BELYSNINGSPROGRAM FÖR UTEMILJÖN

Transkript

1 BELYSNINGSPROGRAM FÖR UTEMILJÖN i kvarteret Sjukhuset, Uppsala

2 ORGANISATION Arbetet med detta belysningsprogram har utförts på uppdrag av Landstingsservice av följande personer på Ramböll Samhällsbyggnad och Elteknik i Uppsala. Uppdragsansvarig: Helena Brämerson Gaddefors Andreas Eckerberg Per-Olof Dalnert Andreas Olsson Landskapsarkitekt Landskapsarkitekt Elingenjör Elingenjör 2 Belysningsprogram för utemiljön

3 INNEHÅLL ORDLISTA BAKGRUND OCH SYFTE 4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR BELYSNINGSPROGRAMMET 5 NULÄGE - BELYSNING 5 MÅL MED PROGRAMMET 7 MILJÖ OCH HÅLLBARHET 8 lux Symmetrisk ljusbild asymmetrisk SI-enhet för luminans (belysning). Sprider ljuset lika mycket åt alla håll. Riktar ljuset mer åt ett håll, sett från ljusbild armaturen ÖVERSIKTLIG STRUKTUR 8 KRAV OCH RIKTLINJER 12 KÄLLOR 1 När ljusnar det? Belysningsbranschen (2012), tillgänglig på belysningsbranschen.se VGU Vägars och gators utformning (2012), publikation från Sveriges Kommuner och Landsting och Trafikverket, tillgänglig på trafikverket.se/vgu Fotografier och illustrationer av författarna om inget annat anges Belysningsprogram för utemiljön 3

4 BAKGRUND OCH SYFTE Akademiska sjukhusområdet är och kommer under överskådlig framtid att vara under omfattande utveckling. Flera byggprojekt pågår eller planeras inom området, avseende såväl byggnader som infrastruktur. Ett gestaltningsprogram ( ) för kvarteret Sjukhuset i Uppsala har tagits fram avseende den övergripande gestaltningen för området. I enlighet med framtaget gestaltningsprogram för Sjukhusområdet ska ett program för belysning tas fram för området: Belysningsprogrammet ska ge råd och riktlinjer för belysning av gaturum, platser, entreér och parkrum och gärna samordnas med stadens belysningsprogram. Belysningsprogrammet ska utgöra underlag för kommande projektering och val av belysning/ armaturer inom sjukhusområdet. Detta belysningsprogram utgår från framtagna riktlinjer i gestaltningsprogrammet. Programmet har också stämts av mot Uppsala kommuns strategi och riktlinjer för belysning (uppsala.se). Belysningsprogrammets omfattning avgränsas till områdets utemiljö. I gränssnittet mot byggnader har riktlinjer för belysning av utomhusentréer tagits fram inom detta program då de är en viktig del av utemiljön och bör samordnas ljusmässigt och visuellt med övrig utomhusbelysning och armaturer. 4 Belysningsprogram för utemiljön

5 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR BELYSNINGSPROGRAMMET Vid arbetet med belysningsprogrammet har följande förutsättningar legat som grund för mål, riktlinjer och krav: Programmet ska utgå från en framtida planerad struktur med kvartersindelningar och vägdragningar (se karta 1). Befintlig belysning inom området kommer utgå, förutom planerad/anlagd belysning förbi F-huset vars uttryck ska integreras i belysningsprogrammet. Akademiska sjukhusområdet får sitt eget uttryck för att inte blandas ihop med C-området (norr om Sjukhusvägen). Programmet ska underlätta projektering samt ge ett enhetligt estetiskt uttryck genom att arbeta med så få armaturer som möjligt. De armaturtyper som föreslås ska vara förenliga med Uppsala landstingsservice riktlinjer, dvs: 1. Utgå från de standardtillverkare som finns (fördelar avseende lager, beställning mm) 2. Bygga på LED-teknik (dess låga energiförbrukning och långa hållbarhet prioriteras) 3. Ha ett kallvitt ljus med god färgåtergivning: 4000 K, Ra NULÄGE - BELYSNING Området präglas idag (2014), om man ser till hela området, av en brokig uppsättning belysningsarmaturer som tillkommit under olika tidsperioder, vid byggnation, om- och tillbyggnad. Genom en inventering av befintliga belysningsstrukturer och armaturer kan man utläsa många olika tidslager, som i vissa fall överlappar och krockar sinsemellan. Mångfalden av armaturer, typer av ljuskällor, stolpar och stolphöjder, ljustemperaturer m. m. gör att belysningen knappast stärker utan snarare försvagar områdets läsbarhet och struktur. I området finns en del gamla belysningsarmaturer och ljuskällor, som kvicksilverlampor, vilka bör rensas bort och omhändertas av miljömässiga skäl. Exempel från sjukhusområdet där samordningen har brustit och belysning av olika typ krockar Belysningsprogram för utemiljön 5

