"Jag vet inte vad det heter på svenska."

Transkript

1 "Jag vet inte vad det heter på svenska." Om användet av engelska lånord av ungdomar i diskussioner på Internet av Anna Schipper s Rijksuniversiteit Groningen Institutionen för nordiska språk C-uppsats Handledare: dr. C.S. Gooskens Juli 2011

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Struktur och frågeställning Bakgrund Termer och begrepp Kategorisering efter graden av integrering Kategorisering efter på vilket sätt ord lånas in Orsaker till lånord Varför engelska? Tidigare forskning Attityder mot lånord Kodväxling Material och metod Materialet från Internet Metod för att analysera texter och lånord Resultat och analys Antalet lånord Etablerade och icke-etablerade lånord Olika ordklasser Förklaring Sammanfattning och diskussion Jämförelse med tidigare resultat Konklusion Vidare forskning Nederlandse samenvatting Litteraturförteckning Bilagor

3 Tabellförteckning Tabell 1: Antalet engelska ord i olika undersökningar Tabell 2: Antalet fraser över de olika texterna Tabell 3: Undersökningskorpus Tabell 4: Fördelning av lån över de olika texterna, ordnat efter tabell Tabell 5: Etablerade och icke-etablerade lånord Tabell 6: Fördelning av lånord över de olika ordklasserna (inkl. fraser) Tabell 7: Antalet fraser över de olika texterna Tabell 8: Fördelning av lånord över de olika ordklasserna (exkl. fraser) Tabell 9: Jämförelse ordklassfördelning

4 1. Inledning Frågan kring hur stor det engelska inflytandet på det svenska språket är har debatterats i många år. Historiskt sett har det svenska språket alltid påverkats av andra språk som latin, tyska och franska och nu är engelska det språk som påverkar det svenska språket mest. Sedan början av 1900-talet har svenskan lånat en hel del nya ord från det engelska språket. Antalet lånord från engelska bara växer, och inte alla svenskar tycker om detta. Det är många människor som tycker att ungdomarna nuförtiden utsatts för för mycket engelska, och att deras bruk av modersmålet lider av det. I tidskriften Språkvård skriver Nyström Höög om attityden av många svenskar till engelska ord i svenskan (2005b). Artiklen är en framåtblick på boken Teamwork? Man kan lika gärna samarbeta (2005a), där Nyström Höög beskriver svenska åsikter om lånord, resultat från en undersökning som hon gjorde i samband med ett större nordiskt undersökningsprojekt Moderne importord i språka i norden. Nyström Höög skriver att många svenskar är emot mängden engelska ord i svenskan, men alla använder engelska lånord i sitt språk i praktiken likafullt och folk använder ofta flera lånord än de själva tror. Det har varit flera forskningar efter engelska importsordens omfång i svenskan de senaste århundraden. Så studerade t.ex. Chrystal (1988) och Ljung (1988) de engelska lånordens omfång i svenskt tidningsspråk. Båda hade samma resultatet; att andelen nyare engelska ord utgör mindre än 1% av antalet löpord över huvud taget (Ljung 1988: 90, Chrystal 1988: 190 ff). Enligt Josephson (2004: 9 f.) har detta inte växt så mycket under de senaste åren, förvånansvärt: "Siffrorna behöver skrivas upp några tiondels procent, inte mer". Det finns också en stor undersökning om användning av engelska i talspråk i Sverige bland ungdomar och affärsmän som arbetar på ett internationellt sjöfartsföretag i Stockholm (Sharp 2001, 2003). Ungdomarna är mellan 19 och 25 år och deras tal är hämtat från arbetet med inspelning av en dokusåpa. Materialet av affärsmännen är hämtat från informella sammanträden, där enbart svenskspråkiga personer deltar. Enligt Sharp använder ungdomar 2,2% lånord och affärsmän 2,8%. Men hur är det med ungdomars bruk av engelska lånord i informellt skriftspråk? För den här uppsatsen ska jag titta på skrivet språk på Internet av ungdomar och analysera hur många engelska lånord som de använder. Jag ska använda texter från Internet eftersom man kan hitta många informella slags texter på Internet i forum, och det är just informella texter jag vill undersöka för att se om det finns fler engelska lånord i informella Internettexter än i t.ex tidningsspråk. Språket på Internet är mycket 3

