Lokaloscillator för FM-rundradiobandet 98,7-118,7 MHz

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lokaloscillator för FM-rundradiobandet 98,7-118,7 MHz"

Transkript

1 Lokaloscillator för FM-rundradiobandet 98,7-118,7 MHz Andreas Claesson, E00 & Robin Petersson, F00 Handledare: Göran Jönsson Radioprojekt ETI041 Lunds Tekniska Högskola 23 februari 2005 Referat: Denna rapport beskriver designen av en lokaloscillator som ska ingå i en komplett radiomottagare för FM-rundradiobandet MHz. Oscillatorn är en VCO (Voltage Controlled Oscillator) där frekvensen varieras med spänningen på en VCO-ingång.

2 Innehåll 1 Inledning 2 2 Utförande Specikation Kretslösning Biasering Resonanskrets Filter Veriering Resultat Simulering Veriering Sammanfattning 8 5 Erkännande 8 1

3 1 Inledning För att ställa in frekvensen i en radiomottagare krävs en lokaloscillator som blandar ner RF-signalen till en mellanfrekvens. Mellanfrekvensen som används i detta fallet är 10,7 MHz och lokaloscillatorn är designad för high-side injection, dvs oscillatorn blandar ner signalen från en högre frekvens. Radiomottagaren ska kunna ta emot signaler mellan MHz vilket innebär att lokaloscillatorns frekvensområde blir 98,7118,7 MHz. 2 Utförande 2.1 Specikation Uppgiften går ut på att konstruera en lokaloscillator. Kraven på denna är att övertonerna ska ligga minst 16 db under grundtonen och inga ickeharmoniska svängningar får överstiga -70 dbc. Uteekten skall vara minst 8 dbm. 2.2 Kretslösning Oscillatorns grundkoppling är en Clapposcillator. Efter oscillatorn nns ett buffertsteg för att förhindra att belastningen påverkar resonansfrekvensen och efter det ett lågpasslter för att dämpa övertonerna. Filtret är ett Chebyshevlter av tredje ordningen och detta valdes pga dess branta karakteristik. Oscillatorn är spänningsstyrd och det löses genom att sätta en spänningsstyrd kapacitansdiod i resonanskretsen. Figur 1: Det slutliga kopplingsschemat 2

4 2.2.1 Biasering Först bestämdes arbetspunkten för transistorn, och följande värden valdes Detta ger V CC = 12V V CE = 7, 5V I C = 3mA R 4 = R 7 = V CC V CE 12 7, 5 = = 1, 5kΩ I C 0, 003 Dessutom gäller I D I B varför I D = I C valdes. Figur 2: Biaseringsnät för oscillator och buertsteg Sedan beräknades resistanserna i biaseringsnätet till R 3 = R 6 = V CC V BE I C R E 12 0, 7 0, = = 2, 27kΩ I D 0, 003 R 2 = R 5 = V B = V BE + I C R E 0, 7 + 0, = = 1, 73kΩ I D I D 0, Resonanskrets Figur 3 visar karakteristiken för den spänningsstyrda kapacitansdioden C var. Denna i kombination med induktansen L 1 bestämmer resonansfrekvensen i kretsen. 3

5 Figur 3: Karakteristik för kapacitansdiod BB619 C var = 20 pf ligger mitt i diodens linjära område och därför anpassades mittfrekvensen till detta värde. Induktansen i resonanskretsen beräknades till f 0 = 1 2π 1 L 1 L 1 C var (2π ) 2 = 104pH vilket gäller om (C var heter D 1 i gur 1) C 3 C var, C 4 C var Filter Filtret är ett Chebyshevlter av tredje ordningen med gränsfrekvenserna f 1 = 119MHz, f 2 = 140MHz Detta gav de relativa komponentvärdena (från tabell) L 2 = L 3 = 2, 0236, C 5 = 0, 9941 som ger de absoluta komponentvärdena 2.3 Veriering L 2 = L 3 = R S L 50 2 = 2, 0236 = 0, 14µH ω 0 2π C 5 = 1 C 1 5 = ω 0 R S 2π , 9941 = 26, 59pF 50 På oscillatorns utgång sitter en BNC-kontakt som kopplades in till en spektrumanalysator. Ett spänningsaggregat användes för att mata kretsen med 12 V samt för att ge olika styrspänningar till VCO-ingången så att oscillationsfrekvensen kunde varieras. 4

6 När den teoretiska konstruktionen provades upptäcktes framför allt att uteffekten var alldeles för låg. För att åtgärda detta sänktes först R 4 och R 7 för att driva mer ström genom transistorerna. Då ökades alltså I C från 3 ma till ca 40 ma. Eftersom det då öt väsentligen mer ström genom transistorn ökade dess förstärkning. Oscillatorn blev då betydligt mer känslig för störningar och utsignalen blev väldigt oren. Därför sänktes också C 3 och C 4 för att återfå en ren utsignal. När dessa sänktes så ökade också uteekten markant. Resonansfrekvensen ändrades dock och L 1 ck ökas (ganska mycket) för att få rätt frekvensområde igen. Detta upprepades och olika värden provades för att uppnå optimalt resultat. 3 Resultat 3.1 Simulering Efter ganska mycket provande och funderande så fungerade äntligen simuleringen. Det såg bra ut i datorn och komponenterna kunde varieras för att undersöka hur det påverkade resonansfrekvens och uteekt. Även om simuleringen var till ganska stor hjälp i början så stämde det inte helt med verkligheten. Komponentvärdena ck ntrimmas i efterhand med hjälp av papper och penna samt lite sunt förnuft. Till slut fungerade konstruktionen och uppfyllde specikationen. Figur 4: Den färdiga kretskonstruktionen Avkopplingskondensatorn vid spänningsmatningen sitter direkt på spänningsaggregatet och syns ej i gur 4. 5

