Mikrogenerering och Elnätet
|
|
- Lars-Erik Bergman
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Mikrogenerering och Elnätet Bedömning av påverkan vid stora mängder mikrogenerering på lågspänningsnätet Elforsk rapport 09:49 Math Bollen, Luleå tekniska universitet och STRI AB april 2009
2 Mikrogenerering och Elnätet Bedömning av påverkan vid stora mängder mikrogenerering på lågspänningsnätet Elforsk rapport 09:49 Math Bollen, Luleå tekniska universitet och STRI AB april 2009
3 Förord Denna rapport är en förstudie. En annan förstudie inom samma område som Elforsk låtit göra är: Anders Petersson, Förstudie mikrogenering, Elforsk rapport 08:73, November Författarna tackar Skellefteå Kraft, Fortum, Elsäkerhetsverket och Götene elförening för de kommentarer som de givit under arbetets gång.
4 Sammanfattning Uppdraget som har lett till denna rapport var att bedöma om det kan uppstå problem i nätet när stora mängder av mikrogenering ansluts till elnätet. Mikrogenering anses här vara generering som ansluts till lågspänningsnät, framförallt av enskilda kunder. Stora mängder mikrogenerering kommer att påverka lågspänningsnätet på olika sätt. Spänningskvalitet för slutkunder an bli oacceptabelt, överbelastningar och ökade förluster kan inträffa, reläskyddet kan utlösa på ett fel sätt, okontrollerat ödrift kan inträffa med risk på person- och apparatskador. Det är inte möjligt att bedöma precis var i nätet och för vilka mängden mikrogenering sådana problem kommer att inträffa. Men från resonemanget i rapporten dras slutsatsen att första konsekvenser troligen kommer att vara: Ökad risk för överspänningar; Ökade nivåer av övertoner i frekvensområdet över 1 khz; Risk på okontrollerad ödrift. Det behövs ytterligare studier för att bedöma konsekvenserna och för att utveckla verktyg att bedöma situationen i specifika fall. Det som framförallt behövs är stokastiska modeller av genereringen samt en tydlig överenskommelse mellan de olika intressenter om när spänningskvaliteten är oacceptabel. För att förbygga ödrift behövs det lämplig skydd samt rutiner för att förbygga personskador i fall ödrift inträffar. Fenomen som möjligen kan ge upphov till problem är: Obalansen; Snabba spänningsändringar, spänningsfluktuationer och flimmer För de sistnämnda fenomenen behövs det utveckling av nya metoder med hänsyn till ersättning av glödlampor med andra typer av belysning. Till slutet, vid stora mängden mikrogenerering, kan även de följande konsekvenserna inträffa. Felutlösning av reläskydd; Överbelastningar och ökade förluster. Sammanfattningsviss kan man ställa att det kommer att finnas påverkan, och att det behövs nya verktyg för att kunna bedöma hur stor påverkan är i enskilda fall.
5 Summary The aim of this report is to assess the consequences for the low-voltage network and its customers of large amounts of microgeneration. Microgenerering is generation connected to the low-voltage network, especially by individual customers. Large amounts of microgeneration will impact the low-voltage network in different ways. The voltage quality for end-customers can become unacceptable, overloads and increased losses can occur, the protection can operate incorrectly, uncontrolled island operation poses a risk for damage to persons and equipment. It is not possible to determine exactly where and when in the network these problems will occur. But from the reasoning in this report the conclusion is drawn that the first consequences will be: Increased risk for overvoltages; Increased waveform distorstion above 1 khz; Risk for uncontrolled island operation. Additional studies are needed towards these consequences and to develop tools to evaluate specific cases. Especially needed are stochastical models of the generation and a clear agreement among the stakeholders about what is unaccaptable voltage quality. To prevent island operation, appropriate protection is needed as well as routines to prevent damage to persons. Phenomena that possibly result in problems are Unbalance; Rapid voltage changes, voltage fluctuations and flicker. For the latter phenomena, the development of new methods is needed because of the replacement of incandescent lamps with other types of lighting. Finally, vid large amounts of microgenerering, even the following consequences may occur: Incorrect operation of the protection Overload and increased losses. As a summary: there will be consequences and there is a need for new tools to be able to evaluate these consequences in specific cases.
6 Innehåll 1 Inledning 1 2 Spänningsvariationer 2 3 Reläskydd 4 4 Överbelastningar och förluster 6 5 Övertoner 7 6 Obalans 9 7 Snabba spänningsändringar, spänningsfluktuationer och flimmer 11 8 Ödriftproblematiken 13 9 Slutsatser Referenser 15
7 1 Inledning Uppdraget som har lett till denna rapport var att bedöma om det kan uppstå problem i nätet när stora mängder av mikrogenering ansluts till elnätet. Mikrogenering anses här vara generering som ansluts till lågspänningsnät, framförallt av enskilda kunder. Diskussion om vilka nivåer av mikrogenerering som kan förväntas i framtiden ingick inte i uppdraget och det kommer inte att belysas i rapporten. För denna diskussion refereras till [1] och övriga litteraturen. Den nyligen publicerade standarden SS-EN [2] anger allmänna krav som ställs på mikrogenerering innan den får anslutas till elnätet. I Sverige gäller utöver det kravet på tillstånd från nätägaren att ansluta. I denna rapport har det inte tagits hänsyn till standarden. Istället var frågeställning vilka allmänna problem skulle kunna förväntas om det kom mycket mikrogenering, inklusive utrustning som inte uppfyller standarden och utrustning som ansluts utan tillstånd från nätägaren. I de kommande kapitel kommer det att behandlas några fenomen då mikrogenering kan ge en märkbar påverkan. Det ges en kort beskrivning och påverkan samt, då underlag finns, en bedömning av storleken av påverkan. Varje kapitel innehåller även några tankar om vilka ytterligare kunskaper som behövs för att vara förberedd om mikrogenerering kommer att få ett genombrott. 1
8 2 Spänningsvariationer Anslutning av generering till distributionsnätet leder först till ett minskat spänningsfall på distributionslinjen. Vid större mängd distribuerad generering kan det uppstå en överspänning när produktionen är hög medan förbrukningen är låg. Risken för överspänningar (oacceptabelt höga spänningar) är högst när genereringen ansluts på mellanspänning. På grund av olika översättförhållanden på distributionstransformatorer kan en spänning lika med 1,05 pu på mellanspänning ge en spänning på 1,10 pu på lågspänning. På lika sätt kan en stor mängd mikrogenering i ett vist lågspänningsområde, via mellanspänningsnätet, leda till överspänning i ett annat område. Även inom ett lågspänningsområde kan mikrogenerering leda till ökad risk för överspänning. Den ökade risken för överspänning är en av de första negativa konsekvenserna för elanvändare vid större mängder av mikrogenerering. En injektering av aktiv effekt P gen mot en källimpedans R ger en relativ spänningshöjning lika med U U R P U gen 2 (2.1) Där U är den nominella spänningen. Den relativa spänningshöjningen ökar linjärt med avståndet till distributionstransformator och med mängden mikrogenerering. Utöver det: ju klenare ledningen är, ju högre resistansen och därmed mer spänningshöjning. Ekvation (2.1) har används för att beräkna hur mycket produktion som behövs för att ge en spänningshöjning lika med 1 % av märkspänningen i ett 230-Volt lågspänningsnät. Resultat av beräkningarna visas i Tabell 1. Vid en 500-meter 50-mm 2 linje ger 3 kw injicerad aktiv effekt en spänningshöjning lika med 1 % of märkspänningen (2,3 V). Värdena gäller per fas. Om produktion fördelas jämt över de tre faserna, eller i fall av trefas produktion kan det anslutas tre gånger så mycket för att få samma spänningshöjning. Tabell 1. Aktiv effekt som ger 1 % spänningshöjning i ett 230-Volt lågspänningsnät, för olika kabellängder och storleken. 50 m 200 m 500 m 2 km 25 mm 2 15 kw 3,8 kw 1,5 kw 380 W 50 mm 2 30 kw 7,6 kw 3,0 kw 760 W 120 mm 2 70 kw 18 kw 7,2 kw 1,8 kw 240 mm kw 36 kw 14 kw 3,6 kw 2