5 informellt och har många likheter med talspråket i det att det är direkt och avslappnat; man skriver ungefär hur man talar. Jag ska titta på texter från fem olika områden ämnen där jag ska hitta forumtexter om. Ämnena är datorer, musik, sport, kyrka och litteratur. Ämnena valldes efter Nyström Höögs iakttagelser om förväntningar på antalet lånord inom vissa områden (2005b: 80). Datorer och musikliv är två ämnen där informanterna i hennes undersökning förväntar fler lånord än i områdena kyrkan och litteratur. Ämnet sport befinner sig i mitten. För den här undersökningen ska jag titta på svenska Internettexter skrivna av ungdomar för att se hur många engelska lånord och uttryck som används i dem. Jag vill också titta på vilka genrer (områden) engelska lånord brukas mest i. Men jag ska inte bara titta på antalet lånord i de fem områdena, utan jag ska också titta på vilka ord som lånas i mest, dvs. att jag också ska titta på lånordens ordklasser. Över huvudtaget kan man säga att när det gäller lånens ordklasser, finns det en stor övervikt för substantiven (Ljung 1988), men man kan också hitta verb och adjektiv. Jag kan tänka mig att mitt material kan ha olika typer av fraser eller utropsord också, som används speciellt ofta på Internet, fraser som oh my god och utropsord som thanks. 1.1 Struktur och frågeställning Det finns ännu inte så många undersökningar om inflytandet av det engelska språket på ungdomars svenska. Sharp tittade på talat språk, men jag ska titta på skriftspråk. Detta skulle alltså vara ett nytt slags undersökning, eftersom ingen har tittat på ungdomars informellt skrift språk på Internet. Det finns däremot, som sagt, några undersökningar om engelska lånord i dagstidningar, och det finns olika teorier om lånord och hur de kommer in i språket. Jag ska behandla dem i kapitel 2, Bakgrund, ett kapitel om lånord i allmänhet och bruk av engelska lånord i svenskan. I kapitel 3, Material och metod ska jag presentera hur undersökningen gick till och hur jag har hittat textkorpusen med Internettexter för att analysera. Resultaten av analysen hittas i kapitel 4 Resultat och analys; hur många engelska lånord förekommer i texterna, och vilka ordklasser tillhör de? Men i analysen vill jag också se på varietet i lånord mellan ord som är etablerade i svenska och ord som är icke-etablerade, samt om det finns alternativa ord i modersmålet som ungdomarna kunde ha brukat. I det sista kapitlet, kapitel 5 Sammanfattning och diskussion ska jag sammanfatta mina konklusioner och titta på hur man skulle kunna undersöka flera hypoteser om engelska lånord i svenskan. 4

6 Denna uppsats har som mål att titta på hur många engelska ord kan hittas i ungdomars språk i Sverige. Mina frågeställningar är följande: Hur många engelska lånord används av ungdomar i informella texter på Internet? Finns det en skillnad mellan antalet engelska lånord i bruket i olika områden, och i så fall, och stor är skillnaderna? Vilka ordklasser av lånord används mest? Min hypotes är att det ska finnas flera engelska lånord i svenskt ungdomsspråk än i Chrystal och Ljungs undersökningar, av tre skäl. De undersökningar genomfördes i 80- talet och jag förväntar att man använder flera engelska lånord numera. Dessutom undersöker jag informella texter, där Chrystal och Ljung fokuserade på tidningstexter. Den sista orsaken är att jag tittar speciellt på ungdomsspråk, där Chrystal och Ljungs undersökningar gällde tidningsspråk. Så där finns en skillnad vad gäller tidpunkter, stil, och språkbrukarnas ålder. Jag förväntar alltså att jag hittar fler lånord än Chrystal och Ljung, och att mina resultat ligger nära Sharps resultat. Vidare antar jag att språket skiljer sig en del mellan olika genrer, och att man brukar fler lånord när man talar om datorer än när man talar om religion. Som vi ska se i kapitel 2, Bakgrund, hittades olika antal lånord i olika områden i tidigare forskning. Till slut förväntar jag även att lånord inte är spridit lika över alla ordklasser. Jag förväntar att öppna ordklasser som verb och substantiv har fler lånord än slutna ordklasser som pronomen och prepositioner. 5