7 3.2 Veriering Figur 5 visar uteekten för hela det aktuella frekvensområdet. Figur 5: Uteekten över hela frekvensområdet I guren benner sig Marker 1 vid 98,7 MHz som är den lägsta frekvensen och visar där 8,02 dbm vilket är precis på gränsen för att uppfylla specikationen. Deltamarker 1 visar att det skiljer 1,43 db i uteekt mellan lägsta och högsta frekvens i området. Figur 6 visar grundton och första överton samt eektskillnaden mellan dessa. Figur 6: Grundton och första överton Deltamarker 1 visar att det skiljer 20,15 db mellan grundton och första 6

8 överton vilket mer än väl uppfyller specikationen. Figur 7 visar oscillatorns långtidsstabilitet. Figur 7: Oscillatorns långtidsstabilitet Mätningen är gjord under ca 20 min och i guren har oscillatorn drivit runt 10 khz vilket kan anses som klart godtagbart. Tilläggas kan att oscillatorn är extremt känslig för temperaturväxlingar så denna mätning är gjord i rumstemperatur utan yttre påfrestningar. Figur 8 visar hur oscillatorns frekvens varierar kraftigt vid kylning med kylspray. Figur 8: Oscillatorn driver i frekvens vid nedkylning Figuren visar att oscillatorn driver ungefär 500 khz vid nedkylning (ganska kraftig sådan). 7

9 4 Sammanfattning Projektet har varit mycket spännande och intressant. Hela konstruktionskedjan har kunnat följas från kretslösning och beräkning via simulering till konstruktion och veriering. Detta ger en mycket god helhetsuppfattning om hur det går till att designa en del av ett radiosystem. 5 Erkännande Vi vill tacka Göran Jönsson för all hjälp och alla goda råd som vi fått på vägen. Även de två konsulterna från Sony Ericsson, Johan Cederquist och Filip Jörgensen, har varit till hjälp och kommit med förslag och glada tillrop. 8

10 Referenser [1] Börjeson, H. Jönsson, G. Sundström, L., Radio Electronics, Lund (2004) [2] Young, Paul H., Electronic Communication Techniques, Pearson Prentice Hall (2004) 9

Spänningsstyrd Oscillator

Spänningsstyrd Oscillator Spänningsstyrd Oscillator Referat I det här projektet byggs en delkrets till frekvensneddelare för oscilloskop som inte har tillräcklig bandbredd för dagens höga frekvenser. Kretsen som byggs är en spänningsstyrd

Läs mer

Spänningsstyrd lokaloscillator för FM-bandet

Spänningsstyrd lokaloscillator för FM-bandet Spänningsstyrd lokaloscillator för FM-bandet Radioprojekt ETI041 Paul-Luis Ljunggren E05 Patrik Persson E04 Handledare: Göran Jönsson Institutionen för elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola

Läs mer

En 98,7-118,7 MHz LO med 55 db övertonsundertryckning och 13 dbm uteffekt

En 98,7-118,7 MHz LO med 55 db övertonsundertryckning och 13 dbm uteffekt En 98,7-118,7 MHz LO med 55 db övertonsundertryckning och 13 dbm uteffekt av Robert Hansson (e97rha) David Zöger (e97dz) Handledare: Göran Jönsson Radioprojekt vid institutionen för Elektrovetenskap Lunds

Läs mer

Antennförstärkare för UHF-bandet

Antennförstärkare för UHF-bandet Antennförstärkare för UHF-bandet Radioprojekt 2004 Elektrovetenskap, LTH Mats Rosborn Henrik Kinzel 27 Februari Referat Den här rapporten beskriver arbetet med konstruktion och utvärdering av en fungerande

Läs mer

Karl Johansson, e01 Andréas Olofsson, e01. Lokaloscillator. för användning i FM-mottagare

Karl Johansson, e01 Andréas Olofsson, e01. Lokaloscillator. för användning i FM-mottagare Karl Johansson, e01 Andréas Olofsson, e01 Lokaloscillator för användning i FM-mottagare ETI041 RADIOPROJEKT 005 Abstract Detta projekt har syftat till att designa en lokaloscillator för FMbandet. Lösningen

Läs mer

Antennförstärkare för UHF-bandet

Antennförstärkare för UHF-bandet Radioprojekt 2009 ETI 041 Kursansvarig: Göran Jönsson Antennförstärkare för UHF-bandet I denna rapport konstrueras en antennförstärkare för UHF-bandet. Rapporten berör de teoretiska delarna, såsom simuleringar,

Läs mer

Antennförstärkare för FM-bandet

Antennförstärkare för FM-bandet för FM-bandet Radioprojekt Institutionen för elektrovetenskap Lunds tekniska högskola 23 februari 2005 Sammanfattning Denna rapport beskriver tillvägagångssättet för att konstruera en antennförstärkare

Läs mer

Radioprojekt 2005 Dubbelbalanserad mixer och oscillator Philips SA 612

Radioprojekt 2005 Dubbelbalanserad mixer och oscillator Philips SA 612 Radioprojekt 2005 Dubbelbalanserad mixer och oscillator Philips SA 612 Handledare Göran Jönsson Grupp 7 Niklas Göransson e98ng Viktor Nilsson e01vn Abstract For this project we have choosen to work with

Läs mer

Rundradiomottagare Mikael Andersson Martin Erikson. Department of electroscience. ETI 041 Radioprojekt

Rundradiomottagare Mikael Andersson Martin Erikson. Department of electroscience. ETI 041 Radioprojekt Rundradiomottagare 2004-02-26 Mikael Andersson Martin Erikson Department of electroscience 0 ETI 041 Radioprojekt Sammanfattning Denna rapport behandlar konstruktion av en rundradiomottagare baserad på

Läs mer

Radioprojekt våren 2002 Antennförstärkare Jimmy Johansson e98 Fredrik Åhfeldt e98 Handledare: Göran Jönsson

Radioprojekt våren 2002 Antennförstärkare Jimmy Johansson e98 Fredrik Åhfeldt e98 Handledare: Göran Jönsson Radioprojekt våren 2002 Antennförstärkare av Jimmy Johansson e98 Fredrik Åhfeldt e98 Handledare: Göran Jönsson Referat Denna rapport beskriver tillvägagångssättet för design av en bredbandig antennförstärkare

