STADSBYGGNADSSTRATEGI SÖDERSTADEN STADSBYGGNADSKONTORET

Transkript

1 STADSBYGGNADSSTRATEGI SÖDERSTADEN STADSBYGGNADSKONTORET

2 Daniel Larsson, Emma Byström Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen Illustrationer: NOM Arkitekter Foton: Stadsbyggnadskontoret

3 BAKGRUND Stockholmsregionen växer mycket snabbt. Bara inom Stockholm stad har befolkningen de senaste åren ökat med över personer per år och år 2030 beräknas staden ha över en miljon invånare. Det finns en stor politisk enighet om att tillväxten är positiv för Stockholm och att staden ska växa på ett långsiktigt hållbart sätt - ur ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt perspektiv. Uppgiften för stadens långsiktiga planering är således att främja en fortsatt tillväxt och analysera hur behoven hos en kraftigt ökande befolkning kan mötas. I Promenadstaden - Översiktsplan för Stockholm, pekas Söderstaden ut som ett av stadens nya stadsutvecklingsområden. Söderstaden ingår i den centrala stadens utvidgning och ska till år 2030 utvecklas till en attraktiv, tät och livaktig stadsmiljö. För Söderstaden innebär detta en utveckling från ett strukturellt splittrat ytterstadsområde korsat av stora regionala trafikleder till en tät och integrerad del av den centrala staden. Denna omvandling kommer att ställa krav på en långsiktig och koordinerad planering av nya arbetsplatser, bostäder, utvecklade rekreationsmöjligheter och en väl fungerande infrastruktur. Med detta som utgångspunkt har stadsbyggnadskontoret i samarbete med exploateringskontoret, trafikkontoret och fastighetskontoret formulerat ett antal strategier som ska ligga till grund för kommande program- och planarbeten i Söderstaden. Syfte Stadsbyggnadsstrategins syfte är att konkretisera Vision Söderstaden 2030 och Promenadstaden - Översiktsplan för Stockholm. Med utgångspunkt i styrdokumenten ska stadsbyggnadsstrategin beskriva de viktigaste översiktliga planeringsfrågorna för Söderstaden samt tjäna som en plattform för hur olika program- och planprocesser inom Söderstaden ska relatera till varandra.

4 STYRDOKUMENT Vision 2030 I juni 2007 fattade Stockholm Kommunfullmäktige beslut om en samlad och långsiktig framtidsbild i form av Vision 2030 Ett Stockholm i världsklass. Visionen lyfter fram tre teman för Stockholms utveckling som handlar om att staden ska vara mångsidig och rik på upplevelser, innovativ och växande samt en stad för medborgarna. Söderortsvisionen Söderortsvisionen är en vision för hela Söderorts utveckling. Centrala utvecklingsområden i denna vision är Liljeholmen, Telefonplan, Årstafältet, Gullmarsplan, Skärholmen/Kungens kurva, Farsta, Högdalen, Älvsjö och Fruängen. Huvudmålen är att skapa bättre tvärförbindelser och fler arbetsplatser inom Söderort. Promenadstaden - Översiktsplan för Stockholm Stockholms nya översiktsplan, Promenadstaden, antogs av kommunfulläktige 15 mars I översiktsplanen pekas Söderstaden ut som ett av stadens nya stadsutvecklingsområden och som en del av den centrala stadens utvidgning som till år 2030 ska utvecklas till en attraktiv, tät och livaktig stadsmiljö. Nyckelfrågor för att uppnå detta är en väl fungerande gatustruktur, sammanhängande parkstråk och publika miljöer. Översiktsplanen anger vidare att en framtida integration med Hammarby Sjöstad, Årsta, Slakthusområdet och stadsdelarna på andra sidan Nynäsvägen är önskvärd, genom en sammanbindning av gatunäten eller genom att underlätta rörelsen mellan stadsdelarna på annat sätt. På sikt bör stadsdelarna byggas samman med bostäder, verksamheter, parker och offentliga miljöer. En överdäckning av Nynäsvägen skulle ge mycket stora förbättringar i området. Vision Söderstaden 2030 Kommunfullmäktige fattade i juni 2010 beslut om att godkänna Vision Söderstaden Visionen utgår från riktlinjerna i Vision 2030 och Söderortsvisionen och ligger helt i linje med de planeringsinriktningar som formulerats för området i Stockholms översiktsplan Promenadstaden. Stockholms stads ambition med Söderstaden är att skapa en tätare och mer mångfunktionell stadsmiljö som länkas samman med omkringliggande stadsdelar. Söderstaden ska fungera som Stockholms evenemangsoch nöjesknutpunkt, där ett brett utbud av arrangemang inom idrott, kultur och nöjen bidrar till att stärka hela Stockholmsregionens attraktivitet som en plats för upplevelser i världsklass. Idrotts-, kultur- och nöjesevenemangen ska samsas med etableringar inom handel, kontor och service. Samtidigt ska Söderstaden bli en attraktiv promenadstad, där äldre bebyggelse finns sida vid sida med nya bostäder.

