Skapande Skola - med elevernas skaparkraft i centrum

Transkript

1 Skapande Skola - med elevernas skaparkraft i centrum Förslag och idéer inför läsåret 2014/2015 Förskoleklass - år 9

2 IInnehåll: Sida: Skapande skola stärker... 2 Om Skapande skola 3 Tidplan 3 Så söker ni 3 Kriterier 4 Arenor 5 Bild och Form 6 Film och Media 16 Fotografi 21 Kulturarv och Hantverk 22 Litteratur 25 Musik 30 Scenkonst 35 Dans 46 Estetiska perspektiv i Lgr 11 Utdrag: Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna ska tillägna sig. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Bilder framsida: Lajv med LajvVerkstaden Offentlig utsmyckning med Unna Katz Bildprojekt med Joaquin Rosell Geometrix med Raoul Selli Arkeolog för en dag med Stiftelsen Kulturmiljövård Skapande skola med Gycklargruppen TRIX Stor bild: Skapande skola-projekt med konstnär Unna Katz Bilder baksida: Läsprojekt med Västerås Stadsbibliotek Foto: Pia Nordlander BildN Recycling med Västerås Konstmuseum SkrivFlow med Annelie Salminen Arkeolog för en dag med Stiftelsen Kulturmiljövård Nycirkus med Gycklargruppen TRIX Formprojekt med Joaquin Rosell Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud. Skolan ska stimulera varje elev att bilda sig och växa med sina uppgifter. I skolarbetet ska de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas. Även hälsooch livsstilsfrågor ska uppmärksammas. En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. 2

3 För förskoleklass-år 9 i Västerås kommunala och fristående skolor! Skapande skola 2014/2015 Med elevernas skaparkraft i centrum Skapande skola är regeringens satsning på samverkan mellan skolan och kulturlivet. Syftet är att långsiktigt integrera kulturen som en del av lärandet. Med hjälp av dessa medel pågår just nu projekt på ett flertal av Västerås grundskolor med fokus på elevers eget skapande i samverkan mellan skola och kulturliv. Exempel på projekt är nycirkus och medeltida lajv, samarbeten med konstnärer, filmprojekt och uppsättning av teater-, dans- och musikalföreställningar tillsammans med professionella kulturarbetare. Helst bör projektet ha utvecklats av skolan, eleverna och kulturaktören tillsammans. Vem kan söka? Alla klasser i Västerås grundskolor kan söka om Skapande skola-projekt via Västerås kulturcentrum. Gäller förskoleklass-år 9 inom både kommunala och fria skolor. En skolklass kan bli beviljad max ett Skapande skola-projekt per läsår. En skola kan söka olika projet för olika klasser eller samma projekt för hela skolan. Bidraget i form av resurs Att bli beviljad bidrag innebär inte att skolan får pengar i handen. Bidraget består i att Västerås stad ekonomiskt ersätter en professionell kulturaktör för att arbeta med ett projekt i klassen. Viss ersättning kan också beviljas för material. Alla önskemål ska inkluderas i er ansökan. Bidrag beviljas utifrån hur många elever som finns i klassen/man har sökt för. Om antalet elever i projekt kraftigt avvikeri form av minskning kommer bidraget/resursen att regleras i efterhand. Bidrag får användas till: - Inköp av professionell kulturverksamhet - Insatser som främjar elevernas eget skapande som en del av undervisningen, och/eller - Insatser som främjar en långsiktig samverkan mellan grundskolans förskoleklass år 9 och kulturlivets parter. Bilder: Keramik med Juttamik Lajv med LajvVerkstaden Skrivflow med Annelie Salminen Skapande skola med Gycklargruppen TRIX, Foto: Cheyenne Olander 3

4 Bidraget får inte användas till: - Administration, såsom exempelvis utvärdering, dokumentation, kompetensutveckling eller fortbildning. - Skolresor, lägerskolor eller liknande. Viss del av bidraget får däremot användas till reskostnader för och med eleverna om det har ett direkt samband med professionell kulturverksamhet. - Pardans, tävlingsdans eller motionsdans eftersom Kulturrådet strävar efter att främja den professionella dansens utveckling. - Matkultur exempelvis matlagning och matlagningskurs - Litteraturinköp (utan särskilt godkännande av Kulturrådet) eftersom Kulturrådet fördelar bidrag för inköp av litteratur till skolbibliotek i Sverige. - Tryckkostnader för framställning av böcker. Övriga anvisningar: Entréavgifter får inte tas ut för elevpresentationer som finansieras av medel för Skapande skola. Kostnaden som entréavgifter är avsedda att täcka ska räknas in i budgeten för projekten. För större kommuner rekommenderar Statens kulturråd att elevinflytandet inom Skapande skola samordnas med skolans ordinarie demokratiarbete och att metoder för elevinflytande integreras i processen vid arbete med Skapande skola projekt. Kriterier för beslut i Västerås stad Styrgruppen har följande utgångspunkter: Grundförutsättningar: Skapande skola följer Västerås stads tillämpningar av Kulturrådets riktlinjer. Anmälan kan göras en gång per läsår. Inga medel betalas ut till skolorna, utan det är resurser som ställs till förfogande. Exakt omfattning och utformning av varje insats bestäms i dialog med Västerås kulturcentrum. Västerås stads strategi för samverkan mellan skola och kulturliv samt Handlingsplan för Skapande skola läsåret 2013/2014 är utgångspunkten för arbetet med Skapande skola.. Skola och kulturliv förbinder sig att medverka i utvärderingar. Projekt som bygger på att medverkande kulturarbetare återkommer varje vecka har begränsats till 1 termin, max 8 tillfällen. Materialkostnad för lajv och utsmyckning bekostas till högst 50 % via Skapande skola. Övrig utrustning som köps in i samband med Skapande skola ägs av Västerås kulturcentrum/västerås stad. Samma eller snarlika projekt på en och samma skola kan beviljas två år i rad, men inte ett tredje år. Där det är oklart vilken kulturarbetare eller kulturinstitution skolan ska samarbeta med, gäller beslutet under förutsättning att vi hittar en utförare inom kulturlivet. Prioriteringar: Så många elever som möjligt ska beröras. Projekt som önskas av många skolor och där synergieffekter kan uppnås prioriteras. Hänsyn tas till skolans egen prioritetsordning, där sådan anges. Ett brett spektrum av arbetssätt och samverkanspartners inom kulturlivet efterstävas. Så söker ni: Via e-formulär! Ta gärna kontakt med den kulturaktör ni önskar samarbeta med för att diskutera kring planerat projekt innan ni fyller i och skickar in ansökan. När ni fyllt i ansökan och skickar den får ni en bekräftelse på detta. Ansökan sker via e-formulär! Direktlänk: Tidplan inför läsåret jan Inspirationsträff/utbudseftermiddag för skola och kulturliv 11 april Sista ansökningsdag för skolorna till Västerås kulturcentrum via e-formulär Mars Västerås stad erhåller beslut från Kulturrådet Maj Styrgruppen beslutar om fördelning av bidrag Slutet av maj Skolorna meddelas om fördelning och beslut Samordnare för Skapande skola Rolf Kumlin, kultursekreterare Västerås kulturcentrum, rolf.kumlin@vasteras.se, Sista ansökningsdag 11 april

