GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet Fredrika Lagergren Wahlin

Transkript

1 GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet Fredrika Lagergren Wahlin = Dnr G /04 Utvärdering av satsning på postdoktoral tjänstgöring och meritering år 2004 Bakgrund Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden (SFN) beslutade i januari 2004 om en satsning för att främja nydisputerade doktorers möjligheter till ytterligare meritering. Satsningen bestod i att särskilda medel utlystes vilka kunde sökas av forskare som avlagt doktorsexamen vid samhällsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet efter den 1 januari 2001 och tagit ut examen senast vid ansökningstidens utgång. (se bilaga 1, PM ). Medlen fördelades från SFN till institutioner enligt en särskild fördelningsmodell baserad på antal doktorsexamina under perioden (se bilaga 1). Institutionerna ansvarade sedan för att rangordna de sökande inom respektive forskningsämne och inkomma med förslag till fakultetsnämnden. Sökproceduren Vid ansökningstidens utgång hade 60 ansökningar inkommit till fakultetskansliet. Efter att fakulteten mottagit ansökningarna skickades dessa ut för beredning till respektive institution. Inga särskilda anvisningar fanns vad gäller tillvägagångssätt vid bedömningen av de sökande, utan varje institution fick själv avgöra hur urvalet skulle ske. Institutionens rangordning låg sedan till grund för beslut om förordnande som utfärdades av fakulteten för den aktuella perioden. Utvärdering Satsningen på postdoktorala anställningar tillkom för att svara mot det behov av rekryterings- och meriteringstjänster som tidigare funnits i form av forskarassistenttjänster. Den av SFN initierade satsningen var dock betydligt GÖTEBORG UNIVERSITY Faculty of social sciences Besöksadress Skanstorget 18, Postadress Box 720, se Göteborg, Sweden Telefon +46(0) , Fax +46(0) , E-post Fredrika.Lagergren@samfak.gu.se

2 mer begränsad då det handlade om ettåriga anställningar istället för de 4-6 år som anställningen som forskarassistent omfattade. De ettåriga postdoktorala anställningarna syftade således i första hand till att ge nydisputerade tid för att utforma forskningsprojekt för att söka externa forskningsmedel inom fakultetens ämnen. Satsningar på postdoktorala anställningar sker dock inte enbart utifrån den enskildes perspektiv. Den främsta anledningen till postdoktorala satsningar är snarare att trygga det framtida behovet av internrekrytering inom akademin. Postdoktorala anställningar utgör således ett viktigt rekryteringsinstrument för akademin, genom att de fungerar som en inkörsport till en karriär som lärare och forskare vid det aktuella lärosätet. En satsning på postdoktorala anställningar kan, beroende på om man vill betona den individuella meriteringen eller rekryteringsbehovet, ges olika utformning beroende på vilken av de båda aspekterna. En utvärdering av satsningen på postdoktorala anställningar behöver dock ta hänsyn till båda dessa faktorer och visa dels på om satsningen svarat upp till de enskildas behov vad gäller vidare meritering och dels om satsningen visat sig leda till vidare anställningar inom Göteborgs universitet eller inte. Utvärderingen är därför gjord utifrån följande frågeställningar: 1. Hur svarade satsningen på postdoktorala anställningar mot de nydisputerades behov? 2. Hur svarade satsningen på postdoktorala anställningar mot fakultetens behov av nyrekryteringar? För att besvara frågorna har två enkäter en till de sökande och en till respektive institution skickats ut. Utskicket skedde i första hand via e-post; i de fall där e-post-adress saknades skickades formuläret via brev. Enkätsvaren har använts för att belysa dels utfallet av satsningen i form av erhållna forskningsmedel, publiceringar etc, och dels hur man uppfattat proceduren kring anställningen. Svarsfrekvensen på båda enkäterna är låg. Av de 60 frågeformulär som skickats till de sökande har endast 20 inkommit varav 12 hade fått anställning och 8 hade fått avslag på sin ansökan. När det gäller enkäten till institutionerna har tre av de fyra stora institutionerna dvs de som tilldelades 3-4 postdoktorala anställningar samt en av de mindre institutionerna besvarat enkäten. Den låga svarsfrekvensen måste självklart beaktas vid tolkningen av enkätsvaren. För att kunna ge en mer rättvisande bild av utfallet har därför i första hand data från Ladok och Kata-GU (Göteborgs universitets personalkatalog) använts som underlag för slutsatser. 2

