EKONOMISK ANALYS UTKAST HÖGANÄS VÄL VÄRT ATT INVESTERA I ÅRSREDOVISNING

Transkript

1 12 EKONOMISK ANALYS UTKAST HÖGANÄS VÄL VÄRT ATT INVESTERA I ÅRSREDOVISNING

2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET... 4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE... 6 KOMMUNFULLMÄKTIGE VALNÄMND REVISION ÖVERFÖRMYNDARNÄMND KOMMUNSTYRELSE KOMMUNSTYRELSE EGEN VERKSAMHET KOMMUNLEDNINGSKONTOR RÄDDNINGSTJÄNST SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNING, SKATTEFINANSIERAD VERKSAMHET SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNING, AVGIFTSFINANSIERAD VERKSAMHET FASTIGHETSFÖRVALTNING KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNING BYGGNADSNÄMND UTBILDNINGSNÄMND SOCIALNÄMND MILJÖTILLSYNSNÄMND EKONOMISK ÖVERSIKT HANDLINGSPLAN REVISIONSBERÄTTELSE... 71

4 2012 ÅRET DÅ SEKLET BLEV ETT DUSSIN GAMMALT! Det är nu den tionde gången jag är med och avslutar ett verksamhetsår där jag varit högst ansvarig för all verksamhet och ekonomi. För tredje gången har kommunen placerats överst bland alla kommuner i frågan om att sköta sin ekonomi bäst. Verksamhet är intressant och engagerande och siffror är viktiga. Man skulle kunna säga att en kommun är ett inverterat företag. För ett företag är verksamheten medlet för att få pengar, det vill säga, pengar är målet. För en kommun är pengarna medlet för att få verksamhet och måttet på framgång är just att få så mycket och så bra verksamhet som möjligt för våra kommuninvånares pengar. Vi är duktiga på att vara en kommun. Det kan jag säga eftersom vi gör undersökningar om hur våra invånare uppfattar kommunens service och kompetens. Resultaten ligger mycket bra, i de flesta frågorna ligger vi en bra bit över snittet i Sverige och i mångt och mycket ligger vi bland de bästa. Skola och äldreomsorg är områden vi är speciellt duktiga på! Vi har under året kunnat konstatera att mycket av det som finns i kommunens handlingsprogram redan verkställts eller är påbörjat. Ett gott bevis på att kommunen lever som den lär. Även om det är pengar vi omvandlar till verksamhet så hjälper det inte om vi inte har personal med hög kompetens och att vår personal trivs. Även detta är saker vi mäter och undersöker. Under året har en medarbetrenkät gjorts och vi har klättrat ännu några steg upp. Av flera skäl är det viktigt att arbeta för att vara en attraktiv arbetsgivare, men särskilt nu för att kunna spetsa oss i kampen om bra arbetskraft när vi snart får stora pensionsavgångar bland våra 40-talister. Vi har drivna och engagerade medarbetare som gör våra framgångar möjliga. En gång i månaden delar vi ut en diamantutmärkelse för medarbetare som särskilt utmärkt sig genom att arbeta efter våra ledord, koncerntanke och kommunikation. Det goda värdskapet är ett område vi arbetat med under Vi har haft utbildning för såväl våra medarbetare som våra företagare. Att bli en attraktiv kommun är en viktig parameter, givetvis mäter vi även den. Vårt mål att bli invånare ser jag som fullt rimlig idag. Under 2012 ökade vi vårt invånartal tre gånger så mycket som Under 2013 kommer ett stort antal bostäder att färdigställas, främst inne i Höganäs. Detta kommer med all säkerhet att ge oss många nya höganäsare. Ett viktigt mål för att vi ska kunna behålla vår starka ekonomi utan att behöva förändra vår låga skatt. Resultatet blev 65,8 mnkr, ett bra resultat men också ett nödvändigt resultat vi måste ha för att klara av allt vi har beslutat oss för att investera i. Min målsättning är att vi ska fortsätta kunna betala våra investeringar kontant. Alliansen vill inte medverka till att handla för våra barns pengar, det vill säga låna nu och låta våra barn betala senare. Den som häftar i skuld är icke fri, sa Göran Persson en gång och visst har han rätt! Stor återhållsamhet för nya investeringar är nu ett måste om vi ska klara av att fortsätta vara skuldfria. Höganäs är en orädd och lite kaxig kommun. Vi sticker ut, vi vågar prova nytt och vinner därför ofta nya framgångar. Vi tänker utanför boxen och även det har vi fått pris för. Kommunen har beslutat sig för ambitionen att bli nominerad som årets stadskärna Vi har under året jobbat särskilt utvecklande med handlare och fastighetsägare och vi har tillsammans att bestämma oss för nya mål och arbetssätt. En företagslots har också införts för att förenkla och så bra som möjligt hjälpa nya och befintliga företagare i Höganäs. Handeln är viktig, viktig för oss som bor här och för vår attraktivitet. HDO (Höganäs Design Outlet) och Saluhallen är exempel på otroliga framgångar för oss. Man kommer inte längre till Höganäs bara för vår fina keramik, nu är vi bredare och detta är bara början! 4

5 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET Ett härligt minne från sommaren är när vi invigde skateparken - vilken succé! Här träffas man i alla åldrar och parken är otroligt välbesökt. Under 2012 bildades en kostenhet under fastighetskontoret som ansvarar för nästan all kostverksamhet inom kommunen. Andelen privata aktörer har ökat och ungefär hälften av lokalvården och den tekniska verksamheten utförs privat. Nu när även Vikhaga i Viken är en entreprenad drivs 43 procent av våra vårdboenden i privat regi. Vi beslutade oss också för att bli ännu grönare, i vart fall vad det gäller vår energiförsörjning. Ett vindkraftverk ska köpas och som kommer att kunna försörja hela kommunens verksamhet helt själv under sommarmånaderna om det finns tillräckligt med vind. I samarbete med Höganäsbolaget har vi även utvecklat ett sätt att bättre ta till vara på energin i den metangas som uppstår i rötslammet på reningsverket. Ja tro, att många har märkt den medvetna satsningen på en ren och snygg omgivning och utsmyckning med många blommor i kommunen och framför allt inne i Höganäs. En del av gott värdskap och attraktivitet. Under året var det rekordmånga besökare på Höganäs Sportcenter, fantastiskt bra för hälsan bland våra kommuninvånare. Våra bibliotek är fortfarande i topp vad gäller utlåning av böcker och besökare, bibliotek är ju så mycket mer än bara böcker idag. Det nya biblioteket i Jonstorp som snart är klart kommer tydligt att visa hur ett modernt bibliotek ska se ut och fungera. Det är definitivt ingen överdrift att uttrycka att Det går bra för Höganäs eller att säga att Höganäs väl värt att investera i! Vi lever upp till högt ställda krav på en attraktiv och väl fungerande kommun med en mycket god ekonomi. Vi har analyserat, diskuterat och dragit lärdom av bokslut 2012, med den kunskap, erfarenheten och med vår fantastiska personal och ledare står vi ännu mer rustade för att genomföra 2013 än bättre. Vi har alla förutsättningar att tryggt föra Höganäs längre in i framtiden! Péter Kovács, kommunstyrelsens ordförande ETT URVAL HÄNDELSER 2012 SKATEPARKEN VID KULLAGYMNASIET INVIGS ETT VINDKRAFTVERK BESLUTAS INVESTERAS I FÖR KOMMUNENS ELFÖRSÖRJNING MEDBORGARUNDERSÖKNINGEN VISADE ATT 7 AV 10 HÖGANÄSARE TYCKER ATT DET ÄR ATTRAKTIVT ATT BO I HÖGANÄS JONSTORPSSKOLAN OCH SPORTCENTERS BYGGS UT NÄSTAN 100 BOSTÄDER FÄRDIGBYGGDA SKOLAN ÄR PÅ 3:E PLATS MED BÄST BETYGSRESULTAT BLAND LANDETS SKOLKOMMUNER STÄRKT KVALITETSREDOVISNING GENOM KOMMUNENS KVALITET I KORTHET (KKIK) GER EN SAMLAD BILD AV KVALITETEN I KOMMUNENS VERKSAMHETER LYCKADE RESULTAT NÄR BIOGAS BYTS MOT VARMVATTEN ETT NYTT MILJÖPROGRAM ANTOGS FÖRETAGSLOTS INFÖRS 5

