Söderstaden rymmer karaktärsskapande och kulturhistoriskt intressant bebyggelse från många. Strategier

Transkript

1 dessutom förutsättningar för evenemangens publik att spendera mer tid i området, både före och efter evenemangen. Detta får positiva effekter bland annat genom en jämnare belastning på trafiksystemen. Utvecklad handel och service En tätare struktur skapar ett större kundunderlag, vilket ger möjlighet för nya företag och serviceinrättningar att etableras och stärker därmed de befintliga lokala stadsdelscentrumen. Detta är viktigt då de lokala centrumen har stor betydelse för hur stadsdelarna befolkas och hur tryggt ett område uppfattas. En utveckling av Söderstaden kommer även att öka behovet av servicefunktioner såsom förskolor, fritidsgårdar, bibliotek och idrottsytor. Detta ställer krav på en långsiktig och framsynt planering. Olika typer av handelssatsningar kommer både att konkurrera och stärka varandra beroende på inriktning, läge och utformning. Vid större handelsetableringar bör huvudmålgruppen vara boende i området eller komma till området med kollektivtrafik, då vägsystemen och parkeringstillgången sannolikt kommer att vara en begränsande faktor. Tillkommande handelsytor bör således vara mer inriktade mot så kallad shopping snarare än mot volymhandel. Handel och servicefunktioner bör så långt det är möjligt integreras med övriga funktioner i stadsrummet, såsom bostäder och arbetsplatser, för att skapa en levande och trygg stadsmiljö. För att skapa livaktiga gatumiljöer behöver lokaler i bottenvåningar skapas konsekvent utmed de största stråken. Ökad trygghet Trygghetsanalyser som genomförts i samband med planeringen av Stockholmsarenan har visat att Globenområdet och Slakthusområdet idag upplevs som otryggt, särskilt under sen kvällstid. Detta beror delvis på att området idag har ett dåligt utbyggt gångvägnät, få kopplingar till omgivande stadsdelar och att rörelsestråken generellt sett har korta siktlinjer. Det beror även på avsaknaden av bostäder i området vilket innebär att det oftast vistas få människor efter arbetstid. Ett ökat antal bostäder och mer närservice skulle skapa ett jämnare flöde av människor i området sett över dygnets timmar. Tillsammans med ett mer finmaskigt gångvägnät som erbjuder flera alternativa vägar till och från olika målpunkter kommer detta att öka den upplevda tryggheten i området. Utveckla Gullmarsplan som kollektivtrafikknutpunkt, både logistiskt och kapacitetsmässigt Koncentrera nya kontor och större handelsutbyggnader till områdets bästa kommunikationslägen. Integrera med bostäder och servicefunktioner för att skapa en levande och trygg stadsmiljö Skapa konsekvent lokaler i bottenvåningar utmed de största stråken för att skapa livaktiga gatumiljöer Fortsätt att utveckla Globenområdet som Stockholms evenemangs- och nöjesknutpunkt. Öka mångfalden av lokaler och offentliga ytor för kultur och upplevelser i andra delar av Söderstaden Komplettera med bostäder och närservice där det är möjligt Skapa nya stadsdels- och kvartersparker och koppla samman dessa med befintliga grönområden