Läs mer

Lågbrusig antennförstärkare för FM bandet

Lågbrusig antennförstärkare för FM bandet Lågbrusig antennförstärkare för FM bandet Radioprojekt Institutionen för elektrovetenskap Lunds tekniska högskola 5 mars 2004 Sammanfattning I denna rapport avhandlas hur en lågbrusig antennförstärkare

Läs mer

Projektrapport FM-Radiomottagare MHz Radioprojekt VT-2002

Projektrapport FM-Radiomottagare MHz Radioprojekt VT-2002 Projektrapport FM-Radiomottagare 88-108 MHz Radioprojekt VT-2002 En FM-radiomottare för rundradio, byggd kring en singelchip superhetrodynmottagare. 1 Inledning... 3 2 Blockuppbyggnad... 3 2.1 Filter 1...

Läs mer

Induktiv beröringsfri närvarogivare/detektor med oscillator, (Proximity switch)

Induktiv beröringsfri närvarogivare/detektor med oscillator, (Proximity switch) Induktiv beröringsfri närvarogivare/detektor med oscillator, (Proximity switch) Om spolar och resonanskretsar Pot Core Såväl motstånd som kondensatorer kan vi oftast betrakta som ideala, det vill säga

Läs mer

LÅGBRUSIG INGÅNGSFÖRSTÄRKARE

LÅGBRUSIG INGÅNGSFÖRSTÄRKARE 2013-05-14 Magnus Altgård, Annica Eriksson ETIN65 Radioprojekt 2013 Instutionen för Elektro- och Informationsteknik Lunds Tekniska Högskola Handledare: Göran Jönsson LÅGBRUSIG INGÅNGSFÖRSTÄRKARE Referat

Läs mer

Videoförstärkare med bipolära transistorer

Videoförstärkare med bipolära transistorer Videoförstärkare med bipolära transistorer IE1202 Analog elektronik - Joel Nilsson joelni at kth.se Innehåll i 1 Första försöket 1 1.1 Beräkningar....................................... 1 1.1.1 Dimensionering

Läs mer

Konstruktion av en enkel FM radiomottagare

Konstruktion av en enkel FM radiomottagare Radioprojekt 2003 Carl Siversson e99cs@efd.lth.se Institutionen för Elektrovetenskap 0708-204876 Lunds Tekniska Högskola 2003-02-27 Konstruktion av en enkel FM radiomottagare Referat I detta projekt konstrueras

Läs mer

TSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg

TSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg TSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg Version 0.3 Mikael Olofsson Kent Palmkvist Prakash Harikumar 18 mars 2014 Laborant Personnummer Datum Godkänd 1 1 Introduktion I denna laboration kommer ni

Läs mer

Laboration - Va xelstro mskretsar

Laboration - Va xelstro mskretsar Laboration - Va xelstro mskretsar 1 Introduktion och redovisning I denna laboration simuleras spänning och ström i enkla växelströmskretsar bestående av komponenter som motstånd, kondensator, och spole.

Läs mer

T1-modulen Lektionerna 19-21. Radioamatörkurs OH6AG - 2011

T1-modulen Lektionerna 19-21. Radioamatörkurs OH6AG - 2011 T1-modulen Lektionerna 19-21 Radioamatörkurs - 2011 Bearbetning och översättning: Thomas Anderssén, OH6NT, Tomas Tallkvist, OH6NVQ Original: Heikki Lahtivirta, OH2LH 1 Blockdiagram En apparats uppbyggnad

Läs mer

Självsvängande blandare med dual-gate FET

Självsvängande blandare med dual-gate FET Institutionen för Elektro- och Informationsteknik Självsvängande blandare med dual-gate FET för användning i mottagare för rundradiosändningar på 88-108MHz Radioprojekt våren 2009 Författare: Mikael Håkansson,

Läs mer

Laboration ( ELEKTRO

Laboration ( ELEKTRO UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker ohansson ohan Pålsson 21-2-16 Rev 1.1 $.7,9$),/7(5 Laboration ( ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer

Läs mer

Selektivt Ingångssteg

Selektivt Ingångssteg Institutionen för Elektrovetenskap Lunds Tekniska Högskola Lund, 5-- Radioprojekt ETI 4 Selektivt Ingångssteg för FM-bandet Markus Pålsson Niklas Persson Referat Att designa ingångssteget i en radiomottagare

Läs mer

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15. Exempeltentamen

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15. Exempeltentamen Lunds Tekniska Högskola, Institutionen för Elektro- och informationsteknik Ingenjörshögskolan, Campus Helsingborg Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15 Exempeltentamen Uppgifterna i tentamen ger

Läs mer

Metalldetektorn. Alla förluster (även virvelströmsförluster. metaller) sammanfattas av symbolen r! Järnföremål. även L!

Metalldetektorn. Alla förluster (även virvelströmsförluster. metaller) sammanfattas av symbolen r! Järnföremål. även L! Virvelströmsförluster Parallellresonansfrekvensen påverkas av spolens förluster. Så kan gömda skatter hittas! f Metalldetektorn 1 1 = 2π LC r L 0 2 Järnföremål påverkar magnetfältet och därmed även L!

