Rev Planeringsdokument. - för strategisk planering inom Funktionsnedsatta Stöd och Service

Transkript

1 Rev Planeringsdokument - för strategisk planering inom Funktionsnedsatta Stöd och Service Omsorgsnämnden Oktober 2014

2 Innehållsförteckning 1. Bakgrund Syfte Avgränsning Handikappolitik och folkhälsopolitik Lagstiftning Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Socialtjänstlagen (SoL) Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Nuläge Boende (LSS) Gruppbostad Gruppbostäder egen regi ( ) Gruppbostäder, köpta platser Boende för personer med psykisk funktionsnedsättning Boende för barn och ungdomar Boendeplatser Boende (SoL) Boendeplatser för personer med psykisk funktionsnedsättning Servicebostad Boendestöd i ordinärt boende Sysselsättning Daglig verksamhet (LSS) Dagverksamhet (SoL) Icke verkställda beslut kö Framtida behov Boende Gruppbostad för yngre personer med demenssjukdom enligt LSS Daglig verksamhet Dagverksamhet Boendestöd Framtida utmaningar Referenser

3 1. Bakgrund Funktionsnedsättning Stöd och service (FSS) har under lång tid redovisat en volymökning kring personer med funktionsnedsättning. Omsättningen på boendeplatser inom FSS är obefintlig i jämförelse med äldreomsorgen. Omsorgsförvaltningen har, i samband med lokalförsörjningsdiskussioner, under flera år påtalat behov av gruppbostäder, servicebostäder samt lokaler till daglig verksamhet/dagverksamhet. Omsorgsnämnden beslöt 41/2008 att tillstyrka förslag om nya lokaler, ett beslut som översändes till Kommunstyrelsen. Behovet av långsiktig planering gäller även andra insatser för personer med funktionsnedsättning. Inom Omsorgsförvaltningen finns behov av en långsiktig planering, för att kunna verkställa beslutade insatser och att tillgodose framtida behov av insatser inom FSS. 2. Syfte Syftet med detta planeringsdokument är att beskriva nuläget gällande bostäder och lokaler till daglig verksamhet/dagverksamhet samt visa på vilka framtida behov som finns beträffande dessa insatser. Detta för att det ska finnas beredskap att möta framtida behov av insatser samt planera för volymökningar inom verksamheten. 3. Avgränsning I planeringsdokumentet för framtida behov av insatser inom FSS, är avgränsning gjord till bostäder samt lokaler till daglig verksamhet/dagverksamhet. Detta för att det är insatser inom verksamheten som kräver stora resurser, i form av ekonomi och tid för att genomföra. 4. Handikappolitik och folkhälsopolitik Utgångspunkten för handikappolitiken är alla människors lika värde och rättigheter. Det grundläggande ansvaret för att personer med funktionsnedsättning ska ha en god hälsa, ekonomisk och social trygghet har staten, landstingen och kommunerna. Att stärka individers möjligheter till ett självständigt och oberoende liv ingår också i det ansvaret antog FN en konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Konventionen har godkänts och undertecknats av Sverige samt trädde i kraft Syftet med konventionen är att främja, skydda och säkerställa alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för personer med funktionsnedsättning. Ett förslag till en ny funktionshinderstrategi för åren 2010 till 2020, Strategi för smart och hållbar tillväxt för alla Europa 2020, har tagits fram av europeiska kommissionen. Det övergripande nationella målet för folkhälsoarbetet i Sverige är att skapa samhälleliga förutsättningar för hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det övergripande målet ska nås genom insatser av myndigheter, landsting, kommuner och andra aktörer i samhället inom ett stort antal politikområden som har anknytning till elva målområde för folkhälsa. Den nya sektorsövergripande folkhälsopolitiken omfattar alla väsentliga delar i orsakskedjan bakom hälsa respektive ohälsa. Ett viktigt strategiskt vägval i den nya folkhälsopolitiken är fokus på bestämningsfaktorer för hälsa det vill säga de faktorer som bidrar till hälsa och ohälsa. Dit hör samhällsorganisation, livsvillkor samt levnadsvillkor. Fördelen med att utgå från bestämningsfaktorer är att målen blir åtkomliga för politiska initiativ och beslut och kan därmed påverkas genom olika typer av samhällsinsatser. 3

