Musik. årskurs Namn Klass

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Musik. årskurs 9 2013. Namn Klass"

Transkript

1 Musik årskurs Namn Klass

2 Instrumentkunskap Årskurs När du lärt dig detta kommer du att kunna: Vilka instrumentgrupper det finns. Vilka instrument som hör till vilka grupper. (Musik Falköpings bedömningsmatris mars 2013 åk 7-9) Utveckla förmågan att analysera och samtala om musikens uttryck i olika sociala kulturella och historiska sammanhang. E-Nivå Eleven kan med viss säkerhet urskilja olika instrument och instrumentgrupper och beskriva deras funktion i olika sammanhang. C-Nivå Eleven kan med relativt god säkerhet urskilja olika instrument och instrumentgrupper och beskriva deras funktion i olika sammanhang. A-Nivå Eleven kan med god säkerhet urskilja olika instrument och instrumentgrupper och beskriva deras funktion i olika sammanhang.

3 Instrumenten delas in i fyra grupper: Träblåsinstrument Bleckblåsinstrument Stränginstrument Slagverksinstrument

4 Träblåsinstrument I ett träblåsinstrument blir ljudet till när man blåser i instrumentet. För att det ska bli ljud behöver luften börja vibrera på något sätt, detta kan man göra genom att blåsa över en vass kant eller genom att blåsa på en tunn träplatta (rör) så att den vibrerar och på så sätt får luften att vibrera. Ett träblåsinstrument behöver inte vara gjort av trä det kallas så ändå. Dels för att instrumentet förr i tiden gjordes av trä och dels för att den tunna träplattan är gjord av trä. Användning Flöjten är ett av de äldsta instrumenten vi känner till. Redan stenåldersmänniskorna gjorde flöjter. De har gjorts av t.ex. ben, trä och vassrör. Exempel på träblåsinstrument är Klari nett Fagott Oboe öjt Blockfl Tvärflöjt

5 Bleckblåsinstrument Bleck är ett gammalt ord för metall och från början var den stora skillnaden mellan bleck och träblåsinstrument den att bleckblåsinstrumenten var gjorda just av metall och träblåsinstrumenten av trä. Numera fungerar inte den regeln längre eftersom vissa instrument som tidigare var gjorda av trä numera görs av metall. T.ex. tvärflöjt. Också i ett bleckblåsinstrument blir ljudet till när man blåser i det men i dessa instrument måste man prutta med läpparna för att få ljud i det. Det finns vissa undantag från den här regeln men om instrumentets munstycke är av metall och man pruttar i det så är det ett bleckblåsinstrument. Användning Tack vare att de låter så starkt användes tidigare trumpeter ofta i krig. Man kunde använda dem till att ge olika kommandon på slagfältet. Exempel på bleckblåsinstrument (brass) är: Trumpet Valthorn Trombon Bastuba

6 Stränginstrument Ett stränginstrument är ett instrument där ljudet blir till av att man knäpper eller slår på strängarna. Man kan också stryka över strängarna med en stråke för att få ljud. Fram till och med barocken användes sensträngar men nuförtiden används bara nylon eller stålsträngar. Musiker som spelar barockmusik vill dock gärna använda sensträngar eftersom det ger ett mjukare ljud som stämmer bättre med hur barockmusiken lät. (Sensträngar är egentligen gjorda av får- eller ko-tarmar). Exempel på stränginstrument är: Fiol Piano Harpa Saz Cello

7 Slagverksinstrument Ett slagverksinstrument får man ljud i genom att helt enkelt slå på det antingen med klubbor (marimba, xylofon m.m.), trumstockar (trumset m.m.) eller med händerna (alla sorters handtrummor som congas och bongotrummor). Användning Slagverksinstrument är antagligen vårt äldsta instrument. I alla tider har människor slagit på stenar, träblock och benbitar för att skapa olika ljud, tonhöjder och rytmer. Exempel på slagverksinstrument är: Mari mb Xylof on a Trum s et Cong as

8 Notkunskap Årskurs Du ska kunna: BERÄTTA VAR TONERNA LIGGER PÅ PIANOT. BERÄTTA VAR TONERNA LIGGER PÅ GITARREN. BERÄTTA NAMNEN PÅ DE HÖJDA OCH SÄNKTA TONERNA. FÖRKLARA VAD ETT ACKORD ÄR. BERÄTTA VILKA ACKORD SOM PASSAR IHOP MED VARANDRA OCH FÖRKLARA VARFÖR DE GÖR DET. FÖRKLARA DE OLIKA NOTVÄRDENA BERÄTTA VAR TONERNA LIGGER I NOTSYSTEMET.

9 Berätta var tonerna ligger på pianot De vita tangenterna på pianot heter ABCDEFG. De ligger i bokstavsordning från vänster till höger. Det finns även svarta tangenter på pianot. De svarta tangenterna är delade i grupper om två eller tre. Tvillingar och trillingar. Mitt emellan de båda tvillingarna ligger tonen D, sedan är det bara att fortsätta på E och så vidare för att hitta resten av tonerna. Glöm inte att börja om på A när du kommit till G. Berätta var tonerna ligger på gitarren Gitarrens strängar har också tonnamn. Det betyder att de låter som den tonen om du knäpper på strängen utan att trycka ner strängen på halsen. Tonerna/strängarna heter räknat nerifrån och uppåt E B G D A E. Komihågramsan är: En Bra Groda Dansar Aldrig Ensam. På gitarren finns ju inga tangenter att trycka på, istället har man band det är små upphöjningar på gitarrhalsen som gör att strängen förkortas en bit när man böjer den över den här upphöjningen. Egentligen är det inte strängen som blir kortare utan den delen av strängen som kan svänga. Mellan varje band på gitarrhalsen är det ett halvt tonsteg. Om du hoppar över ett band så har du alltså hoppat ett helt tonsteg. Det kan verka lite krångligare att hitta tonerna på gitarren men det är för att det ska vara lättare att ta ackorden och att snabbt kunna byta mellan dem.

10 Berätta namnen på de höjda och sänkta tonerna De svarta tangenterna får sina namn av den vita tangent de ligger bredvid. Eftersom varje svart tangent ligger bredvid två vita har den alltså två namn. Ligger den till höger om en ton är den höjd och får den efternamnet -iss. Om den ligger till vänster om en ton är den sänkt och får efternamnet -ess. Den svarta ton som ligger till höger om tonen C kallas därför Ciss. Eftersom samma ton ligger till vänster om tonen D kallas den även för Dess. Tecknet för höjning kallas korsförtecken och ser ut så här: # Tecknet för sänkning kallas b-förtecken och ser ut så här: b Db = Dess D# = Diss Förklara vad ett ackord är När man tycker att det låter för tunt och tråkigt med bara melodin kan man lägga till ackord. Man spelar eller sjunger helt enkelt flera toner samtidigt. De enklaste ackorden består bara av två toner. Ju mer spänning man vill ha i musiken, desto fler toner lägger man till i ackorden. I varje tonart finns det tre ackord grundackord som är bra att hitta. Kan man dem är det lättare att lära sig spela låten. Berätta vilka ackord som passar ihop med varandra och förklara varför de gör det. När vi har letat efter grundackord tillsammans har vi gjort så här: A B C D E F G A B C D E F G A B C D E F G A B C D E F 1 - F C G - 5 De toner som passar bra ihop med varandra kallar jag för femmankompisar. Anledningen till att jag vill kalla dem kompisar är att de påverkar varandra och görna vill låta tillsammans. Man kan kolla detta på gitarr eller piano genom att slå an en ton och sedan lyssna. Har man då lite tur börjar tonen som ligger fem toner upp att låta alldeles av sig själv. Räkna alltid den tonen du startar på som nummer ett. Så om du ska räkna ut vilken ton som passar ihop med C så räknar du helt enkelt från C(1) D(2) E(3) F(4) G(5). Alltså: den ton som passar ihop med C är tonen G. Som du ser på figuren här ovanför så sitter ackorden ihop med varandra så att femte tonen i ett ackord blir första tonen i nästa och så vidare.