Läs mer

Selektivt ingångssteg för FM-bandet Radioprojekt 2006 vid institutionen för Elektrovetenskap

Selektivt ingångssteg för FM-bandet Radioprojekt 2006 vid institutionen för Elektrovetenskap Selektivt ingångssteg för FM-bandet Radioprojekt 2006 vid institutionen för Elektrovetenskap Författare Carl Bryant E02 (830811-3979) Dan Jensen F01 (811005-2753) Referat Denna rapport beskriver och motiverar

Läs mer

Tentamen i Elektronik fk 5hp

Tentamen i Elektronik fk 5hp Tentamen i Elektronik fk 5hp Tid: kl 9.13. Måndagen den 16 Mars 29 Sal: Bingo Hjälpmedel: formelsamling elektronik (14 sidor), formelsamling ellära samt valfri räknare. Maxpoäng: 3 Betyg: 12p3:a, 18p4:a

Läs mer

Dual-gate MOSFET blandare för FM-mottagare

Dual-gate MOSFET blandare för FM-mottagare Dual-gate MOSFET blandare för FM-mottagare Radioprojekt Christian Lindholm Todorce Petkovski Februari 2003 Elektrovetenskap Abstract The goal with this project was to learn more about MOSFET mixers and

Läs mer

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen F1330 Ellära F/Ö1 F/Ö4 F/Ö F/Ö5 F/Ö3 Strömkretslära Mätinstrument Batterier ikströmsnät Tvåpolsatsen KK1 AB1 Mätning av U och F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK AB Tvåpol mät och sim F/Ö8

Läs mer

Tentamen i Elektronik för E, ESS010, 12 april 2010

Tentamen i Elektronik för E, ESS010, 12 april 2010 Tentamen i Elektronik för E, ESS00, april 00 Tillåtna hjälpmedel: Formelsamling i kretsteori v i v in i Spänningen v in och är kända. a) Bestäm i och i. b) Bestäm v. W lampa spänningsaggregat W lampa 0

Läs mer

Radioprojekt VT 2003 Fasbrusmätning på en kvadraturoscillator

Radioprojekt VT 2003 Fasbrusmätning på en kvadraturoscillator Radioprojekt VT 2003 Fasbrusmätning på en kvadraturoscillator Johan Wernehag & Sezgin Kadir Utfört vid Instutitionen för Elektrovetenskap Lunds tekniska högskola Abstract This project is part of a bigger

Läs mer

Optimalt ingångssteg för FM-radio

Optimalt ingångssteg för FM-radio Projektrapport vt-03 radioprojekt Elektrovetenskap, Lunds tekniska högskola Filip Jörgensen, e99fj Peter Jones, e99pjo Optimalt ingångssteg för FM-radio Denna rapport innehåller beskrivning av metodik

Läs mer

AKTIVA FILTER. Laboration E42 ELEKTRO. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Rev 1.0.

AKTIVA FILTER. Laboration E42 ELEKTRO. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Rev 1.0. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson 1999-09-03 Rev 1.0 AKTIVA FILTER Laboration E42 ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer

Läs mer

Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Ville Jalkanen mfl Laboration Tema OP. Analog elektronik för Elkraft 7.

Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Ville Jalkanen mfl Laboration Tema OP. Analog elektronik för Elkraft 7. Laboration Tema OP Analog elektronik för Elkraft 7.5 hp 1 Applikationer med operationsförstärkare Operationsförstärkaren är ett byggblock för analoga konstruktörer. Den går att använda för att förstärka

Läs mer

Laboration 1: Aktiva Filter ( tid: ca 4 tim)

Laboration 1: Aktiva Filter ( tid: ca 4 tim) 091129/Thomas Munther IDE-sektionen/Högskolan Halmstad Uppgift 1) Laboration 1: Aktiva Filter ( tid: ca 4 tim) Vi skall använda en krets UAF42AP. Det är är ett universellt aktivt filter som kan konfigureras

Läs mer

Filtrering av matningsspänningar för. känsliga analoga tillämpningar

Filtrering av matningsspänningar för. känsliga analoga tillämpningar 1-1 Filtrering av matningsspänningar för -5-6 -7-8 känsliga analoga tillämpningar SP Devices -9 215-2-25-1 1 4 1 5 1 6 1 7 1 8 1 Problemet Ibland behöver man en matningsspänning som har extra lite störningar

Läs mer

Förstärkning Large Signal Voltage Gain A VOL här uttryckt som 8.0 V/μV. Lägg märke till att förstärkningen är beroende av belastningsresistans.

Förstärkning Large Signal Voltage Gain A VOL här uttryckt som 8.0 V/μV. Lägg märke till att förstärkningen är beroende av belastningsresistans. Föreläsning 3 20071105 Lambda CEL205 Analoga System Genomgång av operationsförstärkarens egenskaper. Utdelat material: Några sidor ur datablad för LT1014 LT1013. Sidorna 1,2,3 och 8. Hela dokumentet (

Läs mer

LABORATION I TELEKOMMUNIKATION FREKVENSMODULERING. Med PLL

LABORATION I TELEKOMMUNIKATION FREKVENSMODULERING. Med PLL LABORATION I TELEKOMMUNIKATION FREKVENSMODULERING Med PLL Målsättning Att förstå principerna för faslåst slinga och kunna tillämpa det vid detektering av frekvensmodulerade signaler. Teori Kursbok, bilaga

Läs mer

Tentamen i Elektronik 5hp för E2/D2/Mek2

Tentamen i Elektronik 5hp för E2/D2/Mek2 Tentamen i Elektronik 5hp för E2/D2/Mek2 Tid: kl 9.13. Måndagen den 16 augusti 21 Sal: O125 Hjälpmedel: formelsamling elektronik, formelsamling ellära samt valfri räknare. Maxpoäng: 3 Betyg: 12p3:a, 18p4:a

Läs mer

TENTAMEN Elektronik för elkraft

TENTAMEN Elektronik för elkraft Umeå Universitet Tillämpad Fysik och Elektronik JH TENTAMEN Elektronik för elkraft HT 2012 Omtentamen 9/1 2013 Tillåtna hjälpmedel: Räknedosa. Lärobok (Analog elektronik, Bengt Molin) Labbar Tentamen består

Läs mer

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007.

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007. Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007. Uppgifterna i tentamen ger totalt

Läs mer

Digitala kretsars dynamiska egenskaper

Digitala kretsars dynamiska egenskaper dlab00a Digitala kretsars dynamiska egenskaper Namn Datum Handledarens sign. Laboration Varför denna laboration? Mycket digital elektronik arbetar med snabb dataöverföring och strömförsörjs genom batterier.