5 Bild: Arena för bildkonst på Galleri K Foto: Gunnar Forsman Arenor På arenorna får eleverna möjlighet att visa upp vad de arbetat med inom Skapande skola. BARN- OCH UNGDOMSLITTERATURFESTIVAL I VÄSTERÅS Ett av målen i den Biblioteksplan som Kommunfullmäktige antog 2014 är att Alla barn och ungdomar ska ha tillgång till ett språk. För att uppmärksamma läsningens betydelse för barn och unga och inspirera till läslust genomförs en barn- och ungdomslitteraturfestival som vänder sig till personal och elever inom skola och förskola, barn och unga på fritiden och föräldrar. Festivalen kan bli ett årligt inslag och är ett samarbete mellan pedagogiska nämnderna och kultur-, idrotts- och fritidsnämnden. Festivalen äger rum vecka 48. Vad kan ingå? Muntlig som musiktexter, högläsning, poesi, drama, rapp och så klart vanliga böcker? JA Bildböcker, tecknade serier och film? JA Digitala texter som bloggar och social medier? JA Vem får vara med? Olika aktörer medverkar: Skolor kan till exempel göra litteraturprojekt inom Skapande skola Föreningar och kulturinstitutioner medverkar Grundskolans gemensamma studiedag fredagen 28/11 har tema litteratur Hur blir vi med? Följ processen på nätet via blogg och facebook. Kontakt: Projektledare Anne Ljungdahl, anne.ljungdahl@vasteras.se, Högstadieskolornas Låtskrivarfestival! Succén fortsätter! Festivalen är ett samarbete mellan Västerås kulturskola, Högstadieskolornas musiklärarnätverk, Västmanlandsmusiken, IDA, P4 Västmanland samt Västerås Konserthus och är en låtskrivartävling för elever från Västerås högstadieskolor. Varje deltagande skola bidrar med var sitt bidrag och två jurymedlemmar till de gemensamma föreställningarna som får en proffsig inramning på Västerås Konserthus. Det blir två föreställningar dagtid reserverade för deltagande skolor. På kvällen följer en föreställning för allmänheten då juryn avslöjar vem vinnaren är. Vill din skola vara med? Intressenmälan görs under ht och planeringen sker under året inom Högstadieskolornas musiklärarnätverk. Info/bokning: Peter Bladh, , peter.bladh@vasteras.se Arena för bildkonst Två år i rad (jan 2013 och 2014) har Konstnärsföreningen Galleri K visat Arena för bildkonst Skapande skola på galleriet Slottsgatan 17. Utställningarna har visat upp exempel på elevarbeten från Skapande skola-projekt framförallt i Västerås Kommun, men även med några exempel från länet. Förutom allmänheten, så har skolklasser med lärare bjudits in till utställningskalas under utställningarna. Arena för bildkonst fortsätter att produceras, och kan framöver komma att förändras utifrån de önskemål och samråd som framkommer. Vill din skola vara med? Intressenmälan görs under höstterminen och planeringen sker under året. Kontakt: Rolf Kumlin, , rolf.kumlin@vasteras.se Filmfestival Med exempel på elevevarbeten från årets Skapande skola-projekt. Vill din skola vara med? Intressenmälan görs under höstterminen och planeringen sker under året. Kontakt: Rolf Kumlin, , rolf.kumlin@vasteras.se 5

6 Förslag och idéer Bild och Form Egna idéer?! Har er skola en egen idé är ni välkomna att söka utifrån den. Vi kan då hjälpa er med att hitta en lämplig kulturaktör för att genomdriva projektet. Street art Här Får Man - Tony Lorenzi År 1-9 Här Får Man syftar till att förse streetart och graffitikonstnärer med ökade möjligheter att verka lagligt med sin konst och samtidigt sprida kunskap om dessa konstformer till gemene man. Grundaren till Här Får Man heter Tony Lorenzi och är sedan sju år tillbaka verksam lärare i svenska och engelska samt med diverse kulturprojekt. Som ett komplement till den estetiska verksamheten i skolan syftar medverkandet i Skapande skola till att öka elevernas egen kreativitet och skapande. Eftersom graffiti och framförallt streetart inbegriper ett antal tekniker och alternativa sätt att skapa på lämpar sig detta utmärkt för alla! Max 30 elever/tillfälle Projektet gör sig bäst genom 2-5 träffar/klass Här Får Man står för/tar med allt material Kontakt: Tony Lorenzi, , tony@harfarman.se, Konst = Forskning i färg- och formspråket Konstnär Joaquín Rosell Förskoleklass-år 6 Det finns alltid ett moment av överraskning och förundran i den här formen av bildskapande. Detta stimulerar barnen till att ta reda på hur saker och ting egentligen förhåller sig, dvs. att vara kreativa och använda sig av forskning som arbetsmetod. På det sättet kommer arbetets andemening att leva vidare efter projektets slut. Exempel på teman på: Syfte/Målsättning: Att ge barnen en positiv och annorlunda konstupplevelse med mersmak för nya frågeställningar. Skolämnen kan integreras: Utifrån bildskapandet kan det verka självklart att tolka och beskriva arbetet med matematik och språk som verktyg, men det kan även vara möjligt inom orienteringsämnena. Längd: En dubbeltimme ska vara ett minimum och det kan vara bra att ha en rast mellan arbetspassen. Antal träffar: Från ett enskilt arbetstillfälle till återkommande veckoträffar, allt beroende på ämnet och det valda målet. Se olika exempel på webbsidan som i: Skola/Skolor/Källskolan. Antal elever per arbetspass: Det kan varieras utifrån behoven och målen, halvklass är förstås en idealisk gruppering, särskilt med de äldre barnen. Arbetet organiseras och leds av klassläraren och konstnären tillsammans. Teknik/material: Det brukar inte behövas annat material än det som ingår i anslaget för projektet. Kontakt: Konstnär Joaquín Rosell, , , offbild.rosell@swipnet.se, 6