5 ÖVERGRIPANDE PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Historia och topografi Söderstadens stadslandskap är mycket dramatiskt. Naturlandskapet med flera för Stockholm typiska landskapselement, såsom förkastningsbranten, Brunkebergsåsen och sprickdalen, utgör de stora dragen i stadsbilden och förenas idag med karaktäristiska byggnadselement som Globen och de höga broarna över Årstaviken. Årstaskogen och Hammarbybranten är exempel på öst-västliga förkastningsbranter, vilket är ett av de viktigaste landskapsdragen i de centrala delarna av Stockholm. De utgör stråk av norrvända och vegetationsklädda bergssluttningar som är betydelsefulla för stadens horisontlinjer och landskapsrum. På Södermalmsidan finns en högt belägen bergsplatå som bildar en markerad front mot Årstaviken och förstärker dalgången. Mellan Södermalm och Hammarbylandet fanns tidigare ett näs. När Hammarbyleden anlades grävdes en kanal mellan Årstaviken och Hammarby sjö och över denna byggdes åren den östra och äldsta av de tre befintliga Skanstullsbroarna, Skansbron. På Brunkebergsåsens förlängning söderut låg under 1600-talet en galgbacke. Från början av 1800-talet användes området på höjden öster om Skanskvarnen som fattig- och kolerakyrkogård. År 1859 började en försvarsmur, Johanneshovs skans, att byggas i trakten av Söderstadion. Arbetet avbröts dock då man insåg att det var ett förlegat sätt att försvara staden. Under åren byggdes Enskede Slakthus, numera kallat Slakthusområdet, efter Gustav Wickmans ritningar. Området inrättades som en följd av att man kring sekelskiftet 1900 ville komma tillrätta med bristande hygieniska förhållanden vid privata slakterier. I slutet av 1800-talet infördes det så kallade slakttvånget, vilket innebar monopol på slakt för de offentliga slakthusen. Som det prestigeprojekt i stadens regi som Slakthuset var uppfördes det som en mönsteranläggning. En viktig förutsättning för anläggandet var dess infrastruktur och en ny järnvägslinje mellan området och Liljeholmen byggdes därför. Även en av stadens första spårvägar i ytterstaden anlades, vilket också var en följd av den samtida utbyggnaden av det närliggande Enskede. Johanneshovs idrottsplats anlades 1923 och under hela 1930-talet pågick diskussioner om dels en exploatering av statens mark för bostadsbebyggelse i området, dels hur markfrågan skulle regleras i förhållande till den mark staden behövde för att lösa trafikfrågorna. De slutgiltiga planerna fastställdes 1939 med både trevånings lamellhus och högre punkthus. Johanneshov kom att byggas ut under mitten av 1940-talet. Smärre förändringar mot planerna skedde med tiden, bland annat utfördes aldrig den centralplats med kyrka och medborgarhus som skulle ligga nordväst om den gamla fattig- och kolerakyrkogården. Tunnelbanan kom till Johanneshov 1950 och de båda stationerna Gullmarsplan och Slakthuset (numera Globen) ritades av Peter Celsing. Skanstullsbron stod klar 1947 och byggdes i Götgatans förlängning mot Johanneshov trafikplats (Gullmarsplan). Johanneshovsbron, den västra och nyaste av de tre Skanstullsbroarna stod klar Med sikte på ishockey-vm 1989 utlyste staden 1985 en projekttävling för en ny multifunktionsarena i Johanneshov. Det vinnande förslaget ritades av Berg Arkitektkontor och den nya arenan, Globen, invigdes officiellt i februari Intill Globen växte snart ett affärscentrum fram, Globen City, som idag är det tredje största i Söderort. 24 år efter Globens invigning, i februari 2013, planeras invigning av nästa stora idrotts- och evenemamangsarena i området, Stockholmsarenan. Trafikförutsättningar Söderstaden har en mycket god kollektivtrafikförsörjning. Gullmarsplan är tillsammans med Liljeholmen söderorts viktigaste kollektivtrafiknod och rymmer tre tunnelbanelinjer, spårväg samt ett stort antal regionala och lokala busslinjer. Skanstull korsas av tunnelbana och ett flertal busslinjer, medan