9 Bara spänningshöjningen på grund av resistans i kabel eller ledning togs med i beräkningen. I verkligheten blir spänningshöjningen mer eftersom det också finns resistans i distributionstransformatorn och i mellanspänningsnätet. Men resistansen i lågspänningsnätet kommer att dominera i nästan all fall. Spänningshöjningen förväntas framförallt vid klenare ledningar och längre avstånd från distributionstransformatorn. Det är svårt att ge allmänna värden på hur mycket spänningshöjning kan tillåtas innan det blir en överspänning. Spänningen vid lågspänningskunder är inte välkänt. Men en ökning vid några procent kommer troligen att leda till överspänningar vid några kunder i alla fall. En annan okänt i bedömningen är storleken av mikrogeneringen. Men om vi antar enheter på 1 kw, då kan ett fåtal enheter vid en mindre ledning leda till överspänningar på några kilometer från distributionstransformatorn. Kablifieringen av låg- och mellanspänningsnätet kommer att minska spänningssänkningen (båda vid höglast och vid låglast) och därmed att minska marginalen mellan den högsta inträffade spänningen och överspänningsgränsen (den högsta tillåtna spänningen). Resultatet blir att mikrogenerering kommer att snabbare leda till överspänningar. Att helt koppla bort mikrogeneringen när spänningen överstiger ett gränsvärde kan vara ett sätt att se till att det inte kommer att finnas några överspänningar. Men då behövs det åtgärder för att förebygga instabiliteter som kan uppstå när produktionen kopplas på och från hela tiden. Ett tillkommande problem är att kunden möjligen köper utrustning som inte är försedd med lämpligt överspänningsskydd. Eller också kopplas skyddet bort av kunden (även om det inte är tillåten) för att minska antalet driftavbrott. Ytterligare studier behövs för att bedöma hur mycket mikrogenerering kan anslutas. Underlag till en sådan studie är framför allt befintliga spänningar vid användare. Det som behövs för att kunna genomföra en sådan studie är stokastiska modeller av mikrogenerering samt en tydlig överenskommelse mellan de olika intressenter om när en hög spänning blir en oacceptabel överspänning. 3
10 3 Reläskydd Hur mycket generingen i distributionsnät påverkar reläskyddet beror mycket på vilken typ av generering som är ansluten. Största påverkan förväntas när synkronmaskiner används eftersom dessa bidrar med såväl plusföljd- som minusföljdström till felet. En bedömning av påverkan görs därför först för synkronmaskiner. Ett exempel visas i Figur 1 [4]: figuren anger den högsta felströmmen när felet inte finns på ledningen som generatorn är ansluten till (kurvorna nedan som ökar med generatorstorleken) samt den lägsta felströmmen när felet finns på denna ledning (kurvorna ovan som minskar med generatorstorleken). De fyra färgerna refererar till de fyra olika feltyperna (enfas-jordfel, fas-fasfel, tvåfas-jordfel, trefasfel) Inställningen för ett överströmsrelä ska finnas i utrymmet mellan kurvorna. Om generatorstorlek överskrider 45 kva då är det inte längre möjligt att hitta en lämplig inställning, i detta exempel. I så fall behövs det ett tidsteg till i skyddet eller riktade skydd Current (A) Generator rating (kva) Figur 1. Bidrag av en synkrongenerator till felströmmar i ett lågspänningsnät (exempel). I simuleringarna som ledde till figuren antogs det att generatorn är ansluten halvvägs till en 2-km luftledning som matas från en 200-kVA distributionstransformator. Acceptansgränsen varierar, bland annat, med ledningslängden och var på ledningen generatorn är ansluten. Asynkronmaskiner bidrar kontinuerlig till felströmmen bara med minusföljdström. Bidraget till plusföljdströmmen försvinner inom några perioder. Troligen kan det därför tillåtas en större generator (än i Figur 1) innan det behövs en ändring i skyddet. Vid ett kraftelektroniskt interface är 4
11 bidraget till kortslutningsströmmen sannolikt inte mycket större än märkströmmen. I lågspänningsnätet används det säkringar eller miniature circuit breakers med en förinställd tidströmkarakteristik. Det behövs i så fall en mer detaljerad studie för att bedöma när felutlösning kommer att ske, men principen är lika som i Figur 1. Resonemanget i förra avsnittet förutsätter att generatorerna inte kopplas bort från nätet under ett fel. I det befintliga läget kommer en stor del av mikrogenerering kopplas bort från nätet när ett fel inträffar i närheten. Innan generatorerna kopplas bort bidrar de på något sätt till kortslutningsströmmen. Påverkan på skyddet kommer därför inte att vara helt försumbar. Det är fortfarande oklart hur anslutningen till mikrogenerering kommer att se ut. Men enligt översikten som visas i [1] kommer en stor del att anslutas genom en kraftelektronisk omformare. I så fall kommer påverkan på skyddet att vara begränsad. Men för att vara säker, föreslås det en studie av påverkan av olika typer av mikrogenerering på skyddet, på samma sätt som studien för synkronmaskiner i Figur 1. 5
12 4 Överbelastningar och förluster Mikrogenerering kommer att anslutas i närheten av lasterna. Det betyder att risken till överbelastning samt förlusterna kommer att minska i första steget. Vid större mängd mikrogenerering, då produktionen överskrider förbrukning, kan risken för överbelastning och förlusterna öka. Det visas i [3][4] att risken för överbelastning ökar när max produktion överskrider summan av max last och min last. Strömmen kommer i så fall, nar lasten är lägst, att vara lika med den högsta lastströmmen i nätet utan mikrogenerering. Om vi antar att nätet klarar mast last utan mikrogenerering då klarar nätet också mikrogenering lika med summan av max och min last. Det betyder inte att det kommer att bli en överbelastning när mängden mikrogenering överskrider denna acceptansgräns, men bara att den högsta strömmen genom distributionsledningar kommer att bli högre än i läget utan generering. En överbelastning kommer att inträffa när max produktion överskrider summan av min förbrukning och belastningsförmågan av ledningen. Det är viktigt att påpeka att det är det högsta värden av produktionen som ställer gränsen, inte medelvärden (dvs inte energiproduktionen). Produktionskällor som har tendensen att vara tillgänglig under en mindre del av tiden, alla samtidigt eller nästan samtidigt, ska skärskilt betraktas. Här kan man tänka på solceller (solen skiner ju för alla) då högsta värdet kommer när förbrukningen i ett villaområde är låg (vid lunchtid). Det också visas i [3][4] att förlusterna kommer att öka när genomsnittlig produktion blir större än två gånger genomsnittlig förbrukning. I härledning av denna acceptansgräns antogs det att förbrukningen och genereringen är helt oberoende av varandra. Om till exempel genereringen framförallt sker vid låg last, då kan det leda till en snabbare ökning av förlusterna. En ökning av förlusterna är inte direkt ett problem eftersom det mer än kompenseras genom en ökad användning av förnybare energikällor. Detta resonemang betraktar bara de absoluta förlusterna från ett samhällsperspektiv. Från nätägarens synpunkt är det förluster per levererad kwh som är viktigare eftersom intäkterna beror på antalet levererade kwh. Förluster per levererat kwh kan komma att öka redan för en mindre mängd mikrogenerering. Tariffsättningen är viktigt här. En noggrann bedömning av risken för överbelastning, samt för ökningen av förlusterna, behöver statistiska modeller av mikrogenerering samt av förbrukningen. Modeller av förbrukning kan nås från timavläsningen av belastningen. Modeller för väderrelaterade källor som sol, vind och kraftvärme finns till viss del i litteraturen, till ex [5], och resten ska utvecklas. 6
13 5 Övertoner Det finns inga standarder som sätter gränser för hur mycket övertoner mikrogenerering får skicka ut i nätet. (Det pågår ett arbete inom IEC men resultat är inte känt av författaren just nu.) Därför kan höga nivåer av emission, och därmed spänningsövertoner, inte uteslutas. Men den lilla informationen som finns i litteraturen visar på att emissionen kommer att bli begränsad, även om produktutvecklingen fortfarande pågår i full fart. Det som är tydligt i alla fall är att mikrogenerering med kraftelektroniskt interface kommer att generera övertoner vid höga frekvenser, från en eller två khz upp till kanske några tiotals khz. Konsekvenserna av dessa frekvenser är inte kända. Å ena sidan finns det osäkerheten som kan bli ett hinder mot införandet av mikrogenerering; å andra sidan finns det inga dokumenterade fall då förekomsten av låga nivåer av högfrekvent distorsion (över 1 eller 2 khz) har lett till problem. En översikt av emission på grund av kopplingsfrekvensen ges i Tabell 2. Tabellen kopierades från [3], där även referenserna anges. Värdena i den första kolumnen anger distorsionen i strömmen runt kopplingsfrekvensen, över ett 200-Hz fönster. Eftersom emission ger i detta fall ett kontinuerligt spektrum behövs det anges bandbredden av mätfiltret (200 Hz i detta fall). Slutsatsen från tabellen är att emissionsnivåer på flera procent kan förväntas runt kopplingsfrekvensen. Tabell 2, Mätning av emission från kraftelektroniska omformare vid små- och mikrogenerering. Det finns också inga standarder som anger vad som är acceptabla nivåer på spänningsdistorsionen i frekvensområdet över 2 khz. För studien som 7