6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE OrGANisAtiONssKiss H öga näs kommun REVIsIonEn KOMMUNALA BOLAG Höganäs Energi AB AB Höganäshem Höganäs Fjärrvärme AB KOMMUNFULLMÄKtiGE socialnämnden utbildningsnämnden BYggnADsnämnDEn KOMMUNstYrELsEN överförmyndarnämnden VALnämnDEn miljötillsynsnämnden PLAnuTskoTTET miljö- & FoLk- HäLso-uTskoTTET näringslivsutskottet ARBETsuTskoTT BuDgETuTskoTTET kultur- & FRITIDsuTskoTTET social- FöRVALTnIngEn utbildnings- FöRVALTnIngEn samhällsbyggnads- FöRVALTnIngEn RäDDnIngs- TJänsTEn kultur- & FRITIDs- FöRVALTnIngEn FAsTIgHETs- FöRVALTnIngEn kommunledningskontoret LEDNiNG & ADMiNistrAtiON individ- & FAMiLJE- OMsOrG Ekonomienheten Vuxenenheten Barn, ungdom & familje-enheten Lss-ENHEtEN Lss-handläggare Personlig assistans Bostad med särskild service,korttidstillsyn/ fritids Daglig verksamhet uppdragsenheten VÅrD- & OMsOrG Biståndsenheten Rehabenheten Anhörigstöd Hemvården Centrum norr söder Väster Vårdboende korttidsboende Ljunghaga nyhamnsgården Väsbyhemmet Vikhaga Revalyckan (entreprenad) sälgen (entreprenad) Bruksenheten Eric Ruuth kulturhus Jonstorpenheten kullagymnasiet kunskapsforum Lerbersgenheten nyhamnsenheten Tornlyckeenheten utbildningskontoret Vikenenheten Administrativa avdelningen Bygglovsavdelningen Exploateringsavdelningen gata/parkavdelningen Planavdelningen markbyggnadsavdelningen miljöavdelningen kart- och mätavdelningen Renhållningsavdelningen VA-avdelningen Biblioteken i: Höganäs, Jonstorp, Viken, Lerberget, & nyhamnsläge. kultur- & fritidskontoret Höganäs sportcenter Administrativaavdelningen Bygg- och förvaltningsavdelningen städavdelningen kostavdelningen Ekonomiavdelningen IT-avdelningen kommunikationsavdelningen kommunkansliet näringsliv & marknad Personalavdelningen 6

7 EKONOMISK ANALYS INLEDNING Enligt kommunal redovisningslag ska kommuner upprätta en årsredovisning som omfattar verksamheten under året som gått. Den ska innehålla en översiktlig redogörelse för utvecklingen av kommunens verksamhet och ekonomiska resultat samt lämna upplysningar om sådana förhållanden som är viktiga för bedömningen av kommunens ekonomiska ställning. Denna årsredovisning har upprättats utifrån kommunens räkenskaper per 31 december STYRMODELL Höganäs kommuns styrmodell innebär en styrning med hjälp av mål tillsammans med resurser. Politiker prioriterar och beslutar om fördelning av resurser samtidigt som det ska skapa förutsättningar för kvalitet i verksamheten. Verksamhetens ansvar är att leverera det politikerna har beslutat om med hjälp av de resurser de blivit tilldelade. Höganäs kommun utgår i sin styrmodell från kommunallagens krav om god ekonomisk hushållning. Den är uppbyggd efter de av kommunfullmäktige fastställda finansiella och verksamhetsmässiga mål. Kommunfullmäktige har fastställt devisen Från kol till diamant att gälla för perioden De övergripande målen är att kommunens befolkning ska öka till invånare i Höganäs stad och till totalt invånare i kommunen år Det är utifrån devisen och de övergripande målen som de kommungemensamma målen fastställts. Kommunfullmäktige Medborgarmål Medarbetarmål Utvecklingsmål Ekonomimål tiven speglar olika dimensioner i verksamheten där balansen mellan dessa är viktig. Nämnderna har sedan fastställt mål för verksamheterna utifrån de kommungemensamma målen. På så sätt byggs en röd tråd. Det är bland annat utifrån nämndmålens måluppfyllelse och andra indikatorer som medborgarenkäten och medarbetarenkäten som kommunfullmäktigemålen utvärderas. I höstas gick kommunen med i Sveriges Kommuner och Landstings kvalitetsundersökning kommunens kvalitet i korthet (KKiK). KKiK beskrivs mer noggrant under medborgarperspektivet. Nämndmålen visar riktningen på det nämnderna vill att verksamheterna främst ska fokusera på inom de olika perspektiven. D K DEVIS - FRÅN KOL TILL DIAMANT & övergripande mål KOMMUNGEMENSAMMA MÅL Nämnd Medborgarmål Medarbetarmål Utvecklingsmål POLITISK NIVÅ N N N NÄMNDSMÅL Verksamhet Medborgarplan Medarbetarplan Utvecklingsplan Figur X visar de fyra perspektiven där ekonomimålen finns med i kommunfullmäktigemålen men är övergripande i nämndmålen och verksamhetsplanerna. Kommunfullmäktige har antagit åtta kommungemensamma mål som är indelade under fyra perspektiv: medborgare, medarbetare, utveckling och ekonomi. Perspek- TJÄNSTEMANNANIVÅ H H H H H HANDLINGSPLAN 7