6 Karta 1: Översikt framtida kvarter T2 A1 SJUKHUSVÄGEN A15 INRE SJUKHUSVÄGEN A11 B17 A9 B2 B19 S2 F15 AMBULANSVÄGEN B5 B3 B7 F14 F12 B9 B10 B20 F11 B11 B12 B16 B13 DAG HAMMARSKJÖLDS VÄG B14 0 (m) Belysningsprogram för utemiljön

7 MÅL MED PROGRAMMET Inom arbetet med framtaget gestaltningsprogram för kvarteret Sjukhuset ( ) har en vision för sjukhusområdet samt mål för området tagits fram. Visionen är att skapa en läkande miljö, även utanför byggnaderna. En miljö är läkande när patienter, personal och besökare förnimmer att någon har tänkt med omtanke och omsorg på att alla ska vara välkomna och trygga. Målen framtagna i arbetet med gestaltningsprogrammet är: Att skapa bättre sammanhang mellan kvarteret Sjukhuset och omgivande kvarter genom att ordna fler förbindelser för rörelser och visuella kontakter. Att skapa en tydlig struktur inom sjukhusområdet som underlättar rörelser. Att skapa attraktiva platser och offentliga rum för entréer och möten. Att stödja den arkitektoniska och konstnärliga gestaltningen av den offentliga miljön Att ange ett förhållningssätt för gestaltning av byggnader, mark, konst, och detaljering, som utvändig färgsättning, belysning, skyltning, som underlättar rörelse, upplevelse och tillgänglighet. Att ge byggherren ett verktyg, en manual för framtida gestaltning av området, som ger anvisningar till de konsulter som kommer att arbeta med projekt inom kvarteret Sjukhuset. Framtagna mål för belysning av utomhusmiljön i området ska utgå från och vara förenliga med gestaltningsprogrammets mål. Sjukhuset och dess verksamheter pågår dygnet runt, året runt. Detta gör att belysningen utomhus och i gränssnittet mot byggnaderna är viktig för att man ska kunna uppnå många av de andra uttalade målen, dygnet runt. En välplanerad belysning är avgörande för hur väl sjukhusområdet fungerar under dygnets mörka timmar. Mål för utomhusbelysningen är: Att ge en trafiksäker miljö Att skapa trygghet Att ge vägledning Att medverka till en läkande miljö. Att skapa rumslighet och ge varje plats en egen karaktär. Belysningen ska medverka till rörelse och känsla av rörelse mellan rumsligheter. Att vara miljöskapare där en vacker ljussättning skapar stämning och karaktär. Att bidra till god miljö och hållbarhet. Krav för att uppnå målen Belysningen ska uppfylla gällande riktlinjer och krav för trafiksäkerhet enligt VGU. Belysningen ska planeras för området och medverka till att den upplevda tryggheten förstärks. Belysningen ska förstärka orienterbarhet och visuell ledning. Siktlinjer och kopplingar till omgivande stad ska prioriteras. Sjukhusområdets struktur ska vara tydlig även när det är mörkt. Belysningen ska undvika att störa den läkande miljön, inomhus såväl som utomhus genom att minst uppfylla avskärmningsklass G4 (VGU). Belysningen ska vara platsspecifik och förstärka platsens karaktär utan att förvanska den. Val av armaturer ska baseras på faktorer som minskad ljusförorening, strömförbrukning och underhåll Belysningsprogram för utemiljön 7

