TEKNISKA RIKTLINJER FÖR ELKVALITET DEL 2: PLANERINGS- OCH EMISSIONSNIVÅER, MÄTMETODER OCH ANSVARSFÖRDELNING AVSEENDE ELKVALITET I STAMNÄTET
|
|
- Marianne Sandström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SvK4005, v3.3, VÅR BETECKNING TR06-02 DATUM TEKNISK RIKTLINJE UTGÅVA B TEKNISKA RIKTLINJER FÖR ELKVALITET DEL 2: PLANERINGS- OCH EMISSIONSNIVÅER, MÄTMETODER OCH ANSVARSFÖRDELNING AVSEENDE ELKVALITET I STAMNÄTET 1/15
2 Innehåll 1 INLEDNING PLANERINGS- OCH EMISSIONSNIVÅER, MÄTMETODER OCH ANSVARSFÖRDELNING Frekvens Långsamma spänningsvariationer, spänningsreglering och reaktiv effekt Mätmetoder Ansvarfördelning Snabba spänningsvariationer, ej flimmer Planerings- och emissionsnivåer Mätmetoder Ansvarsfördelning Kortvariga spänningssänkningar Planerings- och emissionsnivåer Mätmetoder Ansvarsfördelning Kortvariga spänningshöjningar Planerings- och emissionsnivåer Mätmetoder Ansvarsfördelning Kortvariga avbrott Planerings- och emissionsnivåer Mätmetoder Transienter Planerings- och emissionsnivåer Mätmetoder Ansvarsfördelning Flimmer Planerings- och emissionsnivåer Mätmetoder Ansvarsfördelning Vågformsdistorsion Strömövertoner Spänningsövertoner Ekvivalent psophometrisk ström /15
3 2.9.4 Diskreta mellantoner i ström Diskreta mellantoner i spänning Osymmetrier i trefassystem Planerings- och emissionsnivåer Mätmetoder Ansvarsfördelning DC-komponenter REFERENSER /15
4 1 INLEDNING Detta dokument behandlar planeringsnivåer och metoder för bestämning av lämpliga emissionsnivåer avseende elkvalitet i stamnätet. Dessutom diskuteras lämpliga ansvarsförhållanden. Elektromagnetisk kompatibilitet (EMC), eller elektromagnetisk förenlighet, behandlar den försämring av egenskaperna hos elektrisk och elektronisk utrustning som kan vara orsakad av störningar som är närvarande i den elektromagnetiska miljö i vilken utrustningen arbetar. Det finns två väsentliga krav för kompatibilitet, eller förenlighet: 1 Emissionen av störningar till den elektromagnetiska miljön måste hållas under en nivå som skulle kunna ge upphov till en oacceptabel försämring av egenskaperna hos den utrustning som arbetar i miljön. 2 All utrustning som arbetar i den elektromagnetiska miljön måste ha en tillräcklig immunitet mot störningar med de nivåer som förekommer i miljön. Gränser för emission och immunitet kan inte bestämmas oberoende av varandra. Ju effektivare störningarna behärskas, desto mindre är de immunitetskrav som måste ställas på utrustningen. På motsvarande sätt fordras det inte så hårda krav på en begränsning av störningarna om utrustningen har hög immunitet. Det krävs därför en koordinering av de nivåer som fastställs för emission och immunitet. Detta är syftet med de så kallade kompatibilitetsnivåerna. Svenska Kraftnät som ansvarar för stamnätet har en särskild roll ifråga om större laster och installationer i stamnätet. Vid bestämning av lämpliga emissionsnivåer för sådana installationer används ofta begreppet planeringsnivå. Planeringsnivåer är främst av betydelse i mellan- och högspännings-nät. Lågfrekventa ledningsbundna störningar flyter emellertid i båda riktningarna mellan lågspänningsnät och nät med högre spänningar. Vid koordineringen av emissionsnivåerna måste därför alla spänningsnivåer beaktas. Planeringsnivån är ett värde som beslutats av den organisation som ansvarar för planering och drift av elnätet i fråga och som används för att bestämma emissionsnivåer för större laster och installationer som skall anslutas till nätet. Planeringsnivån används som ett hjälpmedel för att så skäligt som möjligt fördela den börda som emissionsbegränsningen utgör. Planeringsnivån kan inte överstiga den så kallade kompatibilitetsnivån. Den är i allmänhet lägre, med en marginal som t.ex. beror på vilka störningsfenomen det är fråga om, på elnätets struktur och elektriska egenskaper, bakgrundsstörningarnas nivå, sannolikheten för resonans och 4/15
5 på belastningsprofil. Planeringsnivån är därför normalt specifik för varje plats i nätet. Även om planeringsnivån främst hänger samman med större utrustningar och installationer, måste hänsyn också tas till de många andra störningskällor som är anslutna, särskilt till de många lågeffektapparater som är anslutna till lågspänningsnätet. De planeringsnivåer som diskuteras i detta dokument är generella och avvikelser kan därför förekomma. Ett särdrag hos produkten el är att för vissa av dess egenskaper påverkas kvaliteten mer av användaren än av producenten eller leverantören. För att kunna upprätthålla en god elkvalitet är det därför viktigt att ansvarsfördelningen avseende elkvalitet tydligt definieras. För att kunna kontrollera de målgränser som angivits i TR06-01, samt uppfyllandet av för varje anläggning angivna emissionsnivåer krävs mätningar. För att mätningarna skall vara tillförlitliga, repeterbara och möjliga att jämföra mellan olika instrument krävs väldefinierade mätmetoder. 2 PLANERINGS- OCH EMISSIONSNIVÅER, MÄTMETODER OCH ANSVARSFÖRDELNING 2.1 Frekvens Svenska Kraftnät är huvudansvarig för att frekvensen håller sig inom stipulerade gränser. Detta gäller alla nät som är anslutna till stam-nätet. Spänningens frekvens och tidsavvikelse regleras inom ramen för samarbetet mellan de systemansvariga företagen inom Nordel. 2.2 Långsamma spänningsvariationer, spänningsreglering och reaktiv effekt Ägare av till stamnätet direkt ansluten anläggning skall i varje enskild in- eller utmatningspunkt mot stamnätet uppfylla för varje anläggning ställda krav avseende spänningsreglering och utbyte av reaktiv effekt. Kraven anges i anslutnings- och anläggningsavtal. Det reaktiva effektflödet mot stamnätet skall kunna regleras till noll Mvar i såväl hög- som låglastsituationer om ej annat överenskommits. 5/15
6 2.2.1 Mätmetoder Mätning av reaktiv effekt skall ske på uppspänningssidan av transformator ansluten till stamnätet. Mätmetoder för reaktiv effekt anges inte i detta dokument. Långsamma spänningsvariationer skall mätas enligt SS-EN [4]. Redovisningsresultatet skall baseras på 10-minuters värden. Resultatet skall som ett minimum redovisas i form av 95 %, 99 % och 100 % veckovärden samt följande index då spänningen ligger utanför angivna gränser; tidpunkt, antalet 10-minutersvärden utanför gränserna, högsta/lägsta värdet och medelvärdet Ansvarfördelning Svenska Kraftnät har ett övergripande ansvar för att aktuell spänningen håller sig inom angivna gränser. 2.3 Snabba spänningsvariationer, ej flimmer Planerings- och emissionsnivåer Planerings- och emissionsnivåer för snabba spänningsändringar i anslutningspunkter till stamnätet redovisas i Tabell 1 som relativa spänningsändringar för olika händelsefrekvenser vid normalkopplat nät. Här avses gränser för snabba relativa spänningsändringar som kan uppstå på grund av planerade snabba lastförändringar och som ej orsakats av åska, jordfel eller liknande händelser. Systemspänning kv Relativ spänningsändring ΔU/U (%) Händelsefrekvens f (ggr/tidsenhet) Anmärkning ΔU/U < 2 % Behandlas som flimmer 2 % < ΔU/U < 4 % f = 4 ggr/dygn 4 % < ΔU/U < 5 % f = 2 ggr/år (efter överenskommelse) 5 % < ΔU/U f = 0 ggr/år Tabell 1. Planerings- och emissionsnivåer för snabba spänningsändringar i anslutningspunkter till stamnätet. 6/15