Läs mer

Tentamen i Elektronik för E (del 2), ESS010, 5 april 2013

Tentamen i Elektronik för E (del 2), ESS010, 5 april 2013 Tentamen i Elektronik för E (del ), ESS00, 5 april 03 Tillåtna hjälpmedel: Formelsamling i kretsteori. Spänningen mv och strömmen µa mäts upp på ingången till en linjär förstärkare. Tomgångsspänningen

Läs mer

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 21 oktober 2008 klockan 8:00 13:00

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 21 oktober 2008 klockan 8:00 13:00 Tentamen i Elektronik, ESS00, del den oktober 008 klockan 8:00 :00 Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS00, del den oktober 008 klockan 8:00 :00 Uppgifterna

Läs mer

Antennförstärkare. PMR-bandet. Anders Petersson, e99ape Ulf Axelsson, e99ua 28 februari Institutionen för Elektrovetenskap Radioprojekt

Antennförstärkare. PMR-bandet. Anders Petersson, e99ape Ulf Axelsson, e99ua 28 februari Institutionen för Elektrovetenskap Radioprojekt Anders Petersson, e99ape Ulf Axelsson, e99ua 28 februari 2005 Institutionen för Elektrovetenskap Radioprojekt Antennförstärkare PMR-bandet Sammanfattning I denna rapport beskrivs hur en antennförstärkare

Läs mer

Undersökning av logiknivåer (V I

Undersökning av logiknivåer (V I dlab002a Undersökning av logiknivåer (V I Namn Datum Handledarens sign. Laboration Varför denna laboration? Vid såväl konstruktion som felsökning och reparation av digitala kretskort är det viktigt att

Läs mer

Spolens reaktans och resonanskretsar

Spolens reaktans och resonanskretsar Ellab013A Spolens reaktans och resonanskretsar Namn Datum Handledarens sign Laboration Varför denna laboration? Avsikten med den här laborationen är att träna grundläggande analys- och mätteknik vid mätning

Läs mer

Signalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016

Signalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016 Signalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016 Signalbehandling, inledning Förstärkning o Varför förstärkning. o Modell för en förstärkare. Inresistans och utresistans o Modell för operationsförstärkaren

Läs mer

Ellära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent)

Ellära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent) Ellära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent) Labhäftet underskrivet av läraren gäller som kvitto för labben. Varje laborant måste ha ett eget labhäfte med ifyllda förberedelseuppgifter

Läs mer

TSTE24 Elektronik. Dagens föreläsning. Förstärkare Mark Vesterbacka. Förstärkarsteg. Småsignalberäkningar. Examinationsexempel s.

TSTE24 Elektronik. Dagens föreläsning. Förstärkare Mark Vesterbacka. Förstärkarsteg. Småsignalberäkningar. Examinationsexempel s. TST24 lektronik Förstärkare Mark Vesterbacka TST24 Förstärkare / Mark Vesterbacka 2017-04-24 s.2 Dagens föreläsning Förstärkarsteg Småsignalberäkningar xaminationsexempel TST24 Förstärkare / Mark Vesterbacka

Läs mer

Ingång Utgång - anslutningstyp Specifikationer Mätområde (1) AC (växelström) DC (likström) Spänning. ström 10 V AC 0.1 V AC

Ingång Utgång - anslutningstyp Specifikationer Mätområde (1) AC (växelström) DC (likström) Spänning. ström 10 V AC 0.1 V AC ATT VÄLJA RÄTT STRÖMTÅNG Genom att svara på dessa frågor kan du enkelt välja en tång för din applikation: 1- Är det en mätning av AC eller DC (DC tänger skrivs som AC/DC tänger eftersom de mäter båda marna).

Läs mer

Aktiv blandning med dual gate MOSFET

Aktiv blandning med dual gate MOSFET Aktiv blandning med dual gate MOSFET Ett radioprojekt vid instutitionen för elektrovetenskap, Lunds Tekniska Högskola Fredrik Thorsell och Sonny Strömberg 27/2 2004 Rapporten behandlar konstruktion av

Läs mer

Tentamen i Elektronik, ESS010, del1 4,5hp den 19 oktober 2007 klockan 8:00 13:00 För de som är inskrivna hösten 2007, E07

Tentamen i Elektronik, ESS010, del1 4,5hp den 19 oktober 2007 klockan 8:00 13:00 För de som är inskrivna hösten 2007, E07 Tentamen i Elektronik, ESS00, del 4,5hp den 9 oktober 007 klockan 8:00 :00 För de som är inskrivna hösten 007, E07 Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS00,

Läs mer

Strömförsörjning. Laboration i Elektronik 285. Laboration Produktionsanpassad Elektronik konstruktion

Strömförsörjning. Laboration i Elektronik 285. Laboration Produktionsanpassad Elektronik konstruktion UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Dan Weinehall PA Persson Redigerad av Johan Haake och Stig Esko Laboration Produktionsanpassad Elektronik konstruktion 20020820 Strömförsörjning Laboration

Läs mer

Svar till Hambley edition 6

Svar till Hambley edition 6 Svar till Hambley edition 6 Carl Gustafson, Bertil Larsson 2011-01-20, mod 2012-11-07, mod 13-11-19 1 Svar Kapitel 1 P1.21P a = 60 W P b = 60 W P c = 210 W Positiv: absorbed (=upptagen, förbrukad) och

Läs mer

Avkoppla rätt en kvantitativ undersökning av parasitinduktans hos olika layoutalternativ

Avkoppla rätt en kvantitativ undersökning av parasitinduktans hos olika layoutalternativ Avkoppla rätt en kvantitativ undersökning av parasitinduktans hos olika layoutalternativ Per Magnusson, Signal Processing Devices Sweden AB, per.magnusson@spdevices.com Gunnar Karlström, BK Services, gunnar@bkd.se

Läs mer

LTK010, vt 2017 Elektronik Laboration

LTK010, vt 2017 Elektronik Laboration Reviderad: 20 december 2016 av Jonas Enger jonas.enger@physics.gu.se Förberedelse: Du måste känna till följande Kirchoffs ström- och spänningslagar Ström- och spänningsriktig koppling vid resistansmätning

Läs mer

Tentamen i Elektronik för F, 2 juni 2005

Tentamen i Elektronik för F, 2 juni 2005 Tentamen i Elektronik för F, juni 005 Tid: 83 Tillåtna hjälpmedel: Formelsamling i kretsteori, miniräknare CEQ: Fyll i enkäten efter det att du lämnat in tentan. Det går bra att stanna kvar efter 3.00

Läs mer

Som byggsats finns denna i tre utförande: 1. Komponenter och etsat samt färdigborrat kretskort. 2. Låda och kontakter. 3. Färdigbyggd.