8 MILJÖ OCH HÅLLBARHET Energimyndigheten har gjort en riksomfattande studie (2012) som visar att hela 82 procent av de svenska sjukhusen har föråldrade belysningssystem. Moderna belysningsanläggningar använder bara en femtedel så mycket energi som anläggningar som är år gamla. Här finns alltså mycket energi att spara och därigenom sparar man både skattebetalarnas pengar samt får en mindre miljöpåverkan. Nyinvestering i moderna belysningsanläggningar brukar betala sig ekonomiskt inom några få år genom kraftigt sänkta elförbrukningskostnader. En mycket stor del av en belysningsanläggnings negativa miljöpåverkan kommer från elanvändningen. 1 Landstingets arbete med miljö- och hållbarhetsfrågor kontrolleras genom miljöprogram och andra styrande dokument som finns att tillgå på lul. se/dokument. Dessa dokument uppdateras och aktualiseras två gånger per år. Tekniska riktlinjer och krav gällande utomhusbelysning finns under El, tele, trp: Teknisk anvisning 6 El- och telesystem Miljömålen och kraven i Landstingets styrande dokument ska ligga till grund för all belysningsprojektering inom sjukhusområdet. ÖVERSIKTLIG STRUKTUR Belysningen i området ska skapa en helhet och karaktär som anpassas till omgivningen. Belysningen ska medverka till att det blir lättare att känna igen sig, förstå området och gatustrukturen samt leda besökaren till rätt målpunkt. Den översiktliga strukturen för utomhusbelysning utgår från framtida planerad struktur med kvartersindelningar och vägdragningar (se karta 1). Kartan visar den i dagsläget kända strukturen och vägdragningen. Inom denna struktur kommer ytterligare interna stråk, platsbildningar, entréer m.m. att tillkomma. Vid framtida projektering ska dessa identifieras (se karta 2) och följa belysningsprogrammets framtagna översiktliga struktur. Huvudstråk Huvudstråk är genomgående gator inom området som Inre Sjukhusvägen, Ambulansvägen samt länk förbi F-huset. Även entréplatserna vid de mest patienttäta entréerna (ingång 60, 70, 95 & 240) ska belysas med liknande belysning för att speciellt tydliggöras. Mål: Belysningen ska förtydliga huvudstråkens överordnade funktion som genomgående stråk för olika trafikantgrupper med varierade hastigheter. Ljusmiljön ska säkerställa en trygg och säker trafikmiljö med särskild omtanke om fotgängare och cyklister. Generellt färdas trafiken i låg hastighet i området men särskild hänsyn måste tas till mängden utryckningsfordon som kör genom sjukhusområdet. Interna stråk De interna stråken är underordnade huvudstråken, men är av stor betydelse då de ger området karaktär och leder till entréer och platsbildningar. Flera av de interna stråken har siktlinjer och kopplingar till omgivande stad. Interna har delats in i två grupper: 1. Mindre gator utan genomfartstrafik. Dessa gator leder till entreér, platsbildningar och kan i vissa fall vara tvärgående till huvudstråk. 2. Gång- och cykelstråk inom området som inte är en del av gaturummet. 8 Belysningsprogram för utemiljön