7 Kvarvarande stationära spänningsändringar efter in- och urkoppling av såväl kondensatorbatterier som reaktorer skall vara maximalt 3 %. Spänningssänkningar större än 10 % av U c definieras som kortvariga spänningssänkningar, se avsnitt Mätmetoder Mätmetoder för stegvisa spänningsändringar beskrivs kort i SS-EN [4]. Denna beskrivning har ännu inte fått full acceptans och finns med i en informativ del av standarden Ansvarsfördelning Svenska Kraftnät ansvarar för att reaktorer, som i första hand är avsedda att kopplas två gånger per dygn, dimensioneras så att spänningssteg vid in- och urkoppling av dessa ej överstiger 3 %, dvs. reaktorernas reaktiva effekt får inte vara större än 3 % av kortslutningseffekten vid normalkopplat nät. För kondensatorbatterier gäller också att kvarvarande spänningsändring inte skall överstiga 3 % av aktuell spänning. I övrigt kan ansvarsfördelning för närvarande inte fastställas. 2.4 Kortvariga spänningssänkningar Planerings- och emissionsnivåer Förekomsten av kortvariga spänningssänkningar är så oförutsägbara att det inte är praktiskt möjligt att ange planerings- och/eller emissionsnivåer. Svenska Kraftnäts målsättning är ändå att försöka minimera antalet kortvariga spänningssänkningar Mätmetoder Kortvariga spänningssänkningar skall mätas enligt den mätmetod som anges i SS-EN [4]. I stamnätet skall en så kallad glidande referensspänning användas för att detektera och utvärdera kortvariga spänningssänkningar. Den s.k. triggnivån skall i stamnätet vara 10 %, dvs. en kortvarig spänningssänkning detekteras om den relativa spänningssänkningen i en eller flera faser är större än eller lika med 10 % under mer än 10 ms. Mätperiodens längd rekommenderas i standarden till minst ett år. Tyvärr får dock detta anses vara en alltför kort mätperiod för att erhålla godtagbar statistik över förekomsten av kortvariga spänningssänkningar. Resultatet skall, som ett minimum, redovisas i form av en s.k. dipptabell enligt rekommendationerna i IEC/TR [5]. Presentation kan också ske i form av följande för varje händelse: tidpunkt, kvarvarande spänning (lägsta fas eller för varje fas), varaktighet (längsta varaktighet eller för varje fas). 7/15
8 2.4.3 Ansvarsfördelning Ansvarsfördelning kan för närvarande inte fastställas, men Svenska Kraftnät liksom ansvariga för underliggande nät har ett ansvar att försöka begränsa antalet och varaktigheten hos kortvariga spänningssänkningar. 2.5 Kortvariga spänningshöjningar Planerings- och emissionsnivåer Förekomsten av kortvariga spänningshöjningar är liksom förekomsten av kortvariga spänningssänkningar så oförutsägbara att det inte är praktiskt möjligt att ange planerings- och/eller emissionsnivåer. Svenska Kraftnäts målsättning är att försöka minimera antalet kortvariga spänningshöjningar Mätmetoder Kortvariga spänningshöjningar skall mätas enligt den mätmetod som anges i SS-EN [4]. I stamnätet skall en så kallad glidande referensspänning användas för att detektera och utvärdera kortvariga spänningshöjningar. Den s.k. triggnivån skall i stamnätet vara 10 %, dvs. en kortvarig spänningshöjning detekteras om den relativa spänningshöjningen i en eller flera faser är större än eller lika med 10 % under mer än 10 ms. Mätperiodens längd rekommenderas i standarden till minst ett år. Tyvärr får dock detta anses vara en alltför kort mätperiod för att erhålla godtagbar statistik över förekomsten av kortvariga spänningshöjningar. Resultatet skall, som ett minimum, redovisas enligt samma princip som gäller för kortvariga spänningssänkningar Ansvarsfördelning Ansvarsfördelning kan, liksom för kortvariga spänningssänkningar, för närvarande inte fastställas, men Svenska Kraftnät liksom ansvariga för underliggande nät har ett ansvar att försöka begränsa antalet kortvariga spänningshöjningar. 2.6 Kortvariga avbrott Planerings- och emissionsnivåer Förekomsten av kortvariga avbrott är, liksom förekomsten av kortvariga spänningssänkningar/höjningar, så oförutsägbara att det inte är praktiskt möjligt att ange planerings- och/eller emissionsnivåer. Svenska Kraftnäts målsättning är att försöka minimera antalet kortvariga avbrott. 8/15
9 2.6.2 Mätmetoder Kortvariga avbrott skall mätas enligt den mätmetod som anges i SS-EN [4]. I stamnätet skall en så kallad glidande referensspänning användas för att detektera och utvärdera kortvariga avbrott. Den s.k. triggnivån skall i stamnätet vara 1 % av U c, dvs. ett kortvarigt avbrott detekteras om kvarvarande spänning är mindre än eller lika med 1 %. Mätperiodens längd rekommenderas i standarden till minst ett år. Tyvärr får dock detta anses vara en alltför kort mätperiod för att erhålla godtagbar statistik över förekomsten av kortvariga avbrott. Resultatet skall, som ett minimum, redovisas enligt samma princip som gäller för kortvariga spänningssänkningar. 2.7 Transienter Planerings- och emissionsnivåer Förekomsten av transienter är, liksom förekomsten av kortvariga spänningssänkningar/höjningar och avbrott, så oförutsägbara att det inte är praktiskt möjligt att ange planerings- och/eller emissions-nivåer. Svenska Kraftnäts målsättning är att försöka minimera antalet transienter Mätmetoder Någon standardiserad mätmetod för transienter finns i dagsläget inte. En beskrivning av och exempel på vilka parametrar som krävs för att detektera och karaktärisera transienter beskrivs kort i en informativ del i SS-EN [4]. Resultatet skall, som ett minimum, redovisas i form av en s.k. tidskurva för varje händelse Ansvarsfördelning Svenska Kraftnät har normalt ett ansvar mot underliggande nät. Viss försiktighet måste dock iakttas då impedansförhållanden i näten är avgörande för hur transienter fortplantas. Anläggningar i eller anslutna till stamnätet får ej ge upphov till transienter i stamnätet som inte kan begränsas av normala överspänningsskydd installerade i stamnätet eller i anslutna nät. Transienters amplitud kan begränsas med s.k. ventilavledare. 9/15