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Utifrån nämndernas mål, olika undersökningar och viktiga händelser i kommunen under 2012 är vår bedömning att vi uppnår våra kommungemensamma mål för god ekonomisk hushållning. Medborgarna anser att det är attraktivt att bo i Höganäs. Undersökningar bland ungdomar visar att Höganäs är en attraktiv plats för de yngre. Skateparken, utvecklingen av Höganäs Sportcenter, de goda resultaten inom skolan och ett väl utvecklat föreningsliv stärker denna attraktivitet bland de yngre. Däremot behövs fler mötesplatser där ungdomar kan träffas och umgås. Vår bedömning är att vi kommer att uppnå vårt övergripande mål om att bli invånare år Det är dock tveksamt om delmålet om att bli invånare i Höganäs stad år 2015 kommer att uppnås. Medarbetarenkäten visar att vi blivit bättre på ett antal punkter. Det finns däremot fortfarande områden där vi kan bli ännu bättre innan vi är nöjda. Det handlar både om medarbetarskapet men också om ledarskapet. Samverkansområdena mellan kommun och näringslivet eller andra aktörer är många och utvecklas ständigt. Olika strategier har under året tagits fram som tydliggör våra ambitioner och hur vi ska arbeta med näringslivsfrågorna och utveckla näringslivsklimatet i kommunen. Åtgärder för att vidareutveckla kommunen som turistort vidtas inte minst i samverkan med besöksnäringen. Kommunen har en stark ekonomi. Det ekonomiska resultatet är positivt och tack vore det finansieras investeringar utan behov av upplåning. Målarbetet är komplicerat och att få fler att förstå nyttan och bli engagerade är en utmaning även framöver. Uppföljning, utvärdering och analys av ekonomi, måluppfyllelse, prestation och kvalitet ger ökad tyngd punkt i ekonomistyrningen. Sammantaget och mot bakgrund av ovanstående är vår bedömning att kommunens mål för god ekonomisk hushållning uppnås under

9 EKONOMISK ANALYS KOMMUNFULLMÄKTIGEMÅL MEDBORGARE MÅL Det ska vara attraktivt att bo i Höganäs. Skapa ett attraktivt Höganäs för yngre. MÅLUPPFYLLELSE Det är attraktivt att bo Höganäs. Medborgarenkäten visar att 7 av 10 invånare uppfattar kommunen som en bra plats att leva och bo på och starkt kan rekommendera andra att flytta hit. Undersökningar visar också att medborgarna känner sig trygga i kommunen och har gett våra verksamheter väldigt goda betyg. Det färdigställs flera bostäder i kommunen och bostadsköerna är långa. Ungdomsrankningar visar att kommunen är en bra plats för ungdomar att bo på. Den nya skateparken, kiosken vid kvickbadet och utvecklingen av sportcentret förstärker denna attraktivitet. Marknadsföringen av gymnasieskolan har nu gett resultat och fler väljer att gå på Kullagymnasiet. Kommunen har också ett väl utvecklat föreningsliv för ungdomar. Däremot behöver vi etablera ännu fler mötesplatser där ungdomar kan träffas för samvaro och aktiviteter. MEDARBETARE Kommunen ska vara en attraktiv, framåt och utvecklande arbetsgivare som kännetecknas av delaktighet, engagemang och med en individualiserad syn på medarbetaren. Den kommunala organisationen ska kännetecknas av ett tydligt ledarskap med helhetssyn. Medarbetarenkäten visar att vi har blivit bättre på många punkter. Personalomsättningen är låg i organisationen och det är inte några stora problem att rekrytera nya medarbetare. Dock visar medarbetarenkäten att det finns utrymme för ytterligare förbättringar vad gäller att skapa engagemang och delaktighet. Medarbetarenkäten visar att det skett förbättringar inom området ledarskap. Målen har blivit klarare och vi har blivit tydligare med vad vi förväntar oss som organisation av våra ledare. Dock behövs ledarskapet och framförallt koncerntänkandet vidareutvecklas. UTVECKLING Nya samverkansområden med privata och offentliga aktörer ska utvecklas. Stärka kommunens attraktivitet inom turism och besöksnäring. Samverkansområdena har ökat under året. En strategi för handelsutveckling och turism är framtagen men också är en företagslots införd för att ytterligare förbättra näringslivsklimatet. Biogasprojekt med Höganäs AB är i fullgång. Serviceinrättningar har handikappsanpassats, det har hållts Keramikfestival och en keramikstafett på stadsbiblioteket. En utmaning är att få fler cykelleder. EKONOMI Inflationssäkra kommunens egna kapital. Undvika att låna till den skattefinansierade verksamheten. Med ett resultat på 65,8 mnkr inflationssäkrar vi det egna kapitalet. Samtliga investeringar har självfinansierats. = Målet uppfylldes = Målet uppfylldes delvis = Målet uppfylldes ej 9