9 Mål: Ljussättningen ska tydliggöra stråkens underordnade funktion mot huvudstråken, bidra till att förstärka karaktären längs de interna stråken samt upprätthålla kopplingarna mot staden. Ljusmiljön ska uppfylla en trygg och säker trafikmiljö med särskild omtanke om fotgängare och cyklister. De interna stråken ska kännas lika välbelysta och trygga som huvudstråken och därmed inbjuda till nyttjande av gena vägar. Mörka, oupplysta gränder ska belysas. Platsbildningar Platsbildningar utgörs främst av entréområden men också andra platser med avvikande karaktär som främjar möten mellan människor. Dessa platser kan vara små torgytor i anslutning till korsningar, mindre parkeringsplatser, fickparker m.m. Mål: Belysningen ska medverka till att platsen känns trygg och är lätt att överblicka. Belysningen ska sträva efter att förtydliga rumsupplevelsen samt de vägar, öppningar och smitvägar som leder till och från platser. En god platsbelysning medverkar till överblick men platsen behöver inte belysas starkt och jämnt utan ljustyrkan kan variera inom platsen. Den blir då både mer behaglig att vistas på och kan kännas mer intressant. Entréer och andra viktiga platser Dörrentréer för besökare samt utryckningsfordon vid byggnader, ofta i anslutning till platsbildningar. Informationsskyltar och andra vägledande objekt ska ges en tydlig belysning. Parker och andra gröna inslag Inom området finns några mindre parker och ett stort inslag av träd, buskar och perenner i anslutning till gator, byggnader och platsbildningar. Mål: Ljussättning av områden med vegetation (flexzoner i gata, park- och grönområden) ska medverka till trygghet och ge stämning och karaktär till platsen eller området som grönskan är en del av. Vid belysning av parker och grönska ska man sträva efter att åstadkomma en nyanserad helhetsbelysning. Områden med mer parkkaraktär ska framhävas genom anpassad och utmärkande belysning. Konst och speciella platser Inom området finns många konstverk av olika konstnärer och från olika tidsperioder. Konstverken har i många fall skapats för en specifik plats och har en nära relation till sin tids tankar och förhållningssätt. Platser och byggnader som är speciellt framträdande och identitetsskapande finns inom området. Dessa kan vara viktiga att framhäva. Mål: Ljussättning av konstverk och speciella objekt i syfte att synliggöra dem under hela dygnet är ett sätt att förvalta och förstärka den konst eller de speciella element som finns i området. Ljussättningen ska medverka till att medvetandegöra eller förstärka objektets karaktär och uttryck. Ljussättning av landmärken bidrar också till att förstärka orienterbarheten i området Mål: Belysningen ska vara vägledande och medverka till god synlighet av skyltar och annan information samt ge entréer en välkomnande och trygg känsla. Entréoch skyltbelysning ska samverka med omgivande belysning av stråk och platsbildningar Belysningsprogram för utemiljön 9

10

11 Karta 2: Stråk, platser & entréer TECKENFÖRKLARING Utredningsområde Huvudstråk Interna stråk, mindre gator Interna stråk, GC-väg A1 T2 Platsbildning Patiententré Ambulansentré Gröna inslag A15 A11 B17 A9 B2 B19 S2 F15 B5 B3 B7 F14 F12 B9 B10 B20 F11 B11 B12 B16 B13 B14 0 (m) Belysningsprogram för utemiljön 11

12 KRAV OCH RIKTLINJER Generellt för området Stråk ska hållas samman genom liknande typ av belysningsarmatur för hela stråket. Ombyggnation av längre stråk sker oftast i etapper vilka kan genomföras med år emellan. Framtida kvarter och byggnader kommer också de att växa fram i olika takt. Detta kräver en medvetenhet i planeringen av stolpar och armaturer för att undvika olika typer av belysningsutrustning inom samma kvarter. Brytpunkter för var man fortsätter den övergripande belysningsstrukturen med nya stolpar och/eller armaturer ska överensstämma med byggnadsstruktur, vägar, rumsindelningar eller dylikt. Se karta 3 för exempel på kvartersindelning/ brytpunkter. Belysningsstolpar, pollare och strålkastare ska placeras så att de inte nämnvärt försvårar framkomlighet, skötsel och underhåll. Sjukhusmiljöns särskilda krav på tillgänglighet ska beaktas. En långsiktighet måste finnas när man planerar och projekterar ny belysning på området. Detta ska återspeglas i användning av hållbara materialval, energisnåla och långlivade ljuskällor samt hållbara och underhållsvänliga armaturer liksom ett vaket förhållningssätt till befintlig nyprojekterad belysning i angränsande kvarter och stråk. Karta 3: Exempel på kvartersindelning för belysning A15 F15 A9 F14 F12 F11 A1 B2 A11 B17 T2 B3 B5 B9 B12 B14 B19 B7 B10 B20 B11 B16 B13 S2 0 (m) De blå linjerna visar exempel på kvartersindelning för belysningssamordning. Beslut om indelning sker i samband med projektering av ny belysning. 12 Belysningsprogram för utemiljön