10 2.8 Flimmer Planerings- och emissionsnivåer Under varje period av en vecka skall 95 % av antalet P st- (korttidsvärde) och P lt-värden (långtidsvärde) vara mindre än eller lika med nedan angivna värden 1. P st.95 % < 1,0 P lt.95 % < 0,8 Det rekommenderas även att veckovärdena för P st.99 % och P lt.99 % inte överstiger 95 %- värdena med mer än 50 % 2. Större kunder som kan orsaka flimmer skall tilldelas emissions-nivåer. Metoder för tilldelning av emissionsnivåer för flimmer finns beskrivna i [1] och [2]. I stamnätet leder detta i de flesta fall till att hela utrymmet upp till ovan angivna planeringsnivåer kan tilldelas en kund Mätmetoder Flimmer skall mätas enligt SS-EN [4] och SS-EN inklusive tillägg. Mätperioden skall vara minst en vecka, inklusive ett veckoslut. Resultatet skall som ett minimum redovisas i form av 95 %, 99 % och 100 % veckovärden för P st och P lt. 95 %, 99 % och 100 % veckovärden är de värden som med 95 %, 99 % och 100 % sannolikhet inte överskrids under varje vecka under mätperioden. Om det under en mätperiod inträffat en kortvarig spänningssänkning och/eller höjning leder detta till höga P st och P lt värden. Om de tas med påverkar de 99 % och 100 % värdena. Om det under mätperioden registrerats en avvikelse från den glidande referens-spänningen med mer än 10 % (dvs. en kortvarig spänningssänkning och/eller spänningshöjning har registrerats) skall P st och P lt värdena för denna mätperiod flaggas Ansvarsfördelning Om en kund överskrider det flimmerutrymme som tilldelats denne, åligger det kunden att svara för/bekosta åtgärder så att flimmernivån reduceras till acceptabel nivå. 1 P st.95 % är det Pst-värde som med 95 % sannolikhet inte överskrids under mätperioden. På samma sätt för P lt.95 % 2 P st.99 % är det Pst-värde som med 99 % sannolikhet inte överskrids under mätperioden. På samma sätt för P lt.99 % 10/15
11 Temporära kortvariga överskridanden (gäller både enskild kund som orsakar flimmer och kunder tillsammans) kan tillåtas efter att separat avtal om detta tecknats. Enligt ovan skall större kunder som kan orsaka flimmer tilldelas emissionsnivåer enligt metoder beskrivna i [1] och [2]. Emissions-nivåerna skall baseras på angivna planeringsnivåer samt lokala förhållanden, och i diskussion med enskilda kunder. Andra flimmernivåer än de ovan angivna kan således avtalas för enskilda anslutningspunkter. 2.9 Vågformsdistorsion Strömövertoner Planerings- och emissionsnivåer Under varje period av en vecka skall 95 % av antalet 10-minuters värden för den relativa övertonshalten för varje enskild överton i strömmen vara mindre än eller lika med värdena i Tabell 2. Dessutom skall den totala relativa övertonshalten, THD ir, i strömmen (inklusive alla övertoner upp till och med den 50:e) vara mindre än eller lika med 5 %. Som bas vid beräkning av den relativa övertonshalten för varje enskild överton, samt för den totala relativa övertonshalten, i strömmen används referensströmmen I ref. För definition av referensströmmen, se TR Där flera parter ansluts i samma punkt är den relativa övertonshalten i Tabell 2 relaterad till abonnerad effekt för respektive part, dvs. för strömövertoner är emissionsnivåerna identiska med planeringsnivåerna. Systemspänning (kv) THD ir (%) Övertonshalt relativt I ref (%) N < 13 n > kv Tabell 2. Planerings- och emissionsnivåer för strömövertoner Mätmetoder Strömövertoner skall mätas enligt rekommendationerna i SS-EN [4]. Mätperioden skall vara minst en vecka, inklusive ett veckoslut. Resultat skall som ett minimum redovisas i form av 95 %, 99 % och 100 % veckovärden. 95 %, 99 % och 100 % veckovärdena är de värden som med 95 %, 99 % och 100 % sannolikhet inte överskrids under varje vecka under mätperioden. 11/15
12 Ansvarförhållanden Varje kund ansluten till stamnätet ansvarar normalt för att övertonerna i strömmen håller sig inom ovan angivna nivåer. Om en kund överskrider den emissionsnivå som tilldelats denne enligt ovan, åligger det kunden att svara för/bekosta åtgärder så att emissionsnivån reduceras till acceptabel nivå Spänningsövertoner Planerings- och emissionsnivåer Planerings- och emissionsnivåerna i detta dokument avser främst så kallade kvasistationära övertoner av mer eller mindre varaktigt slag. Under varje period av en vecka skall 95 % av antalet 10-minuters värden för den relativa övertonshalten för varje enskild överton i spänningen vara mindre än eller lika med värdena i Tabell 3. Dessutom skall den totala relativa övertonshalten hos spänningen, THD u, (inklusive alla övertoner upp till och med den 50:e) vara mindre än eller lika med 3 %. Som bas vid beräkning av den relativa övertonshalten för varje enskild överton, samt för den totala relativa övertonshalten, i spänningen används aktuell grundtonsspänning (50 Hz). Udda övertoner ej multiplar av 3 Udda övertoner multiplar av 3 Jämna övertoner Övertoner (n) Rel. övertonshalt (%) Övertoner (n) Rel. övertonshalt (%) Övertoner (n) Rel. övertonshalt(%) 5 7 2,0 3 2, , ,5 9 1,0 6 0, ,0 15 0,3 8 0, ,7 21 0,2 > 8 0,2 > 25 0,2+0,5x25/n > 21 0,2 Tabell 3. Planeringsnivåer för den relativa övertonshalten för varje enskild överton i spänningen. 12/15
13 Om strömövertonerna ligger under de i Tabell 2 ovan angivna värdena behövs normalt inte emissionsnivåer för spänningsövertoner tilldelas. Undantag kan finnas för större installationer. Om strömövertonerna ligger över de enligt avsnitt angivna värdena skall dock emissionsnivåer för spänningsövertoner tilldelas. Metoder för tilldelning av emissionsnivåer för övertoner finns beskrivna i [1] och [3]. Svenska Kraftnät ansvarar för tilldelning av emissionsnivåer. Före installation av större strömriktare som ansluts till stamnätet, eller förväntas påverka stamnätet, skall utredning om övertons-utbredning göras. Vid risk för resonansproblem skall samverkan mellan nätets och anläggningens övertonsimpedanser utredas Mätmetoder Övertoner i spänningen skall mätas enligt SS-EN [4]. Mätperioden skall vara minst en vecka, inklusive ett veckoslut. Resultatet skall som ett minimum redovisas i form av 95 %, 99 % och 100 % veckovärden. 95 %, 99 % och 100 % veckovärdena är de värden som med 95 %, 99 % och 100 % sannolikhet inte överskrids under varje vecka under mätperioden Ansvarsfördelning Svenska Kraftnät ansvarar normalt för att övertonerna i spänningen håller sig inom angivna målgränser enligt TR Om en kund överskrider den emissionsnivå i spänning eller ström som tilldelats denne enligt ovan angivna riktlinjer och metoder, åligger det kunden att svara för/bekosta åtgärder så att emissionsnivån reduceras till acceptabel nivå Ekvivalent psophometrisk ström Under varje period av en vecka skall 95 % av antalet 10-minuters värden för den psophometriska strömmen vara mindre än eller lika med målgränserna i Tabell 4. Den psophometriska strömmen skall beräknas från summan av de tre fasströmmarna. I ref (A) I pe (A) (1 + 0,01 I ref)/2 > Tabell 4. Planerings- och emissionsnivåer för ekvivalent psophometrisk ström. 13/15