10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE MEDBORGARE Kommunens medborgarmål är att Det ska vara attraktivt att bo i Höganäs och Skapa ett attraktivt Höganäs för yngre. MEDBORGARENKÄT Med hjälp av SCB:s medborgarundersökning har Höganäs kommun under hösten 2012 låtit medborgarna tycka till om kommunen som plats att bo på, men också hur nöjd man är med de kommunala verksamheterna. Svaren som lämnats i Höganäs har jämförts med övriga under 2012 deltagande 120 kommuner. I jämförelse med andra kommuner placerar sig Höganäs bra. Invånarna i Höganäs är totalt sett nöjda med kommunen. 7 av 10 tycker att det är attraktivt att bo i Höganäs och kan starkt rekommendera andra att flytta hit. 6 av 10 invånare är nöjda eller mycket nöjda med kommunens verksamheter. HÖGANÄS KLÄTTRAR I UNGDOMS- RANKING Från plats 61 till plats 13! För andra året i rad presenterar KFUM (kristliga föreningen av unga människor) sin ungdomskommunranking. I fokus står bland annat hur meningsfulla mötesplatser för unga kommer att utvecklas de kommande åren. Ungdomskommunrankingen följer upp alla Sveriges 290 kommuners satsningar på barn och unga. KFUM:s förhoppnings är att detta bidrar till en tydligare fokus på kommunernas ansvar för ungdomars välbefinnande och att ge ett underlag för diskussion kring olika sätt att arbeta med ungdomsfrågor på lokal nivå. En bra ungdomskommun skapar bland annat en god infrastruktur och goda stödsystem för att gynna och uppmuntra ett rikt föreningsliv. En annan del är att kommunen lyssnar på unga människor, tar deras åsikter på allvar och inkluderar dem i beslutsprocesser. VÅRA BARN OCH UNGDOMAR En bra skola är en förutsättning för att kommunen ska vara attraktiv att bo i. De senaste åren har vi i Höganäs lyckas väldigt väl. Elevernas resultat både i grundskolan och i gymnasieskolan ligger i topp i olika rikstäckande mätningar. Antalet elever som väljer vår egen gymnasieskola har ökat för första gången på tre år. Det beror troligen dels på skolans goda resultat, dels på att vi utökat marknadsföringen av skolan. Under hösten planerades ytterligare marknadsföringsåtgärder för att höja skolans attraktionskraft. Kommunen arbetar aktivt för att vara en kommun som våra unga trivs att leva i. Kultur- och fritidsförvaltningen erbjuder ett stort utbud med hög mångfald, kvalitet och nytänkande för alla åldrar. Bland annat invigdes den nya skateparken i juni, vilket blev en stor folkfest med flera tusen personer. Utbildningsförvaltningen arbetar med att öka möjligheterna till individuellt anpassat lärande efter barns och elevers behov och skolorna strävar efter att få samtliga elever godkända. Det kan exempelvis röra sig om att skolan sätter in stödundervisning eller bidrar med tekniska hjälpmedel. Förvaltningen har en långsiktig plan för att öka trygghet, trivsel, goda relationer och studiero för barn och ungdomar i kommunen. När Sveriges kommuner och landsting, SKL, rankade landets skolkommuner med bäst betygsresultat kom Höganäs på 3:e plats och vidare på en 9:e plats med flest andel elever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom tre år. Lärarförbundet rankade landets bästa skolkommuner och Höganäs kom på 15:e plats. Vi är verkligen stolta över dessa framsteg. BEFOLKNINGSTILLVÄXTEN FORTSÄTTER Höganäs kommun har kontinuerligt ökat sin befolkning sedan år 2000 och under 2012 var ökningen 165 personer. Vi är nu invånare! Till kommunens befolkningsmål för 2015, invånare, fattas alltså bara 637 personer. Förutsatt att konjunkturen inte försämras drastiskt kommer vi att nå vårt mål under de återstående tre åren. Befolkningsutvecklingen under de senaste åren ser dock olika ut inom de olika delarna av kommunen. Kommunens befolkningsökning kan framförallt tillskrivas Viken och Jonstorp. Höganäs centralort har under de senaste åren ökat marginellt och vår bedömning är att delmålet om att bli invånare i centralorten 2015 inte kommer att uppnås. Vår bedömning är dock mot bakgrund av de olika bostadsprojekt vi nu står inför att centralorten kommer att växa framöver. Ungefär en tredjedel av Skånes kommuner har en naturlig folkminskning, det vill säga att det dör fler personer än det föds barn i kommunen. Höganäs kommun hör till dessa och är alltså helt beroende ett inflyttningsöverskott för att öka sin befolkning. Barnafödandet som till följd av inflyttning av personer i fertil ålder har ökat de senaste åren, gjorde under 2012 en djupdykning ner till 225 födda, samtidigt som antalet döda under året uppgick till 280 personer. Kommunens befolkningsökning kan därför helt tillskri- 10

11 EKONOMISK ANALYS vas inflyttningsöverskottet från övriga Sverige och från utlandet. Prognoserna fram till år 2021 visar att åldersstrukturen i befolkningen kommer att förändras ganska markant under den kommande tioårsperioden. Befolkningen kommer att bestå av fler barn, fler äldre och fler i yrkesverksam ålder medan antalet ungdomar i gymnasieåldern kommer att minska. En åldrande befolkning innebär svagare skatteunderlag och högre kommunala kostnader. För att Höganäs kommun ska kunna hålla en fortsatt hög service behövs därför ett ökat bostadsbyggande så att fler människor i arbetsför ålder flyttar till kommunen. BOSTADSPRODUKTIONEN Dragkampen om kommuninvånare hårdnar alltmer nu när nästan hälften av landets kommuner har ett krympande invånaravtal. Nordvästra Skåne som ingår i den växande Öresundsregionen tillhör därmed vinnarna. Höganäs fortsatta utveckling hänger intimt samman med pendling och sysselsättningsmöjligheter, för att fortsätta att vara attraktiv som bostadskommun. Under året har bland annat 28 bostadsrätter i kvarter Linden respektive 29 bostadsrätter i kvarter Balder färdigställts. Dessutom blir AB Höganäshems projekt med 24 hyresrätter i kvarter Oden blir klara för inflyttning under våren I Östra Lerberget har byggandet på cirka hälften av de 35 fribyggartomter som kommunen sålt, startat och i några fall färdigställts. Förtätning inom befintlig stadsstruktur prioriteras och i kvarteret Flora har förberedelser för att förverkliga ett projekt med affärslokaler och 80 nya bostäder påbörjats. Vidare fortsätter byggandet i kvarter Oden under 2013, där totalt 100 lägenheter ska produceras. I anslutning till de färdigställda bostadsrätterna i kvarteret Linden, förväntas även planerad småhusbebyggelse vid Odengatan komma igång under KOMMUNENS KVALITET I KORTHET Under ett antal år har SKL drivit olika projekt med syfte att stärka den kommunala ledningens arbete med styrning och uppföljning av verksamheterna. För att en kvalitetsredovisning ska innehålla information som ger de förtroendevalda god kunskap om kommunens kvalitet har olika verktyg utvecklats som stöd. Under 2006 startade SKL ett projekt för att utveckla ett nytt enkelt verktyg för kommuners arbete med kvalitetsredovisning, KKiK. Denna består av ett antal viktiga mått som beskriver kommunernas kvalitet och effektivitet. Projektets syfte har varit att utveckla en struktur för kvalitetsredovisning utifrån förtroendevaldas perspektiv och behov. Tanken är att ge en samlad bild av kommunen men också skapa möjlighet till jämförelser kommuner emellan. På det visset kan vi lära av varandra. Höganäs gick med i projektet november Här är några av resultaten: Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen? Höganäs: 65 Medelmått: 61 Ängelholm: 58 Bäst, Robertsfors: 80 Båstad: 58 (Index SCB s enkät av 100 poäng) Helsingborg: 50 Hur ser medborgarna på sin kommun som en plats att bo och leva på? Höganäs: 70 Medelmått: 60 Ängelholm: 67 Bäst, Danderyd: 79 Båstad: 60 (Index SCB s enkät av 100 poäng) Helsingborg: 66 Hur väl upplever medborgarna att de har insyn och inflytande över kommunens verksamheter? Höganäs: 46 Medelmått: 40 Ängelholm: 40 Bäst, Lomma: 54 Båstad: 36 ((Index SCB s enkät av 100 poäng) Helsingborg: 40 Antalet brukare som är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende. Höganäs: 85% Medelmått: 81% Ängelholm: 85% Bäst: Klippan 95% Båstad: 78% (Socialstyrelsens nationella brukarun- Helsingborg: 81% dersökning inom äldreomsorgen) Vilket resultat når elever i årskurs 6 i kommunen i de nationella proven? Höganäs: 88% Medelmått: 80% Ängelholm: 89% Båstad: 87% (Skolverket) Helsingborg: 84% 11