13 Miljöriktlinjer för belysning Minskad miljöpåverkan ska prioriteras med hjälp av exempelvis mer energieffektiva ljuskällor, belysningsstyrning och val av ytskikt som samspelar med ljuset. Genom att använda ljusa markmaterial minskar man behovet av belysning samt kan arbeta med lägre effekt på belysningen. Se lul.se/ dokument för tekniska krav och riktlinjer. Vid val av armaturer ska god arbetsmiljö i såväl anläggningsskedet som i förvaltningsskedet beaktas. Ljuset omkring oss påverkar hur vi uppfattar omvärlden men också hur vi mår. Ett vitare ljus kan exempelvis upplevas uppiggande och aktiverande. Det är inte bara det ljus som direkt belyser området vi uppehåller oss på som är viktigt - forskning visar på att även det så kallade omfältsljuset påverkar hur vi mår. 1 Att uppnå en god belysningsmiljö är möjligt genom att se på området som en helhet som sträcker sig utanför varje enskilt projekteringsområde, varför samordning med belysningsansvarig på Landstingservice är viktigt. Stolpar, armaturer och ljuskällor Belysningsstoplar och pollare ska vara ljust grå alternativt metallrena i syfte att ge ett diskret och enhetligt intryck för hela området. Armaturer ska i största möjliga mån fästas direkt på stolpe, utan arm, i syfte att minska visuella inslag i gaturum och på platser dagtid. Armaturer ska genomgående vara av samtida stil med enkla och rena former. De ska i gatumiljö vara smäckra och kompakta för att inte uppfattas som störande under dygnets ljusa timmar. I parkmiljö och andra speciella platser tillåts mer fria formval. Armaturer ska vara enhetliga sinsemellan och inte förhålla sig till olika tidslager för områdets olika byggnader. Armaturer ska ha en enhetlig färgtemperatur och Ra-index enligt gällande styrdokument (lul.se/ dokument). Undantag utgörs av entréplatser samt effektbelysning av exempelvis konst. Vid val av belysning ska ljusföroreningar avseende såväl större (upplyst natthimmel) som mindre skala (bländande gatuljus) beaktas och undvikas Belysningsprogram för utemiljön 13

14 Huvudstråk Belysning utmed huvudstråk ska uppfylla god belysningsklass CEx (VGU) för att säkerställa en trafiksäker miljö med avseende på mängden utryckningsfordon. Den visuella ledningen förstärks genom konsekvent placerade ljuspunkter som markerar stråkets riktning alternativt kompletteras med belysta objekt som utgör riktmärken. Stolpbelysning med dubbelsidigt och symmetriskt ljus. Stolpar placeras i flexzon för att undvika placering i gångbana. Stolpar placeras i linje med träd men utan att komma i konflikt med trädkronor. Stolphöjd max 8 meter över bilgata och max 4 meter över cykel/gångbana. Vid övergångsställen väljs ett högre lux-tal samt asymmetriskt ljus som ger ett bra vertikalljus och förstärker platsen. Här kan också extra belysningsstolpar placeras för att framhäva platsen. Exempel på armatur enligt krav och riktlinjer för huvudstråk. Nyprojekterad (LED)belysning (2014) utmed huvudstråk på sjukhusområdet. Belysningsarmaturer ska ha huvudsakligen fyrkantig form och av smäckrare typ för att inte ge ett så dominerande visuellt intryck i luftrummet. Nyprojekterad LED-belysning (2014) vid korsning utmed huvudstråk på sjukhusområdet. 14 Belysningsprogram för utemiljön