6 ÖVERGRIPANDE MÅL Globen- och Slakthusområdet har både tunnelbana och spårväg. Från många delar inom Söderstaden är det dock idag svårt att ta sig till och från dessa kollektivtrafiknoder på grund av ett bristfälligt gångoch cykelvägnät. Genom Söderstaden går Nynäsvägen och Södra Länken vilket ger en god biltillgänglighet för området. Under för- och eftermiddagar kan dock kapacitetsproblem uppstå både på Södra Länken och Nynäsvägen, med köbildning som följd. I Stockholmsområdet finns i dagsläget en regional obalans med ett överskott av arbetsplatser i förhållande till bostäder norr om Saltsjö- Mälarsnittet. Detta innebär att pendlingsströmmarna är obalanserade och resulterar i att kapaciteten på vägar och spår i snittet inte kan utnyttjas optimalt. Ett omfattande tillskott av arbetsplatser, handel och evenemangsområden i Söderort skulle bidra till att minska denna obalans. Söderstaden med sitt goda kommunikationsläge är ett av de områden i Söderort som har de bästa förutsättningarna att utvecklas till ett dynamiskt stadsområde, med en stark kärna för arbetsplatser, service, kultur och attraktivt boende. För planeringsarbetet med Söderstaden har följande övergripande mål identifierats: - Söderstaden ska bli en tät, mångfunktionell, varierad och livaktig stadsmiljö - Kopplingar och samband, både inom Söderstaden och med omkringliggande stadsdelar, ska stärkas - Söderstaden ska fortsätta att utvecklas som Stockholms evenemangsoch nöjesknut punkt med ett brett utbud av arrangemang inom idrott, kultur och nöjen I kommande avsnitt utvecklas dessa övergripande mål och definieras i form av områdesövergripande samt programområdesspecifika strategier. För att detta ska vara möjligt att genomföra krävs det satsningar för att stärka infrastrukturen. Området har goda grundförutsättningar vad gäller kollektivtrafiken, men kommer att behöva anpassas för gång- och cykel- samt biltrafikanter inför den kommande utvecklingen. Av såväl miljö- som trängselskäl är det viktigt att tendensen mot ökande andel bilresor i regionen bryts. Det är nödvändigt att bilresealstringen dämpas till innerstadsnivå till förmån för kollektiva resor och gång-/cykelförflyttningar. Kollektivtrafikens kapacitet och attraktivitet behöver därför öka och utgöra stommen i framtidens trafiksystem. Redan i dag är tunnelbanans gröna linje i Söderort hårt belastad, särskilt vid Gullmarsplan där tre grenar sammanstrålar. För en hållbar utveckling av Söderort på längre sikt skulle det vara av stor betydelse att kunna öka trafikutbudet längs samtliga tre grenar av dagens gröna linje. Vidare skulle det vara en fördel om resandeströmmen från bussterminalen kunde fördelades på fler än en station. Även cykeltrafikens trafikandel måste öka i förhållande till biltrafiken. Detta förutsätter att infrastrukturen för cyklande byggs ut och blir mycket mer lättorienterad.

7 OMRÅDESÖVERGRIPANDE STRATEGIER CITY N SKA LL STU SÖD R DE SÖ ER AD ST JÖ YS B AR MM HA BY ÅRSTASKO R MA D TA ÖS SJ NACKA M HA GEN \3\ \4\ \6\ HAMMAR BYHÖJD EN SL A KT H.O MR /G LO BE N Å R ST A \5\ \GRISHUVUDET 2\ ÅR BLÅSUT ST AF ÄL TE RT ERO SÖD T Kopplingar och samband Söderstaden präglas idag av en splittrad stadsbyggd och svaga samband mellan olika bebyggelse- och rekreationsområden. Söderstaden är fullt av barriärer, framförallt för gående och cyklister. Barriärerna består både av stora naturliga topografiska variationer, såsom exempelvis förkastningsbranten längs Årstaviken, och av byggda höjdskillnader som i Globenområdet. Utöver det korsas området av flera stora trafikleder och spårområden vilka fungerar som barriärer för rörelser i framförallt öst-västlig riktning och mellan Slakthus-/Globenområdet och Skanstull. såsom situationen ser ut idag. Gator och vägar är självklara delar i en levande och trygg stadsmiljö. De kopplar samman stadens delar och bidrar med en intensitet som är ett viktigt inslag i en dynamisk storstad. Utformningen av trafik- och gatumiljön har således stor betydelse för att nå målen om en sammanhållen stadsmiljö med goda förutsättningar för gående och cyklister. För att möta den tätare stadens behov behöver kopplingarna både inom Söderstaden och till omkringliggande stadsdelar och rekreationsområden förstärkas. Gång- och cykelvägnätet behöver utvecklas och bli mer lättorienterat. Viktiga målpunkter som till exempel kollektivtrafikhållplatser och evenemangsarenorna i Globenområdet måste bli möjliga att nå på ett enkelt sätt från ett mycket större omland än idag. Mer prioritet behöver ges till att skapa trivsamma och kvalitativa gatumiljöer istället för trafikleder, Strategier Förbättra och komplettera gång- och cykelvägnätet Omvandla trafikleder till levande gatumiljöer Prioritera kollektivtrafik, gång- och cykel framför bilars framkomlighet Förstärk grönsambandet mellan Nackareservatet och Årstaskogen Koppla samman: Hammarby sjöstad - Skanstullsbron Årstaskogen Hammarby sjöstad/hammarbyhöjden - Gullmarsplan - Årstastråket Skanstull - Gullmarsplan - Globenområdet- Slakthusområdet Blåsut/Skärmarbrink - Globenområdet Slakthusområdet - Enskede gård - Årstafältet