11 Förklara de olika notvärdena Det här är en helnot Delar du den i två lika stora halvor får du två halvnoter Delar du en helnot fyra delar får du fyra fjärdedelsnoter Delar du en helnot i åtta delar får du åtta åttondelsnoter

12 Berätta var tonerna ligger i notsystemet Det här är en G-klav. Den berättar var tonen G ligger. Sedan är det bara att räkna uppåt, nästa ton blir A osv. Räknar du nedåt blir tonen under G, F osv. Det här är en F-klav Den berättar var tonen F ligger. Sedan är det bara att räkna, nästa ton uppåt blir G och tonen under blir E.

13 Spela och Skapa Årskurs Du ska kunna sjunga och följa melodi och rytm. Du ska kunna spela basgång, melodi och trummor och följa melodi och rytm. Du ska kunna spela tre ackord. Du ska kunna spela så bra att du inte stakar dig utan musiken ska flyta på. Du ska kunna spela tillsammans med andra. Du ska kunna komma med idéer om hur ni ska spela så att musiken blir bättre. Du ska kunna spela så bra att du kan lägga in känsla i musiken. Skapa musik på olika sätt. Du ska kunna kombinera musik med andra uttrycksformer.

14 (Musik Falköpings bedömningsmatris mars 2013 åk 7-9) Utveckla förmågan att spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer. E-Nivå C-Nivå A-Nivå Eleven kan delta i gemensam sång och följer då med viss säkerhet rytm och tonhöjd. Eleven kan delta i gemensam sång och följer då med relativt god säkerhet rytm och tonhöjd. Eleven kan delta i gemensam sång och följer då med god säkerhet rytm och tonhöjd. Eleven kan spela enkla melodier, bas- och slagverksstämmor med viss tajming. Eleven kan spela enkla melodier, bas- och slagverksstämmor med relativt god tajming. Eleven kan spela enkla melodier, bas- och slagverksstämmor med god tajming. Eleven kan ackompanjera på ett ackordinstrument och byter då ackord med visst flyt. Eleven kan ackompanjera på ett ackordinstrument och byter då ackord med relativt gott flyt. Eleven kan ackompanjera på ett ackordinstrument med passande karaktär och byter då ackord med gott flyt. Eleven anpassar i viss mån sin stämma till helheten genom att lyssna och till viss del uppmärksamma vad som sker i musicerandet. Eleven anpassar sin stämma relativt väl till helheten genom att lyssna och i relativt hög grad uppmärksamma vad som sker i musicerandet. Eleven anpassar sin stämma väl till helheten genom att lyssna och i hög grad uppmärksamma vad som sker i musicerandet. Eleven sjunger eller spelar på något instrument i någon genre med delvis fungerande teknik och i viss mån passande karaktär. Eleven kan då bidra till att bearbeta och tolka musiken till ett musikaliskt uttryck. Eleven sjunger eller spelar på något instrument i någon genre med relativt väl fungerande teknik och passande karaktär. Eleven kan då bearbeta och tolka musiken till ett delvis personligt musikaliskt uttryck. Eleven sjunger eller spelar på något instrument i någon genre med väl fungerade teknik och passande karaktär. Eleven kan då bearbeta och tolka musiken till ett personligt musikaliskt uttryck.

15 (Musik Falköpings bedömningsmatris mars 2013 åk 7-9) Utveckla förmågan att skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer. E-Nivå C-Nivå A-Nivå Eleven kan, utifrån egna musikaliska idéer, bidra till att skapa musik genom att med hjälp av röst, instrument, eller digitala verktyg pröva hur olika kombinationer av musikaliska byggstenar kan forma kompositioner som har en i huvudsak fungerande form. Eleven kan, utifrån egna musikaliska idéer, skapa musik genom att med hjälp av röst instrument eller digitala verktyg pröva och ompröva hur olika kombinationer av musikaliska byggstenar kan forma kompositioner som efter någon bearbetning ar en fungerande form och karaktäristisk stil. Eleven kan, utifrån egna musikaliska idéer, skapa musik genom att med hjälp av röst, instrument eller digitala verktyg pröva och ompröva hur olika kombinationer av musikaliska byggstenar kan forma kompositioner som har en fungerande form och en karaktäristisk stil. Eleven kan kombinera musik med andra uttrycksformer så att de olika uttrycken i någon mån samspelar. Eleven kan kombinera musik med andra uttrycksformer så att de olika uttrycken relativt väl samspelar. Eleven kan kombinera musik med andra uttrycksformer så att de olika uttrycken väl samspelar. (Musik Falköpings bedömningsmatris mars 2013 åk 7-9) Utveckla förmågan att analysera och samtala om musikens uttryck i olika sociala kulturella och historiska sammanhang. Eleven kan ge enkla omdömen om eget och andras musicerande och bidra med förslag som kan leda till att det musikaliska arbetet utvecklas. Eleven kan ge utvecklade omdömen om eget och andras musicerande och ge förslag som efter någon bearbetning kan leda till att det musikaliska arbetet utvecklas. Eleven kan ge välutvecklade omdömen o eget och andras musicerande och ge förslag som kan leda till att det musikaliska arbetet utvecklas.

16 Du ska kunna sjunga och följa melodi och rytm. För en del människor är det enkelt att sjunga för andra är det svårare. Man kan träna sig och bli bättre men det är lättare för vissa än för andra. Det här har inget att göra med hur musikalisk man är. Jag känner flera, fantastiskt duktiga musiker som har jättesvårt för att sjunga men som kan spela hur bra som helst. Därför är det inte jätteviktigt att kunna sjunga för att få bra betyg. Jag vill se att du verkligen försöker. Du ska kunna spela på något instrument och följa melodi och rytm. Här har jag lite högre krav än på sången eftersom det här är någonting som man kan lära sig med lite övning. Det behöver inte vara någon krånglig melodi, vilken som helst går bra. Den får naturligtvis inte vara för kort - tjugo toner ungefär. Du ska kunna spela tre ackord i minst två tonarter. De tre ackord jag vill att du kan är grundackorden i två tonarter till exempel: DGA och GCD. Du ska kunna spela så bra att du inte stakar dig utan musiken ska flyta på. Precis som det låter, pulsen ska gå på hela tiden. Det gör inget om du kommer av dig eller kommer i otakt någon gång, huvudsaken är att du kan komma in igen utan att ni/du behöver stanna och ta om. Du ska kunna spela tillsammans med andra. När du spelar ihop med andra ska du kunna känna in hur de andra spelar och anpassa dig till dem. Du ska kunna komma med idéer om hur ni ska spela så att musiken blir bättre. Var aktiv när du spelar, kom med idéer. Det behöver inte handla om vad andra ska göra, det kan gälla dig själv också. Du ska kunna spela så bra att du kan lägga in känsla i musiken. Du väljer själv det instrument du vill spela, ta det du har lättast för. Med känsla menar jag att till exempel spela mjukare eller hårdare och försöka visa en känsla med musiken. Spela t.ex. Blinka lilla stjärna argt, glatt, mjukt osv. Skapa musik på olika sätt Vi kommer att öva oss i att på datorn klippa ihop redan inspelad musik. Vi kommer också att skriva melodi till ackord som du får av läraren. Du kommer att få ackord och melodi och själv välja var du ska sätta in ackorden. Du ska kunna kombinera musik med andra uttrycksformer. Du kan till exempel dansa eller måla till musiken. Det går också bra att hitta en dikt som du tycker passar till ett visst musikstycke. Jag vill att du visar att du får en känsla av den musik du valt och att du kan visa den på något sätt.