12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE MEDARBETARE Kommunens medarbetarmål är att vara en attraktiv, framåt och utvecklande arbetsgivare som kännetecknas av delaktighet, engagemang och med en individualiserad syn på medarbetaren och ett tydligt ledarskap med helhetssyn. DET GODA VÄRDSKAPET Våra ledord är koncerntanke och kommunikation. En viktig förutsättning för en god kommunikation både inom organisationen men framförallt med medborgarna är att vi kan möta dem eller varandra på ett bra sätt; ett gott bemötande! Vi har under 2012 jobbat med området det goda värdskapet. Vi har anordnat olika seminarier både internt men också öppna för allmänheten. På det visset kan vi bli ännu bättre värdar i våra möten med andra. RESAN FRÅN PA TILL HR I januari 2012 påbörjade personalavdelningen utvecklingen mot en HR-avdelning. Bakgrunden till namnändringen är dels en omvärldsbevakning inom området, dels organisationens behov av en fungerande samverkan. Detta förutsätter att personalarbetet integreras i det dagliga arbetet ute i verksamheterna i syfte att uppnå mer standardiserade processer. Det finns en skillnad mellan begreppen personalavdelning och HR-avdelning. Mycket kortfattat är en personalavdelning mer förknippad med ett operativt och serviceinriktat arbetssätt där kunskapsbasen är centraliserad. På en HR-avdelning däremot arbetar man istället mer strategiskt konsultativt och kunskapsbasen är decentraliserad. HR står för Human Resources och handlar om hur man tar hand om de mänskliga resurserna i organisationen. Förhoppningen är att det ändrade arbetssättet och fokuset kommer att leda till ett ökat samarbete mellan chefer och personalfunktion genom bland annat en större lättillgänglighet, kommunikation och regelbundna utbildningar. HR-avdelningen ska i en högre grad delegera kunskapen i vissa personalfrågor till enhets/avdelningscheferna. Detta för att man som chef har ansvaret för den dagliga verksamheten och medarbetarna. Det är cheferna som arbetar närmast medarbetarna som implementerar de olika personalprocesserna. Tanken är inte att chefer ska få mer uppgifter i form av administration utan ska istället få en mer heltäckande förståelse för de processer som de redan utför i sin befattning som chef. ÅRLIG UPPFÖLJNING AV DET SYS- TEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET Personalavdelningen har tagit fram ett nytt material som stöd i den årliga uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM). Förhoppningen är att materialet underlättar sammanställningen av kommunens arbetsmiljö. Materialets struktur följer de tre samverkansnivåerna och börjar på arbetsplatsträffen där chef och medarbetare tillsammans besvarar ett formulär kring arbetsmiljön på arbetsplatsen. Formuläret skickas sedan vidare för sammanställning för enheten/området och vidare till förvaltningschefen som sammanställer svaren i en rapport. Personalavdelningen får sedan in rapporten från respektive förvaltning för en total sammanställning. BEMANNING OCH VOLYM Antalet tillsvidareanställda i kommunen minskade med 17 personer under 2012 och var vid årsskiftet Under hösten avknoppades vårdboendet Vikhaga vilket förklarar minskningen. 304 personer var visstidsanställda vid årsskiftet, en något högre siffra än tidigare år. Detta kan bland annat förklaras av en ovisshet till följd av ovanstående entreprenad avseende hur många anställda som valde att gå över till entreprenören. Samma gäller de delar av fastighetsförvaltningens städavdelning som övergick i privat regi vid årsskiftet 2012/2013. Personalomsättningen bland de tillsvidareanställda var totalt i kommunen 12%; socialförvaltningen hade 7% och utbildningsförvaltningen 15%. ANTAL PENSIONSAVGÅNGAR Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Ålderspension Förtida uttag av ålderspension Särskild avtalspension Sjukersättning Totalt I TJÄNST EFTER ÅRS ÅLDER Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Antal personer

13 EKONOMISK ANALYS MEDARBETARENKÄTEN Under september genomfördes kommunens tredje medarbetarenkät. Medarbetarindex låg på samma värde som tidigare; de förvaltningar som höjt sina värden var kommunledningskontoret, räddningstjänsten, fastighetsförvaltningen och socialförvaltningen. Index för Nöjdhet och engagemang har successivt ökat under de genomförda medarbetarenkäterna, trots att stressnivån samtidigt också successivt ökat. Det enskilda området där medarbetarna märkte en stor förbättring var medarbetarsamtal, något som kommunledningen och personalavdelningen arbetat aktivt med att förbättra kvaliteten på under senaste åren. Det kommunala ledarskapet är något som medarbetarna också successivt blivit mer nöjda med. SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, tog under 2011 fram nio frågor som är tänkta att alla kommuner kan använda sig av i sina medarbetarenkäter, för att kunna jämföras nationellt. Höganäs använde sig av dem för första gången nu 2012 och Höganäs resultat tillsammans med andra medverkande kommuners kan läsas i SKL s databas Kolada. REKRYTERING Kommuner, landsting och regioner behöver rekrytera många nya medarbetare de närmaste åren och kommer att göra det i konkurrens med andra arbetsgivare. Anledningen är främst den stora gruppen 40-talisternas pensionsavgångar. Det råder en förhållandevis jämn fördelning mellan tillgång och efterfrågan inom yrkeskategorierna inom utbildningsförvaltningen. Det märks att det är en ökad konkurrens vid rekrytering av förskollärare, specialpedagoger och fritidspedagoger. Det är därför viktigt att aktivt arbeta för att vara en attraktiv arbetsgivare. För att minska sjukfrånvaron anordnas kontinuerligt chefs- och ledarutbildningar och aktivt friskvårdsarbete. HR-avdelningen fortsätter rutinen med att per telefon kontakta alla som varit sjukskrivna mer än två veckor. NYCKELTAL I FÖRHÅLLANDE TILL % Total sjukfrånvarotid Sammanlagda ordinarie arbetstid. 4,0 4,1 Tid med långtidssjukfrånvaro (> 60 dagar) Sjukfrånvarotid för kvinnor. Sjukfrånvarotid för män. Sjukfrånvarotid i åldersgruppen 29 år eller yngre. Sjukfrånvarotid i åldersgruppen år. Sjukfrånvarotid i åldersgruppen 50 - w år. Total sjukfrånvarotid. 59,3 67,6 Sammanlagda ordinarie arbetstid för kvinnor. 4,3 4,4 Sammanlagd ordinarie arbetstid för män. 2,8 3,1 Sammanlagd ordinarie arbetstid i åldersgruppen 29 år eller yngre. 2,0 1,9 Sammanlagd ordinarie arbetstid i åldersgruppen år. 3,3 4,0 Sammanlagd ordinarie arbetstid i åldersgruppen 50 - w år. 4,9 4,8 SJUKFRÅNVARO 4,1% var sjukfrånvaron under året, en liten ökning från 2011 års nivå på 4,0%. Utbildningsförvaltningen ökade något, från 3,2% till 3,8% och socialförvaltningen minskade något, från 4,7% till 4,6%. 13

