DEL 5: AVSLUTNING 79

Transkript

1 78

2 DEL 5: AVSLUTNING 79

3 DEL 5: AVSLUTNING 80

4 5. AVSLUTNING 5.1 Slutsatser av planförslag Skillnaden mellan bedömningarna i de båda värderosorna är ytterst påtagliga. Planförslaget innebär en väsentlig höjning av kvaliteterna på alla fyra områdena, särskilt gällande de sociala aspekterna. Detta beror främst på nytillskottet av bostäder och den allmänna upprustningen av den fysiska miljön i området. Minst skillnad mellan före och efter omvandlingen märks på delar av den tekniska biten, då där fanns höga värden inom tillgänglighet och närhet redan innan förnyelsen. Planförslagets värderos är inte lika spretig och oregelbunden som den tidigare, vilket tyder på att området erhållit en hög och jämn kvalitetsnivå. Resultatet från värderosen påvisar att syftet och målet med förnyelsen av Ängsgärdet har uppfyllts. Planförslaget innebär således en omvandling av Ängsgärdet till att bli väl fungerande, integrerad, funktionsblandad och hållbar stadsdel i Västerås. Självklart grundas bedömningen i värderosen på vad som redovisats i planförslaget i kapitel 4. DEL 5: AVSLUTNING Vidare bevisar resultaten att en praktisk tillämpning av översiktsplanens planeringsstrategier leder till det i förväg uppsatta målet om ett hållbart stadsbyggande. Det påvisas även att strategiernas roll som vägledning i planeringsarbetet fungerar mycket väl. 81

5 AVSLUTNING DEL 5: VÄRDEROS: PLANFÖRSLAGET Miljö för socialt engagemang SOCIALA KVALITETER Urbanitet; händelser, blandning, möten, rörelse EKOLOGISKA KVALITETER Gröna ytor, grönstråk Lokala kretslopp Funktionsintegrering Transportarbete nära till mycket Attraktivitet för bostäder och företag Ekonomisk generering Lätt att öppna butik EKONOMISKA KVALITETER Kollektivtrafik tillgänglighet Trafik (utformning, säkerhet, buller) TEKNISKA KVAITETER Långsiktigt samhällsekonomiskt Biltillgänglighet 82

6 5.2 Sammanfattning Västerås Stad har i översiktsplan för Västerås tätort formulerat fem planeringsstrategier som ska vara styrande vid all fysisk planering. Dessa planeringsstrategier syftar till att Västerås mål om en hållbar utveckling ska uppfyllas. Planeringsstrategierna är: Bygg staden inåt Blanda bostäder och verksamheter En ny syn på trafiken Stärk grönskans och vattnets roll Utveckla försörjningssystemen Ängsgärdet är beläget cirka en kilometer öster om Västerås centrum. Stadsdelen började bebyggas i slutet på 1800-talet. Fram till 1950-talet var stadsdelen ett trivsamt och lummigt småhusområde. Stadsdelen började efter detta långsamt att förfalla, bland annat eftersom kommunen hade planer på att ersätta bebyggelsen i området. Bostadsbebyggelsen började efterhand ersättas av verksamheter. Idag är Ängsgärdet ett utpräglat verksamhetsområde. Endast ett av bostadshusen finns kvar idag. Trafikapparaten i och kring Ängsgärdet är storskalig och främst anpassad för motoriserade tranporter. Stadsdelen omges i alla riktningar av väldimensionerade trafikleder. Detta medför problem såsom barriäreffekter och otrygghet för oskyddade trafikanter. Användningen i området består främst av fackhandel och kontor. Västmanlands Lokaltrafiks (VL) bussgarage är beläget i området. Denna verksamhet tar stor plats och medför stora skyddsavstånd på grund av riskerna den medför. Någon vegetation med rekreativa egenskaper finns inte. Den grönska som finns i området består främst av otuktade buskar och sly i tomt- gränserna och utmed vägarna. Bebyggelsen i området är av vitt skild karaktär och skick. Vanligt är att byggnaderna är placerade mitt på tomten. Planförslaget innebär en omvandling till en mänskligare trafikmiljö. Gatustrukturen ersätts av ett traditionellt rutnätssystem. Användningen i området förändras till stor del, då de störande verksamheterna flyttas. Istället föreslås det ett nytillskott på cirka 900 bostäder. Dock kan de flesta av dagens verksamheter finnas kvar. Planförslaget innebär ett stort lyft för grönskan i området. Flertalet gator trädplanteras och grönskan allmänhet styrs upp. Grönområden med stora kvaliteter anläggs på innergårdarna. Genomgående för bebyggelsen är att den placeras i gatulinjen, och ofta i form av storgårdskvarter. Planförslaget följer de fem planeringsstrategierna. Resultatet är en hållbar stadsdel. DEL 5: AVSLUTNING 83