14 presenteras i [6] antogs att samma gränser skulle gälla i området 2 till 9 khz som strax under 2 khz. Slutsatsen från studien var att acceptansgränsen kan vara så låg som bara ett fåtal mikrogeneratorer. Emissionsnivåer från Tabell 2 användas som bas för beräkningarna. Målet med studien var att påtala problematiken, och många antaganden behövdes, målet var inte att sätta en hård gräns på mikrogenerering. Men en viktig slutsats från studien var att det behövs en större satsning på frekvensområdet över 2 khz, både från forskningssidan och från tillsyns- och standardiseringssida. Vid anslutning av mikrogenerering kommer det troligen att finnas en kondensator på nätsidan. Kondensatorn är del av EMI-filtret som skyddar nätet mot störningar som kommer från den kraftelektroniska omformaren, men som även skyddar omformaren från störningar som finns på nätet. Kondensatorerna kommer att ändra resonansfrekvenser i lågspänningsnätet. En resonansfrekvens omkring 1 khz har uppstått i ett villaområde i Nederländerna med många solpaneler [7]. Höga nivåer på 21a och 23e ton ledde till fel i omformare. Å andra sidan har mätningar på Luleå tekniska universitet visat att kondensatorer ger en lågimpedans väg för högfrekvent emission och minskar spänningsdistorsion och spridning av störningar [8]. När det finns flera mikrogeneratorer i närheten till varandra då kan det möjligen ge upphov till resonanser [9]. Det som behövs är en inventering av emissionsnivåer som kan förväntas från mikrogenerering. Bara efter det kan deras påverkan på övertonsnivåerna i nätet utvärderas. Samtidigt behövs det en studie om vilka nivåer av övertonsspänning laster klarar i dessa högre frekvensområden. Potentiella konsekvenser för nätägaren är interferens med mätvärdeinsamling och felutlösning av jordfelsbrytare på grund av vagabonderande strömmar. 8
15 6 Obalans Anslutning av stora enfasiga generatorer kan ge upphov till oacceptabla minusföljdspänningar i nätet. Minusföljdspänningen beror på effekten som produceras samt på minusföljdsimpedansen vid anslutningspunkten. Denna impedans beror i sin tur framförallt på avståndet till distributionstransformatorn. För långa ledningar kommer även lastens minusföljdsimpedans att bidra. En sammanställning av beräkningsresultat har gjorts i Tabell 3 för olika storleken av distributionstransformer och för kabel och ledning. Värdena anger produktionen som ger 1 % minusföljdsspänning när fasspänningen vid anslutningspunkten är lika med märkspänningen på 230 Volt. För anslutningspunkter längre bort från distributionstransformatorn räcker det med en mikrogenerator på några kw för att ge några procent obalans i spänningen. En obalans på 2 % är tillåten enligt EN 50160; under kort tid och vid avlägsna kunder får detta gränsvärde överskridas. Tabell 3, Storleken på en enfasig generator som ger 1 % obalans. 400 kva jordkabel 200 kva jordkabel 200 kva luftledning 100 kva luftledning 500 m 16 kw 13 kw 6,9 kw 5,2 kw 1000 m 9,3 kw 8,4 kw 4,2 kw 3,4 kw 2000 m 4,7 kw 2,3 kw 2,0 kw 3000 m 1,6 kw 1,4 kw Det här gäller bara för enfasiga generatorer. Den största enfasiga generator som förväntas kunna ansluta är 16 A som överenskommer med 3,3 kw om vi antar att strömmen ska vara under 16 A ändå när spänningen är så låg som 90 % av märkspänningen. När det ansluts flera mikrogeneratorer, då sprids de troligen slumpmässigt över de tre faserna. Men anslutningen sker utan kontroll av nätägaren, så att situationer kan uppstå då fördelningen över faserna blir helt sned. Även det kan ge upphov till obalans. Men så länge produktionen ligger under värdena i Tabell 3, kommer obalansen på grund av mikrogenereringen inte att överstiga 1 %. Vid 4 enheter är sannolikheten att de alla ansluts till samma fas, omkring 4 %, vid 5 enheter blir sannolikheten 1,2 %, vid 6 enheter 0,4 % och vid 7 enheter 0,15 %. Det går att räkna ut sannolikhetsfördelningen för minusföljdkomponent vid en slumpmässig fördelning av små enheter över faserna. 9
16 Obalansen på grund av mikrogenerering kommer att adderas på den befintliga obalansen. Det är en vektoriell addering, som betyder att den totala obalansen kan vara större eller mindre i amplitud än bakgrunden. Om bakgrunden och bidraget från mikrogeneringen är helt oberoende av varandra så kommer den förväntade obalansen att vara roten av summan av kvadraten av de två komponenterna. Om bakgrunden är 1,3 % och bidraget från mikrogenerering är 0.9 % då blir det förväntade värdet på obalansen 1.6 %. Sammanfattningsvis kan det sägas att obalansen kommer att öka vid introduktion av enfasiga mikrogeneratorer. Med undantag för anslutningspunkter några kilometer bort från distributionstransformatorn så förväntas inga stora obalanser. Problem uppstår främst när det ansluts flera enfasiga enheter med storlek på några kw per enhet. Man kan tänka där framförallt på kraftvärme eller större solpaneler. Vid många mindre enheter kommer enheterna att spridas över de tre faserna så att obalansen blir mindre. En statistisk bedömning är aldrig fel, men den kan göras tillsammans med en bedömning för överspänningar, överbelastningar och förluster enligt diskussionerna i föregående kapitel. 10
17 7 Snabba spänningsändringar, spänningsfluktuationer och flimmer Uppstart av mikrogenerering kan ge mindre spänningssänkningar. Om det blir många sådana då kan ljusintensitetsändringarna på grund av dessa kännas som störande. Samma gäller när en mikrogenerator kopplas ur vid hög produktion. Det finns inga tydliga gränser om vad som är tillåtet men det kan ges några allmänna riktlinjer. Om upprepade spänningsändringar ger ett flimmervärde som överstiger 1,0 över en längre period (en timme eller längre) då upplevs det som störande av många personer, om glödlampor används som belysning. Andra typer av belysning är troligen mindre känsliga men en detaljerad utvärdering saknas. Spänningsändringar på 2 % eller högre ger märkbara variationer i ljusintensitet vid en glödlampa [10]. Ingen information finns för andra typer av belysning. Olika standarder begränsar antalet spänningsändringar som överstiger 3 % till högst några gånger om dagen. Spänningsändringar som överstiger 5 % ska bara inträffa sällan, högst några gånger om året. En vindkraftgenerator kan ta en hög ström när den kopplas till nätet. Vindturbiner producerar el när vindhastigheten överstiger en viss gräns, typisk vid 3 eller 4 m/s. Ligger vindhastigheten under denna gräns, då är turbinerna inte ansluten till nätet. Upprepade kopplingar, på och av, kan inträffa när vindhastigheten är runt 3 till 4 m/s under en längre tid. Bortkoppling av vind- eller solkraft vid hög produktion inträffar sällan. Det kan hända vid ett fel i anläggning eller när vindhastigheten blir för hög (över 20 till 25 m/s). Mikrogenering baserat på kraftvärme kan möjligen kopplas av och på regelbundet under hög produktion. Det beror på typ av reglering som används för att leverera värmebehovet. Om det finns flera sådana anläggningar i ett begränsat område så kan det leda till oacceptabla spänningsvariationer. Stegmässiga förändringar i produktionen (aktiv effekt) ger spänningsförändringar över den resistiva delen av källimpedansen. Resistansen beror både på avståndet till distributionstransformatorn samt på arean på tråden. Värdena i Tabell 1 kan användas även här. Då en allmän regel kan vara att inga snabba spänningsvariationer ska inträffa större än 5 %, medan spänningssprång mellan 3 och 5 % ska bara inträffa några gångar om året. För att förebygga klagomål kan det vara bra att begränsa snabba spänningsvariationer mellan 2 och 3 % till högst några gångar om dagen. I Tabell 4 anges hur mycket ändring i produktion som behövs för att orsaka 3 11