17 Historia och Kultur Årskurs Du ska kunna höra skillnad på olika genrer och berätta vad som skiljer dem åt. Du ska kunna berätta om populärmusikens historia i stora drag. (Kommer separat häfte) Du ska känna till de fyra stora epokerna. Du ska känna igen musik från olika epoker och berätta vad som skiljer dem åt. Du ska kunna känna igen musik från olika kulturer. Du ska känna till en tonsättare från varje epok. (Musik Falköpings bedömningsmatris mars 2013 åk 7-9) Utveckla förmågan att analysera och samtala om musikens uttryck i olika sociala kulturella och historiska sammanhang. E-Nivå C-Nivå A-Nivå Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om musiken olika funktioner och vilken betydelse den har och historiskt har haft för individer och samhällen. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl under byggda resonemang om musikens olika funktioner och vilken betydelse den har och historiskt har haft för individer och samhällen. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om musiken olika funktioner och vilken betydelse den har och historiskt har haft för individer och samhällen. Eleven kan i viss utsträckning urskilja och jämföra musikaliska karaktärsdrag från olika genrer, epoker och kulturer. Eleven kan i relativt hög utsträckning urskilja och jämföra musikaliska karaktärsdrag från olika genrer, epoker och kulturer. Eleven kan i hög utsträckning urskilja och jämföra musikaliska karaktärsdrag från olika genrer, epoker och kulturer.

18 Du ska kunna höra skillnad på olika genrer och kunna berätta vad som skiljer dem åt. Vi kommer att lyssna på olika exempel och prata om hur de låter. Här kan du skriva med egna ord hur du tycker att det låter. Blues Rock Visa Klassisk musik

19 Du ska kunna de fyra stora epokerna: De fyra stora epokerna är Renässansen, Barocken, Wienklassicismen och Romantiken. Renässansen ( ) Renässans betyder återfödelse och det man ville återföda var den gamla Antiken ( före vår tideräkning) med dess skönhetsideal. Naturligtvis kunde man inte veta hur den musiken lät men man hade hittat gamla instrument från den här tiden och även gamla texter så man försökte gissa sig till hur det lät. Det vi kommer att lyssna mest på är kyrkomusik och folkmusik. Kyrkomusiken är stillsam och bara körmusik, det är nästan aldrig några instrument med. Folkmusiken låter lite gnällig på grund av de medeltida instrumenten. Lyssningsexempel: Palestrina Stabat Mater Barocken ( ) Barock är ett annat ord för överdrivet eller galet. Fortfarande kan man säga om något som är tokigt att det är helt barockt. Man började tycka att den stillsamma renässansmusiken var tråkig och man ville ha lite mer utsmyckning. Idag skulle man säga att man wailade. Lyssningsexempel: Bach: Die kunst der Fuge

20 Wienklassicismen ( ) Tidigare hade man låtit en enda melodi eller en enda stämning vara grunden i ett musikstycke. Nu låter man två melodier "prata" med varandra. Man tycker också att kontraster mellan olika delar i musiken är viktigt: en del kunde vara stilla och lugn och nästa livlig och snabb. Det är dessa två delar som blir grundtankarna i wienklassicismen. Lyssningsexempel: Mozart - - Dies Irae ur Requiem och Pianokonsert nr 21. Romantiken (1800-talet) Nu vill man ha lite mer spänning och mystik. Människorna har flyttat in till städerna och saknar det man tänker sig att man kunde hitta i naturen. Man längtar efter troll och älvor helt enkelt. Instrumenten har blivit bättre och det går nu att spela både starkt och svagt på dem. Det här gör att musiken blir mer dramatisk. Lyssningsexempel: Tjajkovskij - Blommornas vals ur Nötknäpparsviten.

21 Du ska känna igen musik från olika epoker och berätta vad som skiljer dem åt: Renässansen: stilla körmusik i stämmor som alla är lika viktiga (polyfon musik) spelas i kyrkan. Vanlig folkmusik (fast kanske lite mer stillsam) spelades vid hoven. I folkmusiken kan man känna igen den lite nasala/ gnälliga klangen från typiskt medeltida blåsinstrument. Barocken: sirlig musik med mycket krusiduller. Instrumenten låter inte längre lika gnälliga som under medeltiden. En melodi ackompanjeras av andra instrument. Detta kallas homofon musik. Wienklassicismen: Nu börjar man använda sig av konstraster i musiken. Man tycker det är spännande att byta mellan starkt och svagt och mellan livligt och stilla. Romantiken: tydliga skillnader mellan starkt och svagt. Nya instrument kunde spela starkare än de gamla och detta utnyttjade man. Det som menas med romantiskt här är mer känslosvängningar. Man vill beskriva olika känslor i musiken, både starka våldsamma känslor och stilla känslor som hur det känns att titta ut över en månbelyst sjö. Man skriver sånger som handlar om övernaturliga saker och naturväsen som älvor och liknande.

22 Du ska kunna berätta hur musiken användes under de olika epokerna: Under Renässansen skrivs musik mest till religiösa sammanhang. Det fanns även folkmusik som man spelade vid dans mm. Denna musik spelades också vid hoven men det skrevs ingen musik speciellt för hoven. Det var fint att kunna mycket om musik men att spela musik tyckte man inte var så fint. Den musik man dansade till vid hoven var i princip samma som den vanligt folk spelade och dansade till. I den religiösa musiken använde man sig inte av instrument utan enbart rösten. Man sjöng i stämmor som alla var lika viktiga. Detta kallas polyfoni. Man vill återföda de gamla antika idealen där skönhet och vetenskap var viktiga. Musik ansågs vara en vetenskap som låg till grund för både matematik och astronomi. Under Barocken skrivs musik även för andra sammanhang än de religiösa. Man börjar skriva världslig musik för att användas vid hovet. Människorna vid hoven börjar också spela själva mer och mer. Det börjar bli lite fint att kunna spela. Istället för enbart polyfon musik kommer nu mer och mer den homofona musiken. Det innebär att man spelar eller sjunger en stämma som ackompanjeras av röst eller instrument. Under Wienklassicismen skrivs musik mer för att spelas vid konserter. Tidigare spelades den här typen av musik bara vid hoven eller i adelns hem. Därför kunde inte vanligt folk komma och lyssna. Nu börjar man med något som man kallar promenadkonserter. De spelades i parker och man kunde mot entréavgift få komma in och lyssna på musik medan man promenerade. Under Romantiken skrivs musiken av fria tonsättare. De är inte anställda vid något hov och tvingade att skriva det som deras arbetsgivare vill. Under den här tiden (1800talet) görs många stora uppfinningar och mycket ny teknologi föds. Romantiken är en reaktion på detta; man ville känna också inte bara tänka. Här kommer begreppet programmusik in. Programmusik är musik som man kan säga har en handling även om den inte har någon text. Ett bra exempel på detta är Peter och vargen av Prokofjev. Det här är stor skillnad mot Wienklassicismen, inte direkt musikaliskt men i hur man tänkte när man skrev. Under Wienklassicismen skrev man absolut musik det innebar en musik som inte handlade om någonting utan bara var just musik. (Om det inte var sång till förstås.)

23 Du ska känna till en tonsättare från varje epok: Renässansen Palestrina var en tonsättare som levde under femtonhundratalet. Han skrev polyfon musik för kyrkan och skrev nästan enbart för sång. Lyssningsexempel: Stabat Mater Barocken Bach ( ) Johann Sebastian Bach levde hela sitt liv i norra Tyskland. Han blev tidigt föräldralös och uppfostrades av sin äldre bror. När han var 15 år börjar han studera musik, först sång, sedan violin och till sist orgel. Han jobbade som hovorganist vid olika hov i Tyskland för att till slut bli det finaste en musiker kunde bli i Tyskland på den tiden nämligen Thomaskantor i Thomaskyrkan i Leipzig. Där jobbade han de sista 27 åren av sitt liv. Han tjänade inte så mycket men blev mycket berömd. Lyssningsexempel: Die kunst der Fuge Wienklassicismen Mozart ( ) Wolfgang Amadeus Mozart blev bara 35 år gammal. Man tror att han dog av en blandning av svält, njursjukdom och reumatism. Han föddes i Saltzburg i Österrike, hans pappa var en duktig violinist som tidigt upptäckte Wolfgangs musikbegåvning. Redan som treåring blev han undervisad av sin pappa och han lärde sig tidigt att spela flera olika instrument och att skriva egen musik. Han hamnade så småningom i Wien där han börjar komponera operor.