7 Hej Konst! Alevtina Kuzub År 4-9 Hej konst går ut på att ge eleverna möjlighet att finna lusten och att uttrycka sina känslor i målningar. Eleverna skall lära sig mer om mångkulturell konsthistoria och konststilar. De får lära sig färgernas samspel med musik och komposition. Skolans utsmyckning och vernissage är resultatet. Syftet med kursen är att få eleverna att öppna sig och uttrycka sina känslor. Få lust att skapa konst och visa sin kreativitet i olika konstformer. Målsättningen är att finna möjligheten att: - Bättre förstå andra och sig själv, bli mer intresserad av mångkulturella verksamheter. - Skapa intresse att gå på konstmuseer och konserter. - Växa som människa i det allt mer mångkulturella samhället. - I samarbete med andra lära sig både att se, höra och göra. Skolämnen som kan integreras: Musik, hemkunskap, matematik och data. Egentligen finns det inga ämnen som inte kan omfattas; det är bara den egna fantasin som sätter gränser. Längd: Ett arbetspass bör vara min Antal träffar: 5-8 träffar Antal elever per kurs: elever samtidigt Teknik: Bäst är att få arbeta i en bildsal, men ett vanligt klassrum med vatten i närheten går bra. Salen får inte vara för liten då man behöver utrymme för att få plats med alla målningar. Det måste finnas lite större bord i salen. Vanligt material för bildämne behövs. Är det något ni funderar över så hör gärna av er. Kontakt: Alevtina Kuzub, , alevtina.kuzub@telia.com, Kombinera text och bild Gunnar Forsman År 5-9 I förenklad version även tidigare årskurser. Eleverna får skriva en text på ett tema. Det kan vara något de själva upplevt, eller en fiktiv historia. De ska först beskriva händelsen, sedan göra ett omdöme om den. Därefter ska de göra en bild till sin berättelse. Bilden ska väcka intresse att läsa deras text. En rubrik ska sättas som förstärker både text och bild. Om fakta används måste man kolla sin källa noga. Man kan förstås göra sin bild först och skriva en text till den sedan. Under hela processen förs diskussioner med eleverna. Elevernas alster samlas till en gemensam trycksak. Trycksaken delas exempelvis ut i skolan och till föräldrar. Eleverna får en förståelse för hur text, bild och rubrik ska samverka, för att vara intressant. Målet är att eleverna ska öka sin förmåga att kommunicera ett arbete. Skolämnen som kan integreras: Bild och form, svenska Längd: Kan varieras. Minst 3 tim Antal träffar: Eftersom projektet är flexibelt, så kan detta varieras. Omkring fem träffar kan vara ett riktvärde. Fler träffar ger större fördjupning. Antal elever per kurs: Förslagsvis elever Teknik: Ett vanligt klassrum fungerar bra. Vanligt material för bild behövs. Kontakt: Ledare: Gunnar Forsman, konstnär och skribent. gunnar@forsman-mannberg-konst.nu, För info om tidigare projekt, se vår hemsida, länken Skapande skola Bilder: Street Art med Tony Lorenzi, Foto: Tony Lorenzi Projekt med Joaquin Rosell Hej Konst - Alevtina Kuzub 7

8 Ekologisk lek och gestaltning Berit Mannberg och Gunnar Forsman Förskoleklass-år 6 I tillämpliga delar till årskurs 9 En ekologisk näringskedja ger här inspiration till lek fylld av skratt, glädje och nya kunskaper. Genom att ikläda sig olika huvor, som konstnärerna tar med till skolan, får eleverna gestalta olika arter i näringskedjan. Det gäller sedan att fånga så många byten (vissa av kamraterna) att man uppnår överlevnad, men samtidigt att man ser upp för predatorerna (andra kamrater), så man inte själv blir ett byte. Näringskedjan som för närvarande spelas, är sparvhök entita frostfjärilslarv björklöv nedbrytare. Ytterligare arter finns runt denna näringskedja. Som del två i projektet finns konstnärligt skapande med eleverna, på temat natur och biologisk mångfald. Tillverkade konstalster kan sedan visas i en utställning eller elevutsmyckning på skolan. Syfte: Genom att använda sina känslor i leken förstärks inlärningen av hur en näringskedja fungerar. Eleverna får en introduktion till ökad miljömedvetenhet. Målsättningen är att ge inlevelse och kunskap om naturen, och att skapa intresse för kreativt skapande och hantverkskunnande. Skolämnen som kan integreras: Naturkunskap, gymnastik, bild och form. Denna kurs kan dessutom med fördel kombineras med elevers besök till Naturskolan Asköviken. Kursledarna har återkommande kontakter med Naturskolan för erfarenhetsutbyte. Längd: Ett arbetspass bör vara minst 3 tim Antal träffar: Enbart leken kan genomföras under en timme, men vi rekommenderar några återkommande tillfällen för att få in de olika rollerna. Det konstnärliga skapandet kan varieras från några få timmar och uppåt, beroende på vilken nivå skolan vill lägga sig på. Om projektet utmynnar i en elevutsmyckning på skolan, rekommenderas minst 5 träffar per grupp. Antal elever per kurs: elever rekommenderas Teknik: Konstnärerna tar med all utrustning för den ekologiska leken. I det konstnärliga skapandet överenskoms med skolan vilket material som behövs. Leken kan bedrivas i gymnastiksal, rymligare lekrum, eller utomhus. Konstnärligt skapande kan ske i de lokaler skolan förfogar över. Kontakt: Ledare: Berit Mannberg och Gunnar Forsman. Vi arbetar tillsammans i detta projekt , berit@forsman-mannberg-konst.nu, gunnar@forsman-mannberg-konst.nu, För info om tidigare projekt, se vår hemsida, länken Skapande skola Utställning - Elevutsmyckning Gunnar Forsman Förskoleklass-år 9 samt särskolan Bilder: Ekologisk lek och gestaltning, Foto: Forsman/Mannberg Asköviken, Foto: Emil Atak Eleverna får göra en utställning eller elevutsmyckning till skolan, under konstnärens ledning. Projektets utformning diskuteras fram utifrån elevernas och lärarnas behov och önskemål. Olika material kan användas. Eleverna arbetar i en process och får vara med från skiss till färdigt resultat. De görs delaktiga i skolans arbetsmiljö. Eleverna får arbeta med sitt kreativa skapande. De jobbar mot målet att få visa upp sitt arbete för skolan, för andra elever, för föräldrar, med flera. Skolämnen som kan integreras: Bild och form. Projektet är helt öppet för att integrera de ämnen eller teman som skolan och eleverna önskar. Längd: Ett arbetspass bör vara minst 3 tim Antal träffar: Eftersom projektet är flexibelt, så kan detta varieras. Minst 5 förmiddagar rekommenderas. Bestäms i dialog med skolan. 8

9 Antal elever per kurs: Förslagsvis elever Teknik: Genomgång görs med skolan i varje enskilt fall Kontakt: Gunnar Forsman. En eller två ledare , gunnar@forsman-mannberg-konst.nu, För info om tidigare projekt, se vår hemsida, länken Skapande skola Demokratiövningar Berit Mannberg Förskoleklass-år 9 samt särskolan Hur kan man synliggöra demokrati, rättvisa och jämställdhet i skolan? Vi sitter i ring på golvet, och olika berättelser växer fram. Jag kan se elevernas interaktion. Fokus är på känsla - tanke - handling hos alla i rummet. Jag håller elevernas koncentration. Mellan mig och eleverna skapas olika situationer som diskuteras under min ledning. Läraren har en iakttagande roll, för att aktivt, men vid sidan av, ta del av det som sker. Demokrati är färskvara och kan bara bygga på tillit. Tillit mellan lärare, elever och konstnär. Jag arbetar med små och stora berättelser, kroppsspråk, röst, viskningar, glaskulor i olika storlekar, glänsande mantlar, mm. Alla barn har rätt att få lika mycket tid i rummet, och att uppmärksammas för den de är. Hela tiden bryter jag för diskussion - ger barnen möjligheter att fundera över vad som händer i klassrummet, kamratkretsen och skolgården. Jag tränar de tystlåtna barnen med kreativa metoder att ta för sig mera och våga hävda sig i gruppen. Med stegvis uppbyggda övningar är det möjligt att stärka de barnens självkänsla. Eleverna arbetar med sin självbild och med sina relationer till kamraterna. Övningarna ska ge ökad medvetenhet om samarbetets förutsättningar. Elevernas empati ska öka. De jobbar mot målet att utvecklas på ett personligt plan. De ska våga att reagera och agera vid orättvisor. Skolämnen som kan integreras: Bild och form, samhällsorienterande ämnen. Längd: Ett arbetspass bör vara en förmiddag Antal träffar: Beräkna 3-5 träffar med eleverna, samt ett förberedande pass för mig som observatör i klassrummet under lektionstid ca 2 timmar. Samt ett längre avslutande möte mellan mig och läraren för utvärdering. Varje elevpass bör också avslutas med ett kortare samtal mellan läraren och mig: Vad var det som hände i gruppen? Antal elever per kurs: Helklass eller halvklass, bestäms i samråd med läraren. Kontakt: Ledare: Berit Mannberg , berit@forsman-mannberg-konst.nu, För info om tidigare projekt, se vår hemsida, länken Skapande skola Galleri K:s skolverksamhet Johnny Molton och Gunnar Forsman Förskoleklass-år 9 samt särskolan Klasser kommer till Konstnärsföreningens galleri vardagar (eller måndagar andra tider). Eleverna upplever och samtalar om utställningen, och får teckna/måla en bild utifrån något av utställningens konstverk, under ledning av konstnär från NUVA/Konstnärsföreningen. Syftet är att vidga elevernas syn på konst och att stimulera deras vilja att ta del av gallerikonsten i samhället. Genom att sätta ett eget skapande i relation till ett konstverk på galleriet, kan eleverna lockas att tillverka egna bilder på nya sätt. Bilder: Apalbyskolan Berit Mannberg; Demokratiövningar Foto: Forsman/Mannberg, Galleri K, Foto: Emil Atak 9