18 % ändring i spänningens amplitud. Värdena gäller för enfasiga generatorer. För trefasiga generatorer ska storleken multipliceras med tre. Om storleken på en produktionsenhet kommer att överstiga värdena i tabellen, och om det kommer att bli många kopplingar vid hög last, då kan det förväntas klagomål på grund av upprepade förändringar i ljusintensiteten. Tabell 4, Storleken på ett steg i produktion som ge en snabb spänningsändring på 3 % av märkspänningen. 50 m 200 m 500 m 2000 m 25 mm 2 45 kw 11,4 kw 4,5 kw 1,1 kw 50 mm 2 90 kw 23 kw 9,0 kw 2,3 kw 120 mm kw 54 kw 22 kw 5,4 kw 240 mm kw 110 kw 44 kw 10,8 kw Utöver dessa snabba spänningsvariationer kommer det även att finnas långsammare variationer på grund av variationer i produktion. Det gäller då framförallt solkraft och vindkraft då effektvariationer inträffar på tidskalor från några sekunder. Det finns inga gränser på sådana och det är okänt hur det påverkar till exempel roterande maskiner. Vindturbiner kan generera fluktuationer på tidskalar snabbare än en sekund; dessa kan ge upphov till flimmer. Detaljerade utredningar gjordes om stora vindturbiner (se bland annat [11]), men även vid svaga nät är ett flimmervärde över 0,25 inte sannolikt [3][4]). Hur det kommer att se ut vid mindre vindturbiner är oklart. Gränserna som ställs på snabba variationer i spänningens amplitud är fortfarande till största delen baserat på synliga ändringar i ljusintensiteten vid glödlampor. Eftersom glödlampor långsamt eller snabbt kommer att ersättas med andra typer av belysning behövs det en omvärdering av gränserna som ställs på spänningsvariationer. Utöver det behövs det en bedömning av hur spänningsvariationer kan påverka andra laster, som till exempel motorlast. 12
19 8 Ödriftproblematiken Om det finns större mängder mikrogenerering då kan situationer uppstå där en del av distributionsnät går i okontrollerad ödrift. I så fall ska generatorerna klara både aktiv och reaktiv effektbehov. Om det inte finns någon effektgenerering vid generatorerna då är det osannolikt att stabil ödrift uppstår. Men konsekvenserna av okontrollerad ödrift kan vara stora, bland annat kan det uppstå stabil ödrift vid en helt annan spänning och frekvens än under normal drift. Det kan skada utrustning och även leda till personskador. Underhåll eller reparation på ett lågspänningsnät kan utsätta personalen för risk om delar av nätet kan vara spänningssätta på grund av mikrogenerering i ödrift (såkallad bakmatning ). Spontan och okontrollerad ödrift, med alla dessa konsekvenser, är något som nätägare vill förebygga som mycket som möjligt. Därför ska mikrogenerering vara försedd med ett känslig skydd för att detektera ödrift. Eftersom ödrift inte kan detekteras direkt används det en kombination av olika kriterier, bland annat överspänning, underspänning, överfrekvens, underfrekvens och ROCOF ( rate-of-change-of-frequency, derivatan av frekvens mot tid). Så fort en av dessa avviker från sina normala värden kopplas generatorn bort. På så sätt skyddas på ett säkert sätt mot ödrift. Konsekvensen av detta känsliga ödriftskydd är att mikrogenereringen kommer att kopplas bort vid många störningar i nätet (dippar, frekvenssvängningar) då det inte behövs. Om nätet plötsligt tappar all produktion då kan det ge en stor spänningssänkning. Om mikrogeneringen finns över ett stort område då kommer även spänningen i mellanspänningsnätet att sänkas. Lindningskopplare kommer att reglera upp spänningen. När mikrogeneringen kommer tillbaka så kan det ge farliga överspänningar. Om återkopplingen ska ske manuellt då kommer den att spridas över tiden så att lindningskopplaren hinner reagera innan det uppstår en farlig överspänning. Men om återkopplingen sker automatisk så kan situationen uppstå då alla kommer tillbaka nästan samtidigt. Bortkoppling av lasten under en störning får även konsekvenser på stam- och regionnätsnivå. Dessa ligger utanför denna rapport och behandlas bland annat som del av studier om integrering av stora mängder vindkraft. En studie av ödriftdetektering är viktig men det kommer troligen att bli svårt för nätägaren att påverka tillverkare. Elsäkerhetsverket kan däremot ställa krav på utrustning som säls i Sverige och förbjuda utrustning som inte uppfyller säkerhet eller EMC krav. Eftersom det troligen inte går att helt frambygga ödrift, finns det anledning att ändra rutinerna för arbetet i låg- och mellanspänningsnät för att förebygga personskador på grund av bakmatning. Det skulle även behövas en utredning av erfarenheter från andra länder med ödrift. Information om konkreta fall av spontan ödrift skulle vara mycket viktigt. 13
20 9 Slutsatser Stora mängder mikrogenerering kommer att påverka lågspänningsnätet på olika sätt. Spänningskvalitet för slutkunder an bli oacceptabelt, överbelastningar och ökade förluster kan inträffa, reläskyddet kan utlösa på ett fel sätt, okontrollerat ödrift kan inträffa med risk på person- och apparatskador. Det är inte möjligt att bedöma precis var i nätet och för vilka mängden mikrogenering sådana problem kommer att inträffa. Men från resonemanget i rapporten dras slutsatsen att första konsekvenser troligen kommer att vara: Ökad risk för överspänningar; Ökade nivåer av övertoner i frekvensområdet över 1 khz; Risk på okontrollerad ödrift. Det behövs ytterligare studier för att bedöma konsekvenserna och för att utveckla verktyg att bedöma situationen i specifika fall. Det som framförallt behövs är stokastiska modeller av genereringen samt en tydlig överenskommelse mellan de olika intressenter om när spänningskvaliteten är oacceptabel. För att förbygga ödrift behövs det lämplig skydd samt rutiner för att förbygga personskador i fall ödrift inträffar. Fenomen som möjligen kan ge upphov till problem är: Obalansen; Snabba spänningsändringar, spänningsfluktuationer och flimmer För de sistnämnda fenomenen behövs det utveckling av nya metoder med hänsyn till ersättning av glödlampor med andra typer av belysning. Till slutet, vid stora mängden mikrogenerering, kan även de följande konsekvenserna inträffa. Felutlösning av reläskydd; Överbelastningar och ökade förluster. Sammanfattningsviss kan man ställa att det kommer att finnas påverkan, och att det behövs nya verktyg för att kunna bedöma hur stor påverkan är i enskilda fall. 14
21 10 Referenser [1] Anders Petersson, Förstudie mikrogenering, Elforsk rapport 08:73, November [2] Fordringar för anslutning av smågeneratorer i parallelldrift med det allmänna elnätet, SS-EN 50438, juni [3] Yongtao Yang and Math Bollen, Power quality and reliability in distribution networks with increased levels of distributed generation, VindForsk report V-150, March [4] Math Bollen, Vindkraftintegrering i elkraftsystemet, kurs vid Luleå tekniska universitet, februari [5] S.G.J. Ehnberg, M.H.J. Bollen, Reliability of a small power system using solar power and hydro, Electric Power Systems Research, Vol.74, No.1, April 2005, pp [6] M.H.J. Bollen, P.F. Ribeiro, E.O.A. Larsson, C.M. Lundmark, Limits for voltage distortion in the frequency range 2-9 khz, IEEE Transactions on Power Delivery, Vol.23, No.3 (July 2008), pp [7] J. H. R. Enslin, and P. J. M. Heskes, Harmonic interaction between a large number of distributed power inverters and the distribution network, in IEEE Transactions on Power Electronics, Vol. 19, No. 6, Nov. 2004, pp [8] S. Rönnberg, M. Wahlberg. M. Bollen, A. Larsson, M. Lundmark, Measurements of interaction between equipment in the frequency range 9 to 95 khz, Int. Conf. on Electricity Distribution, Prague, June [9] C.M. Lundmark, S. K. Rönnberg, M. Wahlberg, E.O.A. Larsson, M. H. J. Bollen, EMC Filter Common Mode Resonance, IEEE Bucharest Power Tech, July [10] H. Seljeseth. Voltage variations averaging interval: 10 minutes or 1 minute? Technical Workshop on Voltage Qualtity Standards, Milan, Italy, 29 September [11] T. Thiringer, T. Petru, S. Lundberg, Flicker contribution from wind turbine installations, IEEE Transactions on Energy Conversion, Vol.19, No.1, (March 2004), pp
Minskad livslängd av energieffektiv belysning på grund av höga nivåer av elektromagnetiska störningar
Minskad livslängd av energieffektiv belysning på grund av höga nivåer av elektromagnetiska störningar Martin Lundmark Institutionen för teknikvetenskap och matematik Luleå Tekniska Universitet 2 Livslängd
Läs merKortslutningsströmmar i lågspänningsnät Detta är ett nedkortat utdrag ur kursdokumentation.
