Symfoniorkestern i Konserthuset. Så fungerar Kungliga Filharmonikerna

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Symfoniorkestern i Konserthuset. Så fungerar Kungliga Filharmonikerna"

Transkript

1 Symfoniorkestern i Konserthuset Så fungerar Kungliga Filharmonikerna

2 Symfoniorkestern En vanlig symfoniorkester består av musiker, men i en stor, fullvuxen symfoniorkester behövs över 100 musiker. I Kungliga Filharmonikerna, som funnits ända sedan 1902, fi nns i dag 104 musiker. Den moderna, stora symfoniorkestern växte fram under 1800-talet, med den musik som kallas romantisk. Den moderna symfoniorkestern har sett ungefär likadan ut i över 100 år. Instrumenten delas in i grupper: stråkinstrument, träblåsinstrument, bleckblåsinstrument och slagverk. En symfoniorkester innehåller ibland också harpa, celesta och piano om musiken kräver det. Kungliga Filharmonikerna Kungliga Filharmonikerna bildades 1902 och har sedan 1926 haft sitt hem i Konserthuset mitt i Stockholm. Här arbetar 104 av Sveriges allra skickligaste musiker. Orkestern spelar oftast två konserter varje vecka och repeterar på dagarna. Amerikanen Alan Gilbert är orkesterns chefdirigent. Nästa år kommer en ny chefdirigent som heter Sakari Oramo och han är från Finland. Kungliga Filharmonikerna har haft många väldigt kända chefdirigenter. En chefdirigent är viktig för orkestern och hur den låter. Då och då åker orkestern på turné. De senaste åren har orkestern åkt och spelat i bland annat London, Tokyo och New York. Varje år spelar orkestern vid Nobelprisutdelningen och vid utdelningen av Polar Music Prize i Konserthuset. Kungliga Filharmonikerna spelar klassisk musik som är skriven för ganska länge sedan, musik av bland annat Mozart, Bach, Beethoven, Tjajkovskij, Sjostakovitj och Ravel, men också alldeles nyskriven musik. Ibland gör man också konserter med tv-spelsmusik. Det är konserter som kallas Play!.

3 Illustration: Ola Gustafsson Harpa Piano Valthorn, trumpet, trombone och tuba 1:a och 2:a violin Dirigent Slagverk och pukor Viola Flöjt, oboe, klarinett och fagott Violoncell Kontrabas

4 Dirigenten En dirigent är den som leder en orkester eller en kör. Dirigenten står framför orkestern, oftast med ansiktet mot musikerna och med ryggen mot publiken. I en mindre orkester behöver man inte alltid en dirigent, men om det är en stor symfoniorkester behövs dirigenten så att alla har en tydlig person att rätta sig efter. Det var också under 1800-talet, när symfoniorkestern växte och blev så stor som den är i dag, som dirigentens roll blev viktigare och viktigare. Det är dirigenten som ser till att alla som spelar och sjunger fungerar bra tillsammans. Dirigenten har noter, ett partitur, som han eller hon läser ifrån. Men eftersom noter inte alltid ger exakt och fullständig information om musiken, är det dirigenten som bestämmer hur alla ska göra för att allt ska fungera och hänga ihop. Dirigenten bestämmer bland annat tempot och hur starkt eller svagt olika instrument ska spela på olika ställen i musiken, utifrån noterna. Men olika dirigenter har olika idéer om hur samma noter och musik ska ska spelas för att låta bäst. Just det är en av de saker som gör konserter med klassisk musik och en symfoniorkester så spännande: det blir aldrig riktigt lika. Ibland kan faktiskt samma verk låta väldigt olika i två dirigenters olika tolkningar. Kanske är det ungefär som när man lagar mat: fast man följer receptet noga blir det ofta lite olika smak från gång till gång. Och många kockar vill förstås krydda maten på sitt alldeles egna, personliga sätt. Så vill dirigenter ofta göra med musiken. De fl esta dirigenter använder en dirigentpinne (eller taktpinne) i ena handen. Man kan säga att pinnen i den högra handen talar om tempot och takten, medan den vänstra handen brukar vara den som dirigenten använder för att säga något om artikulationen, hur han eller hon vill att tonerna ska uttalas och om det ska vara starkt eller svagt eller mittemellan. Man kan säga att dirigentpinnen förlänger armen så att det blir tydligt för alla i en stor orkester, också de som sitter längst bak och långt borta från dirigenten. Pinnen är vit och var förut tillverkad av ben eller elfenben. Nuförtiden är dirigentpinnen oftast gjord i trä, plast eller glasfi ber. De kan vara olika långa och olika tjocka, beroende på dirigentens smak. Här är exempel på några dirigenter, känner du igen några namn? Claudio Abbado Leonard Bernstein Pierre Boulez Karl Böhm Sixten Ehrling Eric Ericson Wilhelm Furtwängler Neeme Järvi Herbert von Karajan Otto Klemperer Esa-Pekka Salonen Georg Solti Arturo Toscanini Jan Åke Hillerud

5 Stråkfamiljen Violin Violin är samma sak som fiol, men i klassisk musik används oftast ordet violin, som kommer från italienskans violino. Man brukar också säga att violinen kom från Italien. Det var där violinen utvecklades under och 1600-talen. Den mest kända och beundrade violin-tillverkaren är Antonio Stradivarius. En gammal Stradivarius kan kosta flera miljoner kronor att köpa. Violinen har fyra strängar: E, A, D, G. Man använder stråke för att få ljud i strängarna. Trådarna på stråken som man rör mot strängen är av tagel hästhår. Träet i stråken kallas fernambuk och växer i Brasilien. Violin Viola Cello Kontrabas Viola Viola (eller altfi ol), ser ut som en lite större violin (fi ol). Ordet Viola uttalas med betoning på i, inte som i namnet Viola där man betonar o. Stråkinstrument Violoncell Det är inte så lätt att veta när cellon uppfanns, eftersom den precis som de andra stråkinstrumenten (violin, viola och kontrabas) hade så många olika namn och utseenden förr i världen. Det var när man kom på att man kunde tvinna tunn metalltråd runt en sena som ljudet i cellon (som då kallades violonen) blev mycket finare. Det var så den moderna cellon kom till. Den var smidigare än sin pappa violone. Ändå brukade man stå upp och spela på sin violone förr i världen, fast den var så otymplig! Numera sitter ju cellisterna och spelar, och cellon stöds mot golvet med en pinne, som kallas stackel, som sitter under instrumentet. Kontrabas Kontrabasen ser ut som en fiol: fyra strängar som spelas med stråke eller knäpps med fingrarna, och har ungefär samma form på kroppen. Fast allt är förstorat till jätteformat. Kontrabasarna är tunga och man orkar bara bära dem en liten bit. De stora väskorna som man transporterar en kontrabas i har hjul under så att det ska bli lättare. I en symfoniorkester är det flest som spelar stråkinstrument: violin, viola, cello och kontrabas. Violin De är inte störst, men flest. I en symfoniorkester finns det ungefär 25 violiner. Det betyder att nästan halva orkestern är violiner. Den största utmaningen för en violinist i klassisk musik är att spela en violinkonsert: då står violinisten ensam framför orkestern och har huvudrollen i musiken. De mest kända och älskade violinkonserterna är skrivna av Ludwig van Beethoven, Johannes Brahms och Jean Sibelius. Viola I symfoniorkestern sitter de som spelar viola mellan violiner och cellor, ofta snett till höger framför dirigenten. Violan är som ett mellanbarn: storasyster till violinen och lillasyster till cellon. Det är inte så ofta som violan får kliva fram och bli mer synlig än sina syskon i orkestern. Violan kan vara lite gömd bland orkesterljuden, men den är alltid jätteviktig för helheten. Fast den som lyssnar lite närmare på violan hör en fi n röst som kan viska fram musiken på ett alldeles eget sätt. Som poesi. Cello De som spelar cello, eller violoncell, i en symfoniorkester brukar sitta till höger om dirigenten. Det brukar sägas att cellons ton liknar människans röst. Många tycker att cellon är det mest uttrycksfulla instrumentet av alla. Det finns många vackra konserter för cello och orkester några av de mest kända är skrivna av Joseph Haydn, Camille Saint-Saëns, Antonín Dvorák, Edward Elgar och Dmitrij Sjostakovitj. Och redan för mer än 280 år sedan skrev barockmästaren Johann Sebastian Bach de sex sviterna för solocello som fortfarande är den största utmaningen för varje cellist att spela. Kontrabas Några av de häftigaste och mäktigaste ljuden kan komma från kontrabasarna. Kanske är de störst, bäst och vackrast i orkestern. Störst bland stråkinstrumenten är i alla fall kontrabasarna. Är de också bäst? Kaxiga violinister tycker nog att de som spelar kontrabas har det lite slappt ibland. Kontrabasarna spelar oftast musikens mörkaste bastoner, och det brukar aldrig vara lika många toner att spela som meloditonerna.