10 Skolämnen som kan integreras: Bild och form Längd: Ett arbetspass bör vara minst 3 tim Antal träffar: Valfritt. Fler träffar ger fördjupning Antal elever per kurs: Förslagsvis elever åt gången Teknik: Kursledarna ordnar allt material. Kontakt: Johnny Molton, , johnny.molton@gmail.com, Gunnar Forsman, , gunnar@forsman-mannberg-konst.nu En eller två ledare. Keramik på skolan Tina Tombrock Förskoleklass - år 9 samt särskolan Bilder: Keramik på skolan med Tina Tombrock I mitt arbete ser jag det som min främsta uppgift att möta varje barn på sin egen utvecklingsnivå och sitt individuella sätt i att skapa. Ge stöd och uppmuntran för att komma över tröskeln av dåligt självförtroende eller för höga krav på sig själva, som ofta kan hindrar skapandet. Jag strävar efter att varje barn i sitt skapande ska få uppleva en kravlös och kreativ situation som ger utrymme för en acceptans av deras individualitet och särskilda behov. En viktig del i detta är att barnen i det sammanhanget även har möjlighet att kunna verbalisera sina tankar, känslor och associationer och få prova ut olika lösningsalternativ. Målet i mitt arbete är att barnen ska utveckla sina förmågor och få tillgång till sina resurser och där igenom stärka sitt självförtroende. Min erfarenhet är att elever som kan har svårt att hålla koncentrationen i de teoretiska ämnena, då arbetar mera målinriktat, och elever som vanligtvis inte tar så stor plats i gruppen kan släppa fram starka känslouttryck. De flesta elever jag har mött inom Skapande skola projektet, arbetade aktivt och självständigt. Att våga prova, våga släppa loss, att kunna hålla koncentrationen och vara med från början till slut har fyllt många elever med stolthet. För mig handlar det skapande arbetet mycket om den individuella erfarenheten med olika material, om skaparglädjen och sinnesupplevelsen. Själv älskar jag lerans formbarhet och oändliga uttrycksmöjligheter, men jag arbetar även gärna med textil och andra trycktekniker, målning samt papiermaché och papperstillverkning kom jag på inbjudan av dockmakarna Arne Högsander och Karin Magnusson, från Tyskland till Sverige för att under ett år arbeta och praktisera på Papjemasje-fabriken som dock- och maskmakare Nu har jag bott i Sverige i 25 år och har under hela mitt yrkesverksamma liv haft en röd tråd i mina yrkesval, där skapandet och att arbeta med människor har varit det centrala. Jag är teaterskulptör, leksaksdesigner, hantverkspedagog, dock & maskmakare och konstterapeut. Läsåret 2010/11 arbetade jag i en grundskola inom Enköpings Kommun med kreativ kommunikation konstterapi som komplement till undervisningen och under läsåren arbetade jag med ca 1700 elever i årskurs 1 9 i Enköpings kommuns grundskolor inom Skapande skola projektet. Eleverna skulpterade i lera eller målade och projektet avslutades med utställningar på Enköpings stadsmuseum. Har god erfarenhet av arbete med barn, ungdomar och vuxna som har särskilda behov och/eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Tidsåtgång: En halv klass i taget i två gånger á min Jag tar med keramikarbetena till min ateljé och bränner dem där, därefter tar jag tillbaka dem till eleverna för målning och glasering. Sedan bränner jag godset en gång till i min ateljé. Kontakt: Tina Tombrock, , backa-konstkvarn@spray.se 10

11 Keramik hos Juttamik i krukmakeriet på Vallby friluftsmuseum Jutta Björkqvist, keramiker År 1-9 I krukmakeriet på Vallby friluftsmuseum där jag arbetar med min egen keramik håller jag också kurser. Under flera år har jag haft kurser för barn under skollov. Det är roligt att ha barn och ungdomar som elever. De är nyfikna på materialet och har oftast inte någon erfarenhet av drejning. Att dreja är en urgammal hantverkstradition som levandehålls av ett fåtal. Mitt mål är att fler ska få upp ögonen för tekniken och få större förståelse för vilken erfarenhet det krävs för att skapa bruksföremål på drejskivan. Det är en fantastisk möjlighet för eleverna att få prova på keramik. Kursdeltagarna får prova på att dreja under handledning och även prova på att kavla och bygga med lera. Elevernas saker kommer sedan att brännas och glaseras innan de är klara för avhämtning. Keramiken blir bruksföremål som kan användas på riktigt. Ett alternativ kan vara att arbeta individuellt med drejningen och med ett gemensamt arbete i form av kakelplattor som sedan fogas samman till en enhet. Hur kursen slutgiltigt utformas får vi komma överens om tillsammans. Jag kan ta emot grupper under hela läsåret. Alternativ 1; 1 träff, à 2 timmar (120 minuter) Max antal: 12 elever Alternativ 2; 2 träffar à 2 timmar( minuter) Max antal: 12 elever Alternativ3; En skapande hantverksdag, ett samarbete med Vallby friluftsmuseum. Gör besöket på Vallby till en heldagsutflykt. Halva gruppen är hos mig i krukmakeriet, och andra halvan hos museet, efter lunchpaus(medtagen matsäck) byter grupperna plats. Förslag på tidsupplägg; lunch 12,30-14,30. Grupp om 24 elever. Kontakt: Jutta Björkqvist, Juttamik, Krukmakeriet Vallby friluftsmuseum, , , juttamik@telia.com, Utsmyckning som kreativt skapande Med konstnär Unna Katz År 1-9 Vad skulle kreativt och konstnärligt behövas på er skola? I elevsamverkan skapar vi en utsmyckning. I en kreativ process uttrycker alla elever en unik underbar liten del som sedan bildar en helhet tillsammans. Konst är inte fint eller fult, konst är ett personligt språk som vi alla har rätt till. Utifrån de förutsättningar som väljs av material och tekniker samverkar vi till en praktisk, genomförbar lösning. Utsmyckningen pryder skolan, synliggör elevers arbeten över lång tid, övar demokratiskt ansvar i det offentliga skolrummet. Kontakt: Unna Katz, , unnakatz@msn.com, Det personliga bildspråket Måla med konstnär Unna Katz År 1-9 Vi äger alla rätt till den kreativa kraften. Nyfikenhet att prova utan att veta. Tillit att utföra utan att kunna. Alla kan skapa utifrån sig själva. Längd: min x 2 eller fler tillfällen Max antal: 20 Kontakt: Unna Katz, , unnakatz@msn.com, Bilder: Keramik hos Juttamik med Jutta Björkqvist x 2 Projekt med Unna Katz x 2, Foto: Unna Katz 11

