TEKNISKA RIKTLINJER FÖR ELKVALITET DEL 1: SPÄNNINGENS EGENSKAPER I STAMNÄTET
|
|
- Sebastian Jonsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SvK4005, v3.3, VÅR BETECKNING TR06-01 DATUM TEKNISK RIKTLINJE UTGÅVA B TEKNISKA RIKTLINJER FÖR ELKVALITET DEL 1: SPÄNNINGENS EGENSKAPER I STAMNÄTET 1/26
2 Innehåll 1 INLEDNING DEFINITIONER Elkvalitet Anslutningspunkt Emissionsnivå Emissionsgräns Planeringsnivå Nominell spänning (Un) Överenskommen spänning (Uc) Aktuell spänning Referensström Relativ övertonshalt Total harmonisk distorsion (THD) Flimmervärde Osymmetri i trefasspänningen Ekvivalent psophometrisk ström MÅLGRÄNSER FÖR SPÄNNINGENS EGENSKAPER I STAMNÄTET Frekvens Långsamma spänningsvariationer, spänningsreglering och reaktiv effekt Snabba spänningsvariationer, ej flimmer Kortvariga spänningssänkningar Kortvariga spänningshöjningar Kortvariga avbrott Långvariga avbrott Transienter Flimmer Vågformsdistorsion Spänningsövertoner Diskreta mellantoner i spänning Ekvivalent psophometrisk ström Osymmetrier i trefassystem DC-komponenter /26
3 4 REFERENSER Appendix A. Elkvalitetsfenomen A.1 Stationära fenomen A.1.1. Långsamma spänningsvariationer A.1.2. Flimmer A.1.3. Vågformsdistorsion A.1.4. Osymmetri i trefassystem A.2 Händelsestyrda fenomen A.2.1. Stegvisa snabba spänningsändringar A.2.2. Kortvariga spänningssänkningar och spänningshöjningar A.2.3. Transienter...22 A.3 Avbrott...23 A.4 Övriga fenomen A.4.1. Frekvens A.4.2. Telestörningar orsakade av övertonsströmmar A.4.3. DC-komponenter A.4.4. HF-brus och elnätskommunikation /26
4 1 INLEDNING Detta dokument definierar och anger huvudegenskaperna hos spänningen i det nationella stamnätet under normala förhållanden. Dokumentet anger målgränser, eller målvärden, mellan vilka alla kunder anslutna till stamnätet skall kunna förvänta sig att spänningens egenskaper bibehålls, vilket dock inte innebär en beskrivning av en typisk situation. Svenska Kraftnät ansvarar för spänningen i stamnätet. I dokumentet anges även gränser som har betydelse för inducerade störningar på teleledningar orsakade av strömmen. Syftet med dokumentet är framförallt att beskriva egenskaperna hos spänningen med avseende på frekvens, amplitud, kurvform och symmetri, samt strömmens betydelse för inducerade störningar på teleledningar. Dessa storheter varierar under normala drift-förhållanden. Till exempel kan ändrade lastförhållanden, störningar genererade av någon utrustning eller yttre påverkan ge sådana variationer. Variationerna är i huvudsak av stokastisk natur. En del av de fenomen som behandlas i detta dokument är så oförutsägbara att det inte är praktiskt möjligt att ange målgränser för dessa. En viktig storhet i elkvalitetssammanhang är kortslutningseffekten. Denna behandlas inte speciellt i detta dokument. Spänningens egenskaper angivna i detta dokument är INTE avsedda som så kallade EMC-nivåer (kompatibilitetsnivåer) eller gränsvärden för emission av störningar. Svenska Kraftnät som ansvarar för stamnätet, och för att målgränserna i detta dokument under normala förhållanden inte överskrids, har en särskild roll ifråga om större laster och installationer i stamnätet. Vid bestämning av lämpliga emissions-nivåer för sådana installationer används begreppet planeringsnivå. För att kunna kontrollera de målgränser som anges i detta dokument krävs också mätningar. Planeringsnivåer, vägledning för bestämning av lämpliga emissionsnivåer, mätmetoder samt ansvarsförhållanden avseende elkvalitet behandlas i TR I ett appendix i slutet av detta dokument återfinns en översiktlig diskussion och beskrivning över de olika elkvalitetsfenomen som behandlas i detta dokument och i TR /26
5 2 DEFINITIONER 2.1 Elkvalitet I detta dokument beskrivs elkvalitet av ett antal kriterier som anger spänningens egenskaper i stamnätet i anslutningspunkten till en kund. Kriterierna innefattar egenskaper som amplitud, kurvform och symmetri. I detta dokument avses med elkvalitet även strömmens inducerande inverkan på teleledningar. 2.2 Anslutningspunkt En anslutningspunkt till stamnätet är den punkt vid vilken elektrisk energi överförs mellan ägare av olika anläggningsdelar. Mätningar av de storheter, som denna rapport behandlar, bör om möjligt utföras i anslutningspunkten om ej annat anges. (Jfr inmatningspunkt, utmatningspunkt) 2.3 Emissionsnivå Emissionsnivå från en enskild störande last eller installation är den störnivå som lasten orsakar i nätet om ingen annan last är närvarande. (Observera att dessa nivåer ofta är baserade på beräkningar som tar hänsyn till lastoch nätegenskaper. Att mäta emissionsnivån från en enskild last kan vara svårt om andra störande laster finns närvarande.) 2.4. Emissionsgräns Högsta tillåtna emissionsnivå.) 2.4 Emissionsgräns Högsta tillåtna emissionsnivå. 2.5 Planeringsnivå Planeringsnivå är en viss störningsnivå i en viss miljö, antagen som referensvärde för de gränser som skall sättas för störningar från större laster och installationer, för att koordinera dessa nivåer med alla gränser som antagits för utrustning som är tänkt att anslutas till elnätet. (Planeringsnivåer är normalt specifika för en viss plats och bestäms av den/de som ansvarar för planering och drift av elnätet i området ifråga.) 2.6 Nominell spänning (Un) Nominell spänning U n används för att identifiera ett systems spänning. 5/26
6 2.7 Överenskommen spänning (Uc) Överenskommen spänning är en mellan elkund och nätägare överenskommen spänning, eller spänningsintervall, i anslutningspunkten. 2.8 Aktuell spänning Aktuell spänning är den för tillfället verkliga spänningen i anslutningspunkten. Aktuell spänning beräknas från uppmätt spänningsvågform enligt den metod som definieras i SS-EN [4]. 2.9 Referensström Övertonsströmmar kan relateras till referensström I ref, baserad på abonnerad effekt S c, istället för strömmens grundton I1 enligt:, där U c är överenskommen spänning i anslutningspunkten Relativ övertonshalt Relativ övertonshalt är förhållandet mellan effektivvärdet av en överton och effektivvärdet av grundtonen, eller referensströmmen, tagna ur samma kurvform, enligt: 100 % för spänning och 100 % för ström. n är ordningsnummer för övertonen i fråga Total harmonisk distorsion (THD) THD (även kallad total relativ övertonshalt) för spänning beräknas enligt: ( ) Där n är ordningsnummer för övertonerna. THD för övertonsströmmar relateras till en referensström baserad på abonnerad effekt istället för strömmens grundton enligt: ( ) Denna definition av THD kallas normalt för TDD, vilket är en förkortning av engelskans Total Demand Distortion. 6/26
7 2.12 Flimmervärde Intensiteten hos flimmer definieras av IEC:s flimmermätmetod [2, 3] och bestäms av följande storheter: > Korttidsvärde (P st) mätt över en period om tio minuter. P st är ett mått på spänningens variation > Långtidsvärde (P lt) beräknad utifrån en sekvens av tolv P st-värden under ett tvåtimmarsintervall enligt följande samband: 2.13 Osymmetri i trefasspänningen Osymmetri i trefasspänningen definieras som förhållandet mellan trefasspänningens minusföljdskomponent och plusföljdskomponent, U-/U+. Osymmetri är ett tillstånd i ett trefassystem i vilket effektivvärdena hos fasspänningarna eller fasvinklarna mellan närliggande faser inte är lika Ekvivalent psophometrisk ström Ekvivalent psophometrisk ström är en psophometriskt viktad ström för vilken hänsyn tas till kopplingen mellan en kraftledning och en teleledning eller en telekabel vid olika frekvenser. Beräknas enligt: ( ) h f är en faktor som definierar kopplingen mellan ledningarna, och P fn är den psophometriska viktningsfaktorn för överton n. Ekvivalent psophometrisk ström beräknad för en teleledning utförd som en luftledning sätts som begränsande för strömövertonshalten i detta dokument. För detta fall gäller approximativt h f = f / 800. Med insättning av P 800 = 1000 erhålles: 7/26