24 Fortfarande är hans operor bland de mest spelade världen över och många menar att Mozart är den störste kompositören som någonsin levat. Trots detta dog han i fattigdom förmodligen för att varken han eller hans fru var särskilt bra på att hantera pengar, många talar om hur slösaktigt de levde. En spännande historia är den om det musikstycke Mozart skrev på när han dog. Han var redan mycket sjuk när han fick besök av en mystisk man i grått som beställde ett Requiem (en dödsmässa - ett musikstycke som spelades på begravning eller minnesgudstjänst) av honom. Han kom tillbaka ett par dagar senare och betalade 50 dukater. Sedan hörde han bara av sig en gång till för att påminna om uppdraget. Mozart blev som förhäxad av uppdraget och skrev frenetiskt på det här verket ända tills han dog och var övertygad om att det var sin egen dödsmässa han skrev. Han hann inte skriva färdigt den utan det gjorde istället en av hans elever. Familjen hade inte råd med en egen grav utan Mozart begrovs i en fattiggrav tillsammans med många andra. Inte ens hans fru Constance fick någonsin veta var han begravts. Lyssningsexempel: Requiem - Dies Irae och Pianokonsert nr 21. Romantiken Tjajkovskij ( ) Peter Tjajkovskij var den kompositör som gjorde Rysslands musik känd utomlands. Hans musik är nästan överdrivet känslosam med stora svängningar mellan olika känslolägen. Han var ett blygt och känsligt barn som höll sig för sig själv. Han blev först jurist men började så småningom ägna sig helt och hållet åt musiken. Privat var han mycket olycklig. Han var homosexuell men gifte sig trots det med en av sina kvinnliga elever. Äktenskapet varade bara ett år och slutade med att han försökte ta livet av sig. Lyssningsexempel: Blommornas vals ur Nötknäpparsviten.

25 Du ska kunna känna igen musik från olika kulturer. Vi kommer att lyssna på musik från olika världsdelar. På de tomma raderna ska du skriva in vad vi har lyssnat på och stödord som beskriver hur du själv upplever musiken. Afrika Nordamerika Sydamerika

26 MellanÖstern Asien Europa Oceanien

Musik. årskurs

Musik. årskurs Musik årskurs 7 2013 Instrumentkunskap Årskurs 7 2013 När du lärt dig detta kommer du att kunna: Vilka instrumentgrupper det finns. Vilka instrument som hör till vilka grupper. (Musik Falköpings bedömningsmatris

Läs mer

Musik. årskurs 6 2013

Musik. årskurs 6 2013 Musik årskurs 6 2013 Instrumentkunskap Årskurs 6 2013 När du lärt dig detta kommer du att kunna: Vilka instrumentgrupper det finns. Vilka instrument som hör till vilka grupper. Ur Musik Falköpings bedömningsmatris

Läs mer

Centralt innehåll år 4-6 Kunskapskrav E:

Centralt innehåll år 4-6 Kunskapskrav E: SE NEDAN! Musik Ämnets syfte 1-9: spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer, och analysera och samtala om musikens

Läs mer

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Lgr 11 kursplan musik

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Lgr 11 kursplan musik Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Lgr 11 kursplan musik Förmågor: - spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, - skapa musik samt gestalta och kommunicera egna

Läs mer

Kunskapskrav årskurs 6

Kunskapskrav årskurs 6 Kunskapskrav årskurs 6 Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 Eleven kan delta i gemensam sång och följer då i någon mån rytm och tonhöjd. Eleven kan även spela delar av en enkel anpassad melodi-,

Läs mer

Musicerande och musikskapande

Musicerande och musikskapande Musik åk 4-6 - Centralt innehåll Sång, melodispel och ackompanjemang Gehörsmusicerande Imitation och improvisation Musikskapande Musikframföranden Musicerande och musikskapande Musikens verktyg Musik åk

Läs mer

Planering i Musik Lag 4-9 Ansvarig la rare Jenni Jeppsson jenny.jeppsson@live.upplandsvasby.se

Planering i Musik Lag 4-9 Ansvarig la rare Jenni Jeppsson jenny.jeppsson@live.upplandsvasby.se Planering i Musik Lag 4-9 Ansvarig la rare Jenni Jeppsson jenny.jeppsson@live.upplandsvasby.se Syfte Lgr 11 Meningen med att du ska läsa musik i skolan är för att du ska utveckla förmågan att utveckla

Läs mer

Några av de mest framstående kompositörerna

Några av de mest framstående kompositörerna RENÄSSANS (1450-1600) Renässansen pågick ungefär mellan 1450 och 1600. Ordet renässans betyder pånyttfödelse, och tidsperioden i sig förknippas med en allmän vilja att utforska och lära sig om sig själv,

Läs mer

Planering i Musik Ö7 Ansvarig lärare Jenni Jeppsson jenny.jeppsson@live.upplandsvasby.se

Planering i Musik Ö7 Ansvarig lärare Jenni Jeppsson jenny.jeppsson@live.upplandsvasby.se Planering i Musik Ö7 Ansvarig lärare Jenni Jeppsson jenny.jeppsson@live.upplandsvasby.se Syfte Lgr 11 Meningen med att du ska läsa musik i skolan är för att du ska utveckla förmågan att utveckla samspel

Läs mer

Fokus på förmågorna! Koll på kunskapskraven.

Fokus på förmågorna! Koll på kunskapskraven. Fokus på förmågorna! Koll på kunskapskraven. Vad ska du få lära dig på musiken? Förmåga som bedöms för E för C för A Eleven kan delta i gemensam sång och följer då i någon mån rytm och tonhöjd Eleven

Läs mer

MUSIK. Kopiering förbjuden. Staffan Sundberg. Årskurs 1-6 I GRUNDSÄRSKOLAN INRIKTNING ÄMNE. Elevens namn. Undervisningen i musik ska ge dig

MUSIK. Kopiering förbjuden. Staffan Sundberg. Årskurs 1-6 I GRUNDSÄRSKOLAN INRIKTNING ÄMNE. Elevens namn. Undervisningen i musik ska ge dig Staffan Sundberg MUSIK I GRUNSÄRSKOLAN INRIKTNING ÄMNE Undervisningen i musik ska ge dig förutsättningar att utveckla din förmåga att: sjunga, spela och skapa musik i olika sammanhang, kombinera musik

Läs mer

4 Musikhistoria Muntlig redovisning. 5 Musikens funktion, genres och att ge omdo men.

4 Musikhistoria Muntlig redovisning. 5 Musikens funktion, genres och att ge omdo men. Planering i Musik Åk 7 Vt 2013 Ansvarig la rare Jenni Jeppsson jenny.jeppsson@live.upplandsvasby.se Syfte Lgr 11 Meningen med att du ska läsa musik i skolan är för att du ska utveckla förmågan att utveckla

Läs mer

BAROCKEN ca 1600-1750

BAROCKEN ca 1600-1750 BAROCKEN ca 1600-1750 Ordet barock betyder ungefär befängt eller konstigt. Namnet började användas när barocken var slut som en reaktion på epokens prålighet. * Musiken under barocken hade en tydlig puls

Läs mer

KULTURSKOLAN i Katrineholm 2011/12

KULTURSKOLAN i Katrineholm 2011/12 KULTURSKOLAN i Katrineholm 2011/12 KULTURSKOLAN - Skolan du längtar till Välkommen till Kulturskolan! Kulturskolan i Katrineholm finns till för alla som drömmer om att kunna spela ett instrument, sjunga,