12 Måla - Ditt fria bildspråk Med konstnär Unna Katz År 1-9 Väck ditt personliga måleriet till liv. Lär dig känna igen dina färgblandningar. Var med om en kreativ process där seendet för konsten öppnas. Vi målar med akrylfärg kanske smyckar vi skolan med alla alster kanske väljer vi att avsluta med en gemensam målning planeringen gör vi tillsammans. Längd: min x 2 eller fler tillfällen Max antal: 14 Kontakt: Unna Katz, , unnakatz@msn.com, Utvärderingar på tidigare utförda projekt kan beställas via mail: unnakatz@msn.com eller pdf nedladdning via hemsidan. Apalbyskolan, Stolt över din identitet 2009, Bäckbyskolan, måleri i matsalen 2009, Önstaskolan, sär, Kärleken är här, trä, textil 2010, Önstaskolan, Måla med garn o tyg 2010, Apalbyskolan, fritt skapat i järn o tyg 2010, Apalbyskolan,Tittskåp 2010, Mälarstrandskolan,utsmyckning,trä o plåt 2010, Trollbackskolan,Tronen 2011, Bäckbyskola,jag i beong skulptur 2011, Mälsrstrandskolan, väggmålning, grafitti 2011, Kristiansborgsskolan, Möte, glasmosaik o måleri 2012, Hamreskolan,vårat pussel, måleri o glasmosaik 2012, Apalbyskolan, Lyckans bakelser, textil 2012 Västerås konstmuseum Här följer exempel på olika Skapande Skola projekt som kan genomföras i samarbete med Västerås konstmuseum 1. Konstlabbet År 1-9 För alla skolår, anpassas och utformas efter ålder Klassen/grupperna arbetar i en konstnärlig process med ett tema. Projektets tema och innehåll utformas utifrån skolans/arbetslaget eller en referensgrupp med elevers egna idéer. Västerås konstmuseum planerar arbetet tillsammans med skolan. Upplägg: Del I: Under vårterminen planeras arbetet i nära samarbete med skolans arbetslag och gärna en elevgrupp. Konstområde väljs ut, (samtidskonst, performance, design, film etc). Denna fas är viktig för att sedan kunna integrera projektet på ett bra sätt i skolarbete och schema. Anpassas efter elevernas ålder och skolans önskemål. Eleverna besöker konstmuseet, träffar konstpedagog och börjar fundera över projektinnehållet. Del II: Projektveckor eller upprepade besök. Nära samarbete och planeringsmöten mellan konstmuseum och skola och på allas villkor. Del III: Projektet kan avslutas med dokumentation, redovisning eller event där eleverna presenterar sitt arbete. Omfattning: Beroende av skolans förutsättningar uppdelat på de tre faserna: 1. Förberedelse/planering 2. Genomförande 3. Uppföljning/avslut. Mer information/kontakt: Mikael Reuter, , mikael.reuter@vasteras.se Shahla Mohebbi, , shahla.mohebbi@vasteras.se Agnetha Lindström, , agneta2.lindstrom@vasteras.se Bilder: Projekt med Unna Katz, Foto: Unna Katz Karlsgatan 2, Västerås Konstmuseum 12

13 2. Design och recycling - Kreativ skapande återvinningslabb Förskoleklass-år 9 För alla skolår, anpassas och utformas efter ålder I konstens och formgivningen finns många exempel på konstnärer och formgivare som återanvänt olika material och skapat nya verk av gamla saker, ready-mades. Idag är miljö- och resurstänkande en förutsättning i formgivning av olika produkter och något som många konstnärer förhåller sig till i sin konst. I denna recyclinglabb får eleverna möjlighet att diskutera och fundera över hur vi använder våra resurser, slit och släng, konst, föremål och miljö. I labbet arbetar eleverna med egna ready-mades med återvinningsmaterial och olika teman. Det kan vara skulptur, design - smycken, kläder, heminredning som skola och elever kommer fram till tillsammans med konstmuseets pedagog. Upplägg: Del I: Konstpedagog Mikael Reuter från Konstmuseet möter först lärarlaget för att gemensamt planera ramarna, schema och genomförande. Del II: Eleverna möter Mikael Reuter vid t ex tre till fyra tillfällen alternativt under en workshopvecka/workshopdag på konstmuseet och på skolan. Det första tillfället består av en diskussion om resurser, miljö och konst/ formgivning med utgångspunkt i ett stort bildmaterial. Tillfälle två till fyra består av elevernas eget skapande i workshop tillsammans med Mikael Reuter. Om möjligt arbetar eleverna med temat på skolan mellan dessa tillfällen. Del III: Slutligen diskuteras elevernas arbetsprocess och eleverna presenterar sitt arbete i modeller och projektbeskrivningar vid ett event och i utställningsform. Omfattning: Ht eller vt. Schemat läggs i samarbete mellan skolan och konstmuseet. 1 klass/tillfälle x 3-4 tillfällen alternativt heldagar. Mer information/kontakt: Konstpedagog Mikael Reuter, , e-post mikael.reuter@vasteras.se Agnetha Lindström, , agneta2.lindstrom@vasteras.se 3. Skapande skola för särskolan - Konstlabbet För särskolans alla skolår Ett skapande skola projekt anpassat för elever med särskilda behov inom särskolan, alla år. Grupperna arbetar i en konstnärlig process tillsammans med en konstpedagog. Arbetet planeras och genomförs i nära samarbete med skola/arbetslag. Bakgrund: Västerås konstmuseum har tidigare samarbetat i skapande processer med särskolan och daglig verksamhet. Ett exempel är ett Kärleksprojekt med Wenströmska särgymnasiet där Tycka om kärlek var den gemensamma nämnaren. Ett annat är Skapande skola tillsammans med Sofiaskolan under vt Upplägg: Samtal och dialog och inspiration utifrån allas möjligheter kring konstbilder på konstmuseet och eget skapande arbete i olika uttrycksformer är grunden. Tema och upplägg samt omfattning planeras i nära samarbete med arbetslag/skola. Projektet bör röra sig över en längre tid med upprepade besök där eleverna känner sig hemma och blir trygga och förtrogna både med konstmuseets pedagoger och i lokalerna. Syftet är att ge eleverna möjlighet att uttrycka sig på olika kreativa sätt med olika material. Omfattning: Beroende av skolans förutsättningar kan projektet göras mer eller mindre omfattande. Mer information/kontakt: Agnetha Lindström, , agneta2.lindstrom@vasteras.se Bilder: Returskulpturer och Konstlabbet, Västerås Konstmuseum 13