14 Om uppmätta värden ligger nära de i Tabell 4 angivna värdena skall orsaken till detta utredas Diskreta mellantoner i ström Planerings- och emissionsnivåer för mellantoner i ström finns ej. Avseende mätmetoder och ansvarfördelning, se avsnitt och Diskreta mellantoner i spänning Planerings- och emissionsnivåer för mellantoner i spänning finns ej. Planeringsnivåerna för högre jämna spänningsövertoner är 0,2 % enligt ovan och kan användas som en generell planeringsnivå för diskreta mellantoner i spänningen tills dess att planeringsnivåer fastställts. Avseende mätmetoder och ansvarfördelning, se avsnitt och Osymmetrier i trefassystem Planerings- och emissionsnivåer Under varje period av en vecka skall 99 % av antalet 10-minuters värden för trefasspänningens osymmetri enligt SS-EN [4] vara mindre än eller lika med 1 % Mätmetoder Osymmetrin i spänningen skall mätas enligt enligt SS-EN [4]. Mätperioden skall vara minst en vecka, inklusive ett veckoslut. Resultatet skall som ett minimum redovisas i form av 95 %, 99 % och 100 % veckovärden. 95 %, 99 % och 100 % veckovärdena är de värden som med 95 %, 99 % och 100 % sannolikhet inte överskrids under varje vecka under mätperioden Ansvarsfördelning Svenska Kraftnät ansvarar, genom fullständigt skruvade kraftledningar, för att nätimpedanserna i stamnätet är tillräckligt symmetriska. Varje kund ansluten till stamnätet ansvarar för att uttagen ström är symmetrisk och därmed inte orsakar osymmetrier i spänningen DC-komponenter Planeringsnivåer för DC-komponenter finns ej. 14/15
15 3 REFERENSER [1] F. J. Sollerkvist. En metod för tilldelning av tillåtna elkvalitetsgränser. STRI RAP- PORT S98-170, , STRI AB. [2] IEC/TR Electromagnetic compatibility (EMC) Part 3: Limits Section 7: Assessment of emission limits for fluctuating loads in MV and HV power systems. [3] IEC/TR Electromagnetic compatibility (EMC) Part 3: Limits Section 6: Assessment of emission limits for distorting loads in MV and HV power systems. [4] SS-EN Elektromagnetisk kompatibilitet (EMC).Del 4-30: Mät- och provningsmetoder. Mätning av spänningsgodhet och elkvalitet. [5] IEC/TR Electromagnetic Compatibility (EMC) Part 2-8: Environment Voltage dips and short interruptions on public electric power supply systems with statistical measurement results. 15/15
TEKNISKA RIKTLINJER FÖR ELKVALITET DEL 1: SPÄNNINGENS EGENSKAPER I STAMNÄTET
SvK4005, v3.3, 2012-08-09 VÅR BETECKNING TR06-01 DATUM 2006-01-03 TEKNISK RIKTLINJE UTGÅVA B TEKNISKA RIKTLINJER FÖR ELKVALITET DEL 1: SPÄNNINGENS EGENSKAPER I STAMNÄTET 1/26 Innehåll 1 INLEDNING... 4
Läs merEnergimarknadsinspektionens författningssamling
Energimarknadsinspektionens författningssamling EIFS 2011:2 Utgivare: Göran Morén (chefsjurist) ISSN 2000-592X Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd om krav som ska vara uppfyllda för
Läs merEnergimarknadsinspektionens författningssamling
Energimarknadsinspektionens författningssamling Utgivare: Göran Morén (chefsjurist) ISSN 2000-592X Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd om krav som ska vara uppfyllda för att överföringen
Läs merHur mår din eldistribution och dina kondensatorer? Mätning, analys och underhåll för bättre elkvalitet
Hur mår din eldistribution och dina kondensatorer? Mätning, analys och underhåll för bättre elkvalitet Provad utrustning och analyserat nät ger säker och tillförlitlig elkvalitet En allt kraftfullare satsning
Läs merVäxelriktare SVENSKA KRAFTNÄT. TEKNISK RIKTLINJE 2014-08-14 TR02-09-6-1 utg 4 VAR BETECKNING TR02-09-6-1
SVENSKA KRAFTNÄT ENHET, VERKSAM HETSOMRÅDE NK, JCpntrollanläggning VAR BETECKNING TR02-09-6-1 DATUM SAMRAD 2014-08-14 APS,NS, DP TEKNISK RIKTLINJE tyira (pr* UTGÅVA 4 TD FASTSTÄLLD Växelriktare Uppdateringar
Läs merTitel: BORÅS ELNÄT ABs regler för anslutning av utrustning till elnätet
Dokumentägare: Dokumenttyp: Anvisning Publicerat datum: 2019-03-13 Dokumentid: David Håkansson ANV - 00129 Godkännare: Version: Stefan Claesson 5.0 Titel: BORÅS ELNÄT ABs regler för anslutning av utrustning
Läs merLS-omriktare SVENSKA KRAFTNÄT. TEKNISK RIKTLINJE TR utg 4 1/7 VÅR BETECKNING TR.O2-O9-6-2
SVENSKA KRAFTNÄT ENHET, VERKSAMHETSOMRÅDE NK, Kontcollänläggning VÅR BETECKNING TR.O2-O9-6-2 DATUM 2014-08-14 SAMRAD AFS. NS, DP /WA' tfsrf TEKNISK RIKTLINJE UTGAVA 4 FASTSTÄLLD TD? LS-omriktare 1/7 Uppdateringar
Läs merSVENSK STANDARD SS-EN 50160
SVENSK STANDARD SS-EN 50160 Fastställd Utgåva Sida Ansvarig kommitté 2008-04-28 3 1 (1+22) SEK TK 8 Copyright SEK. Reproduction in any form without permission is prohibited. Spänningens egenskaper i elnät
Läs merINSTALLERA SOLCELLSANLÄGGNINGAR
INSTALLERA SOLCELLSANLÄGGNINGAR ANSLUTNING SOLCELLSANLÄGGNING Vår anvisning för anslutning av solcellsanläggningar är ett komplement till Energiföretagens handbok Anslutning av elproduktion till lågspänningsnätet
Läs merElkvalitetsanalys från solcellsanläggning
TVE-F 17 7 juni Examensarbete 15 hp Juni 217 Elkvalitetsanalys från solcellsanläggning Felix Kåhrström Malin Malmberg Carl Sundström Abstract Elkvalitetsanalys från solcellsanläggning Felix Kåhrström,
Läs merAlla uppkopplingar görs med avslagen huvudbrytare på spänningskuben!!!!
101206/Thomas Munther IDE-sektionen Laboration 4 Elkraftsystem I Elkvalité och övertoner Målsättning: Utföra mätningar på olika laster för att mäta övertonshalten hos spänning och ström Få en insikt i
Läs merTENTAMEN Elmaskiner 2, 7,5 p
Umeå Universitet Tillämpad Fysik och Elektronik Per Hallberg Nils Lundgren Johan Pålsson Johan Haake TENTAMEN Elmaskiner 2, 7,5 p Onsdag 9 januari 2014 Kl 9.00-15.00 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare. Kurslitteratur
Läs merRevidering av EIFS 2013:2. Referensgruppsmöte 3 Definitioner
Revidering av EIFS 2013:2 Referensgruppsmöte 3 Definitioner Anslutningspunkt Det finns ingen särskild definition i nuvarande föreskrift för anslutningspunkt Ny definition Punkt till vilken en anläggning
Läs merShunt reaktorn Kompensering av den reaktiva effekten
Shunt reaktorn Kompensering av den reaktiva effekten Definition enligt IEC 60076 6:2007: En reaktor som är ansluten antingen fas till jord, fas till nollpunkten eller mellan faserna i ett kraftsystem för
Läs merFöretag Datum Dokumentid Utgåva E.ON Elnät Sverige AB 2009-11-23 NUT-091123-022 1. Organisation Ersätter tidigare dokument Giltighetstid Anläggning
Dokumentslag Sida TB Elkvalitetsmätning Företag Datum Dokumentid Utgåva E.ON Elnät Sverige AB 2009-11-23 NUT-091123-022 1 Organisation Ersätter tidigare dokument Giltighetstid Anläggning Skapat av Sekretessklass
Läs merPLANERINGSNIVÅER OCH STÖRUTRYMME
PLANERINGSNIVÅER OCH STÖRUTRYMME En studie i övertonshalt och kravställning på lågspänningsnätet PLANNING LEVELS AND SPACE FOR DISTURBANCES A study in harmonic distortion levels and making demands on the
Läs merTEKNISKA BESTÄMMELSER FÖR ELEKTRISK UTRUSTNING
Sid 1 (10) TEKNISKA BESTÄMMELSER FÖR ELEKTRISK UTRUSTNING Rubrik Beteckning Miljöspecifikation för normal driftmiljö TBE 101 Utgåva 7 (S) Innehåll 1 INLEDNING... 2 2 DEFINITIONER... 2 3 MILJÖFÖRHÅLLANDEN...