4 5. Lagstiftning I Sverige finns flera lagar som reglerar innehållet i handikappolitiken, vilket berör personer med funktionsnedsättning. Några av de lagarna är; Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), Socialtjänstlagen (SoL) och Hälso- och sjukvårdslagen. Även Skollagen och diskrimineringslagarna innehåller bestämmelser som ska underlätta för personer med funktionsnedsättning att leva och vara delaktiga i samhället på lika villkor som personer utan funktionsnedsättning. Om ett fattat beslut enligt LSS och SoL inte verkställs inom skälig tid kan Förvaltningsrätten efter hemställan från Länsstyrelsen utdöma en särskild avgift. Hässleholms kommun har under 2014 ålagts att betala kr för att två beslut enligt LSS 9:9, Boende för vuxna inte verkställts i skälig tid. 5.1 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade är en rättighetslag som ska säkerställa goda levnadsvillkor för personer med omfattande och varaktiga funktionshinder, att de får den hjälp de behöver i det dagliga livet och att de kan påverka det stöd och den service de får. Alla personer med funktionshinder omfattas inte av LSS. Man måste tillhöra en av de så kallade personkretsarna för att ha rätt att ta del av de insatser som anges i lagen. 1 LSS innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och särskild service till personer: 1. med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, 2. med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller 3. med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. LSS ger personer med funktionsnedsättning, som omfattas av lagens personkrets, rätt till tio insatser för särskilt stöd och särskild service. Detta är utöver vad de kan få genom annan lagstiftning, exempelvis socialtjänstlagen. LSS är ett komplement till andra lagar och innebär inte någon inskränkning i de rättigheter andra lagar ger. 9 Insatserna för särskilt stöd och särskild service är: 1. Rådgivning och annat personligt stöd (ej ett kommunalt ansvar) 2. Biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till kostnader för sådan 3. Ledsagarservice 4. Biträde av kontaktperson 5. Avlösarservice i hemmet 6. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet 7. Korttidstillsyn för skolungdom 8. Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar 9. Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna 10. Daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig 4

5 5 5.2 Socialtjänstlagen (SoL) Socialtjänstlag (2001:453) är en ramlag som reglerar socialtjänstens verksamhet i varje kommun. SoL ger varje kommun stora möjligheter att utforma sin verksamhet efter skiftande behov. De övergripande mål och värderingar som styr verksamheten anges enligt SoL: 1 Samhällets socialtjänst ska på demokratins och solidaritetens grund främja människornas 1. ekonomiska och sociala trygghet 2. jämlikhet i levnadsvillkor 3. aktiva deltagande i samhället Hänsyn ska tas till människans ansvar för sin och andras sociala situation samt ta tillvara och utveckla de egna resurser som finns hos både enskilda och grupper. SoL berör alla som behöver stöd och hjälp från samhället och inte kan få det någon annanstans. Den som har en funktionsnedsättning har naturligtvis samma rätt till stöd och hjälp från socialtjänsten som alla andra i samhället. Vissa delar av socialtjänstlagen riktar sig dock särskilt till de som har en funktionsnedsättning och dess anhöriga samt ger stöd och extra hjälp från samhället. Stödet från samhället ska omfatta bland annat att dessa personer får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och leva som människor utan funktionsnedsättning, meningsfull sysselsättning samt boende anpassat efter den enskildes särskilda behov av stöd. 5.3 Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) är en ramlag och innehåller de grundläggande reglerna för all hälso- och sjukvård. Den reglerar det som landstinget, kommunen eller annan vårdgivare är skyldig att erbjuda patienterna. Mål för hälso- och sjukvården: 2 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Lag (1997:142).