Som byggsats finns denna i tre utförande: 1. Komponenter och etsat samt färdigborrat kretskort. 2. Låda och kontakter. 3. Färdigbyggd. FMS-5 250mW FM-Sändare Denna FM-sändare har en audioingång och en trimpunkt. Den är vid leverans, som färdigbyggd, intrimmad för att arbeta på en frekvens precis ovanför 104MHz och en matningsspänning

Läs mer

Tentamen i Elektronik för E, 8 januari 2010

Tentamen i Elektronik för E, 8 januari 2010 Tentamen i Elektronik för E, 8 januari 200 Tillåtna hjälpmedel: Formelsamling i kretsteori Tvåpol C A I V Du har tillgång till en multimeter som kan ställas in som voltmeter eller amperemeter. Voltmeter

Läs mer

Poler och nollställen, motkoppling och loopstabilitet. Skrivet av: Hans Beijner 2003-07-27

Poler och nollställen, motkoppling och loopstabilitet. Skrivet av: Hans Beijner 2003-07-27 Poler och nollställen, motkoppling och loopstabilitet Skrivet av: Hans Beijner 003-07-7 Inledning All text i detta dokument är skyddad enligt lagen om Copyright och får ej användas, kopieras eller citeras

Läs mer

MOSFET:ens in- och utimpedanser. Småsignalsmodeller. Spänning- och strömstyrning. Stora signaler. MOSFET:ens högfrekvensegenskaper

MOSFET:ens in- och utimpedanser. Småsignalsmodeller. Spänning- och strömstyrning. Stora signaler. MOSFET:ens högfrekvensegenskaper FÖRELÄSNING 4 MOSFET:ens in och utimpedanser Småsignalsmodeller Spänning och strömstyrning Stora signaler MOSFET:ens högfrekvensegenskaper Per LarssonEdefors, Chalmers tekniska högskola EDA351 Kretselektronik

Läs mer

Elektronik 2017 EITA35

Elektronik 2017 EITA35 Elektronik 2017 EITA35 OP-Amp Komplex Återkoppling. Klippning. Maximal spänning/ström. Gain-bandwidthproduct. Offset. Slewrate Avkopplingskondensator Transistorer - MOSFETs Lab 4 Anmälan på hemsidan Projektnummer

Läs mer

PROJEKTLABORATION i Analog Elektronik.

PROJEKTLABORATION i Analog Elektronik. PROJEKTLABORATION i Analog Elektronik. Uppgiften i denna laboration är att konstruera en effektförstärkare med HIFIegenskaper för ljudåtergivning. Arbetet består av tre moment: 1. TEORI. 1. Teori 2. Simulering

Läs mer

Laboration II Elektronik

Laboration II Elektronik 817/Thomas Munther IDE-sektionen Halmstad Högskola Laboration II Elektronik Transistor- och diodkopplingar Switchande dioder, D1N4148 Zenerdiod, BZX55/C3V3, BZX55/C9V1 Lysdioder, Grön, Gul, Röd, Vit och

Läs mer

TENTAMEN Elektronik för elkraft HT

TENTAMEN Elektronik för elkraft HT Umeå Universitet Tillämpad Fysik och Elektronik UH TENTAMEN Elektronik för elkraft HT 2015-2015-10-30 Tillåtna hjälpmedel: Räknedosa. Lärobok (Analog elektronik, Bengt Molin) Laborationer Tentamen består

Läs mer

IE1206 Inbyggd Elektronik

IE1206 Inbyggd Elektronik E06 nbyggd Elektronik F F3 F4 F Ö Ö P-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare,,, P, serie och parallell KK AB Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchhoffs lagar Nodanalys Tvåpolsatsen

Läs mer

Radioprojekt, ETI041 Ingångssteg med högfrekvensselektivitet. Niklas Lindqvist Björn Nilsson Handledare Göran Jönsson

Radioprojekt, ETI041 Ingångssteg med högfrekvensselektivitet. Niklas Lindqvist Björn Nilsson Handledare Göran Jönsson Institutionen för Elektrovetenskap Lunds Tekniska Högskola Lund, 2006-03-01 Radioprojekt, ETI041 Ingångssteg med högfrekvensselektivitet Björn Nilsson 2006-03-01 Handledare Göran Jönsson Referat I kursen,

Läs mer

Effektförstärkare Klass B för 900 MHz

Effektförstärkare Klass B för 900 MHz Effektförstärkare Klass B för 900 MHz Radioprojekt 2004 Institutionen för Elektrovetenskap Lunds Tekniska Högskola Daniel Ottosén Anders Nelénius Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1 1 Abstract...2

Läs mer

Radioprojekt ETI041 Lokaloscillator för FM-bandet

Radioprojekt ETI041 Lokaloscillator för FM-bandet Institutionen för Elektrovetenskap Lunds tekniska högskola Radioprojekt ETI041 Lokaloscillator för FM-bandet Av: Mårten Olsson & Kenneth Frogner 23 februari 2006 Referat Arbetet syftar till att beskriva

Läs mer

5 OP-förstärkare och filter

5 OP-förstärkare och filter 5 OP-förstärkare och filter 5.1 KOMPARATORKOPPLINGAR 5.1.1 I kretsen nedan är en OP-förstärkare kopplad som en komparator utan återkoppling. Uref = 5 V, Um= 13 V. a) Rita utsignalen som funktion av insignalen

Läs mer

Experiment med schmittrigger

Experiment med schmittrigger dlab00a Experiment med schmittrigger Namn Datum Handledarens sign. Varför denna laboration? Schmittriggern är en mycket användbar koppling inom såväl analog- som digitaltekniken. Ofta används den för att

Läs mer

Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Umeå universitet. Agneta Bränberg TRANSISTORTEKNIK. Laboration.

Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Umeå universitet. Agneta Bränberg TRANSISTORTEKNIK. Laboration. Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Umeå universitet 2016-12-19 Agneta Bränberg Laboration TRANSISTORTEKNIK Analog II VT17 Målsättning: Denna laboration syftar till studenterna ska lära sig

Läs mer

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 18 oktober, 2010, kl

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 18 oktober, 2010, kl Institutionen för Elektro och informationsteknik, LTH Tentamen i Elektronik, ESS00, del den 8 oktober, 00, kl. 08.00.00 Ansvariga lärare: Anders Karlsson, tel. 40 89, 07 98 (kursexp. 90 0). arje uppgift

Läs mer

Ellära. Laboration 4 Mätning och simulering. Växelströmsnät.

Ellära. Laboration 4 Mätning och simulering. Växelströmsnät. Ellära. Laboration 4 Mätning och simulering. Växelströmsnät. Labhäftet underskrivet av läraren gäller som kvitto för labben. Varje laborant måste ha ett eget labhäfte med ifyllda förberedelseuppgifter

Läs mer

Tentamen i Elektronik för F, 13 januari 2006

Tentamen i Elektronik för F, 13 januari 2006 Tentamen i Elektronik för F, 3 januari 006 Tillåtna hjälpmedel: Formelsamling i kretsteori, miniräknare Du har fått tag på 6 st glödlampor från USA. Tre av dem visar 60 W och tre 40 W. Du skall nu koppla

Läs mer

Fasbrus Jens Koefoed SM7OVK

Fasbrus Jens Koefoed SM7OVK Fasbrus Jens Koefoed SM7OVK Med den här artikeln vill jag försöka förklara lite om fasbrus. Det blir inga teori-utläggningar utan där hänvisar jag till den litteratur som finns att tillgå i ämnet. Det

Läs mer

Hambley avsnitt

Hambley avsnitt Föreläsning 0 Hambley avsnitt 6.6.8 Filter [6.2, 6.5 6.8] Vid kommunikation används tidsharmoniska signaler. Dessa har ett visst frekvensband centrerad kring en bärfrekvens. Som exempel kan en sändare

Läs mer

Operationsförstärkare (OP-förstärkare) Kapitel , 8.5 (översiktligt), 15.5 (t.o.m. "The Schmitt Trigger )

Operationsförstärkare (OP-förstärkare) Kapitel , 8.5 (översiktligt), 15.5 (t.o.m. The Schmitt Trigger ) Operationsförstärkare (OP-förstärkare) Kapitel 8.1-8.2, 8.5 (öersiktligt), 15.5 (t.o.m. "The Schmitt Trigger ) Förstärkare Förstärkare Ofta handlar det om att förstärka en spänning men kan äen ara en ström

Läs mer

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar 9428 IDEsektionen Laboration 5 Växelströmsmätningar 1 Förberedelseuppgifter laboration 4 1. Antag att vi mäter spänningen över en okänd komponent resultatet blir u(t)= 3sin(ωt) [V]. Motsvarande ström är

Läs mer

Hambley avsnitt

Hambley avsnitt Föreläsning Hambley avsnitt 6.6.8 Filter [6.2, 6.5 6.8] Nästan all trådlös och trådbunden kommunikation är baserad på tidsharmoniska signaler. Signalerna utnyttjar ett frekvensband centrerad kring en bärfrekvens.

Läs mer

Moment 1 - Analog elektronik. Föreläsning 3 Transistorförstärkare

Moment 1 - Analog elektronik. Föreläsning 3 Transistorförstärkare Moment 1 - Analog elektronik Föreläsning 3 Transistorförstärkare Jan Thim 1 F3: Transistorförstärkare Innehåll: Introduktion GE-steget EF-steget GB-steget Flerstegsförstärkare Felsökning 2 1 Förstärkare

Läs mer

Radio. Innehåll ELEKTRONIK ESS010. Var används radio? Göran Jönsson

Radio. Innehåll ELEKTRONIK ESS010. Var används radio? Göran Jönsson ELEKTRONIK ESS010 Innehåll Radio Göran Jönsson Institutionen för Elektro- och informationsteknik Vad finns i etern? Hur lång räckvidd? Antennen Hur fungerar radion? Blockschema Modulation FM/AM Stereo

Läs mer

Bestäm uttrycken för följande spänningar/strömmar i kretsen, i termer av ( ) in a) Utspänningen vut b) Den totala strömmen i ( ) c) Strömmen () 2

Bestäm uttrycken för följande spänningar/strömmar i kretsen, i termer av ( ) in a) Utspänningen vut b) Den totala strömmen i ( ) c) Strömmen () 2 7 Elektriska kretsar Av: Lasse Alfredsson och Klas Nordberg 7- Nedan finns en krets med resistanser. Då kretsen ansluts till en annan elektrisk krets uppkommer spänningen vin ( t ) och strömmen ( ) Bestäm

Läs mer

Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar

Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar Förberedelseuppgifter: 1. Förklara vad som menas med logiskt sving. 2. Förklara vad som menas med störmarginal. 3. Förklara vad som menas med stegfördröjning.