6 Träblåsfamiljen Träblås Flydde från Pan och blev en flöjt! Flöjten är ett av människans tidigaste instrument. Arkeologer har bl a funnit fl öjter av ben i stenåldersbosättningar. Det märks i mytologin också. I det antika Grekland till exempel: Syrinx var en skogsfe som halvguden Pan var förtjust i. För att undgå honom förvandlade hon sig raskt till ett vasstrå. För att ändå vinna henne gjorde han en fl öjt av vasstrået, den fl erpipiga fl öjt vi kallar panfl öjt. Högt trä Oboen ger orkestern stämton före en konsert. Stämtonen är ofta ett A stämt i 440 hz. Namnet oboe kommer från franskans haut bois som betyder högt trä. Många och långa rör! Kontrafagotten är i uträtat skick nästan 6 meter lång! Namnet kommer av italienskans fagotto som betyder knyte eller bunt. Längd i uträtat skick: 2,5 Antal klaffar: 29 Piccolaflöjt Från piccolaflöjten kommer höga toner. Den lilla svarta flöjten är som en minivariant av tvärflöjten, man håller den lika och spelar lika men tonerna ljuder en oktav högre än den vanliga tvärflöjten. Det är piccolaflöjten som kommer högst upp i registret av alla instrument i en symfoniorkester. Den har ett omfång på ungefär tre oktaver. Ett av de första stora musikverken som innehåller piccolaflöjt är Beethovens femte symfoni, ödessymfonin. Flöjt Säger man flöjt så menar man som regel tvärflöjten. Den är oftast av metall, silverfärgade, men det förekommer också flöjter i guld. Den moderna flöjten har minst 13 tonhål som kontrolleras med klaffar. Flöjten har ett omfång på ungefär tre oktaver, men skickliga flöjtister kan få fram ett ännu större register. Förutom piccolaflöjt och flöjt innehåller flöjtfamiljen lite ovanligare medlemmar som altflöjt och basflöjt. Oboe Oboen är den minsta av de så kallade rörbladsinstrumenten. Den har ett omfång på ungefär tre oktaver men det kräver mycket träning innan man behärskar en oboe. Oboen är ett franskt instrument och föregångaren till dagens oboe uppfanns på 1600-talet av två fransmän. Vårt namn oboe ( obå ) är också en omskrivning av det franska namnet, haut bois. Både oboen och släktingarna engelskt horn och fagott har varm fyllig klang och låter lite nasala. Engelskt horn Engelskt horn hör till samma familj som oboen. Den ser ungefär ut som en oboe men är lite mörkare i tonen (stämd en kvint lägre än oboen). Det engelska hornet har använts sedan mitten av 1700-talet av bland andra Johann Sebastian Bach. Egentligen borde det heta änglahorn : man tyckte nämligen att ljudet var en ängels. På tyska hette den också engellisch horn från början, men det tyska ordet engellisch kunde både betyda änglalik och engelsk och med tiden förväxlades namnen. I dag säger ingen änglahorn. Fagott & kontrafagott Fagotten har ofta kallats orkesterns clown, då det ofta är orkestrerat så att fagotten får de mer komiska rollerna. Tonen är djup och dov, lite nasal precis som oboen och det engelska hornet fagotten är släkt med dem även om den kan se väldigt annorlunda ut eftersom den är mycket större och hålls så att den pekar uppåt istället för framåt. När man blåser i en fagott har luften en lång väg att färdas: i en vanlig fagott ska luften åka två och en halv meter innan tonen kommer ut. I en kontrafagott, som är ännu större och ännu mörkare, färdas luften i nästan sex meter! Kontrafagotten kan spela de allra mörkaste tonerna av träblåsinstrumenten, så mörka att tonerna knarrar långt nere i registret. Klarinettfamiljen Klarinettfamiljen är stor. De finns i flera olika storlekar och stämningslägen. Den vanliga klarinetten är B-klarinetten beteckningen säger hur instrumentet är stämt. Det är B-klarinetten man först ser framför sig när man tänker på klarinett. Det finns också A-klarinett som egentligen ser likadan ut och en lite mindre Ess-klarinett med högre, ljusare register. Det finns också en basklarinett, som är så stor att man måste stödja instrumentet mot golvet. Man ändrar tonerna med hjälp av klaffar: den nedre delen av klarinetten har klaffar för de lägre tonerna och spelas med höger hand och vänster lillfinger, medan den övre delen har klaffarna för de högre tonerna och spelas med vänster hand och höger pekfinger

7 Basflöjt Altflöjt Flöjt Piccola Engelskt horn Oboe Klarinett Fagott Kontrafagott

8 Bleckblåsfamiljen Bleckblås kallas också brassinstrument. Det är för att de är gjorda av mässing. På engelska heter mässing brass. När uppfanns trumpeten? För väldigt länge sedan. Har funnits sedan bronsåldern och har sett ut på många olika sätt sedan dess. Djurhorn blev valthorn Hornet uppfanns till och med före trumpeten! Det var från börjar horn från djur som man tutade i. Längd: Ca 75 cm. Uträtat rör ca 4 m. Namnet kommer av tyska wald som betyder skog. Tuba Vikt: 8-25 kg Störst bland bleckblåsinstrumenten! Bleckblås Gemensamt för familjen bleckblås (ibland säger man också brassinstrument ) är att alla instrumenten är gjorda av mässing. De vanligaste bleckblåsinstrumenten i en symfoniorkester är trumpet, trombon, tuba och horn. Tonen får man genom att blåsa mellan läpparna i munstycket, den ton som läpparna gör förstärks sen av instrumentet och tonhöjden ändrar man med ventilerna eller draget om det är en trombon. Trumpet Trumpeten är den minsta i familjen bleckblås. Den har en ljus och klar ton. Trumpeten är också ett gammalt instrument. Redan under bronsåldern spelade man på blåsinstrument. De så kallade bronslurarna använde man vid festliga tillfällen. Trumpeten har tre ventiler och ett omfång på ungefär två och en halv oktav. Kornett och fl ygelhorn är exempel på två nära släktingar till trumpeten som har lite annorlunda ljud. Trombon Trombonen (kallas ibland också basun på svenska) skiljer sig från de övriga bleckinstrumenten genom att tonerna ändras med hjälp av ett drag och inte med ventiler. Namnet trombon kommer av italienskans trombone som betyder stor trumpet. Trombonen användes fram till slutet på talet mest i kyrkosammanhang. Trombonen användes för första gången i en symfoniorkester av Beethoven (Symfoni nr 5). Nu används trombonen i alla möjliga musikaliska sammanhang. Det fi nns fl era varianter och storlekar på tromboner, som till exempel alttrombon och bastrombon. Tuba Tuban är det största av bleckblåsinstrumenten och den har anor från 1800-talet. Tuban kan spela mycket låga toner. Det fi nns olika varianter och storlekar på tubor, den som kallas C-tuba (efter hur den är stämd) är vanligast i en symfoniorkester, men det fi nns också också F-tuba och Ess-tuba. En tuba kan väga mellan 8 och 25 kilo beroende på storlek. Valthorn Hornet, eller valthornet, är ungefär 3000 år gammalt. Det allra äldsta bleckblåsinstrumentet! På den tiden spelade man på urholkade horn från djur, till exempel kohorn. Hornet användes mest vid jakt. Det moderna hornet är en släkting till posthornet som brevbärarna hade för länge sen. Hornet har en vacker, varm och mjuk klang men det är också ett svårspelat instrument: det händer även för mycket bra hornister att tonen inte kommer fram ordentligt eller att den inte låter som det var tänkt. Namnet valthorn kommer från tyskans Wald som betyder skog. Hornet är många rör som slingrar sig runt och om man rätade ut alla skulle hornet bli ungefär 4 meter långt. Wagnertuban, som tonsättaren Richard Wagner uppfann, är en släkting till hornet och inte till tuban.