2 Stadsliv, stadsstruktur och stadsbild En mer integrerad Söderstad skapas med täta och sammanhängande stadsmiljöer och förstärkta, lättorienterade kopplingar. Ny bebyggelse i Söderstaden ska bidra till en mångsidig urban miljö där det är mer lockande att promenera och cykla än att använda bilen för vardagsresor. En förutsättning för en levande och trygg stad är att ett tillräckligt stort antal människor rör sig och använder de offentliga rummen. Ett fungerande stadsliv och en hållbar utveckling kräver därför ett visst mått av täthet i bebyggelsen. Hög täthet innebär emellertid inte ett rikt stadsliv per automatik utan det krävs en medveten planering och gestaltning av de offentliga rummen. Med publika bottenvåningar längs stråk och i centrumbildningar tillförs aktiviteter i gaturummet. En trygg, bekväm och framkomlig stad för gående och cyklister är en förutsättning för ett rikt och fungerande stadsliv samt för den ekologiska och sociala hållbarheten. Bilen fyller en viktig funktion som transportmedel men det är när vi promenerar eller cyklar som tillfällena för direkta möten med andra människor uppstår. Fler gående ökar också den sociala kontrollen och därigenom tryggheten. Vid utformningen av de offentliga rummen ska därför framkomligheten för fotgängare och cyklister prioriteras framför bilister så långt det är möjligt. epoker. I utvecklingen av Söderstaden blir det viktigt att ta hänsyn till den befintliga bebyggelsestrukturen och lyfta fram olikheterna i området för att på så sätt skapa spänning och dynamik i stadsmiljön. En angelägen fråga blir hur ny bebyggelse knyter an till de befintliga byggnadskaraktärerna. Globens framträdande siluett i stadsbilden blir särskilt viktig att bevara då den fungerar som en utmärkt symbol, både för staden och för områdets dynamik och utvecklingskraft. Skapa en tydlig, lättorienterad, struktur av gatunät, grönytor och offentliga platser Skapa nya kopplingar över spår och trafikleder Utgå från områdets topografi samt den kulturhistoriskt värdefulla och karaktärsskapande bebyggelsen/ bebyggelsestrukturen. Områdets olika förutsättningar ger variation och delområden med olika karaktär Söderstadens dramatiska topografi är en stor tillgång och bidrar till områdets särskilda karaktär. Topografin är dock även en stor utmaning vid områdets utveckling. Nya förbindelser som länkar samman och motverkar barriäreffekten av nivåskillnaderna behöver skapas. Även de barriärer som trafikleder och spårområden utgör behöver överbryggas. Att däcka över spåren mellan Globen tunnelbanestation och Gullmarsplan är en tänkbar lösning för att stärka kopplingen mellan Johanneshov och Globenområdet/Slakthusområdet. Detta skulle även underlätta en förstärkt koppling mot Gullmarsplan. En överdäckning av Nynäsvägen skulle också ge mycket stora miljöförbättringar i området och samtidigt bidra till förstärkta kopplingar i öst västlig riktning. Söderstaden rymmer karaktärsskapande och kulturhistoriskt intressant bebyggelse från många

3 STRATEGIER FÖR RESPEKTIVE PROGRAMOMRÅDE Södra Skanstull Gullmarsplan och Nynäsvägen Slakthusområdet mm. \3\ \4\ \5\ \6\ Globenområdet Gullmarsplan - Nynäsvägen Gullmarsplansområdet är av stor strategisk betydelse för Stockholms utveckling. Med sitt centrala läge och goda kollektivtrafikutbud har Gullmarsplan potential att bli ett urbant nav i framtiden. Gullmarsplan blir platsen där Hammarbyhöjden i öster sätts i relation till Johanneshov i väster, där evenemangsarenorna i Globenområdet kopplar till rekreationsmiljöerna längs Årstaviken och där det framväxande Årsta möter Hammarby sjöstad. Via Gullmarsplan kan även Söderort kopplas bättre samman med Södermalm. Gullmarsplan är dock idag mycket dåligt integrerat med sin omgivning och har många stadsbyggnadsmässiga brister. Det är svårt att röra sig genom området, särskilt som gående och cyklist. Gullmarsplan uppfattas även av många som en svårorienterad och otrygg plats. Rent strukturellt fungerar det som ett tomrum mellan olika funktioner, som snarare håller isär än förenar de omgivande stadsdelarna. Samtidigt finns en stor potential och kopplingarna till omgivningarna borde kunna stärkas för att på så sätt skapa en tydligare, mer attraktiv och \GRISHUVUDET 2\ tryggare stadsbygd. En förutsättning för detta är att utveckla nya gena och naturliga gång- och cykelstråk som är överordnade bil- och kollektivtrafiken. För att möta de behov som en utveckling i enlighet med vision Söderstaden 2030 innebär kommer Gullmarsplan även att behöva utvecklas som knutpunkt för byten mellan olika trafikslag. Om detta kan göras i anslutning till handel och nya högkvalitativa offentliga rum skapas förutsättningar för ett rikare folkliv. Utveckla Gullmarsplan som kollektivtrafikknutpunkt Öka tätheten med ny bostads- och kontorsbebyggelse i nära anslutning till kollektivtrafiken Skapa nya högkvalitativa offentliga rum samt gena och naturliga gång- och cykelstråk som är överordnade bil- och kollektivtrafiken Skapa nya tydliga entréer till Årstaskogen och kaj- strandpromenaderna längs Årstaviken Stärk kopplingarna mot Skanstull och de omgivande stadsdelarna söder om Årstaviken

