Instrument och ensembleformer

Transkript

1 Instrument och ensembleformer

2 I dirigentens noter = partituret noteras instrumenten = stämmorna alltid i samma ordning med uppifrån och ned: träblås Flöjter Oboer Klarinetter Fagotter Mässing Valthorn Trumpeter Tromboner Tuba Slagverk Stråkar Violin 1 Violin 2 Viola Cello kontrabas

3 FLÖJT Tvärflöjt (traversflöjt) På bilden den vanliga sopranflöjten stämd i C Piccolan är hälften så stor Dvs stämd i C en oktav över Altflöjten är större än sopranflöjten, Dvs den har en lägre stämning! I G Såväl alt- som basflöjt (stämd en oktav lägre än sopranen) har en böj för att inte bli ospelbar p gr a sin fulla rörlängd i relation till musikerns armar

4 OBOE Franska: haut bois = högt trä Dubbelt rörblad Vanliga oboen stämd i C Oboe d'amore är något lägre stämd i A och har ett bollformat klockstycke Engelskt horn (bilden) är ännu lägre stämd i F. Den har ett något böjt munstycke till skillnad från oboernas som är helt raka. Bollformat klockstycke.

5 KLARINETT Klarinett = liten clarin, dvs liten trumpet enkelt rörblad Vanliga klarinetten stämd i Snarlik finns stämd i A Essklarinetten är förstås stämd i ess,dvs en kvint högre an vanlig klarinett. Alltså mindre. Basklarinetten är stämd i B en oktav lägre än vanliga klarinetten. Den är oftast böjd mera som en saxofon

6 FAGOTT Engelska: bassoon (ej att förväxla med germanska språkens basun) dubbelt rörblad Vanliga fagotten stämd i C Kontrafagotten en oktav lägre

7 VALTHORN Valt av tyskans Wald för skog! Utvecklat ur jaktoch posthornen Engelska: French horn (ej att förväxla med engelskt horn!) Moderna dubbelhorn integrerar de två tidigare valthornen stämda i F resp B genom en extra ventil. Ventilerna öppnar för lyftströmmen=tonen att ta en längre väg genom en extra bygel. Alltså ger en nedtryckt ventil en lägre ton med läpparna i samma position och anspänning. Ofta stoppas handen in i klockstycket för att ändra klangkaraktären

8 TRUMPET Runt år 1830 infördes ventiltrumpeten i orkestern. Flera varianter med lite olika klangfärg finns: Piccolatrumpeten (en oktav högre), kornett (i B och E ), flügelhorn (B ), t o m för enstaka stycken: Aidatrumpeten

9 TROMBONEN Förr: basunen ( ventilbasun används fortfarande som namn på trombonen med ventiler som övriga mässinginstrument) På trombonen (stämd i B ) kan rörets längd förändras från varje naturton nedåt i kontinuerlig rörelse. Man kan alltså lättare spela falsk (fel rörelse) och glissando (oavbruten rörelse mellan två toner hela tiden med klang) jämf med övriga mässinginstrument. Basstrombonen är lägre stämd: oftast i F

10 TUBAN Även tuban kan vara stämd i flera olika lägen. Den normala konserttuban som vilar på musikerns knän är stämd i Tuban som ligger på axlarna och används av marscherande orkestrar kallas helikon med klockstycket vinklat framåt: sousafon

11 SLAGVERK Vanliga slagverk: Pukor (eng: timpani) - i princip alltid i ett eller t o m två par. I tidig musik förstämda med, oftast, kvintintervall. Nu används pukor med pedaler för kromatisk stämning under spelets gång. Grand casa - den stooora bastrumman! Klockspel/glockenspiel (i vertikal form: lyra ). Större varianter: Marimba: klangplattor i trä (större än småskolinstrumentet xylofon) Vibrafon = klangplattor i metall, under plattorna rör för att förstärka ljudet, i rören finns små metallplattor som roterar genom små motorer varvid tonen vibrerar Cymbaler eller bäcken Tamtam = stor, vertikal gong-gong Triangel

12 TANGENTINSTRUMENT Orgel - från små bärbara (portativ) till jättelika stationära, alltid med flera stämmor med sinsemellan olika klang. Dessa klangskillnader beror på materialet i piporna och deras konstruktion Spinett - Cembalo - (eng: virginal), en manual, strängarna slås an med stift liksom när man med plektrum på en el-gitarr (eng: harpsichord, fr: clavecin) tvåmanualig spinett

13 TANGENTINSTRUMENT Orgel - från små bärbara (portativ) till jättelika stationära, alltid med flera stämmor med sinsemellan olika klang. Dessa klangskillnader beror på materialet i piporna och deras konstruktion Spinett - Cembalo - (eng: virginal), en manual, strängarna slås an med stift liksom när man med plektrum på en el-gitarr (eng: harpsichord, fr: clavecin) tvåmanualig spinett Hammarklaver - (eng: fortepiano, fr: piano-forte) den första varianten av tangentinstrument med filtförsedda hammare som slår an strängarna för att bilda tonen Flygel - den moderna varianten av föregående med större dynamik och ton- Omfång Taffel - en mindre variant av flygel där strängarna är tvärställda, dvs ligger längs med manualen Piano - strängarna vertikalt placerade (OBS! Då vi talar om t ex pianokonsert eller pianotrio menar vi i konsertsammanhang att flygel ska användas!