14 4. Elixir MÖTE År 7-9 Elixir är en kortfilm i regi av Babak Najafi baserad på Alejandro Leiva Wengers novell med samma titel. Filmen handlar om fyra förortskillar som en dag får tag på en läsk. Efter att ha druckit den ändrar de utseende, blir mesiga och vågar inte planka på t-banan längre. Elixir tar på ett ironiskt sätt upp fördomar och rasism. Den är en utmärkt utgångspunkt för arbete om våra värderingar. Den andra utgångspunkten är MÖTE. Där diskuterar eleverna tillsammans med konstpedagog Mikael Reuter den bildvärld som de själva dagligen lever med - bilder i samtiden från bl a reklam och media. Arbetet och diskussionerna fokuserar på bilden av genus och värderingar. Ett skapande skola projekt med rubriken Elixir - MÖTE fortsätter med elevernas eget kreativa skapande arbete kring tematiken. Elevernas arbete kan leda till performance, filmarbete eller annat bildskapande. Upplägg/Omfattning: Beroende av skolans förutsättningar uppdelat på de tre faserna: 1. Förberedelse/planering 2. Genomförande: Film, samtal, övningar, eget skapande. 3. Sammanfattning/redovisning. Mer information/kontakt: Mikael Reuter, , mikael.reuter@vasteras.se Shahla Mohebbi, , shahla.mohebbi@vasteras.se Agnetha Lindström, , agneta2.lindstrom@vasteras.se 5. Porträtt - Vem är jag, vem är du? Förskoleklass-år 9 För alla skolår, anpassas och utformas efter ålder Idag finns många av oss på Facebook med profilbilder. Historiskt har olika personer avporträtterats av konstnärer. Vad berättar de olika bilderna om oss och hur vill vi framställas? Ett skapande skola projekt kring profilbilder och porträtt fokuserar kring bilden av mig och dig. Hur kan man berätta vem man är, i bild, i symboler eller med färg? Projektet utgår från eleverna som provar olika sätt att presentera sig själv i bild kanske även kopplat till ord eller andra uttrycksformer. Arbetet planeras nära tillsammans med skola, elever och konstmuseets pedagoger. Upplägg/Omfattning: Beroende av skolans förutsättningar uppdelat på de tre faserna: 1. Förberedelse/planering 2. Genomförande 3. Uppföljning/avslut. Mer information/kontakt: Mikael Reuter, , mikael.reuter@vasteras.se Shahla Mohebbi, , shahla.mohebbi@vasteras.se Agnetha Lindström, , agneta2.lindstrom@vasteras.se Kreativa processer Stefan Rydéen - Konstnär, curator & fritidspedagog Förskoleklass - år 9 Bilder: Elixir och porträtt, Västerås Konstmuseum Klassen/grupperna arbetar i en konstnärlig process och ett tema. Projektets innehåll skapas utifrån skolans/arbetslaget eller elevers egna idéer. De kan vara workshop en dag/eller periodvis. Jag har alla mina erfarenheter med mig till er. Vad är aktuellt på just er skola och hur kan jag bidra? Vi träffas, 14

15 jag lyssnar till era behov, tar snabbt fram några bra förslag och stämmer av dem med er. På detta sätt skräddarsyr jag ett unikt projekt som ni vill ha på er skola, utifrån min erfarenhet av konstnärliga pedagogiska processer, samarbete och projektledning. Upplägg: Del I: Under terminen planeras arbetet i nära samarbete med skolans arbetslag och gärna en elevgrupp. Konstområde väljs ut. (Denna fas är viktig för att sedan kunna integrera projektet på ett bra sätt i skolarbete och schema.) Anpassas efter elevernas ålder och skolans önskemål. Eleverna träffar konstnären och börjar fundera över projektinnehållet. Del II: Projektveckor eller upprepade besök. Nära samarbete i projektet och delaktighet är en viktigt del av arbetet. Del III: Projektet kan avslutas med dokumentation, redovisning/utställning eller event där eleverna presenterar sitt arbete. Omfattning: Beroende av skolans förutsättningar kan projektet delas upp: 1. Planering 2. Genomförande 3. Uppföljning/avslut Kontakt: Stefan Rydeen, , stefan.rydeen@gmail.com Tidigare Pedagogiska Konstprojekt för: ART KOD, Asker skola, Johanskolan, Holmens skola, Lillå-strandskolan, OP-skolan, Tullängskolan, UKF Rix, Regionförbundet Värmland, Örebro Konsthall m.fl. Workshop: Pimp my Trash Vivi Båvner Förskoleklass - år 9 samt särskolan Pimp My Trash förenar avfallskunskap med konstskapande. Med ett pedagogiskt grepp tar vi oss an ett allvarligt problem och hittar kreativa lösningar. Det här är enkel filosofi, vi vill att saker som är på väg att kastas ska gå ett varv till. Vi gör nytt av gammalt. Så här skriver Gröna Draken 2013: Med uppmärksammade bortskänkessajten workshops och inspirationsföreläsningar vill miljökonsulten Vivi Båvner vända på bilden av avfall, från skitigt skräp till outnyttjad, smått fantastisk resurs. Läs artikeln här: uploads/2013/09/vivi-grona-draken2.jpg Pimp my Trash har arrangerats i allt från bibliotek, klassrum, verkstäder och scoutläger. Bäst resultat blir det om eleverna är delaktiga i insamlingen av skräp. Det kan vara att spara pappersspill och trasiga pennor en vecka innan Pimp my Trash. Vivi Båvner har en magister i miljövetenskap och har fått diplom av kungen för genomförandet av kursen Värdebaserat Ledarskap. Gruppstorlek: 15 elever per grupp är optimalt, (20 elever går också bra.) Tidsåtgång: Ca 3 tim. Förmiddag eller heldag. Lokal: Workshopen anpassas efter lokalen. Kontakt: Viveco miljökonsult, Vivi Båvner, , vivi@viv-eco.se, Bilder: Kreativa processer med Stefan Rydéen Pimp my Trash, Foto: Negin Nazerian 15

16 Förslag och idéer Film och Media Egna idéer?! Har er skola en egen idé är ni välkomna att söka utifrån den. Vi kan då hjälpa er med att hitta en lämplig kulturaktör för att genomdriva projektet. Att berätta med hjälp av film, bild, ljud och musik Jan Herdevall - Mediaproducent År 2-9 Berättandet är ett sätt att förmedla sina tankar, känslor och är ett viktigt sätt att lära. Tekniken ska vara enkel och meningen är att skolan ska kunna fortsätta på egen hand. Innehållet och idéerna är viktigast. Vi jobbar med mina kameror och skolans datorer och ipads. Syfte och mål: Ett roligt sätt att lära, samarbeta, vara kreativ, skapa något bestående, bli lyssnad på, planera och organisera. Svårighetsgraden ökar med åldern. Digital Storytelling med hjälp av bilder eller filmskapande. Göra radio och TV-program. Berätta en historia med hjälp av ljud och bild. Produktion av radio och TV-program, filmer, bildspel, musikvideo och musikaler. Arbeta i grupper och samarbeta. Alla skolämnen kan ingå. Längd på projekten och gruppstorlek bestäms tillsammans med skolan. En klass i taget är lämpligast. Utrustning tas med utom datorer. Där används skolans. Förslag på arbeten/teman: Sagor - Musikvideos (Egna låtar) - En vanlig dag - En spännande eller och otäck händelse - En spaning (något som eleverna upptäckt är underligt i samhället eller trendigt ) - Redovisningar - Instruktionsfilmer - En berättelse på engelska eller andra språk - Känslor - Reklam och påverkan - Presentation av sig själva; Familj, fritid, bakgrund och intressen - Presentationer av varandra. Något ni håller på att jobba med. Jag hjälper er också med att göra musikaler. Kontakt: Mediaproducent Jan Herdevall, , , sound.music@swipnet.se, Animation Artemida Taljic - yrkesverksam animatör År Under denna animationsworkshop får era elever prova på och lära sig ett nytt hantverk. Deras egna historier blir till film. Det är även välkommet att kombinera filmproduktionen med andra skolämnen och teman som ni precis läst om och vill fördjupa er mer i eller redovisa på ett annorlunda sätt. Workshopen består av ett teoripass då jag kommer till er skola och berättar mer om animation, vad det är och hur man gör? Vi tittar på kortfilmer pratar om olika animations tekniker, manus, bildmanus och vad just er klass vill göra? Efter teoripasset gör vi några enkla animationsövningar så att eleverna rent praktiskt lär sig hur det här med manipulerad rörelse fungerar. Andra gången vi ses har ni fått tid på er att rita/bygga dockor och bakgrunder så att vi kan animera och även ljudlägga era filmer. Max 25 elever per tillfälle Projektet kräver 3 tillfällen,1 heldag för teori och övningar och 2 dagar för animation i mindre grupper om 2-3 elever Workshopen äger rum i respektive skolas lokaler Kontakt: Artemida Taljic, , artemida_taljic@hotmail.com