14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ANTAL ANSTÄLLDA PER FÖRVALTNING OCH KÖN (Tillsvidareanställda och visstidsanställda) TOTALT ANTAL KVINNOR MÄN Kommunledningskontor Fastighetsförvaltningen Kultur och Fritidsförvaltningen Räddningstjänsten Samhällsbyggnadsförvaltningen Socialförvaltningen Utbildningsförvaltningen Totalt ÅLDERSSTRUKTUR UPPDELAT PÅ KÖN OCH FÖRVALTNING (Tillsvidareanställda och visstidsanställda) 2011 UPP TILL 29 ÅR ÅR 50 ÅR OCH ÖVER KVINNOR MÄN KVINNOR MÄN KVINNOR MÄN Kommunledningskontoret Fastighetsförvaltningen Kultur och Fritidsförvaltningen Räddningstjänsten Samhällsbyggnadsförvaltningen Socialförvaltningen Utbildningsförvaltningen Totalt ANTAL ANSTÄLLDA PER FÖRVALTNING, KÖN OCH SYSSELSÄTTNINGSGRAD (Tillsvidareanställda och visstidsanställda) 2011 DELTIDSANSTÄLLDA HELTIDANSTÄLLDA DELTIDS- ANSTÄLLDA KVINNOR MÄN KVINNOR MÄN TOTALT (%) Kommunledningskontoret % Fastighetsförvaltningen % Kultur och Fwritidsförvaltningen % Räddningstjänsten % Samhällsbyggnadsförvaltningen % Socialförvaltningen % Utbildningsförvaltningen % Totalt % 14

15 EKONOMISK ANALYS 2012 UPP TILL 29 ÅR ÅR 50 ÅR OCH ÖVER KVINNOR MÄN KVINNOR MÄN KVINNOR MÄN DELTIDSANSTÄLLDA HELTIDSANSTÄLLDA DELTIDS- ANSTÄLLDA KVINNOR MÄN KVINNOR MÄN TOTALT (%) % % % % % % % % 15

16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE SJUKDAGAR PER BEFATTNINGSGRUPP ANTAL ANTAL SJUKDAGAR/ ANTAL ANTAL SJUKDAGAR/ ANSTÄLLDA SJUKDAGAR ANSTÄLLD ANSTÄLLDA SJUKDAGAR ANSTÄLLD Ledningsarbete Ledningsarbete Soc , ,9 Ledningsarbete Utb , ,0 Ledningsarbete övriga , ,9 Administration Handläggare , ,5 Administratörer , ,8 Vård- och omsorgsarbete Sjuksköterskor , ,5 Undersköterskor , ,6 Skötare/vårdare , ,5 Vårdbiträden , ,0 Personliga assistenter , ,6 Rehabilitering och förebyggande , ,5 Socialsekreterare , ,3 Bistånds- och LSS-handläggare , ,5 Socialt och kurativt arbete övriga , ,8 Skol- och barnomsorgsarbete Lärare , ,2 Förskollärare/fritidspedagoger , ,3 Barnskötare ,2 Dagbarnvårdare ,2 Elev-/pedagogisk assistans , ,7 Kultur- och fritidsarbete Biblioteks- och kulturpersonal , ,2 Bad-, turism- och fritidspersonal , ,8 Teknikarbete Ingenjörer med flera , ,6 Tekniker , ,3 Hantverksarbete med mera , ,5 Räddningstjänstarbetare , ,5 Köks- och måltidsarbetare , ,2 Lokalvårdare , ,4 16

17 EKONOMISK ANALYS ANSTÄLLDA PÅ OLIKA BEFATTNINGSTYPER TOTALT ANTAL KVINNOR ANTAL % MÄN ANTAL % TOTALT ANTAL KVINNOR ANTAL % MÄN ANTAL (Tillsvidareanställda och visstidsanställda) Ledningsarbete Ledningsarbete Soc Ledningsarbete Utb Ledningsarbete övriga Administration Handläggare Administratörer Vård- och omsorgsarbete Sjuksköterskor Undersköterskor Skötare/vårdare Vårdbiträden Personliga assistenter Rehabilitering och förebyggande Socialsekreterare Bistånds- och LSS-handläggare Socialt och kurativt arbete övriga Skol- och barnomsorgsarbete Lärare Förskollärare/fritidspedagoger Barnskötare Dagbarnvårdare Elev-/pedagogisk assistans Kultur- och fritidsarbete Biblioteks- och kulturpersonal Bad-, turism- och fritidspersonal Teknikarbete Ingenjörer med flera Tekniker Hantverksarbete med mera Räddningstjänstarbetare Köks- och måltidsarbetare Lokalvårdare % 17

18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE UTVECKLING De gemensamma utvecklingsmålen är att Nya samverkansområden med privata och offentliga aktörer ska utvecklas och Stärka kommunens attraktivitet inom turism och besöksnäring. FÖRETAGSAMMA HÖGANÄS Höganäs kommun är en företagsam del av nordvästra Skåne. Kommunen kännetecknas av ett gott företagsklimat; plats 18 bland landets 290 kommuner, i Svenskt Näringslivs ranking. Aktiva företag ökade med 158 nyregistrerade företag under året. Avdelningen näringsliv och marknad arbetar för att underlätta för företagen i kommunen och göra det enkelt för nya företag att etablera sig. Avdelningen arbetar också med att marknadsföra vår kommun som ny bostadsort. En del av arbetet bedrivs i samverkan med de övriga tio kommunerna i Familjen Helsingborg. Avdelningens verksamhetsplan har följts under året och stadshusluncher, handlarkvällar och frukostmöten för turistföretagen har genomförts enligt plan, liksom de företagaraftnar som arrangerats vid åtta tillfällen under året på Café Amanda, Höganäs Bibliotek. Hälften av företagsaftnarna har varit inspirationsträffar i samarbete med Nyföretagarcentrum för intresserade att starta eget. FÖRETAGSLOTS Att underlätta etableringar och myndighetskontakter är en prioriterad fråga för Höganäs kommun. Företagslotsen är ett medel som förenklar detta. Företagslotsen går till så att ett företag kan kontakta kommunens näringslivsansvarig och förklarar sitt ärende. Om ärenden omfattar flera myndigheter eller förvaltningar kallar kommunens näringslivsansvarige till ett företagslotsmöte där han sammankallar alla berörda förvaltningar och myndigheter som bedöms relevanta. På så sätt kan man träffa flera handläggare och snabbt och effektivt reda ut flera frågetecken samtidigt. Företagslotsen effektiviserar detta både för företagare och för kommunen. PÅ SPEED DATE MED YRKESLIVET Ett stort antal elever fick tillfälle under året att samtala med personer från olika yrkeskategorier. Syftet var att ge eleverna inblick i olika yrken inför deras fortsatta studieval. FAMILJEN HELSINGBORG Familjen Helsingborg är människor som möts, platser som stimulerar och sammanhang som utvecklar. Här växer både människor och företag. Känslan skapar Familjen Helsingborg. Vi är: Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Landskrona, Perstorp, Svalöv, Åstorp, Ängelholm och Örkelljunga. Med varumärket Familjen Helsingborg ska regionen i framtiden upplevas som en sammanhängande stad och vara en av norra Europas mest kreativa och toleranta regioner. Mänskligt, kreativt, gemensamt och välkomnande är honnörsbegrepp i den nya satsningen. Detta är en gemensam och tydlig avsändare som stärker både de enskilda kommunerna och Nordvästskåne. Regionen blir konkurrenskraftigare när vi kan erbjuda mer under ett varumärke. Familjen Helsingborg är ett destinationsvarumärke som sticker ut och som ska användas för att stärka både den enskilda kommunens och regionens attraktionskraft. Målet är fler besökare, fler etableringar och ökad inflyttning. Förarbetet är nu klart och Familjen Helsingborg drar igång från och med 1 januari POSITIVT RESULTAT NÄR KOMMU- NENS BIOGAS BYTS MOT VARM- VATTEN Utbytet mellan kommunens avloppsreningsverk och Höganäs AB:s produktion är i drift. Resultatet är en framgång, energiutbytet för båda parter blev större än väntat. Varmvatten strömmar sedan oktober från Höganäs vätgasproduktion till det kommunala reningsverket och nu flödar biogas från reningsverket tillbaka till vätgasproduktionen. Det har visat sig att behovet av spillvärme på reningsverket var större än väntat, vilket vätgasproduktionen kan leverera utan problem. Samtidigt har reningsverket ökat sin gasproduktion, vilket betyder att energiutbytet på båda hållen är större än förväntat och därmed också besparingarna. 18