7 DEL 5: AVSLUTNING KÄLLOR Alla foton, kartor, planer, illustrationer och diagram är tagna/ gjorda av författaren om inget annat anges. Anders Franzén Byggnadsvård AB. (2003) Konsums charkuterifabrik och bageri Kulturhistorisk dokumentation och värdering, Anders Franzén Byggnadsvård AB, Uppsala Andersson, A. BTH, intervju Björk, C. & Reppen, L. (2000) Så byggdes staden, AB Svensk Byggtjänst, Stockholm Boverket. (1998) Brott, bebyggelse & planering, (red. Birgersson, T.), Boverket, Karlskrona Vägverket i samarbete med Boverket, Banverket och Svenska Kommunförbundet. (2004) Trafik för en attraktiv stad (TRAST) Handbok, Vägverket, Stockholm Svenska Kommunförbundet. (2000) Lugna Gatan!, Svenska Kommunförbundet, Stockholm Hallqvist, J. & Klint, F. (2003) Förenklad konsekvensutredning Coop Konsum Pilgatan Västerås, NCM Profilator, Västerås Holmberg, B. et al. (1996) Trafiken i samhället, Studentlitteratur, Lund Holmberg, B. (2000) Stadens trafiksystem I Stadsdelens vardagsrum ytterstadens offentliga platser och liv, (red. Nyström, L.), Stadsmiljörådet, Karlskrona Jansson, T. (1997) Historien om en stad, Vestmanlands Läns Tidning, Västerås Jansson, T. (2002) Stad på ny mark, Vestmanlands Läns Tidning, Västerås Legrell-Crona, I. arkitekt, Stadsbyggnadskontoret, Västerås Stad, intervju Länsstyrelsen i Södermanlands län et al. (2004) Det är möjligt!, Länsstyrelsen i Södermanlands län, Nyköping Nyström, L. (1999) Mot ett nytt stadsbyggnadsparadigm. I Stadsarkitektur form, kultur, liv, Stadsmiljörådet, Karlskrona Persson, L, arkitekt, Stadsbyggnadskontoret, Västerås Stad, intervju Riskkonsulterna Mellansverige. (2003) Riskutredning Etablering av Coop Extra samt kontor, Riskkonsulterna Mellansverige, Västerås Stadsmiljörådet. (1997) Framtidsstaden IV, (red. Nyström, L.), Stadsmiljörådet, Karlskrona Thyr, M, utredare, Teknik & Idrott, Västerås Stad, intervju Voigt, R, chefsarkitekt, Stadsbyggnadskontoret, Västerås Stad, intervju Västerås Stad. (2000) Arbetsmaterial för översiktsplan för utveckling av Västerås tätort, Västerås 84

8 Västerås Stad. (2001) Program för översiktsplan för utveckling av Västerås tätort, Västerås Västerås Stad. (2003a) Översiktsplan för utveckling av Västerås tätort, Västerås Västerås Stad. (2003b) Trafikplan för Västerås tätort, Västerås Västerås Stad. (2003c) Grönstrukturplan för Västerås tätort, Västerås DEL 5: AVSLUTNING Västerås Stad. (2003d) Fördjupad översiktsplan för Centrala Mälarstranden, Västerås Västerås Stad. (2005) Befolkningsstatistik,

9

10

11 ÅTERUPPLIVNING AV ÄNGSGÄRDET - STADSFÖRNYELSE I CENTRALA VÄSTERÅS examensarbete 20 p - fysisk planering 180 p - bth karlskrona - sebastian gårdendahl