15 Interna stråk Kontrasten mellan huvudstråkens starkare belysning och de interna stråkens något svagare ljus är en överordnad princip som understryker områdets struktur. Denna något svagare belysning kan skapas genom ett ökat stolpavstånd och/eller lägre belysningsstyrka (lux). Hänsyn ska tas till omgivande ljus för att undvika överbelysning. Fri sikt mot landmärken och vyer prioriteras framför stark belysning. Inga linspänn eller reklamskyltar får skymma siktlinjer mot utblickar. Stolpbelysning med enkelsidigt och symmetriskt ljus. Undantagsvis kan gatubelysning fästas på fasad. Stolpar placeras i träd/parkeringszon för att undvika stolpe på gångbana. Stolpar placeras i linje med träd men utan att komma i konflikt med trädkronor. Stolphöjd max 4-5 meter i syfte att skilja sig från huvudstråken och anpassas efter de interna stråkens skala. Exempel på armatur enligt krav och riktlinjer för interna stråk. Foto med tillåtelse av Anell Vid övergångsställen väljs ett vitare assymetriskt ljus som ger ett bra vertikalljus och förstärker platsen. Belysningsarmaturer ska i likhet med huvudstråken vara fyrkantiga till formen. Med fördel kan mindre armaturer väljas för att inte upplevas klumpiga i den mindre och mer intima skalan längs de interna stråken. Exempel på armatur enligt krav och riktlinjer för interna stråk. Foto med tillåtelse av Philips Indal. Exempel på armatur enligt krav och riktlinjer för interna stråk. Foto med tillåtelse av Anell Belysningsprogram för utemiljön 15

16 Platsbildningar Platsbildningar ska belysas utefter de förutsättningar som den specifika platsen kräver och på så sätt skilja sig från de omgivande och passerande stråken. Vid mörker uppfattas ofta inte längre öppna platsbildningars omgivande väggar och rumsligheten blir svår att uppfatta. Genom belysning av omgivande väggar, såsom, fasader och träd, förtydligar man rumsupplevelsen och kompletterar övrig belysning på platsen. Platser kan belysas med en välavvägd blandning av stolpar, ljusmaster och pollare som bildar en helhetslösning. Då flera platsbildningar ansluter till entréer ska denna belysning vägas in som en del av helhetslösningen för platsen. Belysningsarmaturer ska ha ett huvudsakligen runt formspråk för att bryta av mot stråkens fyrkantiga armaturer. Detta förstärker platskänslan och ger möjlighet till en mer rundstrålande ljusspridning vilken ger en annan karaktär. Rundstrålande LED-armatur. Exempel på armatur enligt krav och riktlinjer för platsbildningar. Foto med tillåtelse av Philips Indal. Ljusmast med flera LED-armaturer. Exempel på armatur enligt krav och riktlinjer för platsbildningar. Foto med tillåtelse av Philips Indal. Exempel på armatur enligt krav och riktlinjer för platsbildningar. Foto med tillåtelse av Anell. 16 Belysningsprogram för utemiljön