19 EKONOMISK ANALYS VINDKRAFTVERK I INGELSTRÄDE Under året fattades ett beslut om att uppföra ett vindkraftverk i Ingelsträde. Förvärvet ger kommunen en grönare profil och elkostnaderna i kommunens fastigheter skulle bli en och en halv miljon kronor lägre per år. Vindkraftverket beräknas producera 4,8 GWh el per år, vilket motsvarar nästan 30 procent av kommunens elanvändning. MILJÖ Under året har flera miljöförbättrande åtgärder genomförts. Det har rört sig om allt från enkla åtgärder till större omfattande projekt. I vissa fall har det handlat om interna aktiviteter i andra fall har kommunen samarbetat med externa parter för att uppnå ekonomiska och miljömässiga vinster. Några av de förbättringar som har gjorts under året är: *Ett nytt miljöprogram, som omfattar samtliga förvaltningar och nämnder, har antagits. *Kommunen har deltagit i projektet Biogas på Kullahalvön, ett samarbetsprojekt mellan lokala odlare och bönder, Höganäs kommun och Höganäs AB. En förstudie har gjorts med syfte att undersöka möjligheterna för ökad biogastillverkning. *Höganäs Sportcenter har minskat energianvändningen genom byte av belysning samt anpassat varmvattenbassängernas temperaturer utifrån bokningarna för att inte värma i onödan. *Ett byte från direktverkande elvärme till vattenburen fjärrvärme på Hälsan har sänkt energiförbrukningen där. *Arbetet med att energioptimera kommunens fastigheter har gjort att energiförbrukningen har minskat. *Arbetet med att byta ut gatubelysning har påbörjats. Kvicksilverlampor byts ut mot LED-belysning. *Ett samarbete mellan VA-verket och Höganäs AB har inletts under året, vilket innebär att VA-verket köper spillvattenvärme från Höganäs AB. Spillvattnet används för att värma rötslammet och VA-verkets lokaler. I utbyte köper Höganäs AB biogas som tillverkas vid VA-verket. Detta har lett till energibesparingar, med minskade elkostnader som följd. *Inköp av IT-utrustning präglas av ett miljötänk vid såväl vad det gäller användning som avveckling. * Mätning av mängden mat som kastas har genomförts på kommunens skolor och mål har satts upp för att minska matsvinnet. * En förstudie har gjorts för spårväg mellan Höganäs och Helsingborg. * Nya cykelbanor har byggts på Karlsfältsvägen, Norra Hagevägen och Stora Nygatan, för att underlätta för cykel som alternativ till bil. * Skolskjuts i linjetrafik har beslutats, vilket innebär utökad kollektivtrafik på glestrafikerade sträckor. * Kommunen har antagit en fördjupad översiktsplan för centralorten som innehåller utvecklingsstrategier för en hållbar stadsutveckling. Exempel är: spårburen kollektivtrafik, prioriterad gång-, cykel- och kollektivtrafik samt förtätning. 19

20 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMI Kommunens ekonomimål är att Inflationssäkra kommunens egna kapital och att Undvika att låna till den skattefinansierade verksamheten. ÅRETS RESULTAT Under de senaste fem åren har kommunens resultatkurva utvecklats uppåt med undantag för 2011 då resultatet till största delen påverkades negativt av sänkt diskonteringsränta års resultat uppgår till 65,8 mnkr. I resultatet ingår en jämförelsestörande post, en intäkt av engångskaraktär på 18,7 mnkr, som hänför sig till AFA försäkringens återbetalning av premier för de kollektivavtalade sjukförsäkringarna. Återbetalningen grundar sig i det reformerade sjukförsäkringssystemet från ,8 ÅRETS RESULTAT (MNKR) 57,8 59, Budgetavvikelsen utöver återbetalningen från AFA förklaras av: Budgeterade överskott och reserver 16,1 mnkr. Slutavräkningen på skatteintäkter för 2011 och ,2 mnkr. Lägre pensionsutbetalningar 16,5 mnkr. Bättre finansnetto 8,4 mnkr. Outnyttjade oförutsedda behov 2,6 mnkr. Underskott bland nämnder 3,2 mnkr. BUDGETFÖLJSAMHET OCH PROGNOSSÄKERHET Nämndernas sammanlagda underskott hänför sig till negativa budgetavvikelser på socialnämnden och utbildningsnämnden samt överskott på kommunstyrelsens verksamhetsområde. Kommunstyrelsen visar en budgetavvikelse på +14,8 mnkr som hänför sig till lägre kapitalkostnader på fastighetsförvaltningen, som följd av 9,2 65,8 framflyttade investeringar samt ett nytt renhållningsavtal som har medfört lägre kostnader. Delar av både utbildningsnämndens och socialnämndes underskott beror på ökade volymer i så väl fritidshem, förskola och grundskola som inom hemvården och korttidsvården. Omstrukturering av gymnasieskolan är en annan bidragande faktor till utbildningsnämndens underskott. Verksamhetsområde LSS (lagen om särskilt stöd) inom socialnämnden visar även i år, som 2011, ett underskott på grund av fler personer med personlig assistans, fler i daglig verksamhet samt fler i särskilt boende. En god budgetföljsamhet är en förutsättning för ekonomi i balans. Avvikelsen mellan helårsprognosen i delårsrapporten och det verkliga utfallet i bokslutet består av ett bättre resultat på kommunstyrelsens verksamhetsområde samt ett större underskott än prognostiserat inom socialnämnden. Kommunstyrelsens avvikelse mellan prognos och resultat hänvisas till framflyttade investeringar inom fastighetsförvaltningen samt höjd ersättningsnivå från Nordvästra Skånes Renhållnings AB (NSR AB) och lägre deponikostnader inom den avgiftsfinansierade verksamheten. Samtliga nämnder och styrelse har under året upprättat månadsvisa ekonomiska uppföljningar med en prognos för verksamhetsåret. Prognossäkerheten ökade under året med varje lämnad månadsrapport. Socialnämnden var tidig med att prognostisera ett underskott hänvisat till LSS verksamheten. AVVIKELSE MOT BUDGET HELÅRSPROGNOS BOKSLUT MNKR VID DELÅRET 2012 Kommunfullmäktige -0,0 0,1 Valnämnd 0,0 0,0 Revision 0,0 0,1 Överförmyndarnämnd -0,1 0,0 Kommunstyrelse 4,3 14,8 Byggnadsnämnd -0,0 0,5 Utbildningsnämnd -4,2-5,4 Socialnämnd -10,0-13,3 Miljötillsynsnämnd -0,4 0,0 Summa -10,4-3,2 20