6 6. Nuläge 6.1 Boende (LSS) Boende med särskild service enligt LSS 9:9 innebär att den boende har ett beslut angående insatsen boende med tillgång till omsorg, stöd och service enligt LSS. Beroende på den boendes behov kan boendet organiseras i ett antal olika former. Då LSS är en rättighetslag, innebär det att kommunen är skyldig att uppfylla en persons rätt till bostad med särskild service, så länge personen tillhör någon av de personkretsarna lagen anger. Personen ska tillförsäkras en god levnadsnivå. I oktober 2014 finns det 159 brukare med ett LSS 9:9 beslut. 6 Boende LSS vuxna år 39 år 49 år 59 år 69 år 79 år år Summa Gruppbostäder- egen regi Gruppbostäder - köpta platser Boendestöd Serviceboende Totalt Gruppbostad Gruppbostad är ett bostadsalternativ för personer som har ett så omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov att mer eller mindre kontinuerlig närvaro av personal är nödvändig. I en gruppbostad ska det finnas fast bemanning som i huvudsak ska täcka de boendes hela stödbehov. Kommunen ska inom skälig tid verkställa ett beslut om boende både med tanke på livssituationen för den boende och för att undvika särskilda avgifter. Antalet boende i en gruppbostad ska vara omkring fem personer 1. De boendes behov inom en gruppbostad samt mellan olika gruppbostäder kan variera. I insatsen bostad med särskild service för vuxna ingår omvårdnad, både i form av stöd och service och tanken är att den ska tillgodose de enskilda personernas individuella, fysiska, psykiska och sociala behov. 1 SOSFS 2002:9 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om bostad med särskild service för vuxna enligt 9 9 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Allmänna råd gruppbostad I en gruppbostad bör i regel endast tre till fem personer bo. Ytterligare någon boende bör kunna accepteras men endast under förutsättning att samtliga personer som bor i gruppbostaden tillförsäkras goda levnadsvillkor.

7 Varje individ ska ges möjlighet att utifrån önskemål och förmåga använda det utbud av fritidsaktiviteter och kulturella aktiviteter som finns. Fritidsaktivitet och kulturella aktiviteter behöver inte alltid ske ute i samhället. Stöd kan även behövas för att få tillgång till musik, film, böcker och nyheter i bostaden. I Hässleholms kommun finns 116 gruppbostadsplatser med sammanlagt 112 boende i oktober Åldersfördelning enligt figuren nedan Gruppbostäder egen regi ( ) Boende Ort Antal platser (belagda) Åldersfördelning Antal årsarbetare Bygatan 20 Vinslöv 5 27, 30, 49, 61, 67 4,18 Vikings väg 38 Vinslöv 5 29, 32, 35, 37, 46 7,09 Österåsgatan 20 Hässleholm 5 46, 60, 63, 64, 80 7,42 Österåsgatan 29 Hässleholm 5 37, 50, 52, 2x54 5,00 Österåsgatan 75 Hässleholm 5 29, 33, 34, 58, 66 6,06 Nyckelvägen Hässleholm 5 2x54, 55, 56, 58 5,28 (0,92 dc) Gökropsgatan 3 Hässleholm 5 30, 33, 44, 50, 59 5,10 (0,63 dc) Högalidsgatan 10E, plan 1 Hässleholm 6 55, 2x65, 66, 73, 78 8,43 Högalidsgatan 10E, plan 2 Hässleholm 6 66, 67, 2x70, 71, 74 8,43 Torggatan 4-6 Hästveda 5(4) 29, 54, 57, 62 5,20 Pilvägen 2 Vittsjö 5 43, 54, 65, 69, 79 6,25 Västanvägen 2 Vittsjö 5 46, 63, 66, 69, 70 5,35 Rymarksgatan 16 Bjärnum 5 55, 60, 67, 68, 73 4,25 Södra Vägen 10 Bjärnum 6(5) 22, 33, 58, 66, 70 4,52 Backstugevägen 11 Hässleholm 5 36, 2x42, 44, 45 4,65 Torsgatan 13 Hässleholm 7 19, 24,34, 44, 2x46, 55 4,87 Stjärngatan 1 Tyringe 5 49, 2x52, 65, 68 6,27 Bjärnumsgatan Tyringe 5 27, 49, 54, 61, 67 5,37 Gravarödsvägen, Bommeryd Tyringe 5 42, 57, 78, 82, 83 9,49 Bredgatan 7 Hässleholm 5(3) 23, 24, 40 4,76 Plommonstigen 5 Tormestorp 5 56, 64, 66, 67, 74 7,16 Sörliden 3 Tormestorp 5 40, 45, 50, 56, 58 4,13 Träskovägen 16 Hässleholm 1 43 Pers ass