3 Det postdoktorala behovet Samhällsvetenskapliga fakultetens satsning på postdoktorala anställningar möttes av ett stort intresse såväl från de nydisputerade som från institutionerna. Av de 94 som enligt Ladok erlagt doktorsexamen under den aktuella tidsperioden och därmed uppfyllde kraven för att söka, var det sammanlagt 60 personer (64 %) som skickade in sin ansökan. Satsningen på postdoktorala anställningar kan därmed sägas ha varit efterfrågad från de nydisputerades sida något som får stöd också i enkätsvaren från institutionerna. Samtliga av de institutioner som svarat framhåller det positiva i att nydisputerade erbjuds möjlighet till fortsatt forsknings- och planeringsarbete. Söktrycket Om man ser till fördelningen av antalet sökande utifrån institutionstillhörighet fördelar sig söktrycket olika mellan de olika ämnen. Eftersom det rör sig om rekryteringsanställningar är det också mot bakgrund av fakultetens målsättning att öka andelen kvinnliga professorer, av intresse att se hur många kvinnor som sökt. 1 Tabell 1. Sökande till postdoktorala anställningar (antal kvinnliga sökanden inom parentes) potentiella sökande 2 Sökande platser Ämne Freds- och utvecklingsforskning 7 (4) 7 (4) 1 Förvaltningshögskolan 5 (2) 5 (2) 1 Journalistik och masskommunikation 6 (2) 5 (2) 1 Psykologi 23 (11) 11 (5*) 4 Socialantropologi 6 (4) 3 (1) 1 Socialt arbete 14 (9) 9 (6) 3 Sociologi inkl humanteknologi** 19 (7) 15 (5) 4 Statsvetenskap 14 (9) 5 (1) 3 Totalt 94 (48) 60 (26*) 18 * varav 2 återtar ansökan ** sedan 2005 Science and Technology Studies (STS) Som framgår av tabell 1 ovan ser det olika ut vad gäller antal potentiella sökande och de som verkligen söker. Vid förvaltningshögskolan och fredsoch utvecklingsforskning har samtliga behöriga sökt, medan söktrycket vid 1 Jämställdhetsaspekten fanns dock inte omnämnd vare sig i det PM som låg till grund för fakultetens satsning eller i själva utlysningen till institutionerna. 2 Uppgift om antal potentiella sökande hämtad från Ladok. 3

4 psykologiska och statsvetenskapliga institutionerna är betydligt lägre. Statsvetenskapliga institutionen avviker här kraftigast då endast 5 av 14 nydisputerade (36 %) inkommit med ansökan och här finns också en tydlig könsskillnad vad gäller förhållandet mellan antalet potentiella sökande och de som sökt anställning. Vid psykologiska institutionen var det 11 sökande av 23 ( 48 %) möjliga och även här finns en könsskillnad som blir än mer uttalad om man beaktar att två av de sökande kvinnorna sedan återtar sina ansökningar. Av siffrorna ovan framgår att en viss selektion har skett redan vid söktillfället och att denna ser olika ut mellan olika ämnen. Vad detta beror på kan man förstås endast spekulera kring, men det kan vara värt att notera att såväl statsvetenskap som psykologi är stora forskarutbildningar med en tydlig profil också utanför akademin. När det gäller psykologi finns det dessutom doktorander som redan från början har som mål att återgå till en professionsinriktad karriär och som därför inte är intresserade av postdoktorala anställningar av det slag som här är aktuellt. För statsvetare kan det likaså finnas en alternativ karriär inom t.ex. olika delar av den offentliga sektorn; det är inte ovanligt att doktorer i statsvetenskap hamnar på höga poster inom statsförvaltningen eller på politiska poster. Detta sistnämnda förklarar dock inte varför meriterade kvinnor inom dessa ämnen i högre grad än inom andra ämnen, inte sökt postdoktoral anställning. Urval Institutionerna gavs stor frihet vad gällde att rangordna de sökande. Det medförde att tillsättningsproceduren såg olika ut beroende på om institutionen tillsatte externt sakkunniga eller om urvalet skedde genom en intern process. Av de kommentarer som finns från de sökande framgår att man efterlyser tydligare kriterier för urval mellan sökande och att det är viktigt att dessa kriterier gjorts tydliga också för de sökande. Det tycks här ha förekommit olika skrivningar som innebar att t.ex. pedagogiska meriter kom att vägas in vid bedömningen trots att detta inte nämndes i utlysningen. En av de sökande framhåller med viss emfas att bristen på tydliga riktlinjer innebar att en redan etablerade lärare fick företräde framför sådana unga forskare utan försörjning som satsningen, enligt den sökande, var till för. Institutionerna anger i sina svar inga särskilda synpunkter på tillsättningsproceduren utan redogör för hur man gått tillväga. Ingen vare sig de sökande eller institutionerna diskuterar heller den prioritering som fakulteten gjort i form av fördelning av anställningar relativt antalet doktorsexamina inom respektive ämne. 4