7 2. Bakgrund Innan vi kan titta på bruket av engelska lånord på svenskan måste vi först titta lite närmare på vad som lånord egentligen är och varför och hur de kommer in i ett språk. Den första frågan som vi behöver ett svar på är vad som är egentligen ett lånord? 2.1 Termer och begrepp När man talar om lånord kan man använda flera termer för att återge olika typer av inlånande ord, och mycket har skrivits om att katagorisera olika typer av lånord (Börestam & Huss 2001: 68 ff., Chrystal 1988: 47-58, Edlund & Hene 1992: 32 ff. och Ljung 1988: 16 ff.). Det finns två olika dimensioner för att katagorisera lånord Kategorisering efter graden av integrering Den första katagorising med utgångspunkt i graden av intergrering som det lånade ordet uppvisar i det låntagande språket är en indelning i lånord, citatord och främmande ord (Chrystal 1988: 16). Lånord är direkta lån som uppvisar hög grad av integrering, t. ex. jobb, kul och intervju, ord som anpassades efter svenska stavningsregler. Citatord är de tillfälliga lånen som ofta beledsagas av citationstecken eller uttryck som s k eller så kallad. Ett exempel på detta är frasen: "Laget gjorde en s k touchdown". Detta är faktiskt första stadiet i ordlån, sedan övergår orden till att bli så kallade främmande ord. Dessa ord behåller sitt ursprunkliga stavning och ofta även utländsk plural. t. ex. ord som match, game och laptop. Ofta används termen lånord som en övergripande benämning på alla typer av lån medan den ibland endast syftar på direktlån. För min undersökning har jag bestämd att använda termen lånord som term för alla olika inlånande ord som användes i min textkorpus. Jag kommer att se på alla engelska ord som används i Internettexterna som har behållit sin engelska stavning, alltså det som ibland kallas för främmande ord. Jag har dock bestämd att använda termen lånord eftersom den är den vanligaste term, och jag behövde en övergripande benämning. Så alla främmande ord och citatord faller under termen lånord enligt min definition. Ljung förklarar också olika termer som har använts av språkforskare när man talar om ordlån (1988: 13 ff.) Enligt honom kan ordet lånord vara missvisande. Det är nämligen så att ett ord sällan blir lånats in med alla dess olika betydelser. Engelska 6

8 ordet soul, som har blivit ett lånord i svenskan, används bara inom musikvärlden och aldrig med betydelsen själ i svenskan. Men det finns fler problem med hur man ska definiera ordlån. Ett annat problem är att ordlån går flera århundraden tillbaka. Det finns ord som kom in i det svenska språket i 1700-talet, som knappast ses som lånord nuförtiden, som orden keps, koks och räls. Ska vi fortfarande kalla dem lånord? Ljungs konklusion är att "ett utländskt ord blir ett lånord i svenskan då det fått en sådan spridning att många svenskar skulle använda det på ett naturligt sätt i sitt svenska språk" (1988: 15). Etymologiskt är ett lån alltid ett lån, oavsett hur länge det har funnits i mottagarspråket. Det är därför att jag ska titta på alla engelska ord i min undersökning, och inte bara på de relativt nya lånen eller användning av engelskan, som man skulle kunna definiera som ord som inte är med i Svenska Akademiens Ordlista (SAOL). Chrystals undersökning efter engelskan i svensk dagspress, som jag ska beskriva i 2.3, Varför engelska?, skiljer däremot mellan lånord som kan ses som gammalt lån och nytt lån, som hon kallas för etablerade lån och icke-etablerade lån (1988: 50 ff.). Etablerade lån är ord som är med i olika ordboksuppgifter från denna tid. Enligt hennes metod är ord som jobb etablerade lån, och de ska inte tas med i hennes undersökning, eftersom hon tittade bara på ikke-etablerade lån (Chrystal 1988: 30). Ord som fanns i Svenska Akademiens ordlista, nionde upplagan, 1950 räknade hon inte med för undersökningen, eftersom de betraktats som etablerade i svenskan vid denna tidpunkt. Chrystal ville göra en avgränsning på detta sätt, och bara titta på lånord från efterkrigstiden Kategorisering efter på vilket sätt ord lånas in Det andra sättet att beskriva inlånande ord är med utgångspunkt på vilket sätt ordet lånas in, dvs. om man lånar in såväl uttrycks- som innhållssidan hos ett ord (direktlån) eller om man endast lånar in innehållssidan (översättningslån, konstruktionslån) (Ljung 1988: 11 ff.). Direktlån betyder att ett främmande ord, i vårt fall ett engelskt ord, har tagits över och används i svensk språklig miljö. Detta är den vanligaste typ av ordlån, och det betyder att man kan hitta ursprungliga engelska ord som printer, hacker och poster i modern svenskan, ibland med lite anpassning i stavning. Betydelse- eller översättningslån är lån av främmande ord och uttryck som blir översatta till svenska, men man kan fortfarande känna igen att konstruktioner från t. ex. engelska har tagits över i svenskan. Ett exempel av detta är frasen Ha en bra dag, som kommer från 7