8 Gruppbostäder, köpta platser Boende år år år år år år Summa Ekeliden, Tyringe Mo Gård, Fränninge 1 1 Nimbusgården, Lund 1 1 Totalt Boende för personer med psykisk funktionsnedsättning Bostad med särskild service är ett bostadsalternativ för personer som har ett så omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov att mer eller mindre kontinuerlig närvaro av personal är nödvändig. I en bostad med särskild service ska det finnas fast bemanning som i huvudsak ska täcka de boendes hela stödbehov. Kommunen ska inom skälig tid verkställa ett beslut om boende både med tanke på livssituationen för den boende och för att undvika särskilda avgifter.

9 Summa Österåsg 71, vån Österåsg 71, vån Hantverksgatan :a Avenyen Totalt Boende för barn och ungdomar Boendeplatser Bostad med särskild service för barn, är en boendeinsats för barn med funktionsnedsättningar och som av olika orsaker behöver bo utanför familjehemmet. Insatsen omfattar omvårdnad, fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter. Omvårdnad innebär att barnet får det stöd och den hjälp det behöver i det dagliga livet och här ingår också att få känna trygghet och säkerhet. Olika boenden kan se olika ut. Gemensamt är att bostaden ska lika ett hem och inte finnas i samma lokaler som annan verksamhet. Ålder Egen regi LSS Finja BoU boende Köpta LSS Famn, Simrishamn 1 1 Nimbus, Lund 1 Höghammarskolan, Bollnäs 1 Köpta SoL Famn, Simrishamn 1 SiS, Perstorp 1 Stabbarpsgården, Eslöv 1 Totalt

10 Boende (SoL) Boende med särskild service enligt SoL innebär att den boende har ett biståndsbeslut angående boende med tillgång till omsorg, stöd och service enligt SoL. Beroende på den boendes behov kan boendet organiseras i ett antal olika former. Biståndsbeslut enligt SoL innebär för en person, enligt lagen, inte samma rätt till bostad med särskild service som beslut enligt LSS. Kommunen kan föreslå en alternativ insats, om det innebär att biståndsbeslutet tillgodoses. Personen ska tillförsäkras en skälig levnadsnivå Boendeplatser för personer med psykisk funktionsnedsättning Boendeplatser psykiskt funktionsnedsatta år år år år år år Björkhaga 1 Björklunda Björkvik 1 Credo 2 inkl 1 LÖPT 2 Göingegatan Egen regi Häggenäs 1 Mo Gård 1 Ramonia 1 Röingegården inkl 2 LÖPT Solberga 2 1 Solhäll 1 1 båda LÖPT Sundsgården 1 boendestöd Syster Annas Vilbohemmet 1 Vittsjö sjukhem 1 Summa: Totalt Lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård ändrades genom att en ny vårdform trädde i kraft, öppen psykiatrisk tvångsvård, ofta förkortad LÖPT. Kommunen har kostnadsansvaret för de personer som är föremål för den nya vårdformen.