17 Entréer och andra viktiga platser Belysningen ska undvika entréhierarkier genom en liknande belysning av alla entréer. Entrébelysningen ska vara tydlig och skilja sig från annan belysning för att skapa en god förståelse av området och dess struktur. Entréer ska belysas i en mer mänsklig skala och vara inbjudande. Detta åstadkoms genom en varmare ljustemperatur, 3300K, samt lägre placerade armaturer. Belysningsstolpar i direkt anslutning till entréer ska vara låga, i likhet med stolpar längs interna stråk, för att överbrygga glappet i skala mellan huvudstråkens högre stolpar och entréernas inomhusbelysning. Exempel på entrébelysning som tydliggör entréplatsen. Foto med tillåtelse av Anell Belysningsarmaturer tillåts sticka ut lite mer formmässigt i direkt anslutning till entréer men ska samordnas med andra närliggande entréer. Större informationsskyltar ska belysas med släpljus. Vid behov ska även platsen där skylten står belysas för att stärka trygghetskänslan runt viktiga informationsplatser. Belysning i olika höjdnivåer skapar en inbjudande miljö och gör entréplatsen till en trygg plats. Exempel på armatur enligt krav och riktlinjer för entréer och andra viktiga platser. Foto med tillstånd från Atelje Lyktan Belysningsprogram för utemiljön 17

18 Parker och andra gröna inslag Vid belysning av parker och grönska ska man sträva efter att åstadkomma en nyanserad helhetsbelysning med olika belysningstekniker. Belysning i parker och andra gröna inslag ska utföras så att ljuset faller både på gångvägar och på omgivande buskar och träd. En avvägning mellan belysning av gröna element och hårdgjorda rörelse- och vistelseytor ska göras för att framhäva sjukhusområdets gröna kvaliteter även kvällstid. Belysning av de gröna inslagen i området kan bli en viktig stämnings- och karaktärsskapare. Genom att belysa grönt såväl som hårdgjort skapas en mjukare övergång mellan ljus och omgivande mörker. Det medför att ögat inte bländas, att mörkerseendet bevaras och att parken blir lättare att överblicka och upplevs som en trygg miljö. Längs gång- och cykelstråk som helt omges av parkmark placeras stolpbelysning med enkelsidig och rundstrålande ljus. Toppreflektorarmatur med enkla, rena linjer. Exempel på armatur enligt krav och riktlinjer för Parker och andra gröna inslag. Foto med tillåtelse av Philips Indal. Längs mindre gångvägar kan pollare placeras. Stolparmaturer/pollare placeras i gröngjord mark för att underlätta tillgänglighet och skötsel. Stolphöjd max 4-5 meter i syfte att anpassas till en mänsklig skalan och ge en mer omgärdande känsla. Belysningsarmaturer tillåts variera mer i form i parkmiljö men ska huvudsakligen vara av toppreflektortyp och med bred ljusspridning. På strategiska platser i anslutning till träd kan stolparmatur med uppåtstrålande ljus eller markspotlights väljas för belysning av trädkronor och andra objekt. Exempel på vägledande stråkbelysning. Foto med tillstånd från Atelje Lyktan. Exempel på armatur enligt krav och riktlinjer för Parker och andra gröna inslag. Foto med tillåtelse av Thorn. 18 Belysningsprogram för utemiljön

19 Konst och speciella platser Varje konstverk eller speciellt inslag i området (mur, byggnad m.m.) i sig behöver en anpassad belysning. Vid belysning av konst ska konstnären och upphovsrättsinnehavaren underrättas enligt lagen om upphovsrätt, LOU och konstnären ska involveras och vara delaktig i diskussionen om förändringar av konstverket och dess omgivning. En eventuell belysning av konstverk eller ett speciellt inslag i området ska, innan den genomförs, föregås av en konsekvensbeskrivning för att bedöma varför och hur en belysning ska genomföras samt vilka ekonomiska resurser som finns för detta. Konsekvensbeskrivningen ska förutom själva konstverkat omfatta arkitekturen och landskapsrummet som konstverket samspelar med. En provbelysning av konstverk eller speciella platser kan behöva genomföras. Belysningsarmaturen ska i minsta möjliga mån inkräkta på konstverkets visuella uttryck. Fasadbelysning ska, om det blir aktuellt, konsekvensbedömas utifrån miljöfaktorer som bländningsrisk, ljusförorening och strömförbrukning. Hänsyn bör även tas till byggnadens arkitektoniska kvaliteter. Exempel på effektbelysning av framträdande objekt. Foto med tillstånd från Atelje Lyktan Belysningsprogram för utemiljön 19