8 ( ) där n är de olika övertonerna i fråga, n = 1, 2, 3,... (se även [5]). 3 MÅLGRÄNSER FÖR SPÄNNINGENS EGENSKAPER I STAMNÄTET 3.1 Frekvens Svenska Kraftnät är nationellt huvudansvarig för att frekvensen håller sig inom angivna gränser. Frekvensavvikelserna i ett stort synkront system såsom Nordel är normalt så små att de mycket sällan påverkar slutkunden. Målgränser för spänningens frekvens och tidsavvikelse regleras inom ramen för samarbetet mellan de systemansvariga företagen inom Nordel. 3.2 Långsamma spänningsvariationer, spänningsreglering och reaktiv effekt För varje anslutningspunkt i stamnätet skall gränser för spänning och reaktivt utbyte anges vid normal drift. Gränser för spänning och reaktivt utbyte behandlas inte i detta dokument. 3.3 Snabba spänningsvariationer, ej flimmer Maximalt tillåtna snabba spänningsändringar i anslutningspunkter till stamnätet redovisas i Tabell 1 som relativa spänningsändringar för olika händelsefrekvenser vid normalkopplat nät. Här avses tillåtna gränser för snabba relativa spänningsändringar som kan uppstå på grund av planerade snabba lastförändringar och som ej orsakats av åska, jordfel eller liknande oplanerade händelser. 8/26
9 Systemspänning kv Relativ spänningsändring ΔU/U (%) Händelsefrekvens f (ggr/tidsenhet) Anmärkning ΔU/U < 2 % Behandlas som flimmer 2 % < ΔU/U < 4 % f = 4 ggr/dygn 4 % < ΔU/U < 5 % f = 2 ggr/år (efter överenskommelse) 5 % < ΔU/U f = 0 ggr/år Tabell 1. Maximalt tillåtna snabba spänningsändringar. Kvarvarande stationära spänningsändringar efter in- och urkoppling av såväl kondensatorbatterier som reaktorer skall vara maximalt 3 %. Spänningssänkningar större än 10 % av UC definieras som kortvariga spänningssänkningar, se avsnitt Kortvariga spänningssänkningar De flesta kortvariga spänningssänkningar har en varaktighet som är mindre än 0,5 sekunder, och en amplitud mindre än ca 60 % av UC (dvs. spänningen reduceras oftast ej till lägre än ca 40 % av UC). Såväl kortare som längre varaktigheter kan förekomma. Förekomsten av kortvariga spänningssänkningar är oförutsägbara och det är inte praktiskt möjligt att ange målgränser. I stamnätet förekommer uppskattningsvis kortvariga spänningssänkningar några 10-tal gånger per år, de flesta med en amplitud endast något större än 10 %. Antalet spänningssänkningar med större amplituder kan förväntas minska linjärt med amplituden hos spänningssänkningen. 3.5 Kortvariga spänningshöjningar Se kortvariga spänningssänkningar, avsnitt Kortvariga avbrott I en anläggning tillåts vid fel eller vid liknande händelse en spänningssänkning (eller avbrott) ned till 0 (noll), eller nära noll, under en tid av 0,15 sekunder (i enstaka fall under en tid < 0,5 sekunder). För radiellt ansluten anläggning skall motsvarande spänningssänkning tillåtas under 90 sekunder. 9/26
10 Förekomsten av kortvariga avbrott är, liksom förekomsten av kortvariga spänningssänkningar/höjningar, oförutsägbara och det är inte praktiskt möjligt att ange målgränser. Svenska Kraftnäts målsättning är att försöka minimera antalet kortvariga avbrott. 3.7 Långvariga avbrott Långvariga avbrott i stamnätet är mycket ovanliga. Långvariga avbrott behandlas i stamnätet separat från de elkvalitetsfenomen som diskuteras i detta dokument. 3.8 Transienter Anläggningar i eller anslutna till stamnätet skall ej ge upphov till sådana transienter som inte kan begränsas av överspänningsskydd installerade i stamnätet eller i anslutna nät. Transienters amplitud kan begränsas med s.k. ventilavledare. 3.9 Flimmer Under varje period av en vecka skall 95 % av antalet P st- (korttidsvärde) och P lt-värden (långtidsvärde) vara mindre än eller lika med nedan angivna värden 1. Pst.95 % <1,5 Plt.95 % <1,25 Andra flimmernivåer än de ovan angivna kan avtalas för enskilda anslutningspunkter beroende på lokala förhållanden Vågformsdistorsion Spänningsövertoner Målgränserna i detta dokument avser främst så kallade kvasistationära övertoner av mer eller mindre varaktigt slag under normala driftförhållanden. > De långvariga effekterna av övertoner utgörs främst av termiska effekter på kablar, transformatorer, motorer, kondensatorer osv. > De mycket kortvariga effekterna av övertoner utgörs främst av störningar på elektronikutrustning som kan vara känslig för övertonsnivåer med en kort varaktighet. Transienter räknas inte hit. 1 P st.95 % är det Pst-värde som med 95 % sannolikhet inte överskrids under mätperioden. På samma sätt för Plt.95 %. 10/26
11 Under varje period av en vecka skall 95 % av antalet 10 minuters värden, enligt SS-EN [4], för den relativa övertonshalten för varje enskild överton i spänningen vara mindre än eller lika med värdena i Tabell 2. Dessutom skall den totala relativa övertonshalten hos spänningen, THD u, (inklusive alla övertoner upp till och med den 50:e) vara mindre än eller lika med 4 %. Som bas vid beräkning av den relativa övertonshalten för varje enskild överton, samt för den totala relativa övertonshalten, i spänningen används aktuell grundtonsspänning (50 Hz). Udda övertoner ej multiplar av 3 Udda övertoner multiplar av 3 Jämna övertoner Övertoner (n) Rel. övertonshalt (%) Övertoner (n) Rel. övertonshalt (%) Övertoner (n) Rel. övertonshalt (%) 5-7 2,5 3 2, , ,5 9 1,0 6 0, ,0 15 0, , ,7 21 0,4 12 0,2 > 25 0,2+0,5x25/n > 21 0,4 > 12 0,2 Tabell 2. Målgränser för den relativa övertonshalten för varje enskild överton i spänningen Diskreta mellantoner i spänning Under varje period av en vecka skall 95 % av antalet 10-minuters värden, enligt SS-EN [4], för varje enskild diskret mellanton i spänningen uttryckt i procent av grundtonsspänningen vara mindre än eller lika med 0,5 % Ekvivalent psophometrisk ström Under varje period av en vecka skall 95 % av antalet 10-minuters värden för den ekvivalenta psophometriska strömmen för ledningar i stamnätet vara mindre än eller lika med målgränserna i Tabell 3. Den psophometriska strömmen skall beräknas från summan av de tre fasströmmarna. 11/26
12 I ref (A) I pe (A) I ref > Tabell 3. Målgränser för ekvivalent psophometrisk ström Osymmetrier i trefassystem Under varje period av en vecka skall 95 % av antalet 10-minuters värden för trefasspänningens osymmetri enligt SS-EN [4] vara mindre än eller lika med 1 % DC-komponenter Målgränser för DC-komponenter finns ej. 12/26
13 4 REFERENSER [1] SS-EN Spänningens egenskaper i elnät för allmän distribution. [2] SS-EN Elektromagnetisk kompatibilitet (EMC) Del 4: Mät- och provningsmetoder Flickermeter Konstruktion och utförande. [3] SS-EN /A1. Elektromagnetisk kompatibilitet (EMC) Del 4: Mät- och provningsmetoder Flickermeter Konstruktion och utförande. Tillägg A1. [4] SS-EN Elektromagnetisk kompatibilitet (EMC). Del 4-30: Mät- och provningsmetoder. Mätning av spänningsgodhet och elkvalitet. [5] CCITT: Directives Concerning the Protection of Telecommunica-tion Lines Against Harmful Effects from Electric Power and Electrified Railway Lines. International Telecommunication Un-ion, Geneva, /26