9 engelska Have a nice day. Konstruktionslån är inte precis ordlån, då det är fall av lån där svenskans grammatik har påverkas av engelskan. Ett tydligt exempel av detta är att det blir allt vanligare i svenskan att tillägga apostrofgenitiv. I stället för Bengts Hairshop skriver man Bengt's Hairshop, som på engelskan. Ljung nämnar också exemplet av en reklamsats av Ericssons i 80-talet: Vi är redo när ni är, som bygger på engelskans we are ready when you are. Skillnaden är att man egentligen måste tilläga ordet sist i satsen i korrekt svenska: vi är redo när ni är det. För denna undersökning ska jag inte titta på betydelselån och konstruktionslån, bara på direktlån. Edlund och Hene särskiljer också tre kategorier: ordlån, begreppslån (betydelse och översättningslån), men deras tredje kategori är blandlån (1996: 33 ff.) Det som Ljung kallar direktlån heter ordlån hos Edlund och Hene; d.v.s alla ord och lexikaliserade fraser som ett språk lånar in. Den andra kategorin är begreppslån, som traditionellt gör en terminologisk distinktion mellan översättningslån, där man bokstavligen översätter en fras till mottagarspråket, och betydelselån, där man ger redan existerande ord en utvidgad betydelse efter en ordmodell i ett annat språk. Ett exempel på översättningslån är frasen du är välkommen i betydelsen ingen orsak, efter engelsk you are welcome. Ett exempel på betydelselån är ordet huvudvärk i betydelsen "problem", som i frasen det är inte min huvudvärk (från engelsk that's not my headache). Edlund och Hene ger en tredje kategori till, och det blandlån. Det är resultatet av både import och konstruktion av nya ord, t. ex. drive-in-bio, efter engelsk drive-in-cinema. Som sagt är direktlån och ordlån de viktigaste begreppen för denna undersökning. Jag ska också räkna blandlån som lånord, men begreppslån eller översättningslån kommer inte att spela någon stor roll i min undersökning. 2.2 Orsaker till lånord Men varför finns lånord i svenskan? I Lånord i svenskan lyfter Edlund och Hene fram tre orsaker till introduktion och spridning (Edlund & Hene 1996). Den första orsaken är luckor i språket där ett lånord introduceras när sändaren inte har något lämpligt ord att tillgripa på kommunikationsspråket. Här märker man bl.a. beteckning av en ny företeelse, att få ett formellt lätthanterligt ord och markera identitet och grupptillhörighet. Det kan röra sig om utländska varor, aktiviteter och företeelser som behöver ett nytt ord, t.ex. geisha (från japanska) eller fönster (från lågtyska). Den andra 8