17 Gör ett animationfilmsprojekt i skolan Pia Holmquist År 1-9 En kortfilm på ett aktuellt skoltema, en reklamfilm eller en musikvideo. Ett animationfilmsprojekt kan vara ett samarbete mellan olika skolämnen. Filmpedagogen Pia Holmquist introducerar elever och lärare i berättandet av korta historier, storyboard och animation i cut out teknik. Cut out är en enkel teknik av utklippta ledade pappfigurer som animeras och ger ett uttryck som liknar tecknad film. Eleverna skriver sedan manus och tillverkar figurer under ledning av lärarna. Pia Holmquist kommer tillbaka och lär eleverna animera filmen med ipad eller webbkamera och dator samt att redigera filmen i redigeringsprogrammet imovie. Lämplig tid för animation och redigering är 3 timmar med 3-4 stationer och 3-4 lever vid varje station. Kontakt: Pia Holmquist, , figurteater@telia.com Filmare Robin Widell År 6-9 Möt en manusförfattare! Vi ser på film och talar om dramaturgi. Vi talar om hur man berättar film och hur man rent tekniskt skriver ett filmmanus. Vi gör skrivövningar där vi bland annat använder oss av egen upplevda händelser och går igenom hur man tar fram en karaktär, hur man skriver ett synopsis, för att sedan testa att skriva ett eget synopsis och avslutar med att pitcha sin film för klassen. Hur gör man en musikvideo? Vi går igenom musikvideor och talar om skillnaden i uttrycken. Vi diskuterar stereotyper, har olika musikgenrer olika uttryck? Måste man visa vad låten berättar? Är det någon skillnad på en video till en manlig artist mot en kvinnlig? Vi pratar om hur ett samarbete med en musiker går till, om hur man gör en budget och sedan pitchar eleverna sina egna idéer till musikvideo. Vill du spela in film också? Vi planerar inspelning, spelar in och klipper filmen/musikvideon ihop! Det går att kombinera med andra ämnen som tex musik eller historia? Spela in en egen rap om Gustav Wasa och spela in en video i samma tema? Eller varför inte spela in en kortfilm utifrån elevernas idé? Vem är jag? Mitt namn är Robin Widell 26 år och är utbildad i manus och berättande i rörlig bild. Jag har frilansat som filmarbetare, manusförfattare, musikvideoregissör och föreläsare. Har vid sidan om skola och jobb skrivit och regisserat kortfilmer i blandat resultat där vissa har haft turen att vinna priser och andra fallit till glömskan. Tid: 3-4 timmar per workshop Max antal elever/grupp: 20 st Utrustning på skolan: Digitala visningsmöjligheter, rekvisita, material och teknik Rekommenderat upplägg vid filminspelning: Workshop 1: Manus/idéverkstad Workshop 2: Färdigställning av manus, planering och locationscouting. Workshop 3: Inspelning. Workshop 4: Redigering/Ljudläggning Kontakt: Robin Widell, , borobinwidell@gmail.com Bilder: Animation med Artemida Taljic x 2 Projekt med filmare Robin Widell x 2 17

18 Tobias Johansson Film i Skolan Att jobba med film i skolan är ett fantastiskt sätt för eleverna att utveckla sina färdigheter i grupp samtidigt som att mediet är lätt att applicera på och även överbrygga olika skolämnen. Eleverna får på så sätt nya verktyg i sin kunskapsportfölj för att kunna nå kunskapsmålen med. Film, Web & TVtittare bombarderas med tusentals bilder som är laddade med olika budskap. Det är därför viktigt att kritiskt kunna granska avsändaren och dess agenda. Utforska och upptäck År F-2 Första gången barnen kommer i kontakt med film kan det kännas krångligt men ändå spännande. Här gäller det att ge barnet möjligheten att utforska mediet och på så sätt kunna skapa sig sin första film. Då barnet i denna ålder utvecklas socialt bör fokus på arbetet ligga i att ta eget ansvar, samarbeta med andra och att i grupp komma fram till lösningar på problem. Förslag: Korta animeringar (stop motion) Små korta berättelser om exempelvis en bil som åker. Animering tar lång tid och är koncentrationskrävande. Barnet får ut lika mycket, eller ibland mer, av att få bilen eller kanske lergubben att röra sig än att ha en välberättad historia om dito. På så sätt skapas en förståelse för filmmediet. Små berättelser Exempel på film kan vara en rolig historia eller dylikt. Är uppgiften stor blir den ofta för stor och komplicerad för barnen och resultatet dröjer för lång tid. Här provar barnet enkel redigering på två till tre klipp. Filma varandra Barnen filmar och en vuxen klipper ihop deras film. Redigering är komplicerad. Låt istället barnet få arbeta med sin berättarteknik och ges möjligheten till att synas, deltaga och betrakta sig själv. Gör gemensamt en berättelse Tillsammans i klassen skapar barnen sin berättelse. Ett professionellt filmteam kommer och filmar och klipper ihop barnens film. Bildplanering, filmning och redigering läggs på filmteamet. Barnet får arbeta med sin berättarteknik och spela ut sin roll i berättelsen. Lek och lär År 3-6 Bilder: Mikrofoner, Foto: Emil Atak Skapa film-bild Stinghouse I den här åldern vill barnet ofta göra kreativa och fantasifylda berättelser. Det är ofta väldigt lätt att få barnen att jobba mot ett specifikt mål och någonting som ger dem en möjlighet att berätta om det på sitt sätt. Det finns en poäng i att göra övningar som är inriktade på skådespel/rollspel. Det gäller här för barnet att visa prov på tålamod och visa sig lyhörd på sin omgivning. Förslag: Berätta en saga Gör i klassen en filmatisering av en befintlig saga eller skapa en helt ny. Låt barnets fantasi få sväva iväg ett tag och hjälp eleverna att berätta sin saga för att sedan omsätta den i film. Berätta om ett land, miljön eller kanske rymden Låt barnet få samla in fakta om ett ämne. Hjälp sedan barnet att sålla bland den insamlade informationen så att uppgiften inte blir för tung. Fördjupning i nyheter Vare sig det är om favoritartistens bakgrund eller jordbävningar som orsarkar förödelse så kommer barnet ha frågor om detta. Ta då vara på deras nyfikenhet och låt dom få fördjupa sig i detta ämne. Låt deras synpunkter och funderingar komma fram så att de får svar på sina frågor som nyheten för med sig. Gör gemensamt en berättelse Tillsammans i klassen skapar barnen sin 18