14 Appendix A. Elkvalitetsfenomen Ett idealt fungerande elkraftsystem kan grovt beskrivas med att alla anslutna kunder får en förväntad spänning enligt följande: Alltid rent sinusformad, med en stabil frekvens, amplitud och full symmetri. Alla avvikelser, både långvariga och kortvariga, från detta önskeläge kan beskrivas och karakteriseras med hjälp av olika s.k. elkvalitets- fenomen. För att lättare beskriva och förstå olika elkvalitetsfenomen är det angeläget att känna till vissa avgörande skillnader. I följande beskrivningar av olika fenomen, har dessa därför delats in i följande tre grupper: > Stationära fenomen. > Händelsestyrda fenomen. > Avbrott. A.1 Stationära fenomen Med stationära fenomen avses avvikelser av bestående eller långsamt varierande karaktär. Dessa fenomen är ofta väl definierade och kan relativt enkelt mätas och beskrivas med hjälp av olika kvantitativa mått. A.1.1. Långsamma spänningsvariationer Under normala driftsbetingelser varierar spänningens effektivvärde kring för stationen överenskommen spänning UC. Normala driftsbetingelser innefattar inte förlopp där störningar såsom dippar och avbrott förekommer. 14/26
15 Figur 1. Långsamma spänningsvariationer. Långsamma variationer i spänningsnivå beror i huvudsak på dygnsvariationer i nätets belastning. Om spänningsnivån under lägre tider avviker från angivna gränser finns, beroende på hur stor avvikelsen är, risk för både person och egendomsskador. Till exempel kan säkerhetssystem sättas ur funktion, felaktiga manövreringar av brytare och kontaktorer, överbelastning av motorer mm. A.1.2. Flimmer Flimmer (eng. flicker ) är benämningen på det subjektiva intrycket av små spänningsfluktuationer i spänningens effektivvärde som matar en 220V/60W glödlampa, dvs. hur hjärnan och ögat tillsammans uppfattar ljusvariationer. 15/26
16 Figur 2. Flimmer (mycket hög nivå, ca. Pst 70, dv/v=40%, modulerande frekvensen fm=5 Hz). Det är viktigt att komma ihåg att flimmernivå avser en mänsklig uppfattning och uppfattningströskeln för flimmer ligger vid P st 1,0. Vid de små spänningsvariationer som orsakar flimmer föreligger normalt alltså ingen risk för skador på anslutna laster och apparater. I högspänningsnät är stora ljusbågsugnar den klart dominerande flimmerkällan. Vid lägre spänningsnivåer är svetsmaskiner ett exempel på en flimmerkälla. Den har dock i allmänhet relativ liten spridningseffekt. Trots att teknik finns och utnyttjas för att dämpa flimmer som kommer från stora ljusbågsugnar kan flimmernivåer över 1.0 (P st.95 %) förekomma på flera mils avstånd från dessa. Intensiteten hos flimmer definieras av IEC:s flimmermätmetod [2, 3] och bestäms av följande storheter: > korttidsvärde (P st) mätt över en period om tio minuter. P st är ett mått på spänningens variation 16/26
17 > långtidsvärde (P lt) beräknad utifrån en sekvens av tolv P st-värden under ett tvåtimmarsintervall enligt följande samband: där P sti (i = 1, 2 12) är tolv på varandra följande värden på P st. A.1.3. Vågformsdistorsion En periodisk men icke sinusformad signal (t ex spänning (U) eller ström (I)) kan genom Fourieranalys uppdelas i en grundton med effektivvärdet U 1, I 1, och harmoniska övertoner U n, I n, som är multiplar av grundtonen, t.ex. är 100 Hz och 150 Hz harmoniska övertoner i ett 50 Hz-system. Figur 3. Övertoner: 20 % 3:e och 10 % 7:e överton. Ett mått på kurvformens avvikelse från sinusform är total harmonisk distorsion THD (även kallad total relativ övertonshalt). För spänning beräknas denna enligt definition i avsnitt Tillsammans med THD anges normalt även de enskilda övertonernas amplitud i förhållande till grundtonen, enligt avsnitt 2.10, som mått. 17/26
18 Orsaken till spänningsövertoner är övertonsströmmens återverkan över nätimpedansen. Genom resonanser kan förstärkning av vissa frekvenser uppstå. Underliggande nät bidrar till den sammanlagda övertonsnivån på överliggande nät, och tvärtom. Olinjära laster t.ex. strömriktare och elektronisk utrustning är exempel på övertonskällor. I dagsläget är övertoner normalt inget allvarligt problem mer än i lokala fall och då oftast i samband med resonansförstärkning med kondensatorbatterier. De problem som kan uppträda vid höga övertonshalter i spänningen är bl. a överhettning av transformatorer, motorer och generatorer, dvs. objekt som normalt är dimensionerade för att arbete med låga övertonsnivåer i spänningen och som själva inte genererar nämnvärt med övertonsströmmar. Vid höga övertonsnivåer leder detta till att märkdata för dessa apparater måste reduceras. Mellantoner definieras som frekvenskomponenter som inte är multiplar av grundtonen. Mellantoner kan ha frekvenser högre eller lägre (s.k. subsynkrona mellantoner) än 50 Hz. Två typer av mellantoner kan urskiljas, mellantoner som består av ett kontinuerligt spektrum och mellantoner med distinkta frekvenser. Mellantoner med ett kontinuerligt spektrum orsakas främst av olika ljusbågsalstrande utrustningar, t ex ljusbågsugnar, svetsmaskiner, kvicksilverlampor och fluorescerande lampor. De två sistnämnda ger var och en för sig endast ett litet bidrag, men ansluts i ett allt större antal. Även apparater och utrustningar baserade på pulsbreddsmodulering (PWM) kan ge upphov till varierande mellantoner inom relativt stora frekvensområden. Återverkan från stora tågdrifter kan i vissa fall ge upphov till fasta mellanfrekvenser som är multiplar av banmatningens grundfrekvens 16 2/3 Hz i 50 Hz-nätet. 18/26
19 Figur 4. Mellanton: 5 % 16 2/3 Hz. Vissa mellanfrekvenser kan tillsammans med grundfrekvensen 50 Hz genom modulation ge upphov till frekvenskomponenter i flimmerområdet 0,5 35 Hz. Även mycket låga spänningsvariationer i detta område kan i sin tur resultera i flimmerstörningar. I övrigt ger mellantoner i princip samma återverkan som harmoniska övertoner. A.1.4. Osymmetri i trefassystem Osymmetri i ett trefasigt system karaktäriseras av någon eller båda av följande: > Spänningen mellan fas-jord (eller fas-fas) är inte lika i de tre faserna. > Fasläget mellan dessa spänningar avviker från 120 grader. Tekniskt definieras osymmetri (obalans) som förhållandet mellan minusföljdskomponenten och plusföljdskomponenten, U-/U+. Grundtonens obalans är den mest intressanta, och i praktiken är det liten skillnad mellan en obalansfaktor beräknad på grundtonen eller effektivvärdet. I lågspänningsnät orsakas osymmetrier oftast av osymmetriska laster medan det i högspännings- och mellanspänningsnät oftast orsakas av osymmetriska nätimpedanser, vanligtvis härrörande från ofullständigt skruvade luftledningar. Redan en osymmetri på 2 % medför att maximalt uttagbar effekt från en asynkronmotor, pga. ökade tillsatsförluster i rotorn, reduceras till ca 95 %. 19/26
20 A.2 Händelsestyrda fenomen Med händelsestyrda fenomen avses avvikelser som sker sporadiskt, ofta föranledda av yttre händelser, t ex åska. Även önskade stegvisa spänningsändringar i samband med ingrepp från olika spännings-reglerutrustningar kan betraktas som ett händelsestyrt fenomen. A.2.1. Stegvisa snabba spänningsändringar Med stegvisa spänningsändringar avses mer eller mindre språngartade sänkningar eller ökningar mindre än 10 % av U c. Spänningssänkningar större än 10 % av U c definieras som kortvariga spänningssänkningar. Spänningsnivån efter en stegvis ändring kan vara bestående eller av övergående karaktär. Figur 5. Stegvisa spänningsändringar. 20/26