10 orsaken är luckor hos sändaren (kompensering av egna lexikala luckor) eller mottagaren (kompensering för förmodade luckor hos mottagaren). Den första händer när folk talar i ett främmande språk och inte känner till ett ord, då kan de bruka ett ord från sitt modersmål. Den andra situationen uppstår t.ex. när skandinaver möts och var och en talar sitt eget språk. En dansk kan då byta ut svåriga ord för svenskar i samtalet och låna ett engelskt ord i stället, t. ex. Går du nogen sinde på sale? i stället för Går du nogen sinde på udsalg? Den tredje orsaken uppstår när texter översätts från ett annat språk, eftersom nya ord och konstruktioner introduceras i den översatta texten. Detta har varit så sedan Bibeln först blev översatt, och det är fortfarande så. Att en text översatts just från engelska märks på olika sätt och ju vanligare översättningar av engelska verk blir, ju vanligare den speciella svenska som är resultatet av en översättning från engelska blir. En annan fråga är vad som händer med lånord efter de har kommit in i språket. Lainio skriver lite om termen lånord i sitt kapitel "Tvåspråkighet och språkkontakter i Sverige - gammalt fenomen, nya utvecklingar" (Lainio 2007). Som exempel tar han ett relativt modernt engelskt lånord i svenskan, som ordet jumper för att se hur ett engelskt ord gradvis blir ett svenskt ord (Lainio 2007: 261). Ordet jumper gick först från engelskt uttal till svenskt uttal. När man började använda ordet i svenska satser, behövde man använda ordet också i bestämd form och i flertal. Först använde man engelska flertal jumper/s men det ändrade till en svensk flertal jumper/s/ar och sedan bestämd form av flertal jumper/s/ar/na. Det blev ännu mer inlemmade i svenska böjningssystemet när flertalet blev jumprar. Mot slutet av integreringsprocessen finns inte så mycket kvar av det engelska ordet. Det är ibland även svårt att säga när ordet slutar vara "engelskt" och när det är med säkerhet "svenskt". Lånord oftast förekommer i så kallade öppna ordklasser. Termen öppen och sluten ordklass förekommer även vidare i uppsatsen, så jag behöver ge en kort förklaring. Öppna ordklasser är ordklasser som acceptera nya ord. På svenska är de substantiv, verb, adjektiv, adverb och interjektioner. Till skillnad från öppna ordklasser kan man inte tillägga ord till slutna ordklasser. På svenska är konjunktioner, prepositioner, personliga och determinativa pronomen slutna ordklasser. 9

11 2.3 Varför engelska? Varför är den största delen av nyare lånord i svenskan från engelska? Detta är en närliggande fråga, och svaret är kanske även närliggande. Nyordsboken som gavs ut år 2000 presenterade 2000 nya ord i svenskan. Det fanns inte så många lånord som man kanske skulle förvänta. Den vanligaste typen av nya svenska ord är nybildade sammansättningar och mindre än en fjärdedel av de ord som tas upp i Nyordsboken är utländska lån. Av de 2000 ord är 475 ord "lån i någon mening", och ungefär 400 av dessa 475 har engelskt (eller snarare amerikanskt) ursprung, vilket betyder att 84% av dessa lån är av engelskt ursprung (Nyordsboken 2000: 16). Att det är just engelskan som språk lånar från har förstås med en allmän kulturströmning att göra, samt faktumet att engelskan har blivit världsspråkt nummer ett på olika terränger som vetenskap, undervisning, luftfart o.s.v.. Lainio ger en orsak till engelskans påverkning i svenska i dag och han skriver att detta hänger ihop med "ett allt starkare drag av kulturell identifikation med den kultur som engelskan bär på och som kommer med språket" (Lainio 2007: 297). Det är inte bara ordlån från engelska som påverkar svenska språket men också andra syntaktiska skillnader mellan svenska ock engelska, som bruket av engelskans apostrof vid genitiv i skriftspråk och att man skriver isär sammansatta ord. Vi har sett ett exempel på det första bruket i frasen Bengt's Hairshop. Ett exempel på det andra bruket är att man skriver post kort i stället för postkort (efter engelsk post card). Melander skriver också om engelskans allt starkare ställning, vilken är enligt honom kopplad till "storskaliga trender som internationalisering, globalisering och europeisk integrering, vilka har gett till resultat att engelskan används inom allt fler samhällsområden" (Melander 2007: 314). Melander ger till exempel några områden där engelskan sprider sig snabbast, som forskningsvärlden, undervisningssystemet och näringslivet. Ljung skriver också utförligt om frågan varför vi lånar från engelskan (1988: 20 ff.). Språk påverkar alltid andra språk då de råkar i kontakt, men för påverkan i stor skala behövs mer än bara kontakt: "Det fordras att många av mottagarspråkets talare tvingas använda sig av givarspråket för att producera tal och skrift eller åtminstone för att förstå tål och skrift" (1988: 20). Engelskan har blivit det största språket i världen och används även i Sverige. Engelskan är huvudspråket vid konferenser i Sverige och vid 10