9 Trombone Trumpet Valthorn Tuba

10 Slagverksfamiljen Slagverk är helt enkelt alla instrument man slår på, antingen med pinnar (stockar) eller med händerna. Som slagverk räknas bland annat: Slagverk Virveltrumma Gong Triangel Rörklocka Puka Cymbal Xylofon Marimba Kastanjett Bastrumma Vibrafon En del slagverk har ett spänt skinn som man slår på. Dem kan man stämma, så att man får fram olika toner. Andra kan man inte stämma. Men de spelas ändå efter noter! Klingande klockor och klirrande bjällror är det verkligen riktiga instrument som piano, fioler och trumpeter? Ja, visst är klockor instrument! Det är slagverkarna i en symfoniorkester som spelar på klockor. Bland annat på klockor borde man säga, för är man slagverkare spelar man på jättemånga olika instrument och inte bara på till exempel trummor, som man kanske kunde tro. I en del orkestermusik måste det kanske vara fem eller ännu fler slagverkare som alla spelar på tio eller femton olika instrument var. Det kan vara stora trummor och mäktiga gongar, små cymbaler, xylofon eller en enkel liten triangel. Då är det ofta roligt att titta på slagverkare. Det kommer så många olika och roliga ljud därifrån. De brukar stå längst bak i orkestern, bakom fioler och blåsinstrument. Men de hörs! Och när man hör klockorna eller bjällrorna låta därifrån kanske man tänker lite på julen även om inte tomten är på väg i sin släde bara för det.

11 Harpa Antal strängar: 58 Pedaler: 7 Har du tittat in under locket på en flygel någon gång? Då har du säkert sett den stora guldfärgade ram som strängarna sitter på där i flygeln. Det ser nästan ut som en harpa som ligger ner och vilar. Harpan är ett väldigt speciellt instrument: den har ungefär 50 strängar som man knäpper på med fingrarna, men den har också sju pedaler som man måste använda för att få fram fler toner. När olika pedaler trycks ner spänns olika strängar på harpan så att tonerna höjs lite grann. Det tar lång tid att lära sig exakt hur de olika pedalerna ska användas för olika toner och i olika tonarter. Det är på det här sättet harpisten kan spela tonerna som är svarta tangenter på pianot: till exempel om det ska vara ett ciss istället för ett c (ciss är ett halvt tonsteg högre än c). De äldsta släktingarna till harpan fanns redan för ungefär 5000 år sedan. Men då såg harporna förstås annorlunda ut. De var mindre, hade inte lika många strängar och inga pedaler heller, för pedalerna uppfanns på 1700-talet. När harpa finns med i musiken som en symfoniorkester spelar brukar harpisten sitta långt ute till vänster om dirigenten, bakom violinerna. Tonsättare som Berlioz, Wagner och Debussy var väldigt duktiga på att skapa spännande färger i musiken med hjälp av harpa. Den moderna harpan vi ser i en symfoniorkester har 46 strängar. Tonomfånget är sex och en halv oktav.

12 Piano Pianot är som en orkester i orkestern. Strängarna är spända på en järnram (från början var den av trä) som nästan ser ut som en harpa innanför skalet. När man trycker på en tangent slår en hammare till strängen så att det blir ljud. Hammaren ser egentligen ut som en liten klubba och är gjord av ett hårt packat filtmaterial. Under slutet av talet ersatte pianot cembalon och under 1800-talet slog pianot verkligen igenom och det skrevs jättemycket pianomusik då som fortfarande spelas ofta: t ex musik av Chopin och Liszt, som båda var stora idoler på sin tid (det hände att publiken skrek och svimmade för att de blev så till sig, ungefär på samma sätt som det kan vara på en del popkonserter i dag). Det mest kända pianomärket i dag är Steinway, som finns i praktiskt taget alla konserthus i hela världen. Det stora svarta pianot kallas flygel, eller grand piano på engelska, och det är flygeln som nästan alltid används i konserter med klassisk musik och jazz Flygeln står på tre ben, den har 88 tangenter och ett jättestort omfång på sju oktaver.

13 Många pipor! pipor Längsta pipan 11 m Kortaste pipa 5,5 mm Orgeln byggdes Fem fl äktar blåser luft genom orgeln så att det blir ljud när man spelar på den. Orgel Dagens konserthusorgel ett magnifikt instrument Ovanför podiet där orkestern brukar spela hänger ett jättestort instrument. Det är orgeln som byggdes Oftast brukar orglar fi nnas i kyrkor, men det fi nns en hel del musik som passar för symfoniorkester där det är orgel med. En orgel består av pipor i olika längd som spelar med olika tonläge. Dessa får man att låta genom att spela på tangenterna med händerna och pedaler med fötterna. Luften som får alla piporna att låta pumpas runt av fem fl äktar. Varje pipa har en fadder. Det går att gå in i orgeln för att rengöra den. Det tar lång tid att tvätta och damma en orgel av den här storleken.

14 Musik att växa med Att få höra Kungliga Filharmonikerna för första gången i Konserthuset när man är sex år kan bli en omtumlande upplevelse. Så många ljud! Så starka och häftiga och vackra instrument! Det spritter i hela kroppen och man vill gärna resa sig upp och göra som dirigenten vifta och leva med i musiken. Och sjunga! Wow! Varje år går tiotusentals sexåringar, åttaåringar och mellanstadieelever på skolkonsert i Konserthuset. Efter varje vecka med skolkonserter som Kungliga Filharmonikerna gör, ger man två familjekonserter på lördagen. Biljettsläpp till skolkonserterna för mellanstadiet sker i mitten av augusti. Konserterna brukar äga rum i början av oktober. Biljetterna till år 2 släpps första veckan i december inför konserterna i februari. För sexåringarnas konserter i mars släpps biljetterna i januari. Samtliga skolor i Stockholms län får anmälan skickad till sig med post, adresserad till lärare för respektive årskurs. Kungliga Filharmonikerna har en lång och stolt historia med konserter för skolelever. Redan innan Konserthuset byggdes (1926) gav Kungliga Filharmonikerna skolkonserter. Det är en obruten tradition som talar sitt tydliga språk barnens musikupplevelser är mycket viktiga! Piccolaklubben För alla nyfi kna barn mellan 6 och 10 år har vi Piccolaklubben, Kungliga Filharmonikernas barnsligaste vänförening. Det är alldeles gratis att vara med och du får hem Piccolabladet fyra gånger om året och blir inbjuden till Piccolaträffar, en gång på våren och en gång på hösten. Då brukar vi lyssna på instrument, kanske prova dem, gå på visning eller något annat kul. Anmäl dig på tel eller Filharmonins dag öppet hus för hela familjen. Varje år öppnar Konserthuset och Kungliga Filharmonikerna sitt hus på vid gavel varje år i januari. Välkommen till Konserthuset och Kungliga Filharmonikerna! Anna-Lena Rönn, kontaktperson för skolkonserter tel

Symfoniorkesterns instrument

Symfoniorkesterns instrument Symfoniorkesterns instrument Stråksektionen: violin (fiol) (First violins, second violins), viola, cello, kontrabas (Double bases). Träblås: Klarinett (Clarinets), flöjt (Flutes), oboe, fagott (bassoons).