21 Exempel på orsaker till snabba spänningsvariationer är plötsliga laständringar i nätet, motorstarter, kopplingar med lindnings-kopplare, in- och urkopplingar av reaktorer eller kondensatorbatterier. Effektivvärdesförändringens amplitud och förekomstfrekvens är viktiga parametrar för att beskriva snabba spänningsvariationer. Är upprepningsfrekvensen på spänningsvariationen högre än 0.8 ggr/minut och amplituden lägre än 3 % skall variationen behandlas som flimmer. Spänningsvariationer utanför detta område bidrar även de till flimmer, dock drabbar enstaka stora spänningsvariationer i första hand apparater medan måttliga spänningsvariationer med högre frekvenser framförallt ger irriterande flimmer i belysningen. A.2.2. Kortvariga spänningssänkningar och spänningshöjningar En kortvarig spänningssänkning ( spänningsdipp ) definieras som en kraftfrekvent relativ spänningssänkning med mer än 10 % och med en varaktighet längre än 10 ms men kortare än eller lika med 90 sekunder 2. Figur 6. Exempel på spänningsdipp i en fas. 2 Enligt SS-EN [1] skall den längsta tiden för kortvariga avbrott och spänningssänkningar vara 60 sek. 90 sekunder härrör från starkströmsföreskrifterna (ELSÄK-FS) som stipulerar att återinkoppling vid (jord)fel, d.v.s. avbrott, kan ske inom 90 sekunder. 21/26
22 Kortvariga spänningssänkningar orsakas oftast av olika fel i kraftsystemet, t ex jordfel och kortslutningar och kan spridas över stora geografiska områden. Frekvensen av dessa störningar varierar mycket och är beroende på typ av nät och vald mätpunkt. Frekvensen är oregelbunden och varierar under året och mellan åren. Även kopplingar av stora laster, t ex motorer eller transformatorer kan ge upphov till lokala spänningsdippar. Karaktären på spänningsdippar kan variera stort, från att uppträda i en fas, till att vara obalanserade trefasiga fenomen. De flesta kortvariga spänningssänkningar har en varaktighet som är mindre än 0,5 sekunder, och en amplitud mindre än ca 60 % av U c (dvs. spänningen reduceras oftast ej till lägre än ca 40 % av U c). Såväl kortare som längre varaktigheter kan förekomma. Kortvariga spänningshöjningar avser kraftfrekventa spännings-höjningar med mer än 10 % av U c (kan vara huvudspänning eller fasspänning). Normal varaktighet är mindre än 0,5 s, oftast mindre än 0,1 s. A.2.3. Transienter Med transienter menas icke oscillerande positiva eller negativa spänningsspikar med varaktighet av högst ett antal millisekunder (<10 ms) eller kortvariga väl dämpade oscillerande (>>50 Hz) och överlagrade överspänningar. Transienter definieras normalt av amplitud, stigtid och halvvärdestid. Figur 7. Transienter överlagrade på en 50 Hz spänning. 22/26
23 Transienter som uppstår i kraftsystemen orsakas av olika kopplingar och av atmosfäriska överspänningar. I lågspänningsinstallationer uppträder transienter i samband med in- och urkoppling av olika laster, bortkopplingar pga. fel, brytning av induktiva laster (reläer, kontaktorer) mm. Förekomsten av transienter varierar dels med årstid (åskperioder) samt avstånd till manövrerade komponenter som exempelvis reaktorer och kondensatorer. A.3 Avbrott Ett avbrott definieras som en spänningssänkning ned till 0 (noll), eller nära 0 (lägre än 1 % av U c) på en eller flera faser. Ett avbrott kan klassificeras enligt följande: > Planerat, när kunden är informerad i förväg, i syfte att utföra planerat arbete i nätet. > Tillfällig, orsakat av bestående eller transienta fel, i de flesta fall till följd av yttre händelser, utrustningsfel eller störningar. Ett tillfälligt avbrott klassas som: Ett långvarigt avbrott (längre än 90 sekunder) orsakat av bestående fel. Ett kortvarigt avbrott (längre än 10 ms och kortare än eller lika med 90 sekunder) orsakat av transienta fel 3. 3 Enligt EN50160 [1] skall den längsta tiden för kortvariga avbrott och spänningssänkningar vara 3 minuter respektive 60 sekunder. 90 sekunder härrör från Starkströmsföreskrifterna (ELSÄK-FS) som stipulerar att återinkoppling vid fel, dvs. avbrott, kan ske inom 90 sekunder. 23/26
24 Figur 8. Avbrott. 24/26
25 A.4 Övriga fenomen A.4.1. Frekvens Spänningens frekvens definieras som antal perioder per sekund (Hz) av spänningens grundton. Figur 9. Exempel på frekvensvariation. I ett synkront ostört nät är frekvensen lika i alla punkter. A.4.2. Telestörningar orsakade av övertonsströmmar Ur telestörningssynpunkt är begränsning av den s.k. psophometriska strömmen i ledningar och kablar av intresse. Ekvivalent psopho-metrisk ström, är en beräknad totalström, där olika strömövertoner viktas med avseende på örats och mikrofoners känslighet för olika frekvenser. A.4.3. DC-komponenter DC-komponenter orsakas framförallt av stora HVDC-anläggningar samt av geomagnetiskt inducerade strömmar, s.k. GIC. Kvasistationära likspänningar p.g.a. GIC uppnår höga värden beroende på solfläcksaktiviteter. Periodtiden för dessa inducerade strömmar är upp mot 1 minut, dvs. en mycket långsam växelström. Problemen uppstår nära polerna, vilket är fallet för Norden. Geomagnetiskt inducerade strömmar kan förorsaka likströmsmagnetisering hos transformatorer, vilket kan leda till reläfunktioner. 25/26
26 A.4.4. HF-brus och elnätskommunikation En på 50 Hz spänningen överlagrad högfrekvent signal. Exempel på avsiktligt introducerade HF-signaler är elnätskommunikation. En annan typ av HF-signal utgörs av icke önskvärt bredbandigt brus, som uppkommer genom sammanlagring från många anslutna belastningar med viss karaktär och emission. 26/26
TEKNISKA RIKTLINJER FÖR ELKVALITET DEL 2: PLANERINGS- OCH EMISSIONSNIVÅER, MÄTMETODER OCH ANSVARSFÖRDELNING AVSEENDE ELKVALITET I STAMNÄTET
SvK4005, v3.3, 2012-08-09 VÅR BETECKNING TR06-02 DATUM 2006-01-03 TEKNISK RIKTLINJE UTGÅVA B TEKNISKA RIKTLINJER FÖR ELKVALITET DEL 2: PLANERINGS- OCH EMISSIONSNIVÅER, MÄTMETODER OCH ANSVARSFÖRDELNING
Läs merEnergimarknadsinspektionens författningssamling
Energimarknadsinspektionens författningssamling Utgivare: Göran Morén (chefsjurist) ISSN 2000-592X Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd om krav som ska vara uppfyllda för att överföringen
Läs merEnergimarknadsinspektionens författningssamling
Energimarknadsinspektionens författningssamling EIFS 2011:2 Utgivare: Göran Morén (chefsjurist) ISSN 2000-592X Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd om krav som ska vara uppfyllda för
Läs merHur mår din eldistribution och dina kondensatorer? Mätning, analys och underhåll för bättre elkvalitet
Hur mår din eldistribution och dina kondensatorer? Mätning, analys och underhåll för bättre elkvalitet Provad utrustning och analyserat nät ger säker och tillförlitlig elkvalitet En allt kraftfullare satsning
Läs merVäxelriktare SVENSKA KRAFTNÄT. TEKNISK RIKTLINJE 2014-08-14 TR02-09-6-1 utg 4 VAR BETECKNING TR02-09-6-1
SVENSKA KRAFTNÄT ENHET, VERKSAM HETSOMRÅDE NK, JCpntrollanläggning VAR BETECKNING TR02-09-6-1 DATUM SAMRAD 2014-08-14 APS,NS, DP TEKNISK RIKTLINJE tyira (pr* UTGÅVA 4 TD FASTSTÄLLD Växelriktare Uppdateringar
Läs merTitel: BORÅS ELNÄT ABs regler för anslutning av utrustning till elnätet
Dokumentägare: Dokumenttyp: Anvisning Publicerat datum: 2019-03-13 Dokumentid: David Håkansson ANV - 00129 Godkännare: Version: Stefan Claesson 5.0 Titel: BORÅS ELNÄT ABs regler för anslutning av utrustning
Läs merElkvalitet. v/ Marianne Kolstad. Arrangeras av Voltimum.se portalen för elproffs
Elkvalitet v/ Marianne Kolstad Agenda Vad är elkvalitet? Typiska problem som kan uppstå Vilka gränser anges i EN50160 standarden? Hva er elkvalitet? I grunden talar vi om SPÄNNINGS kvalitet. Definition:
Läs merAlla uppkopplingar görs med avslagen huvudbrytare på spänningskuben!!!!