19 berättelse. Ett professionellt filmteam kommer och filmar och klipper ihop barnens film. Bildplanering, filmning och redigering läggs på filmteamet. Barnet får arbeta med sin berättarteknik och spela ut sin roll i berättelsen. Redovisa med film År 7-9 Med tankar på vad som är normalt och onormalt och en rädsla för att inte passa in börjar många av barnen, numera tonåringar, visa en rädsla för att visa sig på film. I gränslandet mellan barn och vuxen bör ungdomarna ges utrymme att hitta sin identitet och jobba mot mer vuxeninriktade inspelningar. Visa vikten av samarbete och jobba i ej självvalda konstellationer för att på så sätt sporra elevens utveckling mot att stärka sin egen identitet och roll i gruppen. Förslag: Kortfilm Att i grupp skriva ett manus om ett bestämt ämne är en utmaning i sig. Att sedan i gruppen omsätta storyn till film är något som tvingar eleverna dra åt samma håll för att lyckas komma i mål. Här går man igenom dramaturgi och bildberättande samt hur man klipper ihop sin historia. Reklamfilm Använd ett redan existerande varumärke och skapa en film som motsvarar deras befintliga eller skapa ett nytt varumärke och rikta det mot olika målgrupper. Reportage Att ifrågasätta tillvaron är en egenskap som tillhör tonåringen. Här gäller det att handleda och tillgodose eleverna med frågeställningar och en berättarteknik som lyfter fram tyngdpunkten i ämnet. Media sägs vara den tredje stadsmakten. Vilket ansvar för det med sig för mediautövaren? Detta passar väldigt bra ihop med ämnen så som svenska, historia och samhällsorienterade ämnen. Upplägg: Att använda film i undervisningen är svårt och att hitta vettiga områden kan kännas omöjligt. Alla skolor har olika förutsättningar för att göra meningsfulla uppgifter. I takt med att en-till-en-skolorna blir fler så ställer det större krav på mediaverktygen i datorn och hur man använder dem för att höja kunskapsnivån. Digital mediekompetens krävs för att följa med i utvecklingen mot framtidens lärande. Kursuppläggen är uppdelade i ungefär en fjärdedel teori och resten praktisk övning. Samtliga av dessa projekt innehåller en del filmanalys som är anpassad för ålderskategorierna. Den delen går att lyfta ur och göra som ett helt fristående projekt och behöver då inte ta mer än en del av en för- eller eftermiddag. Arbetet i sig, med hur gruppen lär sig jobba med de nya rollerna som varje individ får befatta sig med, är minst lika viktig som målet. Våra förhoppningar är att vi ska ge eleverna de nycklar som behövs för att själva kunna använda filmmediet som en form av redovisning i sitt skolarbete. Stinghouse är ett produktionsbolag som jobbar under premissen film är till för alla. Är man inte nyfiken får man inget veta. Med sammanlagt 24 års erfarenhet i branschen driver vi idag Stinghouse som gör kundanpassade lösningar åt såväl den stora som den lilla kunden. Tobias Johansson har i 12 år arbetat med TV, utbildningar för skolor och som projektledare för olika produktioner. Från att ha varit den som stått bakom kameran är det numer arbetet inför filmningen som är kärnan i arbetet. Jens Forsström Kristensen, erfaren TV-Fotograf som under 12 år har arbetat med många av de främsta underhållningsproduktionerna på svensk TV. I sin främsta roll som fotograf tar han med sig de egenskaperna att arbeta i grupp mot ett gemensamt mål. Kontakta oss så lägger vi upp ett projekt som passar just er klass eller skola. Kontakt: Stinghouse,Tobias Johansson, , , tobias@stinghouse.se, Bilder: Skapa film-bild, Tobias Johansson, Stinghouse 19

20 FilmCentrum Val 2014 ämnesfördjupning & argumentation År 6-9 I det här innehållsrika projektet får eleverna fördjupa sina kunskaper inom olika ämnen samtidigt som de får lära känna de svenska riksdagspartierna närmre och undersöka politisk argumentation! När landet går till val så är det alltid några frågor som får mer utrymme än andra. Det här filmarbetet tar fasta på några av de stora ämnen som debatteras flitigt. För vem och varför är filmens ämne viktigt? Hur resonerar en moderat kring frågan? En folkpartist? En miljöpartist? En vänsterpartist?... Hur kan ämnet användas för att locka väljare? Vilka argument är slagkraftiga för att nå olika väljargrupper? - Vad är välfärd och hur ser utopin om det optimala samhället ut? Eleverna får se film och fördjupa sig i frågeställningar som de sen ska argumentera kring utifrån de olika politiska partierna. Under handledning av professionell filmpedagog får de sedan skriva manus, filma och redigera sina egna val-kampanjfilmer. Syftet med arbetet är att öka elevernas intresse för politik och politisk debatt, att synliggöra skillnader mellan de olika partierna och att öka medvetenheten kring argumentationsteknik. Som bonus får eleverna dessutom ämnes- fördjupning inom de områden som filmerna representerar! UPPLÄGG & OMFATTNING Förberedelser på skolan: Klassen delas upp i mindre grupper och får ett parti tilldelat sig. Under 4 tillfällen får eleverna fördjupa sig i sitt partis ståndpunkt inom områdena nedan. Varje tillfälle innehåller filmvisning samt diskussion utifrån frågor som läraren fått i förväg. Grupperna får också lyfta fram sitt partis argument i en politisk debatt som arrangeras i klassen. 1. Skola, utbildning & arbete (4 tim), 2. Internationell politik & handel (4 tim), 3. Integration & flyktingpolitik (4 tim), 4. Klimat, miljö & hållbar utveckling (4 tim) Filmworkshop med filmpedagog År 6-9 Workshop 1: Manus & filmning (heldag, 7 tim), Workshop 2: Redigering (halvdag, 4 tim), Workshop 3: Filmvisning & diskussion (2,5 tim) Rek. antal elever: st Tema & ämne: Samhällskunskap, Politik, Sverige Innehåll: 4 st filmer med institutionella rättigheter, workshop med filmare, filmhandledning & teknik. Kontakt: skapandeskola@filmcentrum.se/ Eleverna tar över biografen Filmpedagoger och Folkets bio Elektra med stöd av Kulturenheten en del av Landstinget År 5-6 Bilder: FilmCentrum - Val 2014 Elektra folkets bio, Foto: Emil Atak Eleverna tar över biografen 20 Eleverna arrangerar en eller flera offentliga filmvisningar under en dag. Eleverna lär sig arbeta som entreprenörer med de arbetsuppgifter som förekommer på en biograf. Det kan vara filmsättning, marknadsföring, ekonomi mm. Projektet leder till att lärare och elever får kontakt med de aktiva på biografen och en ökad insikt i vad som sker på en biograf. Arbetet fram till filmvisningen består av att en filmpedagog kommer till skolan samt eget arbete. Biopersonal hjälper sedan klassen med visningen. Kontakt: Anders Westin, Film- & biografkonsulent, , anders.westin@ltv.se