Läs mer

Passiva filter. Laboration i Elektronik E151. Tillämpad fysik och elektronik UMEÅ UNIVERSITET Ulf Holmgren. Ej godkänd. Godkänd

Passiva filter. Laboration i Elektronik E151. Tillämpad fysik och elektronik UMEÅ UNIVERSITET Ulf Holmgren. Ej godkänd. Godkänd Tillämpad fysik och elektronik UMEÅ UNIVESITET Ulf Holmgren LABOATION Analog elektronik 961219 Passiva filter Laboration i Elektronik E151 Namn Namn Ej godkänd Datum Datum Godkänd Datum PASSIVA FILTE -

Läs mer

LabVIEW - Experimental Fysik B

LabVIEW - Experimental Fysik B LabVIEW - Robin Andersson Anton Lord robiand@student.chalmers.se antonlo@student.chalmers.se Januari 2014 Sammandrag Denna laboration går ut på att konstruera ett program i LabVIEW som kan på kommando

Läs mer

Laboration 4: Tidsplan, frekvensplan och impedanser. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum

Laboration 4: Tidsplan, frekvensplan och impedanser. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum Laboration 4: Tidsplan, frekvensplan och impedanser Decibel Ett relativt mått på effekt, med enheten [db]: Man kan också mäta absoluta värden genom att relatera till en referens: Impedans på ingång och

Läs mer

Elektroteknikens grunder Laboration 3. OP-förstärkare

Elektroteknikens grunder Laboration 3. OP-förstärkare Elektroteknikens grunder Laboration 3 OPförstärkare Elektroteknikens grunder Laboration 3 Mål Du ska i denna laboration studera tre olika användningsområden för OPförstärkare. Den ska användas som komparator,

Läs mer

TSTE93 Analog konstruktion

TSTE93 Analog konstruktion Applikationsområde Audio (hemmasystem) Relativt hög effekt (> 10 W, < 100W) per kanal TSTE93 Analog konstruktion Audiosystem konsert och liknande Effekter upp till 1 kw Högtalare Lågohmiga (4 ohm eller

Läs mer

TSTE05 Elektronik och mätteknik ISY-lab 3: Enkla förstärkarsteg

TSTE05 Elektronik och mätteknik ISY-lab 3: Enkla förstärkarsteg TSTE05 Elektronik och mätteknik ISY-lab 3: Enkla förstärkarsteg Mikael Olofsson Kent Palmkvist 30 november 2017 Laborant Personnummer Datum Godkänd 1 1 Introduktion I denna laboration kommer du att studera

Läs mer

T1-modulen Lektionerna Radioamatörkurs OH6AG Bearbetning och översättning: Thomas Anderssén, OH6NT Heikki Lahtivirta, OH2LH

T1-modulen Lektionerna Radioamatörkurs OH6AG Bearbetning och översättning: Thomas Anderssén, OH6NT Heikki Lahtivirta, OH2LH T1-modulen Lektionerna 13-15 Radioamatörkurs - 2011 Bearbetning och översättning: Thomas Anderssén, OH6NT Original: Heikki Lahtivirta, OH2LH 1 Spolar gör större motstånd ju högre strömmens frekvens är,

Läs mer

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 6 mars 2006 SVAR

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 6 mars 2006 SVAR Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 6 mars 2006 SVAR 1 Bandbredd anger maximal frekvens som oscilloskopet kan visa. Signaler nära denna

Läs mer

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 5 Operationsförstärkaren. Elektronik för D ETIA01

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 5 Operationsförstärkaren. Elektronik för D ETIA01 Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 5 Operationsförstärkaren Elektronik för D ETIA01 Johan Kåredal Anders J Johansson Lund April 2008 Laboration 5 Mål Efter laborationen vill vi att du ska: fått

Läs mer

IE1206 Inbyggd Elektronik

IE1206 Inbyggd Elektronik E6 nbyggd Elektronik F F3 F4 F Ö Ö P-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare,,, P, serie och parallell KK AB Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchhoffs lagar Nodanalys Tvåpolsatsen

Läs mer

Utredande uppgifter: I: Beskriv de fyra arbetsmoderna för en npn-transistor. II: Vad är orsaken till strömförstärkningen i normal mod?

Utredande uppgifter: I: Beskriv de fyra arbetsmoderna för en npn-transistor. II: Vad är orsaken till strömförstärkningen i normal mod? Komponentfysik Uppgifter Bipolärtransistor VT-15 Utredande uppgifter: I: Beskriv de fyra arbetsmoderna för en npn-transistor. II: Vad är orsaken till strömförstärkningen i normal mod? III: Definiera övergångsfrekvensen

Läs mer

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808. Lab 3 och Lab 4

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808. Lab 3 och Lab 4 Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Elektricitetslära och magnetism - 1FY808 Lab 3 och Lab 4 Ditt namn:... eftersom labhäften far runt i labsalen. 1 Laboration 3: Likström och

Läs mer

Laboration N o 1 TRANSISTORER

Laboration N o 1 TRANSISTORER Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Umeå universitet Patrik Eriksson 22/10 2004 Analog elektronik 2 Laboration N o 1 TRANSISTORER namn: datum: åtgärda: godkänd: Målsättning: Denna laboration

Läs mer

Grundläggande signalbehandling

Grundläggande signalbehandling Beskrivning av en enkel signal Sinussignal (Alla andra typer av signaler och ljud kan skapas genom att sätta samman sinussignaler med olika frekvens, Amplitud och fasvridning) Periodtid T y t U Amplitud

Läs mer

10 db effektförstärkare för GSM

10 db effektförstärkare för GSM Projektrapport i kursen Radioprojekt ETI 041, Institutionen för Elektrovetenskap vid Lunds Tekniska Högskola Magnus Ottosson, e00mo Ola Samuelsson, e00os Lund, 2004-02-27 10 db effektförstärkare för GSM

Läs mer

Moment 1 - Analog elektronik. Föreläsning 1 Transistorn del 1

Moment 1 - Analog elektronik. Föreläsning 1 Transistorn del 1 Moment 1 - Analog elektronik Föreläsning 1 Transistorn del 1 Jan Thim 1 F1: Transistorn del 1 Innehåll: Historia Funktion Karakteristikor och parametrar Transistorn som förstärkare Transistorn som switch

Läs mer