1(7) Kortslutningsströmmar i lågspänningsnät Detta är ett nedkortat utdrag ur kursdokumentation. Enligt punkt 434.1 i SS 4364000 ska kortslutningsströmmen bestämmas i varje punkt så erfordras. Bestämningen
Läs merVardag och när det blir fel. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation
Vardag och när det blir fel Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation Innehåll Normaldrift MW-balans och frekvensreglering Spänningsreglering Felfall Spänningskvalitet Elräkningen Lunds
Läs merEnergimarknadsinspektionens författningssamling
Energimarknadsinspektionens författningssamling Utgivare: Göran Morén (chefsjurist) ISSN 2000-592X Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd om krav som ska vara uppfyllda för att överföringen
Läs merEnergimarknadsinspektionens författningssamling
Energimarknadsinspektionens författningssamling EIFS 2011:2 Utgivare: Göran Morén (chefsjurist) ISSN 2000-592X Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd om krav som ska vara uppfyllda för
Läs merElkvalitet. v/ Marianne Kolstad. Arrangeras av Voltimum.se portalen för elproffs
Elkvalitet v/ Marianne Kolstad Agenda Vad är elkvalitet? Typiska problem som kan uppstå Vilka gränser anges i EN50160 standarden? Hva er elkvalitet? I grunden talar vi om SPÄNNINGS kvalitet. Definition:
Läs merNär det blir fel. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation
När det blir fel Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation Innehåll Normaldrift MW-balans och frekvensreglering Spänningsreglering Felfall Spänningskvalitet Elräkningen Lunds universitet/lth/bme/iea
Läs merINSTALLERA SOLCELLSANLÄGGNINGAR
INSTALLERA SOLCELLSANLÄGGNINGAR ANSLUTNING SOLCELLSANLÄGGNING Vår anvisning för anslutning av solcellsanläggningar är ett komplement till Energiföretagens handbok Anslutning av elproduktion till lågspänningsnätet
Läs merAnslutning Från förfrågan till färdig anläggning
Anslutning Från förfrågan till färdig anläggning Agenda Information Var kan man läsa om småskalig produktion Var kan man vända sig för frågor Vilka krav ställs Ansluta produktion Föranmälan - Vad ska bifogas
Läs merOlof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation
När det blir fel Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation Innehåll Normaldrift och felfall Spänningskvalitet Elräkningen Lunds universitet / LTH/ Mätteknik och industriell elektroteknik/
Läs merLuleå University of Technology
Luleå University of Technology 1 Oslo Copenhagen Luleå Helsinki Stockholm Berlin Located in Luleå, north of Sweden (65 35 N) 16 000 students (BSc/MSc) 1750 staff 216 professors 595 other teaching and research
Läs merSpänningsvariationer och intermittent produktion. Elforsk rapport 14:42
Spänningsvariationer och intermittent produktion Elforsk rapport 14:42 O Lennerhag, M Bollen, S Ackeby, S Rönnberg Juli 2014 Spänningsvariationer och intermittent produktion [Klicka här och skriv undertitel]
Läs merSG + Hållbara IT = sant?
SG + Hållbara IT = sant? Jimmy Ehnberg Projektkoordinator för smart nät Avd. för Elteknik Inst. för Energi och MIljö Jimmy Ehnberg Ph.D. Chalmers, Elteknik Jimmy.ehnberg@chalmers.se 0729-68 88 80 Vad är
Läs merTrefassystemet. Industrial Electrical Engineering and Automation
Trefas DEL 2 Trefassystemet 2 L3 L2 Fasspänning / huvudspänning nollpunkt L1 Fasspänning: U f U h = 3 U Huvudspänning: f Elcentral 400/230 V Elcentral 400/230 V Märkning av fasledare: L1, L2, L3 = R, S,
Läs merTEKNISKA RIKTLINJER FÖR ELKVALITET DEL 2: PLANERINGS- OCH EMISSIONSNIVÅER, MÄTMETODER OCH ANSVARSFÖRDELNING AVSEENDE ELKVALITET I STAMNÄTET
SvK4005, v3.3, 2012-08-09 VÅR BETECKNING TR06-02 DATUM 2006-01-03 TEKNISK RIKTLINJE UTGÅVA B TEKNISKA RIKTLINJER FÖR ELKVALITET DEL 2: PLANERINGS- OCH EMISSIONSNIVÅER, MÄTMETODER OCH ANSVARSFÖRDELNING
Läs merHur mår din eldistribution och dina kondensatorer? Mätning, analys och underhåll för bättre elkvalitet
Hur mår din eldistribution och dina kondensatorer? Mätning, analys och underhåll för bättre elkvalitet Provad utrustning och analyserat nät ger säker och tillförlitlig elkvalitet En allt kraftfullare satsning
Läs merInverkan på den lokala elkvalitén pga av ökad använgning av kraftelektronisk styrda laster - Bakgrundsförklaring till Professor Teuvo Suntios arbete
Inverkan på den lokala elkvalitén pga av ökad använgning av kraftelektronisk styrda laster - Bakgrundsförklaring till Professor Teuvo Suntios arbete Torbjörn Thiringer Department of Energy and Environment
Läs mer- TRYGG OCH STÖRNINGSFRI EL
- TRYGG OCH STÖRNINGSFRI EL Installation av småskaliga anläggningar för Vind- och solel. Vind- och solel Intresset för småskaliga anläggningar för vind och solel ökar. För att underlätta för dig som elinstallatör
Läs merSlutrapport av projektet moment och varvtalsstyrning av vindkraftverk
Slutrapport av projektet moment och varvtalsstyrning av vindkraftverk Torbjörn Thiringer Juli 2005 STEM projektnummer: 21450-1 STEM diarienummer: 5210-2003-03864 Institutionen för Energi och Miljö, Chalmers
Läs merWORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING
WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING Energin i vinden som blåser, vattnet som strömmar, eller i solens strålar, måste omvandlas till en mera användbar form innan vi kan använda den. Tyvärr finns
Läs merAlla uppkopplingar görs med avslagen huvudbrytare på spänningskuben!!!!