Läs merMÄTNING AV MARKPOTENTIALER i närheten av transformatorstationer och kraftledningar
MÄTNING AV MARKPOTENTIALER i närheten av transformatorstationer och kraftledningar 1 , stationer - Spänningstratt för jordtag 2 , stationer - Starkströmsmetoden V Strömmätledning G A Spänningsmätledning
Läs merFÖRSLAG PÅ KRAV FÖR FÖRBRUKNINGSENHETER /2484 FÖRKLARANDE DOKUMENT BOX SUNDBYBERG STUREGATAN 1, SUNDBYBERG
2018-11-30 2018/2484 FÖRKLARANDE DOKUMENT FÖRSLAG PÅ KRAV FÖR FÖRBRUKNINGSENHETER Förklarande dokument till Svenska kraftnäts krav för förbrukningsenheter i enlighet med artikel 28 och 29 i förordning
Läs merSystemdrifttillstånd grundläggande dimensionerings- och riskkoncept i ett mer flexibelt kraftsystem
2018-11-29 Systemdrifttillstånd grundläggande dimensionerings- och riskkoncept i ett mer flexibelt kraftsystem SvK1000, v5.0, 2018-08-01 BOX 1200 172 24 SUNDBYBERG STUREGATAN 1, SUNDBYBERG TEL: 010-475
Läs merMinskad livslängd av energieffektiv belysning på grund av höga nivåer av elektromagnetiska störningar
Minskad livslängd av energieffektiv belysning på grund av höga nivåer av elektromagnetiska störningar Martin Lundmark Institutionen för teknikvetenskap och matematik Luleå Tekniska Universitet 2 Livslängd
Läs merElkvalitet. v/ Marianne Kolstad. Arrangeras av Voltimum.se portalen för elproffs
Elkvalitet v/ Marianne Kolstad Agenda Vad är elkvalitet? Typiska problem som kan uppstå Vilka gränser anges i EN50160 standarden? Hva er elkvalitet? I grunden talar vi om SPÄNNINGS kvalitet. Definition:
Läs merKonsoliderad version av. Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) föreskrifter (STAFS 2006:7) om mätare för aktiv elenergi
Konsoliderad version av Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) föreskrifter (STAFS 2006:7) om mätare för aktiv elenergi (Rubriken har denna lydelse genom STAFS 2015:1.) Ändring införd:
Läs merEffekt och mätning av effekt
Effekt och mätning av effekt På senare tid har den begränsade tillgången av energikällor lett till ett ökat intresse för energifrågor. Ekonomi och effektivitet spelar numera en allt större roll inom el-industrin.
Läs merMätning av magnetiska växelfält: Kåbäcken 2013-03-14/20
reducerar magnetfält Mätning av magnetiska växelfält: Kåbäcken 2013-03-14/20 Projekt 11410 Uppdrag Att kartlägga lågfrekventa magnetfält från en kraftledning vid Kåbäcken, Partille. Uppdragsgivare Pär-Anders
Läs merFörslag till Avtal om nyttjande av Stamnätet 2019
2018-05-31 2018/1349 NYTTJANDEAVTAL Förslag till Avtal om nyttjande av Stamnätet 2019 1/6 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Nyttjande... 3 3 Abonnemangspunkt... 3 4 Avgifter... 3 5 Årsvisa abonnemang... 3 6
Läs mer4-stegs jordströmsskydd
SVENSKA z. KRAFTNÄT ENHET, VERKSAMHETSOMRÅDE NK, Kontrollanläggning VAR BETECKNING TR02-05-2-3 DATUM 2013-12-10 SAMRAD AS.AN..DK TEKNISK RIKTLINJE UTGÅVA 4 FASTSTÄLLD TI 4-stegs jordströmsskydd 1/7 Uppdateringar
Läs merEMC, elkvalitet och elmiljö
EMC, elkvalitet och elmiljö guide för elanvändare och allmänt sakkunniga inom elområdet Denna guide har sammanställts av: Sven-Erik Berglund, SEB-Elkonsult & John Åkerlund, Avbrottsfria Kraftnät UPN AB
Läs merHogre spanningar har inforts 130 kv 220 kv 1936 i Sverige och varlden 380 kv 1952 i Sverige och varlden
Hogre spanningar har inforts 130 kv 220 kv 1936 i Sverige och varlden 380 kv 1952 i Sverige och varlden Justera spanningarna 380 kv blir 400 kv blir 410 kv Coronaförlusten kan uppgå till 1 kw per 10 meter.
Läs merEMC problematik och el-kvalitet i elkraftnät
School of Mathematics and Systems Engineering Reports from MSI - Rapporter från MSI EMC problematik och el-kvalitet i elkraftnät Sugulle, Abdirashiid Apr 2006 MSI Report 06039 Växjö University ISSN 1650-2647
Läs merRiktlinjer och tillverkardeklaration Elektromagnetiska emissioner & immunitet
Riktlinjer och tillverkardeklaration Elektromagnetiska emissioner & immunitet Svenska Sidan AirSense 10 AirCurve 10 1-3 S9 Serie 4-6 Stellar 7-9 ApneaLink ApneaLink Plus ApneaLink Air 10-12 S8 y S8 Serie
Läs merA156TG Elkrafttekniska beräkningar och elkvalitet. 7,5 högskolepoäng. Lycka till!