Läs mer

Symfoniorkesterns instrument

Symfoniorkesterns instrument Symfoniorkesterns instrument Inför provet om symfoniorkesterns instrument: Det viktigaste är att du känner igen instrumenten på bild och att du vet till vilken instrumentfamilj de hör. Vill du kunna mer

Läs mer

Det finns två typer av stränginstrument: Stråkinstrument och Knäppta Stränginstrument

Det finns två typer av stränginstrument: Stråkinstrument och Knäppta Stränginstrument Instrumentkunskap Inledning - Det finns många olika typer av instrument, och de delas in i grupper utifrån hur man spelar på dem. De olika grupperna kallas för familjer och det är stråkinstrument, knäppta

Läs mer

Trombon. Madenskolan 13-14 Instrumentkunskap åk5. Blockflöjt. Fiol. Kontrabas. Cello. Stämskruvar. Huvud. Band. Hals. Kropp. Panflöjt.

Trombon. Madenskolan 13-14 Instrumentkunskap åk5. Blockflöjt. Fiol. Kontrabas. Cello. Stämskruvar. Huvud. Band. Hals. Kropp. Panflöjt. Madenskolan 13-14 Instrumentkunskap åk5 Trumpet Tvärflöjt Fiol Blockflöjt Kontrabas Trombon Valthorn Cello Huvud Stämskruvar Rörblad Hals Band Oboe Kropp Panflöjt Klarinett Gitarr Bastuba Elgitarr Elbas

Läs mer

TRUMPET. 1. Stämbygel, 2. Munstycke 3. klockstycke 4. Vattenklaff 5. Ytterdrag

TRUMPET. 1. Stämbygel, 2. Munstycke 3. klockstycke 4. Vattenklaff 5. Ytterdrag BLECKBLÅSINSTRUMENT Bleckblåsinstrument är ett samlingsnamn på en grupp av musikinstrument som bl.a. består av Valthorn, Trumpet, Trombon, Baryton och Bastuba. De skiljer sig från träblåsinstrument genom

Läs mer

Instrument. Lär om instrument från olika instrumentgrupper

Instrument. Lär om instrument från olika instrumentgrupper Instrument Lär om instrument från olika instrumentgrupper Musikinstrument brukar delas in i olika instrumentgrupper beroende på hur ljudet bildas i dem. Vi kommer nu att prata kring och lyssna på instrument

Läs mer

Där finns det mer fakta om instrumenten, youtubefilmer, mm. Det blir prov på detta... kom i tid!

Där finns det mer fakta om instrumenten, youtubefilmer, mm. Det blir prov på detta... kom i tid! Instrumentkännedom - läran om musikinstrument Gå gärna in på www.musiklektionen.com. Där finns det mer fakta om instrumenten, youtubefilmer, mm. Det blir prov på detta... kom i tid! MVH Anna Kerstin mars

Läs mer

GSOPULS HIMMEL OCH JORD MED FULL ORKESTER RAKT IN I LIVETS STORA FRÅGOR

GSOPULS HIMMEL OCH JORD MED FULL ORKESTER RAKT IN I LIVETS STORA FRÅGOR GSOPULS HIMMEL OCH JORD MED FULL ORKESTER RAKT IN I LIVETS STORA FRÅGOR LÄRARHANDLEDNING Välkommen till kreativt samspel med Göteborgs Symfoniker och GSOPULS. Detta är en lärarhandledning som är indelad

Läs mer

Stränginstrument: - Har 6 strängar (Finns även med 12) - Finns två grundtyper, stålsträngad och nylonsträngad

Stränginstrument: - Har 6 strängar (Finns även med 12) - Finns två grundtyper, stålsträngad och nylonsträngad Stränginstrument: Gitarr - Spelas genom att man knäpper eller drar med högerhandens fingrar över strängarna. Tonhöjden förändras genom att vänsterhandens fingrar trycker ner strängarna på olika band. -

Läs mer

Stränginstrument. Instrumentkunskap År 6-9.

Stränginstrument. Instrumentkunskap År 6-9. Stränginstrument Gitarr - Spelas genom att man knäpper eller drar med högerhandens fingrar över strängarna. Tonhöjden förändras genom att vänsterhandens fingrar trycker ner strängarna på olika band. -

Läs mer

Att välja instrument

Att välja instrument 1 Vetlanda kommun Musikskolan Att välja instrument Uppdat. 2007-05-04 2 MUSIKSKOLAN EN UNIK SKOLA På Musikskolan får du lära dig att spela ett musikinstrument, något du kan ha glädje av hela livet. Det

Läs mer

MUSIKSKOLAN. Vårterminen 2015

MUSIKSKOLAN. Vårterminen 2015 MUSIKSKOLAN Vårterminen 2015 Kära musikvän! Musikskolan i Boxholms kommun erbjuder barn och ungdomar möjligheten att i sin egen takt utvecklas inom musik. Denna broschyr presenterar dessa möjligheter och

Läs mer

http://www.musikipedia.se/orkesterpartituret Orkesterpartituret Skrivet av Lasse Grubbe, www.musikipedia.se Ett orkesterpartitur är en uppställning av notsystemen till alla instrumenten i en orkester.

Läs mer

instrument och Genrer Ett utdrag Stråkinstrument: Klassisk Musik / Västerländsk konstmusik

instrument och Genrer Ett utdrag Stråkinstrument: Klassisk Musik / Västerländsk konstmusik instrument och Genrer Ett utdrag Klassisk Musik / Västerländsk konstmusik Klassisk musik är ett mer vanligt namn för det som egentligen heter västerländsk konstmusik. Det är sådan musik som vi i Europa

Läs mer

Instrument och ensembleformer

Instrument och ensembleformer Instrument och ensembleformer I dirigentens noter = partituret noteras instrumenten = stämmorna alltid i samma ordning med uppifrån och ned: träblås Flöjter Oboer Klarinetter Fagotter Mässing Valthorn

Läs mer

Kulturskolan LOMMA KOMMUN

Kulturskolan LOMMA KOMMUN Kulturskolan LOMMA KOMMUN KULTURSKOLAN 2012-2013 VÄLKOMMEN TILL ÖPPET HUS! Foto: Anna Blindh Carlsson och Christian Almström Söndagen den 18 mars Bjärehovskolan i Bjärred kl 11.00-13.00 Pilängskolan i

Läs mer

Musik. årskurs 6 2013

Musik. årskurs 6 2013 Musik årskurs 6 2013 Instrumentkunskap Årskurs 6 2013 När du lärt dig detta kommer du att kunna: Vilka instrumentgrupper det finns. Vilka instrument som hör till vilka grupper. Ur Musik Falköpings bedömningsmatris

Läs mer

KULTURSKOLAN. Kulturskolan LOMMA KOMMUN

KULTURSKOLAN. Kulturskolan LOMMA KOMMUN KULTURSKOLAN 2014 2015 Kulturskolan LOMMA KOMMUN VÄLKOMMEN TILL ÖPPET HUS! Söndagen den 16 mars Bjärehovskolan i Bjärred, kl 11.00-13.00 Pilängskolan i Lomma, kl 15.00-17.00 Ta med hela familjen och prova

Läs mer

Öppet hus i hela Konserthuset. Lördag 11 januari kl 11.00 16.00 i Stockholms Konserthus 2014. Fri entré!

Öppet hus i hela Konserthuset. Lördag 11 januari kl 11.00 16.00 i Stockholms Konserthus 2014. Fri entré! Meja Gottberg fick chansen att dirigera Kungliga Filharmonikerna under öppet hus 2013. Foto: Jan-Olav Wedin. Filharmonins dag Öppet hus i hela Konserthuset Lördag 11 januari kl 11.00 16.00 i Stockholms

Läs mer

Klassisk Musikhistoria

Klassisk Musikhistoria Klassisk Musikhistoria Med klassisk musik menar vi lite förenklat den nedskrivna musiken från Europa. Från 1000-talet och framåt fanns den nedskrivna musiken framför allt i kyrkan, som då hade mycket makt.