11 6.3.2 Servicebostad En servicebostad består av ett antal lägenheter som har tillgång till gemensam service och fast anställd personal. Lägenheterna är ofta anpassade efter den enskildes behov och ligger vanligtvis samlade i samma hus eller kringliggande hus. Lägenheterna ska vara fullvärdiga och stöd, utifrån den enskildes behov, ska erbjudas av en fast personalgrupp dygnet runt i den egna lägenheten Summa Drottninggatan Trebackalångg Trebackalångg Totalt Boendestöd i ordinärt boende Boendestöd är ett stöd i den dagliga livsföringen riktat till särskilda målgrupper, bland annat personer med psykisk funktionsnedsättning. Stödet kan vara både praktiskt och socialt. Syftet är att stärka förmågan att klara vardagen i bostaden och ute i samhället. Boendestöd utförs bara i kommunal regi.

12 12 Boendestöd SoL STOBY: HÄSTVEDA: VINSLÖV SÖSDALA BJÄRNUM VITTSJÖ 1 1 TYRINGE HÄSSLEHOLM LSS HÄSSLEHOLM BJÄRNUM TYRINGE Sysselsättning Daglig verksamhet respektive dagverksamhet är insatser respektive bistånd i någon form av sysselsättning. Innehållet i formerna av sysselsättning kan variera, beroende på deltagarnas behov samt på organisation och inriktning på verksamhet Daglig verksamhet (LSS) Daglig verksamhet är insatser i form av sysselsättning enligt LSS. Det är en sysselsättning dagtid för personer med utvecklingsstörning, autismliknande tillstånd eller som fått en betydande och bestående hjärnskada (tillhörande personkrets 1 och 2 i LSS). Daglig verksamhet vänder sig i första hand till personer i yrkesverksam ålder. Syftet med verksamheten är att den ska bidra till meningsfull sysselsättning, personlig utveckling och att främja delaktighet i samhället. Det övergripande målet är att utveckla den enskildes möjlighet till arbete. I september 2014 gjordes en översyn av samtliga grupper inom daglig verksamhet avseende bland annat ålder. Det finns 14 grupper inom habiliterande verksamhet och 16 grupper inom integrerad verksamhet med sammanlagt 257 brukare

13 Dagverksamhet (SoL) Dagverksamhet är bistånd i form av sysselsättning enligt SoL. Dagverksamhet beviljas för brukare med psykiska och fysiska funktionsnedsättningar. För närvarande har 26 personer beviljats dagverksamhet enligt SoL. 6.6 Icke verkställda beslut kö Kösituationen för beslut som fattats enligt SoL och LSS redovisas varje månad till Omsorgsnämnden fanns tre personer med beslut om boende i kö till gruppbostad enligt LSS 9:9 och en till kö på ett boende för psykiskt funktionsnedsatta. De som står i kö till boende enligt LSS har alla tackat nej till erbjuden plats vid mer än ett tillfälle. Kön till boende har tidigare under 2014 varit större men uppstart av den andra gruppbostaden på Högalidsgatan med äldre inriktning har medfört att kön minskat. Likaså har starten av verksamhet på Matteröds skola medfört att det inte för närvarande inte längre finns någon kö till daglig verksamhet.