101206/Thomas Munther IDE-sektionen Laboration 4 Elkraftsystem I Elkvalité och övertoner Målsättning: Utföra mätningar på olika laster för att mäta övertonshalten hos spänning och ström Få en insikt i
Läs merSamtidig visning av alla storheter på 3-fas elnät
Samtidig visning av alla storheter på 3-fas elnät Med nätanalysatorerna från Qualistar+ serien visas samtliga parametrar på tre-fas elnätet på en färgskärm. idsbaserad visning Qualistar+ visar insignalerna
Läs merElkvalitetsanalys från solcellsanläggning
TVE-F 17 7 juni Examensarbete 15 hp Juni 217 Elkvalitetsanalys från solcellsanläggning Felix Kåhrström Malin Malmberg Carl Sundström Abstract Elkvalitetsanalys från solcellsanläggning Felix Kåhrström,
Läs merMätning och analys av elkvalité
Examensrapport, IDE-sektionen, Högskolan i Halmstad, januari 2012 Mätning och analys av elkvalité Högskoleingenjörsuppsats på Elektroingenjörsprogrammet Jonas Karlsson & Martin Davidsson School of Information
Läs merTEKNISKA KRAV VID ANSLUTNING AV VINDKRAFTVERK TILL 10/ 20/ 30 KV NÄTET
Teknisk specifikation rev 6 1 (5) TEKNISKA KRAV VID ANSLUTNING AV VINDKRAFTVERK TILL 10/ 20/ 30 KV NÄTET 1 ALLMÄNT 1.1 Definitioner För denna specifikation är följande definitioner tillämpliga: Nätägare
Läs merEffekt och mätning av effekt
Effekt och mätning av effekt På senare tid har den begränsade tillgången av energikällor lett till ett ökat intresse för energifrågor. Ekonomi och effektivitet spelar numera en allt större roll inom el-industrin.
Läs merNär det blir fel. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation
När det blir fel Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation Innehåll Normaldrift MW-balans och frekvensreglering Spänningsreglering Felfall Spänningskvalitet Elräkningen Lunds universitet/lth/bme/iea
Läs merEMC, elkvalitet och elmiljö
EMC, elkvalitet och elmiljö guide för elanvändare och allmänt sakkunniga inom elområdet Denna guide har sammanställts av: Sven-Erik Berglund, SEB-Elkonsult & John Åkerlund, Avbrottsfria Kraftnät UPN AB
Läs merSVENSK STANDARD SS-EN 50160
SVENSK STANDARD SS-EN 50160 Fastställd Utgåva Sida Ansvarig kommitté 2008-04-28 3 1 (1+22) SEK TK 8 Copyright SEK. Reproduction in any form without permission is prohibited. Spänningens egenskaper i elnät
Läs merIDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar
080501 IDE-sektionen Laboration 5 Växelströmsmätningar 1 1. Bestämning av effektivvärde hos olika kurvformer Uppgift: Att mäta och bestämma effektivvärdet på tre olika kurvformer. Dels en fyrkantssignal,
Läs merBestämning av överföringskapacitet
1 (5) Bestämning av överföringskapacitet 1 Överföringskapaciteterna i det finländska kraftsystemet Fingrid låter elmarknaden disponera all överföringskapacitet som är möjlig utan att riskera kraftsystemets
Läs merINSTALLERA SOLCELLSANLÄGGNINGAR
INSTALLERA SOLCELLSANLÄGGNINGAR ANSLUTNING SOLCELLSANLÄGGNING Vår anvisning för anslutning av solcellsanläggningar är ett komplement till Energiföretagens handbok Anslutning av elproduktion till lågspänningsnätet
Läs merTrefassystemet. Industrial Electrical Engineering and Automation
Trefas DEL 2 Trefassystemet 2 L3 L2 Fasspänning / huvudspänning nollpunkt L1 Fasspänning: U f U h = 3 U Huvudspänning: f Elcentral 400/230 V Elcentral 400/230 V Märkning av fasledare: L1, L2, L3 = R, S,
Läs merTENTAMEN Elmaskiner 2, 7,5 p
Umeå Universitet Tillämpad Fysik och Elektronik Per Hallberg Nils Lundgren Johan Pålsson Johan Haake TENTAMEN Elmaskiner 2, 7,5 p Onsdag 9 januari 2014 Kl 9.00-15.00 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare. Kurslitteratur
Läs merVardag och när det blir fel. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation
Vardag och när det blir fel Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation Innehåll Normaldrift MW-balans och frekvensreglering Spänningsreglering Felfall Spänningskvalitet Elräkningen Lunds
Läs merAnslutning Från förfrågan till färdig anläggning
Anslutning Från förfrågan till färdig anläggning Agenda Information Var kan man läsa om småskalig produktion Var kan man vända sig för frågor Vilka krav ställs Ansluta produktion Föranmälan - Vad ska bifogas
Läs merLS-omriktare SVENSKA KRAFTNÄT. TEKNISK RIKTLINJE TR utg 4 1/7 VÅR BETECKNING TR.O2-O9-6-2
SVENSKA KRAFTNÄT ENHET, VERKSAMHETSOMRÅDE NK, Kontcollänläggning VÅR BETECKNING TR.O2-O9-6-2 DATUM 2014-08-14 SAMRAD AFS. NS, DP /WA' tfsrf TEKNISK RIKTLINJE UTGAVA 4 FASTSTÄLLD TD? LS-omriktare 1/7 Uppdateringar
Läs merEXAMENSARBETE. Elkvalitet Undersökning av spänningsgodhet i Götene EDF:s distributionsområde. Fredrik Olsson
2002:E023 EXAMENSARBETE Elkvalitet Fredrik Olsson 2003-01-07 Högskolan Trollhättan-Uddevalla Institutionen för Teknik Box 957, 461 29 Trollhättan Tel: 0520-47 50 00 Fax: 0520-47 50 99 EXAMENSARBETE Elkvalitet
Läs merShunt reaktorn Kompensering av den reaktiva effekten
Shunt reaktorn Kompensering av den reaktiva effekten Definition enligt IEC 60076 6:2007: En reaktor som är ansluten antingen fas till jord, fas till nollpunkten eller mellan faserna i ett kraftsystem för
Läs merA156TG Elkrafttekniska beräkningar och elkvalitet. 7,5 högskolepoäng. Lycka till!