Läs mer

BAROCKEN ca 1600-1750

BAROCKEN ca 1600-1750 BAROCKEN ca 1600-1750 Ordet barock betyder ungefär befängt eller konstigt. Namnet började användas när barocken var slut som en reaktion på epokens prålighet. * Musiken under barocken hade en tydlig puls

Läs mer

Klassisk musik. År 800-idag

Klassisk musik. År 800-idag Klassisk musik År 800-idag Medeltiden 800-1400 Medeltida musik kan delas in i två fack. Den första kallas sakral musik och betyder kyrklig musik. På medeltiden var den vanligaste typen av kyrklig musik

Läs mer

Några av de mest framstående kompositörerna

Några av de mest framstående kompositörerna RENÄSSANS (1450-1600) Renässansen pågick ungefär mellan 1450 och 1600. Ordet renässans betyder pånyttfödelse, och tidsperioden i sig förknippas med en allmän vilja att utforska och lära sig om sig själv,

Läs mer

Lättläst svenska. 1. Bygde-musikanter

Lättläst svenska. 1. Bygde-musikanter Lättläst svenska Utställningen handlar om olika musikgrupper i Sverige. Den börjar på 1600-talet och slutar med ABBA. Ensemble är franska och betyder tillsammans. En musikgrupp är en ensemble. 1. Bygde-musikanter

Läs mer

Tema - Matematik och musik

Tema - Matematik och musik Tema - Matematik och musik Författarna och Bokförlaget Borken, 2011 Allt vi uppfattar som ljud, från den nästan smärtsamma upplevelsen på en rockkonsert till insekternas surr en sommardag, består av mer

Läs mer

Öppet hus i hela Konserthuset. Lördag 9 januari 2016 kl 11.00 16.00 Stockholms Konserthus. Fri entré!

Öppet hus i hela Konserthuset. Lördag 9 januari 2016 kl 11.00 16.00 Stockholms Konserthus. Fri entré! Filharmonins dag Öppet hus i hela Konserthuset Lördag 9 januari 2016 kl 11.00 16.00 Stockholms Konserthus Fri entré! Kungliga Filharmonikerna Bra att veta Kungliga Filharmonikerna bildades 1902 och har

Läs mer

NACKA MUSIKSKOLA 2009/2010

NACKA MUSIKSKOLA 2009/2010 NACKA MUSIKSKOLA 2009/2010 NACKA MUSIKSKOLA 2009/2010 Nacka musikskola erbjuder barn och ungdomar en bred musikundervisning med hög kvalitet inom olika musikstilar efter vars och ens intresse, ambition

Läs mer

Typiskt för Medeltiden

Typiskt för Medeltiden Typiskt för Medeltiden Homofoni en tydlig melodi Bordun en eller ett par toner som ligger still i bakgrunden Rytm på trumma eller entonigt stränginstrument Om musiken låter som om den kunde vara med i

Läs mer

Det finns mycket att välja på. Här är en liten guide till dig som funderar. Mycket nöje

Det finns mycket att välja på. Här är en liten guide till dig som funderar. Mycket nöje ATT VÄLJA INSTRUMENT Det finns mycket att välja på. Här är en liten guide till dig som funderar. Mycket nöje Instrumentvisning på Musikskolan 26 april 2017 klockan 18:00-19:30 Välkommen att prova på de

Läs mer

För dig som är nyfiken på musik

För dig som är nyfiken på musik Musikskolan i Upplands Musikskolan i Upplands Väsby Väsby För dig som är nyfiken på musik Blåsinstrument Musikens språk Att få utveckla sig genom musik ger barn och ungdomar ett språk och ett verktyg till

Läs mer

Andraklassisterna i Borgå lär känna Stora Symfoniorkestern

Andraklassisterna i Borgå lär känna Stora Symfoniorkestern Andraklassisterna i Borgå lär känna Stora Symfoniorkestern Borgånejdens musikinstitut bjuder in alla andraklassister i Borgå till att lära känna symfoniorkestern. Målet är att presentera symfoniorkestern

Läs mer

Christina Israelsson

Christina Israelsson Christina Israelsson Box 134 330 27 Hestra 0370-33 63 10 Fax 33 63 20 www.isaberg.nu Innehåll Musiken påverkar oss 9 Det finns musik överallt 10 Musik för kropp och själ 11 Att ha musiken som yrke 16 Sångare

Läs mer

Välkommen till Kulturskolan Korpen den avgiftsfria Kulturskolan! Musikundervisningen inom Kulturskolan

Välkommen till Kulturskolan Korpen den avgiftsfria Kulturskolan! Musikundervisningen inom Kulturskolan 2015-2016 Välkommen till Kulturskolan Korpen den avgiftsfria Kulturskolan! Vi hoppas du förstår vilken förmån du som är ung och bor i Skinnskatteberg har. Du har chansen att utan avgift få lära dig att:

Läs mer

KULTURSKOLAN

KULTURSKOLAN KULTURSKOLAN 2013 2014 Kulturskolan LOMMA KOMMUN VÄLKOMMEN TILL ÖPPET HUS! Söndagen den 17 mars Pilängskolan i Lomma kl 11.00-13.00 Bjärehovskolan i Bjärred kl 15.00-17.00 Ta med hela familjen och prova

Läs mer

NALLEABONNEMANG 2015/2016

NALLEABONNEMANG 2015/2016 NALLEABONNEMANG 2015/2016 NALLEKONSERTER Våra älskade Nallekonserter flyttade givetvis med oss från Konserthuset till Malmö Live. Ett enkelt och trevligt sätt för generationer att umgås och en möjlighet

Läs mer

Forntid. Världens äldsta, nedtecknade, melodi skriven 1400år före Kristi födelse.

Forntid. Världens äldsta, nedtecknade, melodi skriven 1400år före Kristi födelse. Musikhistoria Fort------------------Forntid Anna!--------------- Antiken Meddela------------ Medeltiden Rektorn att--------- Renässansen Barnen i------------- Barocken Klassen har-------- Klassicismen

Läs mer

Musik. årskurs

Musik. årskurs Musik årskurs 7 2013 Instrumentkunskap Årskurs 7 2013 När du lärt dig detta kommer du att kunna: Vilka instrumentgrupper det finns. Vilka instrument som hör till vilka grupper. (Musik Falköpings bedömningsmatris

Läs mer

Rockmusik. Sångsätt: Man sjunger ofta på starka och höga toner.

Rockmusik. Sångsätt: Man sjunger ofta på starka och höga toner. Rockmusik Vanliga instrument: Elgitarr, elbas, trumset, synt. Vanligt i musiken: Musiken har ofta både verser och refränger. Det är vanligt med elgitarrsolon i musiken. Musiken låter: Hård, tuff. Den uttrycker

Läs mer

Noter, instrument och tillbehör för musikundervisning i klass och kulturskola

Noter, instrument och tillbehör för musikundervisning i klass och kulturskola Noter, instrument och tillbehör för musikundervisning i klass och kulturskola 2011-2012 Välkommen till musikskolan.se Vi vill inspirera människor att upptäcka och utveckla sin förmåga och glädje i att

Läs mer

KULTURSKOLAN i Katrineholm 2011/12

KULTURSKOLAN i Katrineholm 2011/12 KULTURSKOLAN i Katrineholm 2011/12 KULTURSKOLAN - Skolan du längtar till Välkommen till Kulturskolan! Kulturskolan i Katrineholm finns till för alla som drömmer om att kunna spela ett instrument, sjunga,

Läs mer

Huddinge Kulturskola Årgång 2005

Huddinge Kulturskola Årgång 2005 Huddinge Kulturskola Årgång 2005 Innehåll 2 Viktig information 3 Om Kulturskolan 4 Prova På 5 Upptakten 6 Blockflöjt 7 Träblås 8 Bleckblås 9 Stråkar 10 Gitarr 11 Dragspel 12 Piano 13 Keyboard 14 Sång 15

Läs mer

Disposition. Antalet mikrofoner som behövs beror på vad du ska spela in. Vilken mikrofon ska jag välja? Hur nära ska mikrofonerna placeras?