Läs mer

För dig som är nyfiken på musik

För dig som är nyfiken på musik Musikskolan i Upplands Musikskolan i Upplands Väsby Väsby För dig som är nyfiken på musik Blåsinstrument Musikens språk Att få utveckla sig genom musik ger barn och ungdomar ett språk och ett verktyg till

Läs mer

Klassisk musik. År 800-idag

Klassisk musik. År 800-idag Klassisk musik År 800-idag Medeltiden 800-1400 Medeltida musik kan delas in i två fack. Den första kallas sakral musik och betyder kyrklig musik. På medeltiden var den vanligaste typen av kyrklig musik

Läs mer

Att välja instrument

Att välja instrument 1 Vetlanda kommun Musikskolan Att välja instrument Uppdat. 2007-05-04 2 MUSIKSKOLAN EN UNIK SKOLA På Musikskolan får du lära dig att spela ett musikinstrument, något du kan ha glädje av hela livet. Det

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet musik

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet musik Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

3.8 MUSIK. Syfte. Centralt innehåll

3.8 MUSIK. Syfte. Centralt innehåll 3.8 SIK Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika

Läs mer

Företagets slogan eller motto MUSIK

Företagets slogan eller motto MUSIK Företagets slogan eller motto MUSIK GITARREN HUVUD STÄMSKRUVAR HALS KROPP BAND 1 E 2 A STRÄNGARNAS TONNAMN STALL 3 D 4 G 5 B 6 E ÖPPNA ACKORD PIANO/KEYBOARD Tonernas namn kommer från alfabetets a b c d

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Musik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Musik ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Musik Övergripande Mål: spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer, och analysera

Läs mer

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Lgr 11 kursplan musik

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Lgr 11 kursplan musik Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Lgr 11 kursplan musik Förmågor: - spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, - skapa musik samt gestalta och kommunicera egna

Läs mer

Teoriboken praktisk musikteori

Teoriboken praktisk musikteori Teoriboken praktisk musikteori 1 Börja förstå musikens språk Hasse Nylén, Petra Andersson Kurs ett börja förstå musikens språk Lektion ett Lektion två Lektion tre Lektion fyra Lektion fem Lektion sex Lektion

Läs mer

Det finns två typer av stränginstrument: Stråkinstrument och Knäppta Stränginstrument

Det finns två typer av stränginstrument: Stråkinstrument och Knäppta Stränginstrument Instrumentkunskap Inledning - Det finns många olika typer av instrument, och de delas in i grupper utifrån hur man spelar på dem. De olika grupperna kallas för familjer och det är stråkinstrument, knäppta

Läs mer

KULTURSKOLAN. Kulturskolan LOMMA KOMMUN

KULTURSKOLAN. Kulturskolan LOMMA KOMMUN KULTURSKOLAN 2014 2015 Kulturskolan LOMMA KOMMUN VÄLKOMMEN TILL ÖPPET HUS! Söndagen den 16 mars Bjärehovskolan i Bjärred, kl 11.00-13.00 Pilängskolan i Lomma, kl 15.00-17.00 Ta med hela familjen och prova

Läs mer

Läsårsplanering i Musik åk 4 Lpo 94

Läsårsplanering i Musik åk 4 Lpo 94 Läsårsplanering i Musik åk 4 Lpo 94 Period för planeringen: Läsåret 2009/2010 I årskurs 4 jobbar vi med att sjunga, spela rytminstrument och gestaltning av musik med hjälp av dans/rörelse och bilder till

Läs mer

MUSIKHISTORIA. Först och främst! Den musik vi går igenom är europeisk. Övriga världsdelar har också en mycket rik musikhistoria.

MUSIKHISTORIA. Först och främst! Den musik vi går igenom är europeisk. Övriga världsdelar har också en mycket rik musikhistoria. MUSIKHISTORIA Först och främst! Den musik vi går igenom är europeisk. Övriga världsdelar har också en mycket rik musikhistoria. Musikhistorieskrivningen är inte alltid en exakt vetenskap. Det har skapats

Läs mer

Rockmusik. Sångsätt: Man sjunger ofta på starka och höga toner.

Rockmusik. Sångsätt: Man sjunger ofta på starka och höga toner. Rockmusik Vanliga instrument: Elgitarr, elbas, trumset, synt. Vanligt i musiken: Musiken har ofta både verser och refränger. Det är vanligt med elgitarrsolon i musiken. Musiken låter: Hård, tuff. Den uttrycker

Läs mer

Typiskt för Medeltiden

Typiskt för Medeltiden Typiskt för Medeltiden Homofoni en tydlig melodi Bordun en eller ett par toner som ligger still i bakgrunden Rytm på trumma eller entonigt stränginstrument Om musiken låter som om den kunde vara med i

Läs mer

9. MUSIK ÅK 5. 9.1. Elevhäfte "Musik skall byggas"

9. MUSIK ÅK 5. 9.1. Elevhäfte Musik skall byggas 9. MUSIK ÅK 5 9.1. Elevhäfte "Musik skall byggas" (Musik: "Musik skall byggas utav glädje", Lill Lindfors/Björn Barlach/Åke Cato) Hej och välkomna till studio ett. Jag heter Bengt och jag är inspelningstekniker

Läs mer

Christina Israelsson

Christina Israelsson Christina Israelsson Box 134 330 27 Hestra 0370-33 63 10 Fax 33 63 20 www.isaberg.nu Innehåll Musiken påverkar oss 9 Det finns musik överallt 10 Musik för kropp och själ 11 Att ha musiken som yrke 16 Sångare

Läs mer

Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer

Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer Musik Steg: BAS kunna delta i unison sång och enkla former av melodirytm-, och ackordspel samt föra samtal kring musicerandet deltar i enkla talkörer och ramsor sjunger med i enkla barnvisor blir förtrogen

Läs mer

Det musikaliska hantverket

Det musikaliska hantverket Det musikaliska hantverket Kan jag bli för duktig på mitt instrument för att lovsjunga? Behöver jag öva med bandet innan ett lovsångspass? Lars Ekberg, frilansmusiker och pastor i Göteborg Vineyard, undervisar

Läs mer

Om du går in på Wikipedia kan du se några av tavlorna och lyssna på dem.

Om du går in på Wikipedia kan du se några av tavlorna och lyssna på dem. HUR LÅTER BILDEN? WIKIPEDIA: Tavlor på en utställning är en berömd pianosvit av den ryske tonsättaren Modest Mussorgsky. Verket skrevs 1874 som en pianosvit i tio delar och utgör en "musikalisk illustration"

Läs mer

RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK

RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK 5 ÅK 1 Musicerande och musikskapande ÅK 2 Sång i olika former, unison sång, kanon och växelsång Spel i olika former, ensemblespel Imitation och improvisation med rörelser, rytmer

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: Musik Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: o spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer o skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar

Läs mer

Analys av Superhjälten

Analys av Superhjälten Musikens språk Analys av Superhjälten Vem handlar det om? Var utspelar det sig? När utspelas berättelsen? Vem riktas texten till? Vad handlar problemet/konflikten om? Analys av Superhjälten Barn / förälder???

Läs mer

Trombon. Madenskolan 13-14 Instrumentkunskap åk5. Blockflöjt. Fiol. Kontrabas. Cello. Stämskruvar. Huvud. Band. Hals. Kropp. Panflöjt.