101206/Thomas Munther IDE-sektionen Laboration 4 Elkraftsystem I Elkvalité och övertoner Målsättning: Utföra mätningar på olika laster för att mäta övertonshalten hos spänning och ström Få en insikt i
Läs merTENTAMEN Elmaskiner 2, 7,5 p
Umeå Universitet Tillämpad Fysik och Elektronik Per Hallberg Nils Lundgren Johan Pålsson Johan Haake TENTAMEN Elmaskiner 2, 7,5 p Onsdag 9 januari 2014 Kl 9.00-15.00 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare. Kurslitteratur
Läs merRapport R13-962. Utmaningar för det smarta elnätet Math Bollen Ove Westman
Utmaningar för det smarta elnätet Math Bollen Ove Westman Datum 2013-10-31 Distribution till Karin Widegren Näringsdepartementet Kundens referens N2012:03/2013/13 Antal sidor i huvuddokument Copyright:
Läs merPrislista över anslutningsavgifter. Caruna Oy
Prislista över anslutningsavgifter Caruna Oy 1.4.2018 Prislista över anslutningsavgifter För anslutning till distributionsnätet faktureras en anslutningsavgift enligt denna prislista. en för en ny elanslutning
Läs merOm vikten av enhetliga definitioner, t.ex. i föreskrifter
Om vikten av enhetliga definitioner, t.ex. i föreskrifter TNC, van der Nootska palatset, Stockholm, 25 maj 2010 Magnus Olofsson Agenda 1. Kort om Elsäkerhetsverket 2. Terminologi inom standardiseringen
Läs merNätnytta från vindkraftverk
Fakta om vindkraft Nätnytta från vindkraftverk Rapport från Svenskt VindkraftsTekniskt Centrum Sara Fogelström Svenskt VindkraftsTekniskt Centrum CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Göteborg, Sverige, 2018 Svenskt
Läs merM850-LTHN. Installationsmanual och användarhandbok
M850-LTHN Installationsmanual och användarhandbok Sida 1 av 7 Innehåll Display... 3 Anslutningar M850... 4 Programmering av strömtrafo... 5 Justering av LCD skärm... 6 Allmän specifikation... 7 Sida 2
Läs merPFC and EMI filtering
PFC and EMI filtering Alex Snijder Field Application Engineer Wurth Elektronik Nederland B.V. November 2017 EMC Standards Power Factor Correction Conducted emissions Radiated emissions 2 Overview of standard
Läs merVindforsk IV update of ongoing projects
Vindforsk IV update of ongoing projects A collaborative program between the Swedish Energy Agency and Energiforsk , Vindforsk IV shall strengthen the knowledge and competence needed to build, integrate
Läs merEnergimarknadsinspektionens författningssamling
Energimarknadsinspektionens författningssamling Utgivare: Göran Morén ISSN 2000-592X Energimarknadsinspektionens föreskrifter om fastställande av generellt tillämpliga krav för nätanslutning av generatorer;
Läs merBILLERUD AB GRUVÖNS BRUK. Ö-drift. Malin Jervant
BILLERUD AB GRUVÖNS BRUK Ö-drift Malin Jervant 2012-11-29 GRUVÖNS BRUK,Ö-DRIFT DEFINITION Ö-DRIFT Begreppet Ö-drift står för ett driftsförhållande som råder då ett område vid bortfall från ett överliggande
Läs merAllmän behörighet. Facit - Övningstenta
Facit - Övningstenta 1. Transformatorstation Arnö har ett 10 kv system med isolerad nollpunkt. Den totala ledningslängden är 10 km högspänningskabel av typen FXKJ 35 mm och 51 km friledning. Systemet matar
Läs merVindkraftens roll i omställningen av energisystemet i Sverige
Vindkraftens roll i omställningen av energisystemet i Sverige 100% förnybart 2040 Energikommissionens arbete ledde 2016 fram till en energiöverenskommelse i Sverige. Målet i den är att Sverige ska ha 100%
Läs merUtmaningar och möjligheter vid 100% förnybar elproduktion
Utmaningar och möjligheter vid 100% förnybar elproduktion Uppsala StandUp for Wind 6 oktober 2015 Lennart Söder Professor Elektriska Energisystem, KTH Projektering & Etablering Konstruktion & Produktion
Läs merPoler och nollställen, motkoppling och loopstabilitet. Skrivet av: Hans Beijner 2003-07-27
Poler och nollställen, motkoppling och loopstabilitet Skrivet av: Hans Beijner 003-07-7 Inledning All text i detta dokument är skyddad enligt lagen om Copyright och får ej användas, kopieras eller citeras
Läs merINSTALLERA SOLCELLSANLÄGGNINGAR
INSTALLERA SOLCELLSANLÄGGNINGAR ANSLUTNING SOLCELLSANLÄGGNING Vår anvisning av anslutning av solcellsanläggningar är ett komplement till Svensk Energis handbok för Anslutning av mikroproduktion till konsumentanläggningar
Läs merTentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET
Lars-Erik Cederlöf Tentamen på del i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET020 204-04-24 Del A Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 6 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa samt
Läs merANSLUTNING AV MIKROPRODUKTION
ANSLUTNING AV MIKROPRODUKTION Installera produktionsanläggningar Tekniska anvisningar och råd vid anslutning, lågspänning. För att säkerställa god elkvalite, hög elsäkerhet och driftsäkerhet i vårt elnät
Läs merPrislista över anslutningsavgifter. Caruna Espoo Oy
Prislista över anslutningsavgifter Caruna Espoo Oy 1.4.2018 Prislista över anslutningsavgifter För att vi ska kunna ansluta dig till vårt distributionsnät fakturerar vi en anslutningsavgift i enlighet
Läs merMikroproduktion. - Information för elinstallatörer. Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw
Mikroproduktion - Information för elinstallatörer Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw Version februari 2015 Fler producerar egen el Vi ser att allt fler väljer att producera sin egen el genom
Läs merLTK010, vt 2017 Elektronik Laboration
Reviderad: 20 december 2016 av Jonas Enger jonas.enger@physics.gu.se Förberedelse: Du måste känna till följande Kirchoffs ström- och spänningslagar Ström- och spänningsriktig koppling vid resistansmätning
Läs merAcceptansgränsen för solceller i lågspänningsnät
STS15 010 Examensarbete 30 hp Juni 2015 Acceptansgränsen för solceller i lågspänningsnät Kan den ökas? Oscar Willén Abstract Hosting capacity for solar cells in low voltage networks Oscar Willén Teknisk-
Läs merFörstärkning Large Signal Voltage Gain A VOL här uttryckt som 8.0 V/μV. Lägg märke till att förstärkningen är beroende av belastningsresistans.
Föreläsning 3 20071105 Lambda CEL205 Analoga System Genomgång av operationsförstärkarens egenskaper. Utdelat material: Några sidor ur datablad för LT1014 LT1013. Sidorna 1,2,3 och 8. Hela dokumentet (
Läs merRisk för personskada vid fel i elanläggningar
Risk för personskada vid fel i elanläggningar TSN Seminarium 2018-11-07 Elektriska krav på elanläggning > Elanläggning skall vara så utförd att vid fel på anläggningen otillåtna spänningar i utsatta delar
Läs merSVENSK STANDARD SS-EN 50160
SVENSK STANDARD SS-EN 50160 Fastställd Utgåva Sida Ansvarig kommitté 2008-04-28 3 1 (1+22) SEK TK 8 Copyright SEK. Reproduction in any form without permission is prohibited. Spänningens egenskaper i elnät
Läs merAborter i Sverige 2008 januari juni
HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2008:9 Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälsa och Sjukdomar Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning
Läs merSPÄNNINGSHÖJNING PÅ GRUND AV SOLKRAFT I LÅGSPÄNNINGSNÄT
SPÄNNINGSHÖJNING PÅ GRUND AV SOLKRAFT I LÅGSPÄNNINGSNÄT Voltage Rise due to Solar Power in Low-Voltage Networks EL1704 Examensarbete, 15 hp Högskoleingenjör i Elkraftteknik, 180 hp Vt 2017 Förord Denna
Läs merAnslutning av mikroproduktion
2015-05-06 Trllhättan Anslutning av mikrprduktin Detta gäller när man vill ansluta mikrprduktin till Trllhättan Energi Elnät ch att prducera till egen förbrukning. Följande krav förutsätter att prduktinsanläggningen
Läs merANSLUTNING AV MIKROPRODUKTION
ANSLUTNING AV MIKROPRODUKTION VAD ÄR MIKROPRODUKTION? Att vara mikroproducent innebär att en person har en egen småskalig elproduktion, genom exempelvis solceller på hustaket eller ett mindre vindkraftverk.