Disposition. Antalet mikrofoner som behövs beror på vad du ska spela in. Vilken mikrofon ska jag välja? Hur nära ska mikrofonerna placeras? Mikrofonteknik i olika genrer 1 Mikrofonteknik mikrofonval, avstånd och placering 2 Disposition Vilken mikrofon ska jag välja? Hur nära ska mikrofonerna placeras? Närmickning Avståndsmickning Var ska mikrofonen

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL MUSIKINSTITUTET! VANDA MUSIKINSTITUT VMO - VMI 2017

VÄLKOMMEN TILL MUSIKINSTITUTET! VANDA MUSIKINSTITUT VMO - VMI 2017 VÄLKOMMEN TILL MUSIKINSTITUTET! VANDA MUSIKINSTITUT VMO - VMI 2017 VANDA MUSIKINSTITUT (VMI) Kom och lär dig musik till ett av Finlands största musikinstitut! Vanda musikinstitut ägs av Vanda stad och

Läs mer

Kursprogram Västerås Kulturskola

Kursprogram Västerås Kulturskola Kursprogram Västerås Kulturskola UPPLEV GLÄDJEN I ATT SPELA, SJUNGA, DANSA, AGERA, SKAPA OCH MÅLA...! Välkommen till Västerås Kulturskola För dig som söker kunskap och vill utveckla din kreativitet och

Läs mer

Läsåret 2012-2013 Musiklekskola Rytmik Karusellundervisning Förberedande undervisning i musik Musikstudier på grund- och institutsnivå

Läsåret 2012-2013 Musiklekskola Rytmik Karusellundervisning Förberedande undervisning i musik Musikstudier på grund- och institutsnivå 1 Läsåret 2012-2013 Musiklekskola Rytmik Karusellundervisning Förberedande undervisning i musik Musikstudier på grund- och institutsnivå Klassisk musik Rytmmusik Fritt ackompanjemang (piano, gitarr och

Läs mer

Guide till rockgruppens instrument

Guide till rockgruppens instrument Guide till rockgruppens instrument Gitarr, elgitarr, bas, keyboard och trummor Detta häfte är tänkt för att du som elev ska kunna jobba självständigt med att lära dig en del om gitarr, bas, keyboard och

Läs mer

Musik. årskurs 9 2013. Namn Klass

Musik. årskurs 9 2013. Namn Klass Musik årskurs 9 2013 Namn Klass Instrumentkunskap Årskurs 9 2013 När du lärt dig detta kommer du att kunna: Vilka instrumentgrupper det finns. Vilka instrument som hör till vilka grupper. (Musik Falköpings

Läs mer

1 av 1 2009-08-04 12:25

1 av 1 2009-08-04 12:25 En ärkemusiker och tuff harpist - Musik - www.st.nu http://st.nu/kultur/musik/1.1230315?m=print 1 av 1 2009-08-04 12:25 Publicerad 30 juli 2009 Uppdaterad 30 juli 2009 Textstorlek Stöde kyrka Den fantastiska

Läs mer

Välkommen till musikinstitutet! Vanda musikinstitut svenska enheten

Välkommen till musikinstitutet! Vanda musikinstitut svenska enheten Välkommen till musikinstitutet! Vanda musikinstitut svenska enheten VMO - VMISE VANDA MUSIKINSTITUT SVENSKA ENHETEN (VMISE) Kom och lär dig musik till ett av Finlands största musikinstitut! Vanda musikinstitut

Läs mer

ANSÖKNINGSGUIDE Läsåret 2015-2016

ANSÖKNINGSGUIDE Läsåret 2015-2016 1 ANSÖKNINGSGUIDE Läsåret 2015-2016 2 INSTRUMENTPROVARDAG 13.04.2016 Nu har du chansen att komma och provspela olika instrument. Korsholms musikinstitut ordnar en instrumentprovardag 13.04.2016, kl. 18.00-19.00

Läs mer

Medeltiden Renässansen

Medeltiden Renässansen Klassisk musik Medeltiden 800-1400 Sakral musik Sakral musik betyder kyrklig musik. På medeltiden var den vanligaste typen av kyrklig musik gregoriansk sång. Sångerna byggde på kristna texter som brukade

Läs mer

! " ## $ % & ' () * +, ' - )

!  ## $ % & ' () * +, ' - ) ! "##$%&' ()* +,'- ) Examenskonsert 5 juni 2013 Stora Salen, Kungl. Musikhögskolan Bård Eriksson, kontrabas Program Johann Sebastian Bach (1685-1750) Svit nr 2 för solo cello Sats 5 Kontrabas: Bård Eriksson

Läs mer

1 av 2 2009-08-04 12:27

1 av 2 2009-08-04 12:27 Musikern som harpan valde - Kultur - www.st.nu http://st.nu/kultur/1.1229012?m=print 1 av 2 2009-08-04 12:27 Publicerad 29 juli 2009 Textstorlek Park Stickney är turnerande världsartist på harpa, främst

Läs mer

et är här det börjar!

et är här det börjar! Det är roligt att kunna! Här får Du lära dig att spela instrument, sjunga, dansa, måla, teckna, och spela teater både i grupp och enskilt. Kulturskolan 60 år Kulturskolan i Huddinge Det är här det börjar!

Läs mer

Barock 1600-1750. Utsmyckningarna och detaljerna är typiska för barocken.

Barock 1600-1750. Utsmyckningarna och detaljerna är typiska för barocken. Barock 1600-1750 Under barocken skulle allt vara stort och mycket. Man smyckade ut det mesta. Tittar man på slott eller möbler som är byggda under barocken så ser man mängder av detaljer och utsmyckningar,

Läs mer

Är alla blås- och stråkinstrument på väg ut ur musik- och kulturskolorna? Ersatta med sång eller elgitarrer?

Är alla blås- och stråkinstrument på väg ut ur musik- och kulturskolorna? Ersatta med sång eller elgitarrer? Håkan Sandh projektledare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Box 16344 S-103 26 STOCKHOLM Besöksadress: Nybrokajen 11 +46 708 317 498 hakan.sandh@smok.se www.smok.se 07-10-1707-10-17 Är alla blås- och

Läs mer

ATT VÄLJA INSTRUMENT. Det finns mycket att välja på. Här är en liten guide till dig som funderar. Mycket nöje

ATT VÄLJA INSTRUMENT. Det finns mycket att välja på. Här är en liten guide till dig som funderar. Mycket nöje ATT VÄLJA INSTRUMENT Det finns mycket att välja på. Här är en liten guide till dig som funderar. Mycket nöje Är det svårt att spela klarinett? Måste man ha långa fingrar för att spela gitarr? Kan man spela

Läs mer

Kursprogram LÄSÅRET 2014/2015

Kursprogram LÄSÅRET 2014/2015 Kursprogram LÄSÅRET 2014/2015 Västerås Kulturskola VASTERAS.SE/KULTURSKOLAN UPPLEV GLÄDJEN I ATT SPELA, SJUNGA, DANSA, AGERA, SKAPA OCH MÅLA...! Välkommen till Västerås Kulturskola För dig som söker kunskap

Läs mer

Företagets slogan eller motto MUSIK

Företagets slogan eller motto MUSIK Företagets slogan eller motto MUSIK GITARREN HUVUD STÄMSKRUVAR HALS KROPP BAND 1 E 2 A STRÄNGARNAS TONNAMN STALL 3 D 4 G 5 B 6 E ÖPPNA ACKORD PIANO/KEYBOARD Tonernas namn kommer från alfabetets a b c d

Läs mer

Välkommen till musikinstitutet! Vanda musikinstitut svenska enheten

Välkommen till musikinstitutet! Vanda musikinstitut svenska enheten Välkommen till musikinstitutet! Vanda musikinstitut svenska enheten VMO - VMISE 2017 VANDA MUSIKINSTITUT SVENSKA ENHETEN (VMISE) Kom och lär dig musik till ett av Finlands största musikinstitut! Vanda

Läs mer

Kulturskolan. -en kreativ mötesplats!