Trombon. Madenskolan 13-14 Instrumentkunskap åk5. Blockflöjt. Fiol. Kontrabas. Cello. Stämskruvar. Huvud. Band. Hals. Kropp. Panflöjt. Madenskolan 13-14 Instrumentkunskap åk5 Trumpet Tvärflöjt Fiol Blockflöjt Kontrabas Trombon Valthorn Cello Huvud Stämskruvar Rörblad Hals Band Oboe Kropp Panflöjt Klarinett Gitarr Bastuba Elgitarr Elbas

Läs mer

GRUNDLÄGGANDE MUSIKTEORI

GRUNDLÄGGANDE MUSIKTEORI GRUNDLÄGGANDE MUSIKTEORI Puls All musik utgår från en grundpuls. När man spelar tillsammans måste alla känna samma puls om det ska funka. Puls är en serie slag som återkommer med jämna mellanrum. Det är

Läs mer

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler. MUSIK Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl tanke- som känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika saker för var

Läs mer

RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK

RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK 5 ÅK 1 Musicerande och musikskapande ÅK 2 Sång i olika former, unison sång, kanon och växelsång Spel i olika former, ensemblespel Imitation och improvisation med rörelser, rytmer

Läs mer

Vårspel. vecka 10-16. Kulturskolan

Vårspel. vecka 10-16. Kulturskolan Vårspel 2016 vecka 10-16 Kulturskolan Under våren får du chansen att spela mycket mer hos oss utan att det kostar något extra. I stället för vanlig lektion får du vara med i olika ensembler och grupper.

Läs mer

Stränginstrument: - Har 6 strängar (Finns även med 12) - Finns två grundtyper, stålsträngad och nylonsträngad

Stränginstrument: - Har 6 strängar (Finns även med 12) - Finns två grundtyper, stålsträngad och nylonsträngad Stränginstrument: Gitarr - Spelas genom att man knäpper eller drar med högerhandens fingrar över strängarna. Tonhöjden förändras genom att vänsterhandens fingrar trycker ner strängarna på olika band. -

Läs mer

Symfoniorkesterns instrument

Symfoniorkesterns instrument Symfoniorkesterns instrument Inför provet om symfoniorkesterns instrument: Det viktigaste är att du känner igen instrumenten på bild och att du vet till vilken instrumentfamilj de hör. Vill du kunna mer

Läs mer

Barock 1600-1750. Utsmyckningarna och detaljerna är typiska för barocken.

Barock 1600-1750. Utsmyckningarna och detaljerna är typiska för barocken. Barock 1600-1750 Under barocken skulle allt vara stort och mycket. Man smyckade ut det mesta. Tittar man på slott eller möbler som är byggda under barocken så ser man mängder av detaljer och utsmyckningar,

Läs mer

2014-2015. Kulankatalogen, läsåret 2014-2015 Kulturskolans projekt med förskola, skola, grundsärskola, skolbarnomsorg och gymnasium

2014-2015. Kulankatalogen, läsåret 2014-2015 Kulturskolans projekt med förskola, skola, grundsärskola, skolbarnomsorg och gymnasium 2014-2015 Kulankatalogen, läsåret 2014-2015 Kulturskolans projekt med förskola, skola, grundsärskola, skolbarnomsorg och gymnasium Sista ansökningsdag: 18/6 2014 2015 v.1.0 KULAN -Kultur i skolan Kulan

Läs mer

Broskolans röda tråd i Musik

Broskolans röda tråd i Musik Broskolans röda tråd i Musik Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.

Läs mer

ATT VÄLJA INSTRUMENT. Det finns mycket att välja på. Här är en liten guide till dig som funderar. Mycket nöje

ATT VÄLJA INSTRUMENT. Det finns mycket att välja på. Här är en liten guide till dig som funderar. Mycket nöje ATT VÄLJA INSTRUMENT Det finns mycket att välja på. Här är en liten guide till dig som funderar. Mycket nöje Är det svårt att spela klarinett? Måste man ha långa fingrar för att spela gitarr? Kan man spela

Läs mer

Majorna-Linné stadsdelsförvaltning. Program 2015/2016. www.goteborg.se/kulturskolanmajornalinne

Majorna-Linné stadsdelsförvaltning. Program 2015/2016. www.goteborg.se/kulturskolanmajornalinne Majorna-Linné stadsdelsförvaltning Program 2015/2016 www.goteborg.se/kulturskolanmajornalinne Välkommen till Kulturskolan är till för dig som är 6 19 år och bor i Kungsladugård, Sanna, Majorna, Stigberget,

Läs mer

Förord. ra och Ackordspel (Reuter&Reuter), men andra böcker kan naturligtvis också användas (se

Förord. ra och Ackordspel (Reuter&Reuter), men andra böcker kan naturligtvis också användas (se Förord Lär av Mästarna har vuxit fram under min tid som lärare i ämnet satslära med arrangering vid Musikhögskolan i Malmö. Materialet har under ett decennium provats både i grupp- och individuell undervisning

Läs mer

Musik Sång och musicerande

Musik Sång och musicerande Sång och musicerande utvecklar kunskaper på instrument och i sång som en grund för musicerande enskilt och i grupp och för fortsatt självständig vidareutveckling i musik, utvecklar tillit till den egna

Läs mer

En liten sammanfattning av terminen som gått! Januari en månad för reflektion och framåtblickar.

En liten sammanfattning av terminen som gått! Januari en månad för reflektion och framåtblickar. En liten sammanfattning av terminen som gått! Januari en månad för reflektion och framåtblickar. V 3 När jag tänker tillbaka på terminen som gått så dyker flera härliga bilder upp, flera av dem har pedagogera

Läs mer

Guide till rockgruppens instrument

Guide till rockgruppens instrument Guide till rockgruppens instrument Gitarr, elgitarr, bas, keyboard och trummor Detta häfte är tänkt för att du som elev ska kunna jobba självständigt med att lära dig en del om gitarr, bas, keyboard och

Läs mer

Kursplan för musik i grundskolan

Kursplan för musik i grundskolan Kursplan för musik i grundskolan Denna kursplan innefattar årskurserna F-1 t o m 6.I årskurs 3 en del av året har eleverna efter enskilt politiskt beslut orkesterklass (se separat kursplan). Musikundervisningen

Läs mer

Symfoniorkesterns instrument

Symfoniorkesterns instrument Symfoniorkesterns instrument Stråksektionen: violin (fiol) (First violins, second violins), viola, cello, kontrabas (Double bases). Träblås: Klarinett (Clarinets), flöjt (Flutes), oboe, fagott (bassoons).

Läs mer

Centrala begrepp och musikteori

Centrala begrepp och musikteori Centrala begrepp och musikteori Puls All musik utgår från en grundpuls. När man spelar tillsammans måste alla känna samma puls om det ska funka. Puls är en serie slag som återkommer med jämna mellanrum.

Läs mer

Examination Måndagen den 3 juni kl. 11 Stora Salen, KMH

Examination Måndagen den 3 juni kl. 11 Stora Salen, KMH !"# $% &'' Examination Måndagen den 3 juni kl. 11 Stora Salen, KMH Christian Ericsson, Violin Katarina Ström-Harg, Piano Program J.S. Bach (1675 1850) ur Partita för soloviolin nr. 2 i d-moll, BWV 1004

Läs mer

Välkommen till musikinstitutet! Vanda musikinstitut svenska enheten

Välkommen till musikinstitutet! Vanda musikinstitut svenska enheten Välkommen till musikinstitutet! Vanda musikinstitut svenska enheten VMO - VMISE VANDA MUSIKINSTITUT SVENSKA ENHETEN (VMISE) Kom och lär dig musik till ett av Finlands största musikinstitut! Vanda musikinstitut

Läs mer

Disposition. Antalet mikrofoner som behövs beror på vad du ska spela in. Vilken mikrofon ska jag välja? Hur nära ska mikrofonerna placeras?

Disposition. Antalet mikrofoner som behövs beror på vad du ska spela in. Vilken mikrofon ska jag välja? Hur nära ska mikrofonerna placeras? Mikrofonteknik i olika genrer 1 Mikrofonteknik mikrofonval, avstånd och placering 2 Disposition Vilken mikrofon ska jag välja? Hur nära ska mikrofonerna placeras? Närmickning Avståndsmickning Var ska mikrofonen

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i musik i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i musik i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i musik i grundskolan 3.8 Musik Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd

Läs mer

Klassisk musik ÅG 20150126

Klassisk musik ÅG 20150126 Klassisk musik ÅG 20150126 Medeltiden ---1450 Sakral = Kyrkomusik Accapella = Sång utan instrument Under medeltiden hade kyrkan stor makt och påverkade musiken väldigt mycket. Gregoriansk sång var den

Läs mer

Rödabergsskolan. Läroplanen, betyg, bedömning & kommunikation.