A156TG Elkrafttekniska beräkningar och elkvalitet 7,5 högskolepoäng Provmoment: Skriftlig tentamen Ladokkod: A135TG Tentamen ges för: Energiingenjörsprogrammet Åk3 Tentamenskod: Tentamensdatum: 2018-01-11
Läs merRAPPORT Ystad Stationshus RB DP, Ystad Magnetfältsmätning 2012-08-17
RAPPORT Ystad Stationshus RB DP, Ystad 2012-08-17 Upprättad av: Jimmy Bengtsson Granskad av: Mats Andersson Godkänd av: Mats Löfgren http://ams.se.wspgroup.com/projects/10166041/document/rapport//ra pport-.doc
Läs merSamtidig visning av alla storheter på 3-fas elnät
Samtidig visning av alla storheter på 3-fas elnät Med nätanalysatorerna från Qualistar+ serien visas samtliga parametrar på tre-fas elnätet på en färgskärm. idsbaserad visning Qualistar+ visar insignalerna
Läs merBestämning av överföringskapacitet
1 (5) Bestämning av överföringskapacitet 1 Överföringskapaciteterna i det finländska kraftsystemet Fingrid låter elmarknaden disponera all överföringskapacitet som är möjlig utan att riskera kraftsystemets
Läs merElkvalitet och störningar i samband med laddning av kommunens elbussar på laddningsplatserna Röbäck och Carlshöjd
Elkvalitet och störningar i samband med laddning av kommunens elbussar på laddningsplatserna Röbäck och Carlshöjd Power quality and distortions concerning charging of electrical buses at the charging stations
Läs merHandbok för tillämpning av föreskrifterna om leveranskvalitet EIFS:2011:2
Handbok för tillämpning av föreskrifterna om leveranskvalitet EIFS:2011:2 Boken behandlar tillämpningar och förklaringar avseende Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd om krav som ska
Läs merFelsökning. jordfelsbrytare löser ut Postad av Marcus - 22 feb :03
Felsökning. jordfelsbrytare löser ut Postad av Marcus - 22 feb 2016 21:03 Hej Vi har fått ett el bekymmer i vårt nya hus. Bravida försöker lösa problemet. Tänkte höra med er om du har stött på något liknande
Läs merElkvalitet och elkvalitetsmätningar
2015-06-30 Elkvalitet och elkvalitetsmätningar Niklas Scherman Oscar Axelsson EXAMENSARBETE Högskoletekniker med inriktning mot elkraft Institutionen för ingenjörsvetenskap hjk EXAMENSARBETE Elkvalitet
Läs merNär det blir fel. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation
När det blir fel Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation Innehåll Normaldrift MW-balans och frekvensreglering Spänningsreglering Felfall Spänningskvalitet Elräkningen Lunds universitet/lth/bme/iea
Läs merIngmar Leisse Nysäter-klustret. Ett nytt sätt att reglera reaktiv effekt
Ingmar Leisse 2017-05-18 Nysäter-klustret Ett nytt sätt att reglera reaktiv effekt Översikt 1. Introduktion 2. Nysäter-klustret 3. Reaktiv effekt i elnätet 4. Alternativ för Nysäter-klustret 5. Implementering
Läs merEnergimarknadsinspektionens författningssamling
Energimarknadsinspektionens författningssamling Utgivare: Göran Morén ISSN 2000-592X Energimarknadsinspektionens föreskrifter om fastställande av generellt tillämpliga krav för nätanslutning av generatorer;
Läs merAnslutning Från förfrågan till färdig anläggning
Anslutning Från förfrågan till färdig anläggning Agenda Information Var kan man läsa om småskalig produktion Var kan man vända sig för frågor Vilka krav ställs Ansluta produktion Föranmälan - Vad ska bifogas
Läs merOvervakningsutrustningar
SVENSKA KRAFTNÄT ENHET, VERKSAMHETSOMRÅDE NK, KontroHanläggning VÅR BETECKNING TR02-09-4 DATUM 2014-08-14 SAMRÅD AFS W TEKNISK RIKTLINJE UTGÅVA 5 FASTSTÄLLD TD Overvakningsutrustningar Uppdateringar Utgåva
Läs merTEKNISKA KRAV VID ANSLUTNING AV VINDKRAFTVERK TILL 10/ 20/ 30 KV NÄTET
Teknisk specifikation rev 6 1 (5) TEKNISKA KRAV VID ANSLUTNING AV VINDKRAFTVERK TILL 10/ 20/ 30 KV NÄTET 1 ALLMÄNT 1.1 Definitioner För denna specifikation är följande definitioner tillämpliga: Nätägare
Läs merMätning och analys av elkvalité
Examensrapport, IDE-sektionen, Högskolan i Halmstad, januari 2012 Mätning och analys av elkvalité Högskoleingenjörsuppsats på Elektroingenjörsprogrammet Jonas Karlsson & Martin Davidsson School of Information
Läs merLedningsskyddssystem för stamnätet
SVENSKA ^ KRAFTNÄT ENHET, VERKSAMHETSOMRÅDE NK, Koirörollanläggningar VAR BETECKNING TR02-05-2-1 DATUM SAMRAD AN,AS,AT TEKNISK RIKTLINJE zctm /rfrhf & UTGÅVA 5 TD FASTSTÄLLD Ledningsskyddssystem för stamnätet
Läs mer- TRYGG OCH STÖRNINGSFRI EL
- TRYGG OCH STÖRNINGSFRI EL Installation av småskaliga anläggningar för Vind- och solel. Vind- och solel Intresset för småskaliga anläggningar för vind och solel ökar. För att underlätta för dig som elinstallatör
Läs merElforsk seminarium Ersätta och bygga nya reaktorer
Elforsk seminarium 2010-01-21 Ersätta och bygga nya reaktorer Begränsningar och behov från ett elnätsperspektiv Sture Larsson Teknisk direktör, stf generaldirektör Svenska Kraftnät 2 Svenska Kraftnäts
Läs merErsättning för inmatad el vid produktionsanläggningar anslutna till lokalnät. Fortum Distribution AB, prisområde VÄSTKUSTEN
Ersättning för inmatad el vid produktionsanläggningar anslutna till lokalnät Fortum Distribution AB, prisområde VÄSTKUSTEN Gäller fr.o.m. 2014-01-01 t.o.m. 2014-12-31. Inmatning där överliggande nät har
Läs merVem ansvarar för integrering av vindkraften? - Nätägarens roll
Vem ansvarar för integrering av vindkraften? - Nätägarens roll Regional Network/Network investigation 2008-02-01 1 Innehåll Vindkraftsläget på Fortum Elnätföretagets roll: stegen i en anslutningsprocess
Läs merDefinitionerna i tabell 1 utgör grunden för de begrepp, som kommer till användning i denna standard.
1 1 (7) Grupp A26 MILJÖPROVNING AV AMMUNITION PROVNING AV SYSTEM INNEHÅLLANDE ELEKTRISKA TÄNDARE ORIENTERING Denna standard definierar hotbild, provningsmetoder och utvärdering vid provning av elektrisk
Läs merSynkrongeneratorn och trefas
Synkrongeneratorn och trefas R 1 S N u R 0.8 0.6 ω m T 0.4 0.2 u S 0-0.2-0.4 T S S -0.6 u T -0.8-1 0 0.005 0.01 0.015 0. R Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Trefasspänning
Läs merFlexibel lösning för elkvalitetsproblem. Ensto Voltage Booster Get boosted!
Flexibel lösning för elkvalitetsproblem Ensto Voltage Booster Get boosted! Power quality by Ensto Vad kan Voltage Boostern göra för dig? Ensto, leverantör av lösningar för eldistribution, har tagit ett
Läs merTentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15. Exempeltentamen
Lunds Tekniska Högskola, Institutionen för Elektro- och informationsteknik Ingenjörshögskolan, Campus Helsingborg Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15 Exempeltentamen Uppgifterna i tentamen ger
Läs merKortslutningsströmmar i lågspänningsnät Detta är ett nedkortat utdrag ur kursdokumentation.