Kulturskolan. -en kreativ mötesplats! K L Kulturskolan -en kreativ mötesplats! Vi värnar barns rätt till kulturutövande. Genom musik, dans och drama vill vi stärka elevernas förmåga att utvecklas och formas som individer. Drygt 1000 elever

Läs mer

Ljudmaskiner. Dra med en fuktig pappersbit längs tråden som sitter fast i plastburken. Till påsken kan du göra en påsktupp av en likadan burk.

Ljudmaskiner. Dra med en fuktig pappersbit längs tråden som sitter fast i plastburken. Till påsken kan du göra en påsktupp av en likadan burk. Ljud åk 3-4; station a) Ljudmaskiner 1. Kacklande burk. Beskrivning: Se länk på sidan 'Bygga'. Dra med en fuktig pappersbit längs tråden som sitter fast i plastburken. Till påsken kan du göra en påsktupp

Läs mer

Att placera studiomikrofoner

Att placera studiomikrofoner Att placera studiomikrofoner TEXT: HÅKAN LINDBERG, MIKROFONEN SVERIGE AB MIKROFONPLACERING Mikrofonens placering är den första och viktigaste faktor som påverkar det slutliga inspelningsresultatet. Utan

Läs mer

Kvalitetsarbete. Rytmik och sång Älgens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Cecilia Jansson Christina Johansson Holly Ye Valentina Meija

Kvalitetsarbete. Rytmik och sång Älgens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Cecilia Jansson Christina Johansson Holly Ye Valentina Meija Kvalitetsarbete Rytmik och sång Älgens förskola 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Cecilia Jansson Christina Johansson Holly Ye Valentina Meija Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning

Läs mer

Hej alla elever på K u l t u r s k o l a n!

Hej alla elever på K u l t u r s k o l a n! Hej alla elever på K u l t u r s k o l a n! Som ni vet har musikskolan utvecklats och blivit en kulturskola. För att vi ska få kalla oss kulturskola måsta vi ha minst tre olika konstformer på skolan. Tidigare

Läs mer

1. Öppna häftet och titta på nummer ett. Vilka ljud hörde du? Sätt kryss i de ringarna!

1. Öppna häftet och titta på nummer ett. Vilka ljud hörde du? Sätt kryss i de ringarna! 4. MUSIK ÅK 2 4.1. Elevhäfte "med öppna öron" Hej, jag heter Eva och jag skall ta med er på marknad. Det finns många ljud på marknaden. Försök minnas det du hör. Lyssna noga! (häftet är oöppnat) (Ljud

Läs mer

Ralingsåslägret - musik och gemenskap på kristen grund

Ralingsåslägret - musik och gemenskap på kristen grund Anmäl dig senast 30 april, men vänta inte i onödan! Antalet platser är begränsat. Först till kvarn Snart är det dags! Svenska Missionskyrkans Musikkårer inbjuder till musikläger på Ralingsåsgården den

Läs mer

Det är svårt att veta säkert hur musiken lät för länge sen eftersom den inte skrevs ner på

Det är svårt att veta säkert hur musiken lät för länge sen eftersom den inte skrevs ner på Konstmusikhistoria Antiken och Medeltiden (ca 500 1400) Det är svårt att veta säkert hur musiken lät för länge sen eftersom den inte skrevs ner på ett tydligt sätt. Vi vet att folk i alla tider gjort instrument

Läs mer

Kursplan för musik i grundskolan

Kursplan för musik i grundskolan Kursplan för musik i grundskolan Denna kursplan innefattar årskurserna F-1 t o m 6.I årskurs 3 en del av året har eleverna efter enskilt politiskt beslut orkesterklass (se separat kursplan). Musikundervisningen

Läs mer

VÄXJÖ KONSERTFÖRENING

VÄXJÖ KONSERTFÖRENING VÄXJÖ KONSERTFÖRENING Program för våren 2014 Söndagen den 19 januari kl. 14.00 Musikfrågan Församlingshemmet, Nygatan 6 Vårens program inleds som vanligt med Musikfrågan. Lars Hallgren och Bertil Lindberg

Läs mer

ANSÖKNINGSGUIDE. Läsåret 2014-2015

ANSÖKNINGSGUIDE. Läsåret 2014-2015 1 ANSÖKNINGSGUIDE Läsåret 2014-2015 Musiklekskola Rytmik Karusellundervisning Förberedande undervisning i musik Musikstudier på grund- och institutsnivå Klassisk musik Rytmmusik Fritt ackompanjemang (piano,

Läs mer

GRUNDLÄGGANDE MUSIKTEORI

GRUNDLÄGGANDE MUSIKTEORI GRUNDLÄGGANDE MUSIKTEORI Puls All musik utgår från en grundpuls. När man spelar tillsammans måste alla känna samma puls om det ska funka. Puls är en serie slag som återkommer med jämna mellanrum. Det är

Läs mer

Kulturskolan i Sjöbo Läsåret 2011-2012

Kulturskolan i Sjöbo Läsåret 2011-2012 Kulturskolan i Sjöbo Läsåret 2011-2012 Kulturskolan i Sjöbo erbjuder musikskola, teaterverksamhet, kreativt scenskapande och dockteaterverkstad. I vår verksamhet har vi ca 400 härliga, duktiga elever som

Läs mer

Lättläst svenska. FOTO: Fanny Oldenburg.

Lättläst svenska. FOTO: Fanny Oldenburg. Lättläst svenska Utställningen handlar om musik-instrument i olika länder. Olika instrument är viktiga i olika länder. De är symboler för sitt land. De är national-symboler. 1 Alla länder har en national-sång.

Läs mer

Nr 4 januari 2017 Vi och våra fadderbarn

Nr 4 januari 2017 Vi och våra fadderbarn Nr 4 januari 2017 Vi och våra fadderbarn Vi i årskurs fyra har inte bara ett fadderbarn var, utan ett och ett halvt (som vi delar med en annan elev i vår klass). Vi har nämligen fadderbarn både i Cygnaeus-

Läs mer

VÄXJÖ KONSERTFÖRENING

VÄXJÖ KONSERTFÖRENING VÄXJÖ KONSERTFÖRENING Foto: Matthew Murphy Program för hösten 2013 Torsdagen den 12 september kl. 19.00 Hyllningar Musica Vitae med Mats Zetterqvist Utvandrarnas Hus Vi inleder säsongen i ett samarbete

Läs mer

Kulturskolan. Kursprogram. teater. sång musik. dans

Kulturskolan. Kursprogram. teater. sång musik. dans Kulturskolan teater sång musik Kursprogram dans Ett helt hus och alla lärare väntar på dig! Vi är glada att hälsa dig välkommen till Ängelholms Kulturskola. Vi har öppenhet, omtanke och handlingskraft

Läs mer

Kulturskolan. Uppropstider VÄLKOMMEN TILL VERKSAMHETSÅRET 2013 / 2014 OCH ORDINARIE TIDER FÖR VÅR GRUPPVERKSAMHET KONTAKT 0586-611 95

Kulturskolan. Uppropstider VÄLKOMMEN TILL VERKSAMHETSÅRET 2013 / 2014 OCH ORDINARIE TIDER FÖR VÅR GRUPPVERKSAMHET KONTAKT 0586-611 95 Kulturskolan VÄLKOMMEN TILL VERKSAMHETSÅRET 2013 / 2014 Uppropstider OCH ORDINARIE TIDER FÖR VÅR GRUPPVERKSAMHET KONTAKT 0586-611 95 INNEHÅLL Stråkinstrument... 3-4 Fiol... 3 Altfiol... 3 Cello... 3 Kontrabas...