Läs mer4-stegs jordströmsskydd
SVENSKA z. KRAFTNÄT ENHET, VERKSAMHETSOMRÅDE NK, Kontrollanläggning VAR BETECKNING TR02-05-2-3 DATUM 2013-12-10 SAMRAD AS.AN..DK TEKNISK RIKTLINJE UTGÅVA 4 FASTSTÄLLD TI 4-stegs jordströmsskydd 1/7 Uppdateringar
Läs merNya driftförutsättningar för Svensk kärnkraft. Kjell Ringdahl EON Kärnkraft Sverige AB
Nya driftförutsättningar för Svensk kärnkraft Kjell Ringdahl EON Kärnkraft Sverige AB Innehåll 1.Förändringar i det Svenska energisystemet 2.Nuvarande förutsättningar 3.Internationella studier/erfarenheter
Läs merANVÄNDAR. RPSbox1 Manual SE rev2. YTTRE FASÖVERVAKNINGSENHET RPS-BOX 1 FÖR PL5000 och DL8000 DIGITAL
ANVÄNDAR Manual RPSbox1 Manual SE rev2 YTTRE FASÖVERVAKNINGSENHET RPS-BOX 1 FÖR PL5000 och DL8000 DIGITAL INNEHÅLLSFÖRTÄCKNING Fasövervakningsenhet, PS-Box1 Innehållsförteckning...2 Introduktion...3 Beskrivning...4
Läs merFunderar du på egen elproduktion? Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw. Vattenfall Distribution
Funderar du på egen elproduktion? Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw Vattenfall Distribution Att producera sin egen el och på det sättet kunna sänka sin egen elkostnad gör att allt fler väljer
Läs merElektro och Informationsteknik LTH. Laboration 3 RC- och RL-nät i tidsplanet. Elektronik för D ETIA01
Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 3 R- och RL-nät i tidsplanet Elektronik för D ETIA01??? Telmo Santos Anders J Johansson Lund Februari 2008 Laboration 3 Mål Efter laborationen vill vi att
Läs merStröm- och Effektmätning
CODEN:LUTEDX/(TEIE-7227)/1-4/(2008) Industrial Electrical Engineering and Automation Ström- och Effektmätning Johan Björnstedt Dept. of Industrial Electrical Engineering and Automation Lund University
Läs merTentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET
Lars-Erik Cederlöf Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 2012-03-27 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 16 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa
Läs merAnvändarhandbok. MHL to HDMI Adapter IM750
Användarhandbok MHL to HDMI Adapter IM750 Innehåll Inledning...3 MHL to HDMI Adapter-översikt...3 Komma igång...4 Smart Connect...4 Uppgradera Smart Connect...4 Använda MHL to HDMI Adapter...5 Ansluta
Läs merFlexibel lösning för elkvalitetsproblem. Ensto Voltage Booster Get boosted!
Flexibel lösning för elkvalitetsproblem Ensto Voltage Booster Get boosted! Power quality by Ensto Vad kan Voltage Boostern göra för dig? Ensto, leverantör av lösningar för eldistribution, har tagit ett
Läs merNORDIC GRID DISTURBANCE STATISTICS 2012
NORDIC GRID DISTURBANCE STATISTICS 2012 Utdrag ur rapport utarbetad av DISTAC-gruppen under RGN inom ENTSO-E Sture Holmström 2 Korta bakgrundsfakta > 1999-2000 utarbetades Riktlinjer för klassificering
Läs merJärnvägens elanläggningar
Järnvägens elanläggningar Innehåll Förord 3 Så får loket sin el 4 Omformad energi för tågbruk 6 Växelström med rätt spänning 7 Strömbrytare bryter strömmen snabbt 7 Kontaktledningen 7 Två system för att
Läs merLokaloscillator för FM-rundradiobandet 98,7-118,7 MHz
Lokaloscillator för FM-rundradiobandet 98,7-118,7 MHz Andreas Claesson, E00 & Robin Petersson, F00 Handledare: Göran Jönsson Radioprojekt ETI041 Lunds Tekniska Högskola 23 februari 2005 Referat: Denna
Läs merSHP / SHP-T Standard and Basic PLUS
Range Features PRODUCT OVERVIEW Lampfinish Lampform coated elliptical Färgtemperatur (K) 2000 CRI (Ra) 20 Dimbart Yes EAN-kod 5410288208435 Energiklass A+ Sockel/Bas Modell E40 SHP Watt (nominell) (W)
Läs merKlimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall
Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall Vi måste förstå att: Vårt klimat är ett mycket komplext system Många (av människan påverkade)
Läs merProduct configurations Produire configuration Produkt konfigurationen Producto configuraciones Produkt konfigurationerna
Product configurations Produire configuration Produkt konfigurationen Producto configuraciones Produkt konfigurationerna 1 2 3 Ref. 3800 2360, Ver 2005-09 2 1. Keypad K900; includes TOM-Net terminators.
Läs merKommunikation och Automation
Kommunikation och Automation STRI Kraftsystemsdagen Ludvika 2010-09-22 nicholas@stri.se SU- Power Utility Automation (Skydd och Automation) Tjänster: Tjänster inom IAT/FAT/ SAT Tjänster inom IEC61850 och
Läs merTentamen Elenergiteknik
IEA Elenergiteknik 1(6) Tentamen Elenergiteknik 14 mars 2017, kl 14.00-19.00 i sal Sparta C och D Tillåtna hjälpmedel: Kursbok, eget formelark enligt anvisningar, miniräknare, TEFYMA eller liknande formelsamling.
Läs merMJ1145-Energisystem VT 2015 Föreläsning om att hålla balans i elnät: L2-L3. Kraftsystemet = en lång cykel. Syftet med ett kraftsystem:
MJ1145-Energisystem VT 2015 Föreläsning om att hålla balans i elnät: L2-L3 Lennart Söder Professor i Elektriska Energisystem eller Var kommer elen från när jag tänder lampan? Lennart Söder Professor in
Läs merTitel: BORÅS ELNÄT ABs regler för anslutning av utrustning till elnätet
Dokumentägare: Dokumenttyp: Anvisning Publicerat datum: 2019-03-13 Dokumentid: David Håkansson ANV - 00129 Godkännare: Version: Stefan Claesson 5.0 Titel: BORÅS ELNÄT ABs regler för anslutning av utrustning
Läs merFörsättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet
ISY/Fordonssystem Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 014-10-0 Sal TER Tid 8-1 Kurskod Provkod Kursnamn Institution Antal uppgifter som ingår i tentamen Antal
Läs merDigital Clamp Meter. Operating manual
Digital Clamp Meter 20 Operating manual Fig 1. Voltage measurement DC and AC Illustrations Fig 2. Current measurement AC Fig 3. Diode test Continuity test Resistance Fig 4. Replacing battery 1 Voltage
Läs merVarför Vind? GENERAL PRESENTATION
Varför Vind? 1 Norrköping november 2014 1 Vindkraft, ganska enkelt En maskin som omvandlar vindens rörelsenergi till el Generatoreffekt, ca 3-5 MW Producerar < 10 GWh el/år Tornhöjd ca 120-140 meter Rotordiameter
Läs merMIKRONÄT Dr Fredrik Carlsson Vattenfall Research and Development
MIKRONÄT 2017-10-11 Dr Fredrik Carlsson Vattenfall Research and Development VAD ÄR ETT MIKRONÄT? Ett mikronät har en eller flera styrbara laster eller generatorer i syfte att ändra den elektriska effekten
Läs merMöte Torsås Ljudmätning vindpark Kvilla. Paul Appelqvist, Senior Specialist Akustik, ÅF 2015-04-08
Möte Torsås Ljudmätning vindpark Kvilla Paul Appelqvist, Senior Specialist Akustik, ÅF 2015-04-08 ÅF - Division Infrastructure Skandinaviens ledande aktörer inom samhällsbyggnad AO Ljud och Vibrationer
Läs merSjälvständigt arbete på grundnivå
Självständigt arbete på grundnivå Independent degree project first cycle Elkraftteknik Mikroproduktion med solceller Mittuniversitetet Avdelningen för elektronikkonstruktion Examinator:Johan Sidén,johan.siden@miun.se
Läs merMikroproduktion. Anslutning av mikroproduktion. Definitioner. Anslutningsavgift. Nätavgift
Mikroproduktion Anslutning av mikroproduktion Tillstånd måste inhämtas hos Umeå Energi Elnät AB för all nyanslutning av småskalig produktion. Detta regleras enlig ellagen och de allmänna avtalsvillkoren
Läs merRegional satsning på småskalig vindkraft i sydöstra Sverige inom Nätverk för vindbruk
Regional satsning på småskalig vindkraft i sydöstra Sverige inom Nätverk för vindbruk Energimyndigheten Intelligent Energy Europe start 2008-12, avslut 2011-03 Småskalig vindkraft Genomförande - Kalmar
Läs merShunt reaktorn Kompensering av den reaktiva effekten
Shunt reaktorn Kompensering av den reaktiva effekten Definition enligt IEC 60076 6:2007: En reaktor som är ansluten antingen fas till jord, fas till nollpunkten eller mellan faserna i ett kraftsystem för
Läs merModule 6: Integrals and applications
Department of Mathematics SF65 Calculus Year 5/6 Module 6: Integrals and applications Sections 6. and 6.5 and Chapter 7 in Calculus by Adams and Essex. Three lectures, two tutorials and one seminar. Important
Läs merAvkoppla rätt en kvantitativ undersökning av parasitinduktans hos olika layoutalternativ
Avkoppla rätt en kvantitativ undersökning av parasitinduktans hos olika layoutalternativ Per Magnusson, Signal Processing Devices Sweden AB, per.magnusson@spdevices.com Gunnar Karlström, BK Services, gunnar@bkd.se
Läs merFråga: Vilken typ av anläggning för elproduktion ska man välja?