4 Södra Skanstull En av målsättningarna med Vision Söderstaden 2030 är att förstärka kopplingen mellan söderort och Södermalm. För att åstadkomma detta är en utveckling av södra Skanstull nödvändig. Idéer om att ta ett helhetsgrepp över området inbegriper en utveckling av bebyggelse, infrastruktur, rekreation och idrott för att öka områdets stadsmässighet, täthet och trygghet. Södermalms stadsstruktur når idag inte fram till Årstaviken och kopplar dåligt till Gullmarsplan. Miljön under broarna är lågt utnyttjad och det finns här möjlighet att pröva en ny struktur som spänner mellan byggnad, grönstruktur och offentliga rum och som kan angöra områdets många olika nivåer. Centralt i utvecklingen blir att skapa ett lokalgatunät med gång- och cykelstråk, en förstärkning av området som idrottsnod och en sammanläkning av rekreationsstråken i nord-sydlig och öst-västlig riktning. Det finns en stor potential att skapa en ny stadssilhuett som entré till Södermalm. Det storskaliga brolandskapet och närheten till vatten och högkvalitativa grönområden är unik, liksom den stora ytan byggbar mark i innerstaden med få berörda närboende. Området ligger nära en av Stockholms största kollektivtrafikknutpunkter och i direkt anslutning till regionalt bilnät. Möjligheten finns att skapa ett område med tydlig och för Stockholm unik identitet. CITY I dagsläget är det svårt att utifrån se när det pågår ett större evenemang i Globenområdet. Evenemangen bidrar inte hellre i någon större utsträckning till det lokala näringslivet. Med dagens utformning finns få incitament att spendera mer tid i området än vad evenemangen kräver. Stadsmiljön upplevs som torftig och utbudet på aktiviteter är begränsat. Globenområdet är idag dåligt integrerat med sin omgivning. För att Globenområdet ska fungera som en integrerad del i ett tätare stadssammanhang måste flera delar förbättras. Rent fysiskt behöver området bindas samman med sin omgivning. Detta innebär dels att barriärer som omgivande trafikleder behöver överbryggas, dels att Globenområdets högre nivå på många fler ställen än idag knyts till den lägre marknivån i omgivningen. Detta arbete är påbörjat genom Stockholmsarenaprojektet, men behöver fullföljas vid samtliga utvecklingsprojekt inom Globenområdet. Alla verksamheter i Globenområdet behöver vidare ges en mer utåtriktad utformning och funktion. Både arenor, restauranger och handelslokaler behöver ges mer synliga entréer och skyltfönster. LL U NST SKA SÖD Globenområdet Evenemangsarenorna i Globenområdet har årligen ett stort antal evenemang och attraherar stora publikflöden. Med en god utformning och rätt kringfunktioner borde det finnas goda förutsättningar för ett rikt folkliv i området. Så är inte fallet idag. Orsakerna till det är flera. R DE SÖ ER BY R MA M HA HA GEN BY AR MM ÅRSTASKO D TA ÖS SJ AD ST Ö SJ NACKA \3\ \4\ \6\ HAMMAR BYHÖJD EN Å R ST A \5\ Förbättra kopplingar mot Slakthusområdet, Gullmarsplan, Skärmarbrink och Johanneshov Förstärk kopplingen mellan Globenområdets nivå och Arenavägen Skapa offentliga ytor med höga vistelsevärden Skapa fler utåtriktade verksamheter Synliggör evenemang Bevara Globens siluett som det dominerande.o TH AK SL MR /G LO BE N inslaget i stadsbilden Knyt samman rekreationsstråken i nordsydlig och östvästlig riktning Förstärk området som idrottsnod Öka tätheten och arbeta med en byggnadsskala som relaterar till det storskaliga brolandskapet Skapa stadsmässighet genom en ny gatustruktur och ökad tillgänglighet för gång- och cykeltrafik \GRISHUVUDET 2\ BLÅSUT ST AF ÄL TE T RT ERO ÅR SÖD Slakthusområdet mm Slakthusområdet är ett område som varit föremål för omfattande diskussioner under senare år. Det är idag ett område med delvis låg exploatering och delvis nedslitet byggnadsbestånd. Globenområdets växande betydelse innebär att förändringstrycket