A156TG Elkrafttekniska beräkningar och elkvalitet 7,5 högskolepoäng Provmoment: Skriftlig tentamen Ladokkod: A135TG Tentamen ges för: Energiingenjörsprogrammet Åk3 Tentamenskod: Tentamensdatum: 2018-01-11
Läs merAffärsverket svenska kraftnäts författningssamling
Affärsverket svenska kraftnäts författningssamling Utgivare: chefsjurist Bertil Persson, Svenska Kraftnät, Box 526, 162 15 Vällingby ISSN 1402-9049 Kraftnät Affärsverket svenska kraftnäts föreskrifter
Läs merPLANERINGSNIVÅER OCH STÖRUTRYMME
PLANERINGSNIVÅER OCH STÖRUTRYMME En studie i övertonshalt och kravställning på lågspänningsnätet PLANNING LEVELS AND SPACE FOR DISTURBANCES A study in harmonic distortion levels and making demands on the
Läs merEJ1200 ELEFFEKTSYSTEM. ENTR: En- och trefastransformatorn
1 EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM PM för laboration ENTR: En- och trefastransformatorn Syfte: Att skapa förståelse för principerna för växelspänningsmagnetisering och verkningssätt och fundamentala egenskaper hos
Läs mer4-stegs jordströmsskydd
SVENSKA z. KRAFTNÄT ENHET, VERKSAMHETSOMRÅDE NK, Kontrollanläggning VAR BETECKNING TR02-05-2-3 DATUM 2013-12-10 SAMRAD AS.AN..DK TEKNISK RIKTLINJE UTGÅVA 4 FASTSTÄLLD TI 4-stegs jordströmsskydd 1/7 Uppdateringar
Läs merSynkrongeneratorn och trefas
Synkrongeneratorn och trefas R 1 S N u R 0.8 0.6 ω m T 0.4 0.2 u S 0-0.2-0.4 T S S -0.6 u T -0.8-1 0 0.005 0.01 0.015 0. R Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Trefasspänning
Läs merElkvalitet och elkvalitetsmätningar
2015-06-30 Elkvalitet och elkvalitetsmätningar Niklas Scherman Oscar Axelsson EXAMENSARBETE Högskoletekniker med inriktning mot elkraft Institutionen för ingenjörsvetenskap hjk EXAMENSARBETE Elkvalitet
Läs merIDE-sektionen. Laboration 6 Växelströmsmätningar
090508 IDE-sektionen Laboration 6 Växelströmsmätningar 1 Förberedelseuppgifter laboration 5 1. Antag att L=250 mh och resistansen i spolen är ca: 150 Ω i figur 3. Skissa på spänningen över resistansen
Läs merFÖRSLAG PÅ KRAV FÖR FÖRBRUKNINGSENHETER /2484 FÖRKLARANDE DOKUMENT BOX SUNDBYBERG STUREGATAN 1, SUNDBYBERG
2018-11-30 2018/2484 FÖRKLARANDE DOKUMENT FÖRSLAG PÅ KRAV FÖR FÖRBRUKNINGSENHETER Förklarande dokument till Svenska kraftnäts krav för förbrukningsenheter i enlighet med artikel 28 och 29 i förordning
Läs merEMC problematik och el-kvalitet i elkraftnät
School of Mathematics and Systems Engineering Reports from MSI - Rapporter från MSI EMC problematik och el-kvalitet i elkraftnät Sugulle, Abdirashiid Apr 2006 MSI Report 06039 Växjö University ISSN 1650-2647
Läs merOlof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation
När det blir fel Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation Innehåll Normaldrift och felfall Spänningskvalitet Elräkningen Lunds universitet / LTH/ Mätteknik och industriell elektroteknik/
Läs merEMC, elkvalitet och elmiljö. guide för elanvändare och allmänt sakkunniga inom elområdet
EMC, elkvalitet och elmiljö guide för elanvändare och allmänt sakkunniga inom elområdet Ny version januari 2007 Denna guide har sammanställts av: Sven-Erik Berglund, SEB-Elkonsult & John Åkerlund, Avbrottsfria
Läs merELLÄRA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ELLÄRA Ämnet ellära behandlar lik- och enfasväxelströmskretsar samt trefassystem med belastningar av olika slag. Det behandlar också ledningsburna störningar och säkerhetsfrågor. Ämnets syfte Undervisningen
Läs merGrundläggande signalbehandling
Beskrivning av en enkel signal Sinussignal (Alla andra typer av signaler och ljud kan skapas genom att sätta samman sinussignaler med olika frekvens, Amplitud och fasvridning) Periodtid T y t U Amplitud
Läs merFöretag Datum Dokumentid Utgåva E.ON Elnät Sverige AB 2009-11-23 NUT-091123-022 1. Organisation Ersätter tidigare dokument Giltighetstid Anläggning
Dokumentslag Sida TB Elkvalitetsmätning Företag Datum Dokumentid Utgåva E.ON Elnät Sverige AB 2009-11-23 NUT-091123-022 1 Organisation Ersätter tidigare dokument Giltighetstid Anläggning Skapat av Sekretessklass
Läs merFö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar
Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar Per Öberg 16 januari 2015 Outline 1 Trefaseffekt 2 Aktiv, reaktiv och skenbar effekt samt effektfaktor 3 Beräkningsexempel 1.7 4 Beräkningsexempel 1.22d
Läs merFöretag Ersätter tidigare dokument Dokumentid Utgåva E.ON Elnät Sverige AB D
Dokumentslag Verksamhetsstyrande 1 (6) Företag Ersätter tidigare dokument Dokumentid Utgåva E.ON Elnät Sverige AB D16-0013811 1.0 Organisation Giltig fr o m Giltig t o m E.ON Elnät 2016-12-22 Dokumentansvarig
Läs merStrömmätning på riktigt
Strömmätning på riktigt RMS TRMS Kategorier Strömmätning på riktigt Strömmätning på riktigt Kan vi använda vilket instrument som helst för att få ett korrekt värde vid strömmätning? När visar instrumentet
Läs merElektroteknikens grunder Laboration 1
Elektroteknikens grunder Laboration 1 Grundläggande ellära Elektrisk mätteknik Elektroteknikens grunder Laboration 1 1 Mål Du skall i denna laboration få träning i att koppla elektriska kretsar och att
Läs merSortimentöversikt / innehåll
Mätomvandlare Sortimentöversikt / innehåll IME presenterar ett komplett program mätomvandlare för mätning inom elkraft och process. Serierna D4,D6,D8 är tillverkade i enighet med kraven som finns angivna
Läs merFÖRSVARSSTANDARD FÖRSVARETS MATERIELVERK 1 1 (11) MILJÖPROVNING AV AMMUNITION. Provning med elektromagnetisk puls, EMP ORIENTERING
1 1 (11) Grupp A26 MILJÖPROVNING AV AMMUNITION Provning med elektromagnetisk puls, EMP ORIENTERING Denna standard omfattar metodbeskrivningar för provning av ammunition. Främst avses provning av säkerhet,
Läs merExtremspänningsautomatik för shuntreaktorer och shuntkondensatorer
- SVENSKA ^ KRAFTNÄT ENHET, VERKSAMHETSOMRÅDE VAR BETECKNING NK, Kontrollanläggningar TR02-05-11-3 y DATUM SAMRAD AS,AFS,AN,DP TEKNISK RIKTLINJE UTGÅVA 4 FASTSTÄLLD u Extremspänningsautomatik för shuntreaktorer
Läs merSynkrongeneratorn och trefas
Synkrongeneratorn och trefas R 1 S N u R 0.8 0.6 m T 0.4 0.2 u S 0-0.2-0.4 T S S -0.6 u T -0.8-1 0 0.005 0.01 0.015 0.0 R Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Trefasspänning Y- och delta-koppling
Läs merRiktlinjer och tillverkardeklaration Elektromagnetiska emissioner & immunitet
Riktlinjer och tillverkardeklaration Elektromagnetiska emissioner & immunitet Svenska Sidan AirSense 10 AirCurve 10 1-3 S9 Serie 4-6 Stellar 7-9 ApneaLink ApneaLink Plus ApneaLink Air 10-12 S8 y S8 Serie
Läs merStatens strålskyddsinstituts författningssamling
Statens strålskyddsinstituts författningssamling ISSN 03475468 Statens strålskyddsinstituts allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält; SSI FS 00:3 Sakbeteckning
Läs merTillfälliga elanläggningar
Tillfälliga elanläggningar Vägledning vid planering, utförande och underhåll SEK Handbok 415 Utgåva 2.1 SEK Handbok 415 Utgåva 2.1 September 2007 Tillfälliga elanläggningar Vägledning vid planering, utförande
Läs merElkvalitetsutredning vid ett kartongoch massabruk
Elkvalitetsutredning vid ett kartongoch massabruk Quality investigation regarding electricity at a board and pulp mill Niklas Granberg EL1615 Examensarbete, 15 hp Högskoleingenjörsprogrammet i elkraftteknik
Läs merLaborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013. Lab nr 4 ver 1.5. Laborationens namn Trefas växelström. Kommentarer.
Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 Lab nr 4 ver 1.5 Laborationens namn Trefas växelström Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Uppgift 1: Mätning av trefasspänningen
Läs merElkvalitet och störningar i samband med laddning av kommunens elbussar på laddningsplatserna Röbäck och Carlshöjd
Elkvalitet och störningar i samband med laddning av kommunens elbussar på laddningsplatserna Röbäck och Carlshöjd Power quality and distortions concerning charging of electrical buses at the charging stations
Läs merLTK010, vt 2017 Elektronik Laboration
Reviderad: 20 december 2016 av Jonas Enger jonas.enger@physics.gu.se Förberedelse: Du måste känna till följande Kirchoffs ström- och spänningslagar Ström- och spänningsriktig koppling vid resistansmätning
Läs merLedningsskyddssystem för stamnätet
SVENSKA ^ KRAFTNÄT ENHET, VERKSAMHETSOMRÅDE NK, Koirörollanläggningar VAR BETECKNING TR02-05-2-1 DATUM SAMRAD AN,AS,AT TEKNISK RIKTLINJE zctm /rfrhf & UTGÅVA 5 TD FASTSTÄLLD Ledningsskyddssystem för stamnätet
Läs merRevidering av EIFS 2013:2. Referensgruppsmöte 3 Definitioner
Revidering av EIFS 2013:2 Referensgruppsmöte 3 Definitioner Anslutningspunkt Det finns ingen särskild definition i nuvarande föreskrift för anslutningspunkt Ny definition Punkt till vilken en anläggning
Läs merRisk för personskada vid fel i elanläggningar
Risk för personskada vid fel i elanläggningar TSN Seminarium 2018-11-07 Elektriska krav på elanläggning > Elanläggning skall vara så utförd att vid fel på anläggningen otillåtna spänningar i utsatta delar
Läs merSvensk Manual [Man_Cire3_SV_1204_Web]
Svensk Manual [Man_Cire3_SV_1204_Web] Här presenteras några utvalda avsnitt ur den Svenska manualen som totalt omfattar 33 sidor. Manualen är rikligt bildillustrerad vilket hjälper dig att snabbt greppa
Läs merINSTALLERA SOLCELLSANLÄGGNINGAR
INSTALLERA SOLCELLSANLÄGGNINGAR ANSLUTNING SOLCELLSANLÄGGNING Vår anvisning av anslutning av solcellsanläggningar är ett komplement till Svensk Energis handbok för Anslutning av mikroproduktion till konsumentanläggningar
Läs merLaborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den.
Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet Lab nr 2 version 3.1 Laborationens namn Växelströmskretsar Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Inledning I denna laboration skall
Läs merFö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar
Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar Christofer Sundström 23 januari 2019 Outline 1 Trefaseffekt 2 Aktiv, reaktiv och skenbar effekt samt effektfaktor 3 Beräkningsexempel 1.7 4 Beräkningsexempel
Läs merAnalys av solcellsanläggningars påverkan på elnätet
Analys av solcellsanläggningars påverkan på elnätet Analysis of solar power plants impact on the power grid Ulf Jansson Johan Andersson Fakulteten för hälsa, teknik och naturvetenskap Högskoleingenjörsprogrammet
Läs merMätvärdesomvandlare. Tl/EN!: >KÄ KRAFTNÄT. TEKNISK RIKTLINJE TR utg 6. ENHET, VERKSAMHETSOMRÅDE NK, Kontrollanläggningar yi\
Tl/EN!: >KÄ KRAFTNÄT ENHET, VERKSAMHETSOMRÅDE NK, Kontrollanläggningar yi\ BETECKNING/DNR TR02-07-01 DATUM SAMRÅD Mätvärdesomvandlare SvK4005. v5.0. 2013-08-01 2 (6) Uppdateringar Utgåva Ändringsnot Datum
Läs merTentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 16 dec 2008 klockan 8:00 13:00.
Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 16 dec 2008 klockan 8:00 13:00. Uppgifterna i tentamen ger totalt 60p. Uppgifterna är inte ordnade
Läs merStrålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987
Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 0000987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 0000987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering
Läs merMätning av magnetiska växelfält: Kåbäcken 2013-03-14/20
reducerar magnetfält Mätning av magnetiska växelfält: Kåbäcken 2013-03-14/20 Projekt 11410 Uppdrag Att kartlägga lågfrekventa magnetfält från en kraftledning vid Kåbäcken, Partille. Uppdragsgivare Pär-Anders
Läs merSå, finns det någon som generellt känner till något om vilken typ av utrustning som kan tänkas spotta ut mycket av denna ordning?
9:e övertonen Postad av Michell Andersson - 08 mar 2016 13:04 Har på förekommen anledning fått skäl att söka efter specifika utrustningar som kan tänkas generera spänningsövertoner av 9:e ordningen. Har
Läs merSjälvstudieuppgifter om effekt i tre faser
Elenergiteknik Självstudieuppgifter Självstudieuppgifter om effekt i tre faser Svar ges till alla uppgifter och till uppgifter 5-9 markerade med * kommer även lösning. Uppgifterna är inte ordnade efter
Läs merTentamen Elenergiteknik
IEA Elenergiteknik 1(6) Tentamen Elenergiteknik 14 mars 2017, kl 14.00-19.00 i sal Sparta C och D Tillåtna hjälpmedel: Kursbok, eget formelark enligt anvisningar, miniräknare, TEFYMA eller liknande formelsamling.
Läs merVarför jordar man transformatorns sekundärsida? (Nollpunkten i Y-kopplad trafo) Postad av Mathias - 20 mar :17
Varför jordar man transformatorns sekundärsida? (Nollpunkten i Y-kopplad trafo) Postad av Mathias - 20 mar 2012 08:17 Hej Hittar ingen bra tråd för denna fråga, så ställer den här. Varför jordar man transformatorstationens
Läs merSynkron koppling av effektbrytare
ABB Power Products, HV Products - Page 1 Forum for koblingsanlegg, Oslo 20-21 oktober 2008 Synkron koppling av effektbrytare Carl E Sölver ABB High Voltage Products Ludvika 400 kv strömbrytare typ HPL
Läs merEnergimarknadsinspektionens författningssamling
Energimarknadsinspektionens författningssamling Utgivare: Göran Morén ISSN 2000-592X Energimarknadsinspektionens föreskrifter om fastställande av generellt tillämpliga krav för nätanslutning av generatorer;
Läs merLaborationshandledning för mätteknik
Laborationshandledning för mätteknik - digitalteknik och konstruktion TNE094 LABORATION 2 Laborant: E-post: Kommentarer från lärare: Institutionen för Teknik och Naturvetenskap Campus Norrköping, augusti
Läs merTelesystem. Yttre antenner för järnvägsfordon
bd KRAV Telesystem. Yttre antenner för järnvägsfordon TDOK 2015:0289 Version 1.0 2015-07-31 KRAV 1 (8) Skapat av (namn och organisatorisk enhet) Dokument-ID Version Bo Bergström, ITif TDOK 2015:0289 1.0
Läs merNätpåverkan av lågenergibelysning
TEKNISK RAPPORT Nätpåverkan av lågenergibelysning Populär version Sarah Rönnberg Mats Wahlberg Math Bollen Martin Lundmark John Åkerlund Christer Boije Nätpåverkan av lågenergibelysning Populär version
Läs merFör att överföra en fas nätspänning behövs egentligen bara 2 ledare
Lars E. CMIT 2014-03-12 Hur många ledare behövs i vårt elsystem? För att överföra en fas nätspänning behövs egentligen bara 2 ledare 1-fas o 3-fas koppling För enfassystem har man vanligtvis 1 fasledare,
Läs merANSLUTNING AV MIKROPRODUKTION
ANSLUTNING AV MIKROPRODUKTION VAD ÄR MIKROPRODUKTION? Att vara mikroproducent innebär att en person har en egen småskalig elproduktion, genom exempelvis solceller på hustaket eller ett mindre vindkraftverk.