Läs mer

Information och anmälan 2015/2016

Information och anmälan 2015/2016 Centrum Information och anmälan 2015/2016 www.goteborg.se/kulturskolancentrum 1 Kulturskolan erbjuder undervisning i musik bild och form dans teater film digitalt skapande Välkommen till kulturskolan Till

Läs mer

KYRKSLÄTTS MUSIKINSTITUT. Grundundervisning

KYRKSLÄTTS MUSIKINSTITUT. Grundundervisning 1 KYRKSLÄTTS MUSIKINSTITUT Kyrkslätts musikinstitut är en tvåspråkig kommunal musikläroanstalt som ger undervisning till barn och unga i Kyrkslätt och Sjundeå. Musikinstitutet ordnar undervisning enligt

Läs mer

Föreningen Filharmonikernas vänner STOCKHOLMS KONSERTHUS. Foto: Mats Lundqvist. Vänklang

Föreningen Filharmonikernas vänner STOCKHOLMS KONSERTHUS. Foto: Mats Lundqvist. Vänklang Föreningen Filharmonikernas vänner STOCKHOLMS KONSERTHUS Foto: Mats Lundqvist Vänklang JANUARI 2015 Kära vänner Hoppas ni alla haft många sköna och avkopplande helgdagar med släkt och vänner, god mat och

Läs mer

Tips för klarinettelever och föräldrar

Tips för klarinettelever och föräldrar Tips för klarinettelever och föräldrar Innehåll: sidan 3. några råd till föräldrar sidan 4-5. att sätta ihop klarinetten, rörblad m.m. sidan 6-7. att spela, munställning m.m. Hej! Här kommer lite tips

Läs mer

Kulturskolan Eksjö 15 16

Kulturskolan Eksjö 15 16 Kulturskolan Eksjö PROGRAMKATALOG 2015 2016 ära kulturvän! I alla tider har människor sjungit, dansat, spelat musik och berättat historier för varandra på olika sätt. Att uttrycka sig konstnärligt är ett

Läs mer

Såhär sätter du upp trumsetet.

Såhär sätter du upp trumsetet. Såhär sätter du upp trumsetet. Se till att ha en oöm och styv matta under trummorna. Den gör att bastrumma och hihat inte glider iväg när man spelar samtidigt som man skyddar golvet. Den dämpar också ljudet

Läs mer

MUSIKHISTORIA. Först och främst! Den musik vi går igenom är europeisk. Övriga världsdelar har också en mycket rik musikhistoria.

MUSIKHISTORIA. Först och främst! Den musik vi går igenom är europeisk. Övriga världsdelar har också en mycket rik musikhistoria. MUSIKHISTORIA Först och främst! Den musik vi går igenom är europeisk. Övriga världsdelar har också en mycket rik musikhistoria. Musikhistorieskrivningen är inte alltid en exakt vetenskap. Det har skapats

Läs mer

Rolf får en gitarr Lärarmaterial

Rolf får en gitarr Lärarmaterial sidan 1 Författare: Rune Fleischer Vad handlar boken om? Rolf är jätteglad, för han har fått en gitarr av sin mamma. Han kopplar en förstärkare till gitarren och spelar rockmusik. Oj, vad det låter högt!

Läs mer

TRUMMOR CRASHCYMBAL RIDECYMBAL HÄNGPUKOR HI HAT GOLVPUKA BASKAGGE VIRVEL

TRUMMOR CRASHCYMBAL RIDECYMBAL HÄNGPUKOR HI HAT GOLVPUKA BASKAGGE VIRVEL TRUMMOR CRASHCYMBAL RIDECYMBAL HÄNGPUKOR HI HAT VIRVEL BASKAGGE GOLVPUKA Så här ser ett typiskt trumset ut. Som du ser består det egentligen av flera instrument som man satt ihop till ett set, eller på

Läs mer

Kurs: CG1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik 15 hp 2013 Konstnärlig kandidatexamen i musik, 180 hp Institutionen för klassisk musik

Kurs: CG1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik 15 hp 2013 Konstnärlig kandidatexamen i musik, 180 hp Institutionen för klassisk musik Kurs: CG1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik 15 hp 2013 Konstnärlig kandidatexamen i musik, 180 hp Institutionen för klassisk musik Handledare: Incca Rasmusson, Cecilia Zilliacus Gudrun Dahlkvist

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2015 och verksamhetsplan 2016 Leksands musikskola

Kvalitetsredovisning 2015 och verksamhetsplan 2016 Leksands musikskola Kvalitetsredovisning 2015 och verksamhetsplan 2016 Leksands musikskola Kvalitetsredovisning 2015 Uppdrag Musikskolan är drivkraften i kommunenskultur- och musikliv och bidrar till individers personliga

Läs mer

Kurs: CG1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm

Kurs: CG1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Kurs: CG1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Handledare: Eva Maria Thür Jenny Lierud Examenskonsert

Läs mer

Inspelningen. Samplingsinfo

Inspelningen. Samplingsinfo Allmänt PoM Piano är den första kommersiella samplingen från PoM Ljudproduktion. Vi hoppas att du ska tycka lika mycket om ljudet från pianot som vi gör. När detta skrivs finns samplingen tillgänglig i

Läs mer

PRISLISTA VIENNA WORLD 2011

PRISLISTA VIENNA WORLD 2011 SIDAN 6 ANTECKNINGSBÖCKER B 28 Anteckningsbok A5 Piano och noter Linjerat papper, 20 ark. 10 34,40 43,00 B 29 Anteckningsbok A6 Piano och noter Linjerat papper, 20 ark. 10 30,40 38,00 B 39 Anteckningsbok

Läs mer

En olydig valp. Publicerat med tillstånd Puzzel på valpkurs Text Isabelle Halvarsson Bild Margareta Nordqvist Bonnier Carlsen 2011

En olydig valp. Publicerat med tillstånd Puzzel på valpkurs Text Isabelle Halvarsson Bild Margareta Nordqvist Bonnier Carlsen 2011 En olydig valp Det var en varm dag fram på höstkanten. I en bil satt den lilla jack russell-valpen Puzzel. Hon var en terrier och rätt så envis av sig. När dörren öppnades slank hon snabbt ut. Tyst som

Läs mer

EXAMENSARBETE. Brass som brass? en praktisk undersökning om skillnader och likheter mellan brassinstrument ur. perspektivet som trumpetare

EXAMENSARBETE. Brass som brass? en praktisk undersökning om skillnader och likheter mellan brassinstrument ur. perspektivet som trumpetare EXAMENSARBETE Brass som brass? en praktisk undersökning om skillnader och likheter mellan brassinstrument ur perspektivet som trumpetare Elin Andersson 2014 Konstnärlig kandidatexamen Musik Luleå tekniska

Läs mer

Sportlovsprogram Februari

Sportlovsprogram Februari Sportlovsprogram Degerfors 20-26 Februari Bibliotekets aktiviteter Den 21 februari kl.14.00 får ni tillfälle att klappa boaormen Tessin och den håriga fågelspindeln Bettan som kommer till Degerfors med

Läs mer

Välkommen till Eskilstuna musikskola

Välkommen till Eskilstuna musikskola Välkommen till Eskilstuna musikskola Vi vill stimulera flickor och pojkar till eget skapande och bidra till ett rikt och varierat musikliv i Eskilstuna. Musikskolan är en frivillig skolform som vill ge

Läs mer

Musik. i Säterbygdens kyrkor. Höst och vinter 2015 Säter Gustafs Stora Skedvi Silvberg

Musik. i Säterbygdens kyrkor. Höst och vinter 2015 Säter Gustafs Stora Skedvi Silvberg Musik i Säterbygdens kyrkor Höst och vinter 2015 Säter Gustafs Stora Skedvi Silvberg Hjärtligt välkommen till musikgudstjänster och konserter i Säterbygdens kyrkor under höst och vinter 2015. Här nedan

Läs mer

Centrala begrepp och musikteori

Centrala begrepp och musikteori Centrala begrepp och musikteori Puls All musik utgår från en grundpuls. När man spelar tillsammans måste alla känna samma puls om det ska funka. Puls är en serie slag som återkommer med jämna mellanrum.

Läs mer

Examensarbete 15 hp Lärarexamen 2008. Tobias Gustafsson. Brasslek. och dess inverkan på barnens embouchure. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm

Examensarbete 15 hp Lärarexamen 2008. Tobias Gustafsson. Brasslek. och dess inverkan på barnens embouchure. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Examensarbete 15 hp Lärarexamen 2008 Tobias Gustafsson Brasslek och dess inverkan på barnens embouchure Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Sammanfattning Detta arbete handlar om brasslek och dess inverkan

Läs mer