstid i sal och genom en personalförstärkning. Personal. AKPA har idag fyra anställda lärare med utlysta tjänster. Studierektorn Matthew Lindquist (f. -65) och Marianne Sundström (f. -50) är nationalekonomer medan Tomas Korpi (f. -62) och Ola Sjöberg (f. -67) är sociologer. Samtliga är befordrade till professorer. Vidare är i dagsläget 5 forskare vid SOFI förordnade mellan 10 och 30% för undervisning vid AKPA. AKPA håller en hög servicenivå gentemot sina studenter. Vi erbjuder kvalificerad yrkesoch utbildningsvägledning och har en mycket engagerad administrativ person som har en god insyn i utbildningens innehåll. Detta stärker studenternas anknytning till programmet, förbättrar genomströmningen, och underlättar rekryteringen av nya studenter. Lokaler. Lokalerna är integrerade med övriga SOFI på plan 8 i F-huset och är ändamålsenliga. D. Handlingsplan Vi lanserar en ny kurs i personalekonomi under 2013 och en kurs om avtals- och socialförsäkringar under Detta är områden där SOFI är starkt forskningsmässigt. Ett bredare kursutbud bidrar också till att bättre studenter rekryteras vilket befrämjar genomströmningen. Vi har f n en internetbaserad distanskurs. Antalet sådana kurser ska utökas till två och utvärderas innan vi erbjuder fler sådana kurser. Vi kommer även öka utbudet av kurser inom programmen på andra institutioner på SU. Vi bedömer att den nuvarande balansen mellan nationalekonomi och sociologi är väl avvägd. Fasta lektorat är mycket eftertraktade och vi kan räkna med starka sökande om vi utlyser nya. Pga pensionering planerar vi att utlysa ett lektorat med inriktning mot nationalekonomi senast Vi avser att öka antalet lärare med anställningar på SOFI och minska antalet inhyrda lärare. Ett undantag är dock att vi avser att hyra in lärare i arbetsrätt från den Juridiska instiutionen vid SU; vi avser reglera detta i ett långsiktigt kontrakt med denna institution.. Den goda servicenivån mot studenter ska behållas och förbättras med hjälp av kommunikationskanaler som Facebook samt student- och alumniträffar.

9 9 Bilaga 1. Treårsbudgetar för SOFI-forskning (Anslag+uppdrag FUF samt Bidrag FUF) och SOFI-AKPA (anslag +uppdrag UGA). Anslag + uppdrag FUF SOFI INTÄKTER Anslag 25,028 25,600 26,200 26,800 ksek 100% Uppdrag ksek 0% Övriga intäkter 122 ksek 0% SUMMA EGENTLIGA INTÄKTER 25,150 25,600 26,200 26,800 ksek Medfinansiering av bidrag 1,061 1,100 1,100 1,100 ksek SUMMA INTÄKTER 24,089 24,500 25,100 25,700 ksek KOSTNADER Personalkostnader 18,733 19,213 19,769 20,477 ksek 78% Förändr. sem.skuld inkl. lkp ksek 1% Stipendier 0 ksek 0% Lokalkostnader 2,157 2,300 2,400 2,500 ksek 9% Driftskostnader 3,106 3,500 3,600 3,700 ksek 13% OH faktura + fördeln indir. kostn ksek 2% Avskrivningar 1 ksek 0% Lämnade medel ksek 0% SUMMA KOSTNADER 23,896 24,913 25,719 26,677 ksek ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING ksek % av intäkter 1% 2% 2% 4% ACKUMULERAT KAPITAL Ingående balans 2,159 2,352 1,939 1,320 ksek Utgående balans 2,352 1,939 1, ksek % av intäkter 10% 8% 5% 1% UB utöver kapitalgräns ksek % av intäkter 0% 0% 0% 0%

10 10 Bidrag FUF SOFI INTÄKTER Bidrag 35,056 34,965 35,770 36,525 ksek 97% Övriga intäkter ksek 0% Medfinansiering av bidrag 1,061 1,100 1,100 1,100 ksek 3% SUMMA INTÄKTER 36,117 36,065 36,870 37,625 ksek KOSTNADER Personalkostnader 21,844 22,500 23,000 23,500 ksek 60% Förändr. sem.skuld inkl. lkp ksek 1% Stipendier 0 ksek 0% Lokalkostnader 1,032 1,500 1,600 1,650 ksek 3% Driftskostnader 4,436 3,000 3,000 3,000 ksek 12% OH faktura + fördeln indir. kostn. 8,519 8,775 8,970 9,165 ksek 24% Avskrivningar ksek 0% Lämnade medel ksek 0% SUMMA KOSTNADER 36,117 36,065 36,870 37,625 ksek EJ FÖRBRUKADE BIDRAG vid årets slut 31,294 31,294 31,294 31,294 ksek

11 11 Anslag + uppdrag UGA SOFI INTÄKTER Anslag 8,042 8,499 8,669 8,842 ksek 100% Uppdrag ksek 0% Övriga intäkter ksek 0% SUMMA EGENTLIGA INTÄKTER 8,069 8,549 8,719 8,897 ksek Medfinansiering av bidrag ksek SUMMA INTÄKTER 8,069 8,549 8,719 8,897 ksek KOSTNADER Personalkostnader 5,636 6,500 6,630 6,763 ksek 72% Förändr. sem.skuld inkl. lkp ksek 1% Stipendier ksek 0% Lokalkostnader ksek 7% Driftskostnader ksek 4% OH faktura + fördeln indir. kostn. 1,392 2,015 2,055 2,096 ksek 18% Avskrivningar ksek 0% Lämnade medel ksek 0% SUMMA KOSTNADER 7,779 9,376 9,563 9,755 ksek ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING ksek % av intäkter 4% 10% 10% 10% ACKUMULERAT KAPITAL Ingående balans 2,409 2,699 1,872 1,028 ksek Utgående balans 2,699 1,872 1, ksek % av intäkter 33% 22% 12% 2% UB utöver kapitalgräns 1,892 1, kSEK % av intäkter 23% 12% 2% 0%

12 12 Bilaga 2. Målvärden för , faktiska utfall Externa bidragsmedel, mkr 27,3 33,8 51, Publikationspoäng, norska modellen 3.Antal artiklar i topptidskrifter 73,2 60, Not: vi definierar i rad 3 en artikel som tillhörande en topptidskrift om den tillhör de 10% högsta rankade på sitt forskningsområde enligt impact factor i ISI-Thompson. I de fall en tidskrift hör till flera forskningsområden räknas den som en topptidskrift om den hör till de 10% främsta på minst ett område. Indikatorer Antal inresande studenter UGA Antal utresande studenter UGA Antal inresande ? gästforskare/postdok 4.Befordringar 2,5 6,0? Andel doktorander som slutför inom 4 år 0 (av 1) 0 (av 7) 0 (av 3) 0 (av 1) 1 (av 4) 2 (av 4) 2 (av 4) Not: för befordringar ger manlig docent och professor 1,0 poäng medan kvinnlig docent och professor ger 1,5 poäng.