1(7) Kortslutningsströmmar i lågspänningsnät Detta är ett nedkortat utdrag ur kursdokumentation. Enligt punkt 434.1 i SS 4364000 ska kortslutningsströmmen bestämmas i varje punkt så erfordras. Bestämningen
Läs merMätvärdesomvandlare. Tl/EN!: >KÄ KRAFTNÄT. TEKNISK RIKTLINJE TR utg 6. ENHET, VERKSAMHETSOMRÅDE NK, Kontrollanläggningar yi\
Tl/EN!: >KÄ KRAFTNÄT ENHET, VERKSAMHETSOMRÅDE NK, Kontrollanläggningar yi\ BETECKNING/DNR TR02-07-01 DATUM SAMRÅD Mätvärdesomvandlare SvK4005. v5.0. 2013-08-01 2 (6) Uppdateringar Utgåva Ändringsnot Datum
Läs merANSLUTNING AV MIKROPRODUKTION
ANSLUTNING AV MIKROPRODUKTION VAD ÄR MIKROPRODUKTION? Att vara mikroproducent innebär att en person har en egen småskalig elproduktion, genom exempelvis solceller på hustaket eller ett mindre vindkraftverk.
Läs merVardag och när det blir fel. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation
Vardag och när det blir fel Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation Innehåll Normaldrift MW-balans och frekvensreglering Spänningsreglering Felfall Spänningskvalitet Elräkningen Lunds
Läs merElkvalitetsutredning vid ett kartongoch massabruk
Elkvalitetsutredning vid ett kartongoch massabruk Quality investigation regarding electricity at a board and pulp mill Niklas Granberg EL1615 Examensarbete, 15 hp Högskoleingenjörsprogrammet i elkraftteknik
Läs merLaboration 4: Tidsplan, frekvensplan och impedanser. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Laboration 4: Tidsplan, frekvensplan och impedanser Decibel Ett relativt mått på effekt, med enheten [db]: Man kan också mäta absoluta värden genom att relatera till en referens: Impedans på ingång och
Läs mermetrum SPQ/SPQx Portabla energi & elkvalitetsmätinstrument (klassa)
metrum SPQ/SPQx Portabla energi & elkvalitetsmätinstrument (klassa) Användarvänliga för mätning i t.ex. leveranspunkter, fasadmätarskåp och industrimiljöer Metrums portabla mätinstrument De portabla Metrum
Läs merELLÄRA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ELLÄRA Ämnet ellära behandlar lik- och enfasväxelströmskretsar samt trefassystem med belastningar av olika slag. Det behandlar också ledningsburna störningar och säkerhetsfrågor. Ämnets syfte Undervisningen
Läs merEXAMENSARBETE. Elkvalitet Undersökning av spänningsgodhet i Götene EDF:s distributionsområde. Fredrik Olsson
2002:E023 EXAMENSARBETE Elkvalitet Fredrik Olsson 2003-01-07 Högskolan Trollhättan-Uddevalla Institutionen för Teknik Box 957, 461 29 Trollhättan Tel: 0520-47 50 00 Fax: 0520-47 50 99 EXAMENSARBETE Elkvalitet
Läs merEMC, elkvalitet och elmiljö. guide för elanvändare och allmänt sakkunniga inom elområdet
EMC, elkvalitet och elmiljö guide för elanvändare och allmänt sakkunniga inom elområdet Ny version januari 2007 Denna guide har sammanställts av: Sven-Erik Berglund, SEB-Elkonsult & John Åkerlund, Avbrottsfria
Läs merMÄTVÄRDESOMVANDLARE. TEKNISK RIKTLINJE TR utg D 1/7. NK, Kontrollanläggning NK TEKNISK RIKTLINJE UTGÅVA D
SvK4005, v3.3, 2012-08-09 ENHET, VERKSAMHETSOMRÅDE NK, Kontrollanläggning VÅR BETECKNING TR02-07-1 DATUM SAMRÅD 2010-01-20 NK TEKNISK RIKTLINJE UTGÅVA D MÄTVÄRDESOMVANDLARE 1/7 Uppdateringar Utgåva Ändringsnot
Läs merStrömmätning på riktigt
Strömmätning på riktigt RMS TRMS Kategorier Strömmätning på riktigt Strömmätning på riktigt Kan vi använda vilket instrument som helst för att få ett korrekt värde vid strömmätning? När visar instrumentet
Läs merTentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET
Lars-Erik Cederlöf Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 2012-03-27 Del Tentamen omfattar 33 poäng. För godkänd tentamen krävs 16 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedosa
Läs merRAPPORT. Kv. Kronan 8, Klippan Magnetfältsmätning. 2012-05-28 Reviderad. Upprättad av: Mats Löfgren Granskad av: Bengt-Åke Åkesson
RAPPORT 2012-05-28 Reviderad Upprättad av: Mats Löfgren Granskad av: Bengt-Åke Åkesson Dokument/Rapport-Kv. Kronan, Klippan-.doc RAPPORT Kund Bygg Fast Projekt AB Joakim Lindahl Grynbodgatan 14 211 33
Läs mer'(),1,7,21(5 För generella definitioner se TBE 100 och KBE 100.
Sid 1 (6) 7(.1,6.$%(67b00(/6(5)g5(/(.75,6.8758671,1* Rubrik Dokument.UDIWHOHNWURQLN 7%( Utgåva 4 (S),QQHKnOO 1 ALLMÄNT...2 2 DEFINITIONER...2 3 GENERELLA PRODUKTKRAV...3 3.1 Standardisering...3 3.2 Övriga
Läs merHBZ montageanvisning (1/5)
HBZ montageanvisning (1/5) Säkerhetsupplysningar Montering av fästkrok Bryt inkommande spänning innan installationen påbörjas. Anslutande ledningar måste vara spänningslösa vid installationen. Kontrollera
Läs merRisk för personskada vid fel i elanläggningar
Risk för personskada vid fel i elanläggningar TSN Seminarium 2018-11-07 Elektriska krav på elanläggning > Elanläggning skall vara så utförd att vid fel på anläggningen otillåtna spänningar i utsatta delar
Läs merEMC-problem vid motorinstallationer? Några enkla regler. Komponenter för automation. Nordela V04.10
EMC-problem vid motorinstallationer? Några enkla regler. Komponenter för automation Vid installation av elektriska motorer bör nedan angivna regler följas. Detta för att minimera de problem som kan uppstå
Läs merStatens strålskyddsinstituts författningssamling
Statens strålskyddsinstituts författningssamling ISSN 03475468 Statens strålskyddsinstituts allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält; SSI FS 00:3 Sakbeteckning
Läs mer/588 FÖRKLARANDE DOKUMENT FÖRSLAG PÅ KRAV FÖR DATAUTBYTE
SVM 2019-04-05 2018/588 FÖRKLARANDE DOKUMENT FÖRSLAG PÅ KRAV FÖR DATAUTBYTE Förklarande dokument till Svenska kraftnäts krav för datautbyte i enlighet med artikel 40.5 i förordning (EU) 2017/1485 om fastställande
Läs merINSTALLERA SOLCELLSANLÄGGNINGAR
INSTALLERA SOLCELLSANLÄGGNINGAR ANSLUTNING SOLCELLSANLÄGGNING Vår anvisning av anslutning av solcellsanläggningar är ett komplement till Svensk Energis handbok för Anslutning av mikroproduktion till konsumentanläggningar
Läs merRAPPORT. Barkåkra 55:1 Magnetfältsmätning / Upprättad av: Jimmy Bengtsson Granskad av: Mats Andersson Godkänd av: Mats Löfgren
RAPPORT Barkåkra 55:1 2016-05-10/2016-05-17 Upprättad av: Jimmy Bengtsson Granskad av: Mats Andersson Godkänd av: Mats Löfgren RAPPORT Barkåkra 55:1 El- och Kund PEAB Bostad Att. Ola Magnusson Box 334
Läs merElektriska Drivsystem Laboration 4 FREKVENSOMRIKTARE
Elektriska Drivsystem Laboration 4 FREKVENSOMRIKTARE Laborant: Datum: Medlaborant: Godkänd: Teori: Alfredsson, Elkraft, Kap 5 Förberedelseuppgifter Asynkronmotorn vi skall köra har märkdata 1,1 kw, 1410
Läs merVem bär ansvaret för elnätet?