14 14 7. Framtida behov 7.1 Boende Myndighetskontoret gör en bedömning av behovet av nya platser. En bedömning som görs efter samverkan med särskolan där elevernas behov och önskemål diskuteras gemensamt. Gymnasiesärskolans antal elever från Hässleholm i vardera årskurs ligger tillsammans med framförda önskemål till grund för bedömning av behovet av platser. Enligt underlaget från Myndighetskontoret finns behov av tre platser i gruppbostad under 2014, fem platser under 2015 och nio platser 2016, det vill säga 17 platser inom två år där brukare eller anhöriga anmält intresse för boende enligt LSS 9:9 utan att ha ansökt om plats. Samtliga 17 är födda Av brukare på daglig verksamhet bor 50 tillsammans med anhöriga, oftast föräldrar. För tre planeras flyttning till boende enligt LSS 9:9 medan det för övriga inte finns någon planering. Av övriga är 37 brukare under 30 år medan 10 är över 30 år, av dem över 30 år är fem brukare i åldern år vilket innebär att föräldrarna av rent praktiska skäl inte har så många år där de klarar av att ha vårdkrävande barn som bor hemma. Sammantaget innebär detta ett behov av minst 22 platser för boende enligt LSS 9:9 inom 2-3 år, dvs senast Då finns fortfarande ett behov som inte kan tidsberäknas på 45 platser där brukarna som är upp till 35 år bor hemma. Utöver detta finns 90 brukare inom daglig verksamhet som bor i eget boende, själv eller tillsammans med någon annan. Hur stor andel av dem som kommer att behöva insatser i form av boende enligt LSS eller klarar sig med bistånd enligt SoL (hemtjänst och särskilt boende) har inte gått att få fram Gruppbostad för yngre personer med demenssjukdom enligt LSS Flera kommuner har sett behov av att kunna erbjuda gruppbostad enligt LSS till yngre personer med demenssjukdom. En demenssjukdom kan debutera redan i unga år. En yngre demenssjuk person är ofta mer fysiskt friska och har andra behov och önskemål än vad som kan tillgodoses på vid ett särskilt boende för äldre personer. Det finns skäl att utreda behovet av att kunna erbjuda yngre demenssjuka boende enligt LSS, inte minst med tanke på LSS utjämningsbidraget. 7.2 Daglig verksamhet Antalet platser inom daglig verksamhet enligt LSS 9:10 har under 2014 utökats genom att Matteröds skola tagits i anspråk. Det innebär att det inte finns någon kö till daglig verksamhet just nu men det finns endast någon enstaka vakant plats. Till våren 2015 slutar 15 elever från Hässleholm gymnasiesärskolan varav flertalet är i behov av plats på dagcenter, antingen på en habiliterande eller integrerad plats.

15 Av LSS framgår att daglig verksamhet är för personer i yrkesverksam ålder, det vill säga till och med 65 år när lagen började gälla. Begreppet yrkesverksam ålder har ändrats och är numera upp till 67 års ålder och påverkar därmed brukarens rätt till daglig verksamhet. Den förändrade åldersgränsen medför ett utökat behov av platser i daglig verksamhet från 2014, då förvaltningen har ändrat åldersgränsen. Det kan bli upp till 13 platser eftersom sex personer är födda 1948 och sju personer födda Sammanställning beräknad nettoökningen av antalet platser inom dagligverksamhet fram till Daglig verksamhet Summa Elever gymnasieskolan Pensionsavgångar 67 år Nettoförändring Dagverksamhet Dagverksamhet som bistånd enligt SoL är inte lika tvingande som daglig verksamhet enligt LSS men för att ge en helhet åt brukarna är det väsentligt att möjligheten finns. Det finns för närvarande möjlighet att erbjuda den som ansöker dagverksamhet. Problematiken med att den yrkesverksamma åldern höjts är inte överhängande inom dagverksamheten. Den som är äldst är född 1951, det vill säga 63 år. 7.4 Boendestöd Boendestöd är en biståndsform som blir allt med efterfrågad. Framöver bör den utvecklas både i omfattning, t ex med arbetstider 24/7 med olika inriktningar och innehåll. Till exempel kan arbetet inriktas till att möta upp Hantverksgatan och eller ge boendestöd åt ungdomar som bor hos föräldrar. För att möjligöra en sådan utveckling krävs en utökning av antal tjänster som boendestödjare.