21 EKONOMISK ANALYS INTERN KONTROLL Till grund för intern kontrollarbetet har kommunfullmäktige antagit ett reglemente där varje nämnd har i uppdrag att ta fram internkontrollplaner för sina respektive verksamhetsområden. Intern kontrollplanerna ska årligen revideras och omprövas inför kommande år. Nämnden ska vidare överlämna plan för innevarande år till kommunstyrelsen i samband med bokslut och samtidigt rapportera resultatet från uppföljningen av den interna kontrollen för det gångna året. Arbetet med den interna kontrollen 2012 har bedrivits utifrån de riktlinjer som är fastställda. Alla kontrollmoment är genomförda och där brister har hittats har förvaltningen kommit med förslag till förbättringar som har godkänts av respektive nämnd. Exempel på brister är att redovisning av representation är ett årligt återkommande problem och att kommunens leverantörsfakturor inte alltid betalas i rätt tid. Uppföljningen har också visat att kommunen har kontroll på bland annat barnomsorgsavgifter och att egenkontrollen i storköken är god. SKATTE- OCH NETTOKOSTNADS- UTVECKLING En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det råder balans mellan intäkter och kostnader. Verksamheternas nettokostnader och finansnettots andel av skatteintäkter och utjämning visar hur stor del av skatteintäkterna och utjämningen som går till den löpande driften. Under de senaste fem åren har verksamheternas nettokostnader inklusive finansnettot understigit 98 % av skatteintäkterna och av utjämningen. Detta har gett kommunen goda förutsättningar för egenfinansiering av investeringar samt reservation av medel för framtida pensionsutbetalningar. Kommunens skatteintäkter ökade under 2012 med 3,2 procent vilket är en återhämtning från 2011-års låga skatteutvecklingstakt på 0,9 procent. Samtidigt har nettokostnader exklusive jämförelsestörandeposter ökat med enbart 3,4 procent (5,6 procent). Stabiliseringen av skatte- och nettokostnadsutvecklingen är en bidragande orsak till årets höga resultat. SKATTE OCH NETTOKOSTNADS UTVECKLING % Skatteintäktsutveckling 5,8 0,4 3,2 Nettokostnadsutveckling 6,0 5,6 3,4 BALANSKRAVET Även 2012 uppfyller Höganäs kommun det lagstadgade balanskravet, vars huvudprincip är att intäkter ska överstiga kostnader. AVSTÄMNING MOT KOMMUNAL- LAGENS BALANSKRAV, MNKR Årets resultat enligt resultaträkning 59,3 9,2 65,8 Avgår Realisationsvinster -3,7 0,0 Pensionsutbetalningar -22,8-24,3-24,7 Tillägg Årets skulduppräkning -0,6 30,3 21,1 Sänkt diskonteringsränta 36,6 Periodisering av bromsen 18,5 2,4 Justerat resultat 50,7 54,2 62,2 21

22 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE INVESTERINGAR Årets nettoinvesteringar uppgick till 84,6 mnkr. Av investeringsbudgeten för året, inklusive överförda investeringar från åren innan, på 208, 2 mnkr har således 41 % av anslagen utnyttajts under året. Resterande 123 mnkr kommer till största del att överföras till 2013 års utbetalningsplan. STÖRRE INVESTERINGAR MNKR TOTAL KALKYL ÅRETS BUDGET ÅRETS INVEST Höganäs Sportcenter etapp 2 60,0 23,0 4,2 Tillbyggnad Jonstorpsskolan 67,4 28,2 27,8 Utbyggnad VA-översikt 29,5 5,5 3,8 Utbyggnad förskola i Nyhamnsläge 12,0 12,0 0 Utfasning av gatubelysning 10,0 2,5 0,8 Förnyelse Stadshuset 7,0 6,1 6,1 LIKVIDITET OCH SOLIDITET Kassalikviditeten är kommunens mått på den kortsiktiga betalningsberedskapen. Vid årsskiftet hade kommunen 85 mnkr innestående på kassa och bank. Om de likvida medlen relateras till externa utgifter var betalningsberedskapen 60 dagar. Tar man även hänsyn till löneutbetalningarna som är en omfattande utbetalningspost varje månad uppgick betalningsberedskapen till 22 dagar. Betalningsberedskapen 2011 uppgick till 53 respektive 19 dagar påverkades kommunens likviditet positivt av AFA återbetalningen. Exkluderar man denna från beräkningen av betalningsberedskapen försämras nyckeltalen till 47 respektive 18 dagar. En av utmaningarna som kommunen kommer att ställas inför de kommande åren är just en sjunkande likviditet. Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme och visar hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats med egna medel. Förändringen i detta finansiella mått är beroende av investeringstakten, nyupplåningen, andra skuldförändringar och det ekonomiska resultatet. Högre soliditet tyder på starkare långsiktig finansiell handlingsberedskap som ger goda förutsättningar för låga finansieringskostnader. Vid utgången av 2012 var soliditeten 36 procent vilket kan jämföras med 32 procent vid utgången av Kommunens totala upplåning uppgick till 144 mnkr. Hela skulden avsåg lån som vidareförmedlats till kommunens bolag. Dessa lån utgör ingen ränterisk för kommunen eftersom lånen utlånas på i stort sätt samma villkor som kommunen har gentemot kreditinstituten. Soliditetsnyckeltalet exklusive lån till bolagen uppgick till 40 procent (37 procent 2011). BORGENSÅTAGANDE De totala borgensåtagandena uppgick till 119 mnkr och avser bland annat borgensåtagande för Sydvatten AB, Nordvästra Skånes Renhållning AB och Höganäs Fjärrvärme AB. Någon risk förknippad med borgensåtagandena bedöms för närvarande inte finnas. Från den 1 januari 2011 gäller en ny lagstiftning för de allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolagen. Lagen innebär bland annat att de kommunala bostadsaktiebolagen ska bedriva sin verksamhet enligt affärsmässiga principer. Med anledning av detta har kommunfullmäktige beslutat att en marknadsmässig borgensavgift ska utgå vid lån med kommunal borgen. 22