Vem bär ansvaret för elnätet? Roger Husblad, avdelningschef Energimarknadsinspektionen roger.husblad@ei.se www.ei.se Seminarium 2011-11-10 Vad är en nätkoncession? Nätkoncession: Tillstånd att bygga och
Läs mer2 Magnetfält vid kraftledningar
> l\\ ' /, Mi Generaldirektören Strålsäkerhetsmyndigheten 17116 Stockholm stralsakerhetsniyndiglieten@ssm.se 2013 04 05 2013/391 YTTRANDE Information om magnetfältsnivåer under la-aftledningar (SSM2013
Läs merLNB727, Transformatorn. Jimmy Ehnberg, Examinator Avd. för Elkraftteknik Inst. för Elektroteknik
LNB727, Transformatorn Jimmy Ehnberg, Examinator Avd. för Elkraftteknik Inst. för Elektroteknik Innehåll Vad är en transformator och varför behövs den Magnetisk koppling Kopplingsfaktor Ideal transformatorn
Läs merEtt lika robust elsystem i framtiden? Svenska kraftnäts syn. Energikommissionen
Ett lika robust elsystem i framtiden? Svenska kraftnäts syn Energikommissionen 2015-12-07 2 Elsystemets utveckling > Elsystemet är inne i en mycket stor omställningsprocess > Planerbar produktion ersätts
Läs merSpänningskvalitet. i lagstiftning och myndighetstillsyn. E l s ä k e r h e t s v e r k e t s r a p p o r t 2 0 0 9
Spänningskvalitet i lagstiftning och myndighetstillsyn E l s ä k e r h e t s v e r k e t s r a p p o r t 2 0 0 9 Dnr 09EV774 Spänningskvalitet i lagstiftning och myndighetstillsyn I regleringsbrevet för
Läs merMikroproduktion. Anslutning av mikroproduktion. Definitioner. Anslutningsavgift. Nätavgift
Mikroproduktion Anslutning av mikroproduktion Tillstånd måste inhämtas hos Umeå Energi Elnät AB för all nyanslutning av småskalig produktion. Detta regleras enlig ellagen och de allmänna avtalsvillkoren
Läs merAnslutning av mikroproduktion till konsumtionsanläggningar MIKRO
EN RAPPORT FRÅN SVENSK ENERGI Anslutning av mikroproduktion till konsumtionsanläggningar MIKRO Augusti 2014. Utgåva 2 Innehåll 2 1 Inledning 3 2 Regelverk, standarder och branschpraxis 3 2.1 Ellagen 4
Läs merSå, finns det någon som generellt känner till något om vilken typ av utrustning som kan tänkas spotta ut mycket av denna ordning?
9:e övertonen Postad av Michell Andersson - 08 mar 2016 13:04 Har på förekommen anledning fått skäl att söka efter specifika utrustningar som kan tänkas generera spänningsövertoner av 9:e ordningen. Har
Läs merAffärsverket svenska kraftnäts författningssamling
Affärsverket svenska kraftnäts författningssamling Utgivare: chefsjurist Bertil Persson, Svenska Kraftnät, Box 526, 162 15 Vällingby ISSN 1402-9049 Kraftnät Affärsverket svenska kraftnäts föreskrifter
Läs merStrålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987
Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 0000987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 0000987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering
Läs merTUNBERGSSKOLAN SVARVEN 5, SOLLENTUNA MAGNETFÄLTSMÄTNING 1(7) STOCKHOLM ÅF-INFRASTRUCTURE AB Frösundaleden 2 A STOCKHOLM
1(7) TUNBERGSSKOLAN SVARVEN 5, SOLLENTUNA MAGNETFÄLTSMÄTNING STOCKHOLM 2013-04-07 ÅF-INFRASTRUCTURE AB Frösundaleden 2 A 169 99 STOCKHOLM Bo Juslin Tfn 010-505 14 61 MAGNETFÄLTSMÄTNING Innehållsförteckning
Läs merStatens energimyndighets författningssamling
Statens energimyndighets författningssamling Utgivare: Fredrik Selander (verksjurist) ISSN 1650-7703 Statens energimyndighets föreskrifter om mätning och rapportering av överförd el i särskilda fall beslutade
Läs merDC nät för datacentraler och gröna hus med solceller och energilager
DC nät för datacentraler och gröna hus med solceller och energilager John Åkerlund september 2013 Sol och smartgrid Netpower Rectifier - DC 1. Solel mycket dyrbart - Producera lokalt 2. Minimera förluster
Läs merIDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar
080501 IDE-sektionen Laboration 5 Växelströmsmätningar 1 1. Bestämning av effektivvärde hos olika kurvformer Uppgift: Att mäta och bestämma effektivvärdet på tre olika kurvformer. Dels en fyrkantssignal,
Läs merMöte Torsås Ljudmätning vindpark Kvilla. Paul Appelqvist, Senior Specialist Akustik, ÅF 2015-04-08
Möte Torsås Ljudmätning vindpark Kvilla Paul Appelqvist, Senior Specialist Akustik, ÅF 2015-04-08 ÅF - Division Infrastructure Skandinaviens ledande aktörer inom samhällsbyggnad AO Ljud och Vibrationer
Läs merStrömtänger för AC ström
Strömtänger för AC ström Y serien Denna serie strömtänger är gjorda för att vara enkla att använda och ha ett brett mätområde. Tängerna har en form som gör de enkla att kunna omsluta en kabel eller skena
Läs merAnalys av solcellsanläggningars påverkan på elnätet
Analys av solcellsanläggningars påverkan på elnätet Analysis of solar power plants impact on the power grid Ulf Jansson Johan Andersson Fakulteten för hälsa, teknik och naturvetenskap Högskoleingenjörsprogrammet
Läs meroch Nexans sortiment
Vanliga frågor och svar om EMC-anpassade kablar och Nexans sortiment I vissa sammanhang ställs krav på att elektriska eller elektroniska anläggningar är EMC-anpassade. Vad innebär detta för de kablar som
Läs merEnergimarknadsinspektionens föreskrifter om skyldighet att rapportera elavbrott för bedömning av leveranssäkerheten i elnäten
Energimarknadsinspektionens föreskrifter om skyldighet att rapportera elavbrott för bedömning av leveranssäkerheten i elnäten (2015:4) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera
Läs merZSI montageanvisning (1/2)
ZSI montageanvisning (1/2) Säkerhetsupplysningar 3. Placera 2st fästvinklar med gradbeteckning (2) enligt bild. Gradbeteckningen utåt. Bryt inkommande spänning innan installationen påbörjas. Anslutande
Läs merSortimentöversikt / innehåll
Mätomvandlare Sortimentöversikt / innehåll IME presenterar ett komplett program mätomvandlare för mätning inom elkraft och process. Serierna D4,D6,D8 är tillverkade i enighet med kraven som finns angivna
Läs merFÖRSVARSSTANDARD FÖRSVARETS MATERIELVERK 1 1 (11) MILJÖPROVNING AV AMMUNITION. Provning med elektromagnetisk puls, EMP ORIENTERING
1 1 (11) Grupp A26 MILJÖPROVNING AV AMMUNITION Provning med elektromagnetisk puls, EMP ORIENTERING Denna standard omfattar metodbeskrivningar för provning av ammunition. Främst avses provning av säkerhet,
Läs mer