FAQ Mikroproduktion FAQ som Svensk Energi har tagit fram. Teknik Fråga: Vilken typ av anläggning för elproduktion ska man välja? Svar: Det beror på vilka förutsättningar man har där man bor samt vilket
Läs merVälkomna! Hearing om nätkoderna Requirements for Generators och Demand Connection 25 februari 2013
Välkomna! Hearing om nätkoderna Requirements for Generators och Demand Connection 25 februari 2013 Caroline Törnqvist Lena Jaakonantti Magnus Andersson Lars Ström Agenda Inledande genomgång bakgrund Syfte
Läs merSmart Gridett FUD projekt i Ludvika. Henrik Stomberg
Smart Gridett FUD projekt i Ludvika Henrik Stomberg 1 Agenda 1. STRI 2. Bakgrund 3. SmartGrids - EU 4. Smart Grid - ett FUD projekt 5. Vinnova projekt 6. Frågor 2 3 STRI verksamhetsområden l Isolation
Läs merAffärsverket svenska kraftnäts författningssamling
Affärsverket svenska kraftnäts författningssamling Utgivare: chefsjurist Bertil Persson, Svenska Kraftnät, Box 526, 162 15 Vällingby ISSN 1402-9049 Kraftnät Affärsverket svenska kraftnäts föreskrifter
Läs merVVKV med 10kW nominell effekt vid 10m/s av typ V10K. VVKV med 50kW nominell effekt vid 10m/s av typ V50K
VVKV med 10kW nominell effekt vid 10m/s av typ V10K VVKV med 50kW nominell effekt vid 10m/s av typ V50K 1 GGRail AB kan som första företag i Skandinaven presentera en helt ny typ av innovativa mindre vindkraftverk.
Läs merVäxelriktare SVENSKA KRAFTNÄT. TEKNISK RIKTLINJE 2014-08-14 TR02-09-6-1 utg 4 VAR BETECKNING TR02-09-6-1
SVENSKA KRAFTNÄT ENHET, VERKSAM HETSOMRÅDE NK, JCpntrollanläggning VAR BETECKNING TR02-09-6-1 DATUM SAMRAD 2014-08-14 APS,NS, DP TEKNISK RIKTLINJE tyira (pr* UTGÅVA 4 TD FASTSTÄLLD Växelriktare Uppdateringar
Läs merNätpåverkan av lågenergibelysning
TEKNISK RAPPORT Nätpåverkan av lågenergibelysning Populär version Sarah Rönnberg Mats Wahlberg Math Bollen Martin Lundmark John Åkerlund Christer Boije Nätpåverkan av lågenergibelysning Populär version
Läs merFördelningsteknik, LSP
Fördelningsteknik, LSP Ralf Späth, projektledare Bo Borgquist, produktsupport Magnus Engström, produktchef Leif Lundberg, specialist Dimensionering av lågspänningsnät och apparater Små felströmmar värre
Läs merVINDKRAFT. Alternativ Användning
Datum (2012-03-14) VINDKRAFT Alternativ Användning Elev: Andreas Krants Handledare: Anna Josefsson Sammanfattning Alternativa användningssätt för vindkraft är vad denna rapport handlar om, och med alternativ
Läs merINFORMATIONSBROSCHYR NÄTBERÄKNINGSPROGRAM NETKOLL 8.7
INFORMATIONSBROSCHYR NÄTBERÄKNINGSPROGRAM NETKOLL 8.7 NETKOLL har tagits fram för att underlätta genomförandet av de nödvändiga, komplicerade beräkningarna för såväl projektören som installatören. Programmet
Läs merInnehåll. Elkraftnätet. Infrastrukturer. Överbrygga avstånd
Bortom Elkraftnätet Innehåll Transmission & Distribution HVDC Normaldrift och felfall Spänningskvalitet Elräkningen Utmaningar Elenergiteknik G5 - Olof Samuelsson 1 Elenergiteknik G5 - Olof Samuelsson
Läs merHämta, analysera och rapportera elkvalitetsdata
ANVÄNDARBESKRIVNING Hämta, analysera och rapportera elkvalitetsdata Du behöver data för att förstå problem med elförbrukning eller elkvalitet i anläggningen. Mätningar är den bästa formen av data, men
Läs merFiltrering av matningsspänningar för. känsliga analoga tillämpningar
1-1 Filtrering av matningsspänningar för -5-6 -7-8 känsliga analoga tillämpningar SP Devices -9 215-2-25-1 1 4 1 5 1 6 1 7 1 8 1 Problemet Ibland behöver man en matningsspänning som har extra lite störningar
Läs merSå, finns det någon som generellt känner till något om vilken typ av utrustning som kan tänkas spotta ut mycket av denna ordning?
9:e övertonen Postad av Michell Andersson - 08 mar 2016 13:04 Har på förekommen anledning fått skäl att söka efter specifika utrustningar som kan tänkas generera spänningsövertoner av 9:e ordningen. Har
Läs merKontroll före idrifttagning
Välkommen till Seminarium Kontroll före idrifttagning Föredragshållare Mats Jonsson, Eltrygg Miljö AB 2011-05-13 1 SIS, Swedish Standards Institute ideell förening medlemmar från privat och offentlig sektor
Läs merAlistair LED trapphusarmatur Installationsmanual Alistair (UC03 sensor)
Alistair LED trapphusarmatur nstallationsmanual Alistair (UC03 sensor) Varning: Om tillhörande kablar är skadade skall de omgående åtgärdas av behörig elektriker för att undvika fara. Parametrar MODEL
Läs merNya Elinstallationsregler (SS utgåva 3) Postad av Ronnie Lidström - 09 maj :55
Nya Elinstallationsregler (SS 436 40 00 utgåva 3) Postad av Ronnie Lidström - 09 maj 2017 08:55 Den nya versionen av "Elinstallationsreglerna" släpps idag kl 13:15 på Elmässan Elfack i Göteborg. Väntar
Läs merErsättning för inmatad el vid produktionsanläggningar anslutna till lokalnät. Fortum Distribution AB, prisområde VÄSTKUSTEN
Ersättning för inmatad el vid produktionsanläggningar anslutna till lokalnät Fortum Distribution AB, prisområde VÄSTKUSTEN Gäller fr.o.m. 2014-01-01 t.o.m. 2014-12-31. Inmatning där överliggande nät har
Läs merProduktens väg från idé till grav
Produktens väg från idé till grav Lars Lundgren Senior Consultant, Risk Management i3tex Riskhantering Idè Avsedd användning Specifikationer Konstruktion Verifiering Validering Postproduktion Slut Produkten
Läs merHYDRAULIKENS GRUNDER OCH PUMPARS PRESTANDA ORSAKER TILL MINSKNING AV PUMPENS PRESTANDA
HYDRAULIKENS GRUNDER OCH PUMPARS PRESTANDA ORSAKER TILL MINSKNING AV PUMPENS PRESTANDA Orsaker till minskad verkningsgrad Minskad verkningsgrad för pumpar kan uppstå på grund av följande orsaker: Kavitation
Läs merLab. E3 Mätteknisk rapport
Lab. Mätteknisk rapport Okänd spänningsgenerator Fredrik Andersson Björn Bertilsson Stockholm 1999 nstitutionen S, Kungliga Tekniska Högskolan 7 Sammanfattning denna laboration har vi bestämt egenskaperna
Läs mer