5 på Slakthusområdet idag är stort och nya typer av verksamheter såsom konstateljéer, restauranger och nattklubbar har börjat etablerats i området. Slakthusområdet saknar idag naturlig kontakt med sin omgivning. Det är en konsekvens av att den gamla slakthusfunktionen som krävde att området var inhägnat och avgränsat. Sedan dess har dessutom trafikleder och områden för spårtrafik tillkommit i omgivningen och bidragit till områdets rumsliga isolering. Slakthusområdets slutenhet bidrar i hög grad till att det idag är svårt att röra sig till fots eller per cykel i och genom Söderstaden. Det bidrar även till att området upplevs som otryggt att röra sig i. Vidare är det mycket ont om grönska i området, då det endast finns en liten park och inga trädplanterade gator. Det finns inte heller några naturliga kopplingar till närliggande gröna eller rekreativa ytor. Slakthusområdet har dock med sin rätvinkliga struktur, karaktärsfulla bebyggelse och omväxlande gaturum slumrande urbana kvalitéer. Med grund i Vision Söderstaden 2030 inleds nu arbetet med att utveckla Slakthusområdet från ett slutet renodlat verksamhetsområde till en blandad stadsdel som kopplas samman med omkringliggande områden. Områdets tradition och historik blir en viktig utgångspunkt vid utvecklingen av området och bör tillvaratas genom en satsning på publika verksamheter kopplade till mat, dryckoch evenemang. Slakthusområdet rymmer även byggnader och miljöer med stora kulturhistoriska värden. Dessa bör bevaras och kompletteras med varierad ny bebyggelse för bostäder, arbetsplatser och service samt nya högkvalitativa rekreativa rum, såsom parker och torg. I Slakthusområdet finns förutsättningar att skapa en central stadsdel, med god tillgänglighet, som både till innehåll och utformning är unik i Stockholm. En levande, kreativ och mänsklig stadsdel där verksamheter kan samexistera med boende i olika upplåtelseformer, service och kultur. Bevara och förstärk kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer Tillvarata områdets tradition och historik genom utveckling av publika verksamheter kopplade till mat, dryckoch evenemang Komplettera med en högkvalitativ och varierad ny bebyggelse för bostäder i olika upplåtelseformer, arbetsplatser och service. Ny bebyggelse bör utformas med inspiration från platsens kvaliteter Skapa nya högkvalitativa parker och torg samt naturliga kopplingar till omgivande stadsdelar

6 FORTSATT ARBETE Att skapa en tätare och mer mångfunktionell Söderstad med önskad effekt om tydligare sammankopplingar är inte möjligt med fortsatt förtätning med enbart enskilda projekt på lediga tomter. Det är genomförbart endast utifrån ett helhetsperspektiv med utgångspunkt i Söderstadens kvaliteter och förutsättningar. Planeringen och genomförandet av Söderstaden kommer att ske etappvis under en lång tid. Den långa planerings- och genomförandeprocessen gör det särskilt viktigt att skapa fullvärdiga miljöer som fungerar parallellt med att andra är i genomförandefasen. Enskilda delprojekts behov får inte motverka den önskvärda övergripande utvecklingen av Söderstaden eller omöjliggöra viktiga lokala och regionala samband. Tidplan Stadens mål är att Vision Söderstaden ska vara genomförd till år Utvecklingen har redan påbörjats med de program- och planarbeten för Globenområdet som genomfördes under år Byggarbetena för Stockholmsarenan pågår och arenan ska invigas år Nästa planeringsetapp blir Slakthusområdet där programarbetet planeras att inledas år 2012 och där ett genomförande skulle kunna ske med start 2015/2016. Program- och planarbeten för en utveckling av Södra Skanstull planeras ske parallellt med planeringen för Slakthusområdet. Gullmarsplan-Nynäsvägen blir det planeringsarbete som inleds sist och en mer genomgripande utveckling av detta område kommer sannolikt att dröja till efter Denna stadsbyggnadsstrategi ska därför utgöra en plattform och ligga till grund för alla program- och planarbeten inom Söderstaden. Stadsbyggnadsstrategin formulerar hur en långsiktig utveckling av Söderstaden ska genomföras. Samtidigt måste omvandlings- och utvecklingsprocessen präglas av flexibilitet och tillåta att enskilda mer kortsiktiga initiativ som ligger i linje med stadsbyggnadsstrategins intentioner kan genomföras. Längre fram i planeringsprocessen kan det visa sig nödvändigt att utveckla och ompröva stadsbyggnadsstrategin. Detta bör i så fall göras genom en revidering av detta dokument och ett nytt beslut i stadsbyggnadsnämnden.

7

8