Rödabergsskolan. Läroplanen, betyg, bedömning & kommunikation. Rödabergsskolan Läroplanen, betyg, bedömning & kommunikation. Rödabergsskolan Välkomna till läsåret 2011-2012 Rödabergsskolan Vad innebär den nya läroplanen och det nya betygssystemet? Betygsskala För

Läs mer

Ingeborg Axner-Franzén, flöjt Jan-Åke Jönsson, gitarr Olov Franzén, cello

Ingeborg Axner-Franzén, flöjt Jan-Åke Jönsson, gitarr Olov Franzén, cello Olov Franzén, cello är en dynamisk och spännande konstellation mellan tre sinsemellan mycket olika musikpersonligheter. Flöjt, gitarr, cello och ibland sång figurerar i sällsamma möten och kombinationer.

Läs mer

1 av 1 2009-08-04 12:25

1 av 1 2009-08-04 12:25 En ärkemusiker och tuff harpist - Musik - www.st.nu http://st.nu/kultur/musik/1.1230315?m=print 1 av 1 2009-08-04 12:25 Publicerad 30 juli 2009 Uppdaterad 30 juli 2009 Textstorlek Stöde kyrka Den fantastiska

Läs mer

Hur kommer man igång?

Hur kommer man igång? Hur kommer man igång? Alla har någon gång varit nybörjare. Här ger Per Alexanderson, lovsångsledare från Örebro, många enkla och praktiska råd för dig som vill komma igång som lovsångsledare och som mer

Läs mer

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp Utvärdering 15 deltagare Voice Camp 8 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Enkelt, jag älskar att sjunga och det är alltid kul att träffa nya vänner

Läs mer

KRAVNIVÅER. Åtvidabergs kommuns grundskolor MUSIK

KRAVNIVÅER. Åtvidabergs kommuns grundskolor MUSIK KRAVNIVÅER Åtvidabergs kommuns grundskolor MUSIK Reviderade januari 2009 Förord Välkommen att ta del av Åtvidabergs kommuns kravnivåer och bedömningskriterier för grundskolan. Materialet har tagits fram

Läs mer

RÖRELSE OCH DRAMA FÖR ELEVER MED UTVECKLINGSSTÖRNING

RÖRELSE OCH DRAMA FÖR ELEVER MED UTVECKLINGSSTÖRNING RÖRELSE OCH DRAMA FÖR ELEVER MED UTVECKLINGSSTÖRNING Drama, musik och dans finns i alla kulturer och berör människor, såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Dessa estetiska uttrycksformer används

Läs mer

MUSIK. Kopiering förbjuden. Staffan Sundberg LÅGSTADIET I GRUNDSKOLAN. Elevens namn

MUSIK. Kopiering förbjuden. Staffan Sundberg LÅGSTADIET I GRUNDSKOLAN. Elevens namn Staffan Sundberg MUSIK I GRUNDSKOLAN Undervisningen i musik ska ge dig förutsättningar att utveckla din förmåga att: spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, skapa musik samt gestalta och

Läs mer

Lokala kursplaner i musik F-1 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning

Lokala kursplaner i musik F-1 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning Lokala kursplaner i musik F-1 Känna att musik är glädje! Kunna några sånger, rim och ramsor. Viss medvetenhet om den egna kroppen/rösten. Öva sig att lyssna. Uppträdande i grupp (vid t ex Lucia) för att

Läs mer

Studien. Teknik. Akustik. Enkätundersökning. En kvalitativ, explorativ studie av ett case. Bestående av tre delar:

Studien. Teknik. Akustik. Enkätundersökning. En kvalitativ, explorativ studie av ett case. Bestående av tre delar: Studien En kvalitativ, explorativ studie av ett case Bestående av tre delar: Teknik Akustik Enkätundersökning Redovisning av Enkätsvar: från lyssnare, musiker, anställda Subjektiv hörselstatus Ljudkvalitet

Läs mer

Välkommen till Eskilstuna musikskola

Välkommen till Eskilstuna musikskola Välkommen till Eskilstuna musikskola Vi vill stimulera flickor och pojkar till eget skapande och bidra till ett rikt och varierat musikliv i Eskilstuna. Musikskolan är en frivillig skolform som vill ge

Läs mer

Sveaskolans mål i musik

Sveaskolans mål i musik Sveaskolans mål i musik På Sveaskolan handlar musiken mycket om glädjen i att spela och sjunga tillsammans. Upptäck hur du kan spela en mängd låtar redan efter att ha lärt dig några grundläggande ackord,

Läs mer

Kulturskolans kurser

Kulturskolans kurser Kulturskolans kurser www.enkoping.se/kulturskolan Foldern Kulturskolans kurser är producerad av Enköpings kommun 2011 Foto om inget annat anges Kulturskolans bildarkiv Vad får barn och ungdomar att gå

Läs mer

Där finns det mer fakta om instrumenten, youtubefilmer, mm. Det blir prov på detta... kom i tid!

Där finns det mer fakta om instrumenten, youtubefilmer, mm. Det blir prov på detta... kom i tid! Instrumentkännedom - läran om musikinstrument Gå gärna in på www.musiklektionen.com. Där finns det mer fakta om instrumenten, youtubefilmer, mm. Det blir prov på detta... kom i tid! MVH Anna Kerstin mars

Läs mer

Information och anmälan 2015/2016

Information och anmälan 2015/2016 Centrum Information och anmälan 2015/2016 www.goteborg.se/kulturskolancentrum 1 Kulturskolan erbjuder undervisning i musik bild och form dans teater film digitalt skapande Välkommen till kulturskolan Till

Läs mer

Teori och sammanhang Samtal kring dans som ämne, estetisk verksamhet, kultur och konstform. Kännedom om grundläggande danstekniska begrepp.

Teori och sammanhang Samtal kring dans som ämne, estetisk verksamhet, kultur och konstform. Kännedom om grundläggande danstekniska begrepp. Ämnesplan för Värmdö Kulturskola Dans Kunskap, motorik och kroppskännedom Grundläggande kroppskännedom samt ökad uppfattning om begrepp som tid, kraft och rum. Kunna utföra enkla grundrörelser i relation

Läs mer

Lättläst svenska. 1. Bygde-musikanter

Lättläst svenska. 1. Bygde-musikanter Lättläst svenska Utställningen handlar om olika musikgrupper i Sverige. Den börjar på 1600-talet och slutar med ABBA. Ensemble är franska och betyder tillsammans. En musikgrupp är en ensemble. 1. Bygde-musikanter

Läs mer

Forntid. Världens äldsta, nedtecknade, melodi skriven 1400år före Kristi födelse.