5 Postdoktor -perioden De postdoktorala anställningarna tillsätts under våren 2004 för tillträde hösten Som framgår av nedanstående tabell 2 överstiger antalet förordnade det ursprungliga antalet vilket beror på att man i vissa fall väljer att förordna två personer om sex månader. Tabell 2. Fördelning av postdoktorala anställningar (antal kvinnor inom parentes) sökande platser förordnade Ämne Freds- och utvecklingsforskning 7 (4) 1 1 (1) Förvaltningshögskolan 5 (2) 1 1 (0) Journalistik och masskommunikation 5 (2) 1 1 (1) Psykologi 11 (5*) 4 6* (2**) Socialantropologi 3 (1) 1 1 (0) Socialt arbete 9 (6) 3 4 (2) Sociologi inkl humanteknologi 15 (5) 4 4 (1) Statsvetenskap 5 (1) 3 4 (1***) Totalt 60 (26*) (8 *) * varav två är finansierade av institutionen ** ytterligare en kvinnlig sökande tackade nej *** tillträder ej pga annan anställning/föräldraledighet Av de som besvarat enkäten anger alla utom en att de i mycket hög utsträckning sökt externa forskningsmedel och i många fall har ansökningarna varit framgångsrika. Om man ser till antalet ansökningar tycks det inte finnas någon direkt skillnad mellan dem som haft postdoktoral anställning och de som inte haft det, vilket kan förefalla anmärkningsvärt. Än mer förvånande är att de som inte erhöll postdoktoral anställning tycks ha varit mer framgångsrika i sökandet av externa forskningsmedel än de som varit postdok-anställda. Tabell 3. Forskningsansökningar (antal personer som svarat inom parentes) Sökt medel Erhållit medel Postdoktoral anställning Ja (12) Nej (8) Totalt Källa: enkät till institutioner Då antalet svaranden är tämligen lågt är det förstås inte möjligt att dra några egentliga slutsatser utifrån detta resultat. En möjlig förklaring till ovan 5