Läs merLaboration ACT Växelström och transienta förlopp.
Laboration ACT Växelström och transienta förlopp. Laborationen består av två delar. Målet med den första delen av laborationen är att öka förståelsen för kopplingen mellan teoretiska samband och praktiska
Läs merGrundläggande ellära - - 1. Induktiv och kapacitiv krets. Förberedelseuppgifter. Labuppgifter U 1 U R I 1 I 2 U C U L + + IEA Lab 1:1 - ETG 1
IEA Lab 1:1 - ETG 1 Grundläggande ellära Motivering för laborationen: Labmomenten ger träning i att koppla elektriska kretsar och att mäta med oscilloskop och multimetrar. Den ger också en koppling till
Läs merSedan tidigare P S. Komplex effekt. kan delas upp i Re och Im. Skenbar effekt är beloppet av komplex effekt. bestämmer hur hög strömmen blir
Trefas Komplex effekt * I edan tidigare jϕ Ie kan delas upp i Re och Im P + jq kenbar effekt är beloppet av komplex effekt * * P + Q I I I I bestämmer hur hög strömmen blir Aktiv och reaktiv effekt P I
Läs merOm vikten av enhetliga definitioner, t.ex. i föreskrifter
Om vikten av enhetliga definitioner, t.ex. i föreskrifter TNC, van der Nootska palatset, Stockholm, 25 maj 2010 Magnus Olofsson Agenda 1. Kort om Elsäkerhetsverket 2. Terminologi inom standardiseringen
Läs merInverkan på den lokala elkvalitén pga av ökad använgning av kraftelektronisk styrda laster - Bakgrundsförklaring till Professor Teuvo Suntios arbete
Inverkan på den lokala elkvalitén pga av ökad använgning av kraftelektronisk styrda laster - Bakgrundsförklaring till Professor Teuvo Suntios arbete Torbjörn Thiringer Department of Energy and Environment
Läs merLaborationshandledning för mätteknik
Laborationshandledning för mätteknik - digitalteknik och konstruktion TNE094 LABORATION 1 Laborant: E-post: Kommentarer från lärare: Institutionen för Teknik och Naturvetenskap Campus Norrköping, augusti
Läs merEnergimarknadsinspektionens föreskrifter om skyldighet att rapportera elavbrott för bedömning av leveranssäkerheten i elnäten
Energimarknadsinspektionens föreskrifter om skyldighet att rapportera elavbrott för bedömning av leveranssäkerheten i elnäten (2015:4) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera
Läs merStörningsreserven Faskompensering Spänningsstrategier Synkronkörning V36. Siddy Persson Enhet DD Drift - Driftanalys
Störningsreserven Faskompensering Spänningsstrategier Synkronkörning V36 Siddy Persson siddy.persson@svk.se Enhet DD Drift - Driftanalys Störningsreserven Jesper Nyberg Marknads- och systemutveckling Svenska
Läs merNätpåverkan av lågenergibelysning
TEKNISK RAPPORT Nätpåverkan av lågenergibelysning Sarah Rönnberg Mats Wahlberg Math Bollen Martin Lundmark Nätpåverkan av lågenergibelysning Luleå Tekniska Universitet Elkraft Maj 29 Sarah Rönnberg, Mats
Läs merFlexibel lösning för elkvalitetsproblem. Ensto Voltage Booster Get boosted!
Flexibel lösning för elkvalitetsproblem Ensto Voltage Booster Get boosted! Power quality by Ensto Vad kan Voltage Boostern göra för dig? Ensto, leverantör av lösningar för eldistribution, har tagit ett
Läs merElkvalitetsanalys av VBG Groups maskinhall
21-5-29 Elkvalitetsanalys av VBG Groups maskinhall Tommy Keränen Jakob Magnusson EXAMENSARBETE Elektroingenjör med inriktning mot elkraft Institutionen för ingenjörsvetenskap EXAMENSARBETE Elkvalitetsanalys
Läs merElkvalitetsmätning på en av Trafikverkets signalanläggningar inom ERTMS-projektet
Elkvalitetsmätning på en av Trafikverkets signalanläggningar inom ERTMS-projektet En undersökning av elkvalitet Sebastian Poppe Högskoleingenjör, Elkraftteknik 2018 Luleå tekniska universitet Institutionen
Läs merTabellsamling säkringsfri teknik 2003:3 Kaskadkoppling
Kaskadkoppling Kaskadkoppling, som även kallas back-up skydd, används för att: spara kostnader, förenkla valet av apparater, genom att möjliggöra användandet av effektbrytare med standardprestanda. Kaskadkoppling
Läs merEnergimarknadsinspektionen
Energimarknadsinspektionen Revidering av EIFS 2010:5 Referensgruppsmöte 2 den 27 januari 2014 Agenda Kort återblick Planerade ändringar och utredningar Löpande rapportering Kriterier för rapportering Vad
Läs merKortslutningsströmmar i lågspänningsnät Detta är ett nedkortat utdrag ur kursdokumentation.
1(7) Kortslutningsströmmar i lågspänningsnät Detta är ett nedkortat utdrag ur kursdokumentation. Enligt punkt 434.1 i SS 4364000 ska kortslutningsströmmen bestämmas i varje punkt så erfordras. Bestämningen
Läs merSpänningsvariationer och intermittent produktion. Elforsk rapport 14:42
Spänningsvariationer och intermittent produktion Elforsk rapport 14:42 O Lennerhag, M Bollen, S Ackeby, S Rönnberg Juli 2014 Spänningsvariationer och intermittent produktion [Klicka här och skriv undertitel]
Läs merMinskad livslängd av energieffektiv belysning på grund av höga nivåer av elektromagnetiska störningar
Minskad livslängd av energieffektiv belysning på grund av höga nivåer av elektromagnetiska störningar Martin Lundmark Institutionen för teknikvetenskap och matematik Luleå Tekniska Universitet 2 Livslängd
Läs merEMC-problem vid motorinstallationer? Några enkla regler. Komponenter för automation. Nordela V04.10
EMC-problem vid motorinstallationer? Några enkla regler. Komponenter för automation Vid installation av elektriska motorer bör nedan angivna regler följas. Detta för att minimera de problem som kan uppstå
Läs merVindkraft och elnät i samverkan
Vindkraft och elnät i samverkan Checklista för nätanslutning av vindkraft Rapport 2009-06-01 Uppdaterad 2009-10-30 gothia power gothia power Handläggare Projekt Dok.nr Version Lars-Åke Wahlqvist, Daniel
Läs merLuleå University of Technology
Luleå University of Technology 1 Oslo Copenhagen Luleå Helsinki Stockholm Berlin Located in Luleå, north of Sweden (65 35 N) 16 000 students (BSc/MSc) 1750 staff 216 professors 595 other teaching and research
Läs merBILLERUD AB GRUVÖNS BRUK. Ö-drift. Malin Jervant
BILLERUD AB GRUVÖNS BRUK Ö-drift Malin Jervant 2012-11-29 GRUVÖNS BRUK,Ö-DRIFT DEFINITION Ö-DRIFT Begreppet Ö-drift står för ett driftsförhållande som råder då ett område vid bortfall från ett överliggande
Läs mer