16 16 8. Framtida utmaningar Behovet är större än tillgång på bostäder. Gruppbostäder behöver byggas för att möta behovet. Inventeringen visar ett behov av 4 gruppbostäder som bör vara inflyttningsklara senast tittade förvaltningen tillsammans med lokalförsörjningsenheten på möjligheterna för om- och tillbyggnad av fyra-fem befintliga gruppbostäder, med målsättningen att utöka med en lägenhet per gruppbostad. Det är oklart varför beslut aldrig fattades. Ur ett ekonomiskt perspektiv, inte minst med tanke på nattbemanning, finns det skäl att titta på detta igen. En om- eller tillbyggnad skulle på kortsikt vara ett sätt att kunna tillgodose utökat behov av gruppbostäder. Serviceboende ser vi idag att vi har ett flöde på och vi ser inga akuta behov av detta i dagsläget. Inom en femårsperiod kan behov ett nytt serviceboende uppkomma. Ett boende med specialinriktning för personer med mycket speciella behov, ofta med dubbel/trippel diagnoser behövs. Boendet bör också kunna erbjuda 1-2 akutplatser. Även boendestöd 24/7 med olika inriktningar saknas för att kunna möta upp Hantverksgatan och ungdomar som bor hos föräldrar. Psykiskt funktionsnedsatta uppfyller behov av att utöka inom vår egen verksamhet. För vissa specifika behov är det bättre att köpa plats på boende med inriktning att tillgodose det specifika behovet. Vinst i att inte alltid vara var kvar i Hässleholm. Skillnader i bemanning inom gruppbostäderna som beskrivs i tabellen på sidan 8 under rubriken styrker behovet av en resursfördelad budget för att kunna beskriva och motivera skillnader, vilket idag är svårt. Samma tabell visar även på utmaningen att tillgodose varje brukares individuella behov utifrån de stora skillnader i ålder som finns inom gruppbostäderna. Eftersom privata vårdgivare ofta saknar LSS tillstånd får brukaren som placeras hos privat vårdgivare ofta ett beslut enligt SoL, trots att flertalet skulle tillhöra LSS personkrets. Detta innebär i sin tur att kostnader som borde redovisas som kostnader enligt LSS, redovisas som kostnader enligt SoL, och Hässleholm kommun går miste om intäkter i LSSutjämningssystemet. Förvaltningen tittar på de placeringar som görs hos privata vårdgivare, för att göra en bedömning av vad som på sikt bör kunna verkställas i egen regi. Troligen är detta en av omsorgsnämndens strategiskt viktigaste frågor att planera för att fler beslut skall kunna verkställas i egen regi. Det fortsatta arbetet med Planeringsdokument FSS, som bör redovisas för Omsorgsnämnden en gång/år föreslås ligga på den utvecklingsenhet som bildats inom Administrativa och utvecklingsavdelningen med verksamhetsutvecklaren som ansvarig.

17 17 9. Referenser Ensolution, Kostnad per brukare, kostnadsutfall Omsorgsnämnden Hässleholm kommun Regeringen. (2007). Regeringens proposition 2007/08:110. En förnyad folkhälsopolitik. Stockholm: Socialdepartementet. Riksdagen. (2014). Svensk författningssamling (1982:763). Hälso- och sjukvårdslag (1982:763). Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--och-sjukvardslag-1982_sfs / Hämtad Riksdagen. (2014). Svensk författningssamling (1993:387). Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag om-stod-och-ser_sfs /?bet=1993:387 Hämtad Riksdagen. (2014). Svensk författningssamling (2001:453). Socialtjänstlag (2001:453). Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Socialtjanstlag _sfs / Hämtad Socialstyrelsen. (2014). Boende för barn och ungdomar med funktionsnedsättning. Hämtad Socialstyrelsen. (2011). Boendestöd är nu den vanligaste SoL-insatsen för personer med funktionsnedsättning. Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen. (2011). Bostad med särskild service och daglig verksamhet. En forskningsöversikt. Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen. (2008). Daglig verksamhet enligt LSS en kartläggning. Stockholm: Socialstyrelsen. Statens folkhälsoinstitut. (2008). Grunderna för folkhälso- och handikappolitik. Östersund: Statens folkhälsoinstitut.