14 STRÅKINSTRUMENTEN FRÅN LITEN TILL STOR: kvintstämda Violin Viola/altfiol (ty, no, da: bratsch) Violincell Kvartstämd Kontrabas Det moderna stråkinstrumentet har högre valvbåge på strängarnas väg över stallet. Greppbrädan har därför en större vinkel mot instrumentkroppen Viola da gamba är ett äldre instrument mera släkt med lutan än fiolen! Har flera strängar än fiolfamiljens fyra. Greppbrädan har fasta lägen ( band ) men spelas till skillnad från luta och gitarr m fl, med stråke

15 STRÅKINSTRUMENTEN STRÅKEN Stråken består av Stång av bresiljeträ (även kallat brasilträ eller pernambuco), numera även kolfiber eller t o m glasfiber Tagel spänt mellan spetsen och froschen (inte handtaget! fast det är det) Taglet spänns med en spännskruv fäst på froschen. Taglet ska spännas av då stråken inte är i bruk. Taglet ska gnidas in med harts för att få större motstånd ska skapas mot strängarna Vanligtvis håller man stråken ovanifrån! Men den franska fattningen underifrån av kontrabasstråken innebär att stråken måste utformas med högre frosch (den nedre I bilden)

16 ENSEMBLEFORMER SOLO, dvs ett enda instrument är visserligen ingen ensemble men bör inte glömmas i samman-hanget eftersom mängder av musik skrivits och skrivs för ett enstaka instrument. Vilket som helst. DUO: TRIO två instrument. I princip vilka som helst men oftast två av samma eller ett instrument i kombination med piano tre instrument. Oftast tre av samma familj eller i kombination där ett är ett piano. T ex stråktrio = fiol, altfiol, cello eller pianotrio = fiol, cello, piano KVARTETT fyra instrument Oftast tre av samma familj eller i kombination där ett är ett piano. Den överlägset vanligaste kvartettformen är stråkkvartetten = förstafiol (spelas av primarien ), andrafiol, altfiol och cello. Pianokvartetten består av ett piano och tre stråkinstrument (besättning oftast enligt stråktrion ovan) KVINTETT fem instrument. Oftast fem av samma familj eller i kombination där ett är ett piano. Blåsarkvintetten består av flöjt, oboe, klarinett, fagott och valthorn (obs: blåsarkvintetten spelar blåskvintetter!) SEXTETT sex instrument. Oftast sex av samma familj eller i kombination där ett är ett piano. Brassextetten består av två trumpeter, två tromboner, ett valthorn och en tuba SEPTETT = sju stämmor, OKTETT = åtta stämmor, NONETT = nio stämmor, DECETT = tio stämmor

17 ORKESTERFORMER STRÅKORKESTER allt från cirka 10 musiker Alla orkestrar som innehåller stråkar har konsertmästare: förstaviolinisten placerad vid första pulten närmast publiken. Är orkesterns chef och talesperson gentemot dirigenten. Det är därför dirigenten tackar orkestern genom att handtacka konsertmästaren åtminstone vid sista applåden. Om inte dirigent finns är det konsertmästaren som leder musicerandet från stolen eller som stående framför orkestern som stehgeiger. KAMMARORKESTER vanligtvis lite drygt 30 musiker Förr kallades större stråkorkestrar, åtminstone i Sverige, ofta just kammarorkester. Numera är det även här reserverat för den lilla symfoniorkestern från wienklassicismen med normal stämbesättning: 2 flöjt 2 valthorn pukor violin 1 2 oboe 2 trumpet violin 2 2 klarinett viola 2 fagott violincell Kontrabas Beethoven införde tromboner och något/några fler valthorn (först i tredje symfonin Eroican med ett extra horn och två tromboner)