6 redovisade siffror skulle dock kunna vara att situationen för nydisputerade är lika vare sig man erhåller postdoktoral anställning eller ej. Om man ser till graden av publiceringar framkommer ett liknande mönster som när det gäller forskningsansökningar. Tabell 4 visar skillnaden i antal publiceringar mellan de båda grupperna. Siffrorna visar att även här förefaller den grupp som inte erhållit postdoktorala anställningar vara mer framgångsrik, då de har betydligt fler publiceringar såväl vad gäller böcker, artiklar som paper, även om postdokarna har något fler publikationer under arbete. Tabell 3. Publiceringar (antal personer som svarat inom parentes) Postdoktoral anställning bok artiklar paper under arbete Ja (12) artiklar Nej (8) artiklar 1 bok Totalt Källa: enkät till institutioner, 2006 Det är förstås viktigt att komma ihåg att antalet publiceringar inte säger något om kvaliteten på det arbete som utförts. Det finns dock ingen anledning att tro att det finns en systematisk kvalitetsskillnad mellan dessa båda grupper. Resultatet av enkäten till de sökande tyder således på att det ur individuell meriteringssynpunkt inte finns några större skillnader mellan de båda sökandegrupperna. Om det finns någon skillnad pekar den snarare i motsatt riktning än den förväntade såväl vad gäller att söka och erhålla externa forskningsprojekt som antalet publiceringar. Trots det framhåller både institutionerna och de sökande att satsningar av det här slaget är mycket värdefulla. Det förefaller därför som att den stora behållningen av postdoktorala satsningar snarare är knuten till själva anställningen som sådan än till vad som produceras. Att så är fallet framgår av såväl de sökandes som institutionernas svar. Även om man är noga med att betona vikten av att kunna erbjuda nydisputerade tid att skriva ansökningar och artiklar för vidare meritering, är det uppenbart att själva det faktum att i konkurrens erhålla en postdok-anställning ses som meriterande. Post postdoktor -anställningen Betraktat utifrån ett rekryteringsperspektiv är det uppenbart att satsningen varit mycket lyckosam. Av tabell 4 nedan framgår tydligt hur postdocanställningar fungerar som en nyckel till en akademisk karriär genom att visa anställningstyp fördelad på olika sökgrupper. 6

7 Tabell 4. Typ av anställningar vid Göteborgs universitet fördelat mellan olika sökgrupper 3 Sökande men ej förordnad Sökande och förordnad Summa Typ av anställning Ej sökt Universitetslektor Universitetslektor/forskare Forskare Forskare/timlärare Timlärare/gästlärare 1 1 Universitetsadjunkt 2 2 Övrig anställning Summa GU-anställda Ej GU-anställning Totalt Tabell 4 visar att utav de 60 som sökte medel är 43 (72 %) anställda vid Göteborgs universitet i januari 2007 och av de 22 som tilldelades postdoktoral anställning har hela 18 (82 %) anställning vid Göteborgs universitet (uppgifter om anställning hämtad från Kata-GU, januari 2007). Ställd i relation till antalet potentiella sökanden blir innebörden av postdocsatsningen ännu tydligare: av de totalt 94 nydisputerade som satsningen riktades till var i januari 2007 endast 7 personer (7 %) anställda vid Göteborgs universitet. Slutdiskussion Utvärderingen visar att det finns en hel del att lära av den genomförda satsningen. Av sammanställningen ovan i tabell 4 framgår att anställningarna i hög grad fungerar som en nyckel in till en framtida karriär inom universitetet. Den eventuella nytta som en ettårig postdoktoral anställning ger den enskilde vad gäller tid att skriva ansökningar m.m. tycks med utgångspunkt från enkätsvaren som dock skall tolkas ytterst tentativt inte ligga på det kvantitativa planet, om man jämför med dem som sökte men inte fick anställning. En satsning på korta postdoktorala anställningar kan därför med fördel motiveras utifrån en rekryteringsaspekt. Här skulle man kunna diskutera frågor om fördelning av platser också utifrån andra aspekter än antal examinerade doktorer inom olika ämnen. Man skulle exempelvis kunna lägga tonvikt på jämställdhets- och mångfaldsaspekter i utlysningen eller, vilket också några påpekar i enkätsvaren, rikta anställningar till prioriterade 3 Uppgift om anställning hämtad ur Kata-GU, januari

8 forskningsområden. Detta förutsätter dock en tvärande konkurrens där antagningsproceduren inte lika enkelt kan delegeras till institutionerna så som nu skedde. En mer konkret aspekt att beakta är betydelsen av att ha likalydande formuleringar i utlysningen som i t.ex. instruktioner till eventuella sakkunniga. Likaså är det viktigt att tydliggöra vilken tidsperiod anställningen avser för att undvika problem med parallella anställningar samt att i förväg ta ställning till hur man skall hantera sökande som redan innehar anställning som lärare inom fakulteten. 8