Forntid. Världens äldsta, nedtecknade, melodi skriven 1400år före Kristi födelse. Musikhistoria Fort------------------Forntid Anna!--------------- Antiken Meddela------------ Medeltiden Rektorn att--------- Renässansen Barnen i------------- Barocken Klassen har-------- Klassicismen

Läs mer

GSOPULS HIMMEL OCH JORD MED FULL ORKESTER RAKT IN I LIVETS STORA FRÅGOR

GSOPULS HIMMEL OCH JORD MED FULL ORKESTER RAKT IN I LIVETS STORA FRÅGOR GSOPULS HIMMEL OCH JORD MED FULL ORKESTER RAKT IN I LIVETS STORA FRÅGOR LÄRARHANDLEDNING Välkommen till kreativt samspel med Göteborgs Symfoniker och GSOPULS. Detta är en lärarhandledning som är indelad

Läs mer

TRUMPET. 1. Stämbygel, 2. Munstycke 3. klockstycke 4. Vattenklaff 5. Ytterdrag

TRUMPET. 1. Stämbygel, 2. Munstycke 3. klockstycke 4. Vattenklaff 5. Ytterdrag BLECKBLÅSINSTRUMENT Bleckblåsinstrument är ett samlingsnamn på en grupp av musikinstrument som bl.a. består av Valthorn, Trumpet, Trombon, Baryton och Bastuba. De skiljer sig från träblåsinstrument genom

Läs mer

instrument och Genrer Ett utdrag Stråkinstrument: Klassisk Musik / Västerländsk konstmusik

instrument och Genrer Ett utdrag Stråkinstrument: Klassisk Musik / Västerländsk konstmusik instrument och Genrer Ett utdrag Klassisk Musik / Västerländsk konstmusik Klassisk musik är ett mer vanligt namn för det som egentligen heter västerländsk konstmusik. Det är sådan musik som vi i Europa

Läs mer

Kursprogram LÄSÅRET 2014/2015

Kursprogram LÄSÅRET 2014/2015 Kursprogram LÄSÅRET 2014/2015 Västerås Kulturskola VASTERAS.SE/KULTURSKOLAN UPPLEV GLÄDJEN I ATT SPELA, SJUNGA, DANSA, AGERA, SKAPA OCH MÅLA...! Välkommen till Västerås Kulturskola För dig som söker kunskap

Läs mer

Klassisk Musikhistoria

Klassisk Musikhistoria Klassisk Musikhistoria Med klassisk musik menar vi lite förenklat den nedskrivna musiken från Europa. Från 1000-talet och framåt fanns den nedskrivna musiken framför allt i kyrkan, som då hade mycket makt.

Läs mer

En tjuv i huset VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR PÅ FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

En tjuv i huset VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR PÅ FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Simon är ensam hemma och ska precis somna när han hör hur glas krossas och sedan hör han steg på nedervåningen.

Läs mer

LOKAL KURSPLAN I MUSIK ANNERSTASKOLAN 2010 MUSIK. Årskurs 4

LOKAL KURSPLAN I MUSIK ANNERSTASKOLAN 2010 MUSIK. Årskurs 4 LOKAL KURSPLAN I MUSIK ANNERSTASKOLAN 2010 Utarbetad av: MUSIK LPO uppnående mål Såhär står det i den nationella kursplanen för år fem respektive år nio. Eleven skall (efter år 5 resp år 9): kunna delta

Läs mer

Låtskrivarboken. Monica Welander. Hands Up Music. Innehåll:

Låtskrivarboken. Monica Welander. Hands Up Music. Innehåll: Låtskrivarboken Innehåll: Låtskrivaren 7 Varför göra låtar 11 Vad är en låt? 17 Melodi, Text och Rytm 23 Låtarnas struktur 33 Verktygslådan 41 Mer verktyg 47 Mall för en tre-ackordslåt 54 Övning: tt skriva

Läs mer

Boken om svenska för 3:an

Boken om svenska för 3:an Boken om svenska för 3:an Boken om svenska åk 1-3 består av tre arbetsböcker: Boken om svenska för 1:an, Boken om svenska för 2:an och Boken om svenska för 3:an. De bygger på kursplanens syfte, centrala

Läs mer

Enkel dramatisering Den helige Franciskus Festdag 4 oktober

Enkel dramatisering Den helige Franciskus Festdag 4 oktober 1 Enkel dramatisering Den helige Franciskus Festdag 4 oktober Bakgrund Franciskus hör till ett av våra mest uppskattade helgon. Han föddes 1182 i Umbrien i Italien som son till en rik tyghandlare. Som

Läs mer

Examensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik. Handledare: Peter Berlind Carlson. Hanna Edqvist.

Examensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik. Handledare: Peter Berlind Carlson. Hanna Edqvist. Examensarbete 15 hp 2012 Konstnärlig kandidatexamen Institutionen för klassisk musik Handledare: Peter Berlind Carlson Hanna Edqvist Examensarbete Examenskonsert 28 maj/19.00/reaktorhallen Hanna Edqvist,

Läs mer

Instrument. Lär om instrument från olika instrumentgrupper

Instrument. Lär om instrument från olika instrumentgrupper Instrument Lär om instrument från olika instrumentgrupper Musikinstrument brukar delas in i olika instrumentgrupper beroende på hur ljudet bildas i dem. Vi kommer nu att prata kring och lyssna på instrument

Läs mer

Muffinsmysteriet. Avsnittet innehåller: problemlösning, matematiska relationer, taluppfattning, multiplikation och systematisering.

Muffinsmysteriet. Avsnittet innehåller: problemlösning, matematiska relationer, taluppfattning, multiplikation och systematisering. Best. nr: 31230ra 1 Räkna med oss Muffinsmysteriet Avsnittet innehåller: problemlösning, matematiska relationer, taluppfattning, multiplikation och systematisering. Klass 3a ska lära Augustin att baka

Läs mer

Sång och musik. Röster från musiken Musikaliska inspiratörer. Konstutställning Konsert Gudstjänst Livets bilder. 6, musik och reflektion 27 mars

Sång och musik. Röster från musiken Musikaliska inspiratörer. Konstutställning Konsert Gudstjänst Livets bilder. 6, musik och reflektion 27 mars församlingsblad för Ansgarskyrkan och Gottfridsbergs församling N:r 3 2011 Konstutställning Konsert Gudstjänst Livets bilder Sång och musik 6, musik och reflektion 27 mars Röster från musiken Musikaliska

Läs mer

Sammanställning av statistik och kommentarer från medborgarna

Sammanställning av statistik och kommentarer från medborgarna Sammanställning av statistik och kommentarer från medborgarna 1. Statistik 1.1 Statistik över förslagslämnare Figur 1. Åldersfördelning av total andel förslag (196 st) Figur 2. Fördelningen på bostadsområde

Läs mer

MUSIK. Kopiering förbjuden. Staffan Sundberg. Högstadiet I GRUNDSKOLAN. Elevens namn

MUSIK. Kopiering förbjuden. Staffan Sundberg. Högstadiet I GRUNDSKOLAN. Elevens namn Staffan Sundberg MUSIK I GRUNDSKOLAN Undervisningen i musik ska ge dig förutsättningar att utveckla din förmåga att: spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, skapa musik samt gestalta och

Läs mer

AYYN. Några dagar tidigare

AYYN. Några dagar tidigare AYYN Ayyn satt vid frukostbordet med sin familj. Hon tittade ut genom fönstret på vädret utanför, som var disigt. För några dagar sedan hade det hänt en underlig sak. Hon hade tänkt på det ett tag men

Läs mer

Typiskt för barocken var terrassdynamik, dvs plötsliga växlingar mellan starkt och svagt. Man började använda sig av affektläran för att återskapa

Typiskt för barocken var terrassdynamik, dvs plötsliga växlingar mellan starkt och svagt. Man började använda sig av affektläran för att återskapa Musikens utveckling 1600-talet blev genombrottet för monodin (solosång med instrumentalt ackompanjemang) och operan. Man improviserade fram melodierna kring en given basstämma, så kallad generalbas, men

Läs mer

Formulera sig och kommunicera i tal och skrift. Läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften.

Formulera sig och kommunicera i tal och skrift. Läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften. SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Kira och hennes band Funky ska vara med i en tävling som heter Talang. Kira hoppas på att hon och Nico ska blir

Läs mer

Robert Johnson (blues)

Robert Johnson (blues) 1 Robert Johnson (blues) Elvis Prestley (rock) The Beatles (pop) Populärmusikens ursprung All pop, rock, jazz, soul, rap, techno och annan populärmusik kommer ursprungligen från samma källa. Samlingsnamnet

Läs mer

Musik. Ämnets syfte och roll i utbildningen

Musik. Ämnets syfte och roll i utbildningen Musik Ämnets syfte och roll i utbildningen Musiken är djupt förankrad i människan och genomsyrar i rika och varierande former alla kulturer. Musik förenar och engagerar tanke och känsla på ett direkt och

Läs mer