18 ORKESTERFORMER BLÅSORKESTER allt från cirka 20 musiker Varierande besättning med träblås, mässing och slagverk i alla storlekar. Här förekommer oftare än i blandade orkestrar med stråk blåsinstrumentens varianter som den mindre ess-klarinetten, d:o ess-kornetten och eufonium (vanliga tuban stämd en oktav upp). Blåsarsymfoniker är större än marschorkestern och sitter ner för konsert! SYMFONIORKESTER minst cirka 50 musiker, A-orkester har minst cirka 100 Kan, till skillnad från kammarorkestern, spela musik även av de tidiga romantikerna som Schubert, Berlioz och Schumann och, framförallt, senromantikerna som Mahler, Sibelius o Richard Strauss. Även de flesta av Sjostakovitjs symfonier kräver stor besättning som kan bestå av t ex 4 flöjt 8 valthorn pukor 16 violin 1 4 oboe 4 trumpet 3 övr 14 violin 2 4 klarinett 3 trombone slagverk 10 viola 4 fagott 1 tuba tangent- 8 violincell instr 6 kontrabas Eller ännu fler!! OPERAORKESTER I princip alltid blandad orkester stråk, blås, slagverk, mellan (undantagsvis fler)

19 MERA OM SYMFONIORKESTERN KLÄDSEL På 70- o 80-talen experimenterades med alternativ klädsel för att, sa man, göra den mentala tröskeln lägre för besök på symfonikonserter. Men numera tycks alla orkestrar gått tillbaka till frack. Av flera skäl: ser snyggt ut (sägs det) svarar upp mot musikens dignitet/kvalitet är en lättidentifierad uniform, praktisk för att alla musikerna vet vad som gäller överallt i alla orkestrar är ett mera praktisk plagg än allmänheten kanske förstår: de korta brösten ger stort manöverutrymme för armar och händer! ORKESTERSTÄMNING Musikerna kan möjligen grovstämma i logen. Men vanligtvis stämmer alla nästan på samma gång väl inne på podiet. Stämningsbehovet består i att instrumenten tas in i och ut ur flera lokaler som sinsemellan kan ha olika temperatur och luftfuktighet. Förstaoboisten anger tonen det A som orkestern brukar (GSO t ex 442 hertz) på konsertmästarens tecken. Ibland fördelar denne tid för resp sektions stämning. Men oftast stämmer alla samtidigt. Den förväntansfulla stämningen händer simultant i publiken! Pukisterna kollar stämningen på sina instrument genom att lägga örat till skinnet. Om pukorna stäms om med hjälp av pedalmekanismen under ett stycke brukar pukisten åter lägga örat mot skinnet för att kolla

20 MERA OM SYMFONIORKESTERN DIRIGENTEN Det finns två huvudtyper av dirigenter: repetitionsdirigenter och konsertdirigenter. Orkestrarna gillar konsertdirigenter som inspirerar då publiken är på plats men som gärna tar kortare repetitionspass än vad som står i schemat! Men det kan naturligtvis gå till överdrift varvid orkestern känner sig osäker och otillfredsställd med sin prestation.repetitionsdirigenter tolereras om repetitionerna ger påtaglig effekt. Dirigenter som pratar sönder repetitionerna brukar inte få förnyade kontrakt. Dirigenter bryr sig olika mycket om att kommunicera med publiken. Allt från Blomstedts stela rygg till dansören Dutoit. Det har förstås inte alltid någon betydelse för orkestern men för publiken! Om en oduglig dirigent engagerats ser man konsertmästaren åbäka sig ännu mycket mer än vanligt. Han/hon tar i st över ansvaret för att orkestern kan prestera. VARFÖR INTE APPLÅDERA MELLAN SATSERNA? Till någon gång runt sekelskiftet 1900 applåderade man friskt mellan satserna. Någon alldeles klar bild över hur det kom sig att bruket ändrades har jag inte funnit. Men det tycks som att violinisten Joseph Joachim och tonsättaren/dirigenten Gustav Mahler drev fram den nya rutinen. F ö är det nog vanligare att artister hellre avstår från applåder under en konsert än tvärtom! Applåder kan behövas när man ska förändra ett stämningsläge i ett konsertprogram eftersom de alltid tar artisten ur det skapande flödet. Numera pratar man ofta om att förhindra applåder genom att flödet av upplevelser inte upphör.

21 MERA OM SYMFONIORKESTERN BLOMMOR Alla som arbetar med det som händer på konsertscenen säger att blommorna är till för publiken inte för artisten. Hela blomproceduren blir då bara jobbig praktiskt och mentalt för dem som ska hantera den. Därför blir det allt vanligare att professionella konsertproducenter inte köper in blommor som ska delas ut till artisterna. Anförda argument: - dyrt! (i Vara handlade det om drygt per år när det slopades!) - tråkigt att slänga blommorna efteråt! Artisterna kan inte ta hand om blommorna eftersom de är på turné - att lämna fram blommor på ett tilltalande sätt är inte en självklar konst som alla besitter av naturen. I Ryssland springer åhörare själva fram till scenkanten med sina blommor! Andra typer av gåvor till artisterna oftast i form av lokala souvenirer blir även de liggande kvar i logen efter konserten! Vad ska dom ta sig till med alla gåvor? Artisterna är trots allt mest tacksamma över mycket applåder! Det räcker gott och väl ur deras aspekt.