8 Söderstadens funktioner Mångfunktionella stadsrum Vision Söderstaden 2030 syftar till att skapa en tätare, mer mångfunktionell stadsmiljö som länkas samman med omkringliggande stadsdelar. Några av nyckelfrågorna i detta arbete är att skapa en väl fungerande gatustruktur, sammanhängande parkstråk och kvalitativa publika miljöer som är tillgängliga och användbara för alla. Just den publika miljön är en central del i en mångsidig storstad och det är viktigt att ge förutsättningar för intensiva stadsrum med många upplevelsevärden. För detta krävs både välgestaltade gator, parker och torg och en mångfald av lokaler och offentliga ytor för kultur och upplevelser. Ökad parktillgång Enligt målen i Stockholms parkprogram ska alla boende ha maximalt 200 meter till närmaste lekplats/närpark (kvarterspark), 500 meter till större park (stadsdelspark) och 1000 meter till större grönområde. Parkplanen för Enskede-Årsta- Vantör visar att parktillgången inom Söderstaden är generellt sett låg idag. Framförallt är det stadsdelsoch kvartersparker som saknas. En förtätning av Söderstaden i enlighet med visionen kommer leda till att parkbehovet ökar ytterligare. Det kommer även att ställa krav på större värdetäthet och bättre skötsel än många parker i ytterstaden har idag. I Globen- och Slakthusområdet finns det idag nästintill inga gröna ytor. Vidare är tillgängligheten till de parker som finns i andra delar av Söderstaden i hög grad begränsad av barriärer i form av trafikleder och spårområden. Det finns således behov av att bygga upp ett helt nytt system av gröna offentliga ytor i dessa områden. Runt Gullmarsplan och i södra Skanstull är tillgången på rekreativa gröna ytor något större. Årstaskogen och kaj- strandpromenaderna längs Årstaviken är stora kvaliteter, men behöver kompletteras med mindre parker och förstärkta stråk. Även mötet mellan park och bebyggelse behöver utvecklas med tydliga entréer för att tillgängliggöra parkernas kvalitéer för Söderstadens invånare. Förstärkt kollektivtrafikknutpunkt Gullmarsplan är söderorts största knutpunkt för kollektivtrafik och ett viktigt arbetsplatsområde. För att möta de behov som en utveckling i enlighet med Vision Söderstaden 2030 innebär kommer Gullmarsplan som knutpunkt för byten mellan olika trafikslag att behöva utvecklas, både logistiskt och kapacitetsmässigt. Om detta kan göras i anslutning till handel, service och nya högkvalitativa offentliga rum skapas förutsättningar för ett rikare folkliv. Nya arbetsplatser med ökad stadslivsmässig attraktivitet Utveckling av nya kontorsarbetsplatser i Söderstaden kommer att möta konkurrens från stora utvecklingsprojekt i andra delar av staden, exempelvis Nordvästra Kungsholmen och Hagastaden, lägen som idag bedöms som mer attraktiva än Söderstaden. Söderstaden har dock en konkurrensfördel genom bättre kommunikationer, men den stadslivsmässiga attraktiviteten måste bli hög för att området ska bli tillräckligt konkurrenskraftigt. Detta innebär bland annat att området utöver moderna lokaler måste kunna erbjuda ett brett utbud av restauranger, butiker och andra servicefunktioner samt parker och torg av hög kvalitet. I detta arbete är en integration med Hammarby Sjöstad önskvärd. På sikt kan stadsdelarna byggas samman med bostäder, verksamheter, parker och offentliga miljöer. Stockholms evenemangsoch nöjesknutpunkt Söderstaden ska fortsätta att utvecklas som Stockholms evenemangsoch nöjesknutpunkt. Målet är att området ska rymma ett ännu bredare utbud av arrangemang inom idrott, kultur och nöjen än idag. I detta arbete blir den nya Stockholmsarenan viktig då den kommer att attrahera nya evenemang vilket i sin tur skapar mervärden för det lokala näringslivet och ger hela Söderstaden en vitalisering. Med en utvecklad handel, fler hotellrum, ett mer varierat utbud av kaféer och restauranger samt nya lokaler och offentliga ytor för kultur och upplevelser skapas