12 många stora svenska företag. Engelskan används även inom musik av svenska popsångare eller i reklamen av svenskar för svenskar. Ungdomar lär sig engelska i skolan och engelska och amerikanska filmer är textade, inte dubbade. Allt detta bidrar till att engelska har blivit ett viktigt språk i Sverige, och denna intensiva kontakt är orsaken för att många svenskar kan engelska, använder engelska i dagliga livet, och att engelskan påverkar svenska språket. Också Einarsson nämnar engelska som det totalt dominerande världsspråket, vilket leder till att svenskan har många översättningar från både talad och skriven engelska (Einarsson 2009: 252). Då är det en logisk följd att engelska ord och uttryck följer med som direktlån, eftersom de flesta svenskar förstår dem. En annan orsak är, nuförtiden mer än någonsin, att det finns massor av olika nya företeelser som har att göra med t. ex. IT-verksamehet, fitness eller tele-marketing som kommer från internationelle företag och har alltså engelska ord och termer. Ibland finns där kanske inte någon svensk motsvarighet, och även om det finns, kan det vara lättare att använda engelska orden ibland om man stöter på den ofta. En annan orsak är att engelskan "med sin internationelle klang och höga hippfaktor skapar goda vibrationer hos många användare och mottagare" (Einarsson 2009: 252). 2.4 Tidigare forskning Med så mycket engelskt inflyttande är det kanske lite förvånansvärt att det inte finns många undersökningar och studier efter engelskans inflyttande på svenskan. Engelskans inflyttande är kanske inte så stor som man skulle kunna förvänta. Som sagt visade Nyordsboken 2000 nya ord i svenskan året 2000, och en av konklusionerna är att det inte finns så många engelska lånord om man kanske skulle förvänta. Bara 400 av de 2000 nya svenska ord var lånord av engelsk härkomst, alltså bara en femte del. Där fanns 75 lån från andra språk, men resten av nya ord var svenska. Petterson noterar att det handlar både om direktlån, översättningslån och betydelselån. Det rör sig såväl om direktlån (t.ex. outsourcing 'lägga ut på entreprenad'), översättningslån (t.ex. ståuppkomiker av stand up comedian) eller betydelselån (t.ex. spendera som fått den för svenskan nya betydelse 'använda tid', och atlet som numera också används i betydelsen 'friidrottare'). (Petterson 2005: 143). Man ser att det inte finns några exempel av konstruktionslån, eftersom Nyordsboken tittade bara på lösa ord och inte på fraser eller konstruktioner. 11

13 Det finns två stora studier i 1980-talet efter engelskans inflyttande på skriftspråk. Både Chrystal och Ljung studerade hur många lånord som förekom i svenskt tidningsspråk. Den första undersökningen är Chrystals Engelskan i svensk dagspress (1988). Hon undersökte en textkorpus på ungefär 2,7 miljoner ord och hon registrerade sammanlagt 6880 belägg för 1014 olika engelska lån i svensk text, vilket betyder en procentsats av 0,25% engelska belägg (1988: 59). Som sagt skiljer Chrystal mellan etablerade lån och icke-etablerade lån och hennes undersökning innehåller bara ickeetablerade lån (1988: 30). Ord som fanns i Svenska Akademiens ordlista, nionde upplagan, 1950 räknade hon alltså inte med för undersökningen, eftersom de var redan etablerade som svenska ord. Den andra undersökningen är Ljungs Skinheads, hackers & lama ankor (1988). Han undersökte en korpus av tidningsartiklar på ord och registrerade 1974 belägg för 687 olika engelska lån (1988: 89). Detta betyder att 0,42 procent av textmassan bestod av engelska lånord, vilket inte är så mycket enligt honom. I datortidskrifter kan man t. ex. hitta mellan fyra och fem gånger så många lånord (1988: 90). Ljung undersökte även hur olika grupper, uppdelade på kön, ålder, geografisk hemvist, yrke och utbildning, motta de engelska lånorden. Hans undersökning visar att yngre (<34 år) lättare använder engelska ord i sitt språk än äldre. Av alla typer av lån är översättnings- och betydelselån lättast att acceptera eftersom de ingående orden är alla kända svenska orden. Det är bara sättet att kombinera dem som är nytt. Också attityderna till lånordens stavning undersöktes, och resultaten visade också att den yngste åldersgrupp föredrar engelsk stavning (97%) för orden drive, juice och speed, medan den motsvarande siffran för den äldre kategorin är 80% (Ljung 1988: 125). En sista sak i Ljung undersökning som är viktig att nämna är att han också tittade på lånords ordklasser. Ljung tittade på texter från dagspress, allmänna tidskrifter, sporttidskrifter och datortidskrifter och jämförde lånords ordklasser. Ordklassfördelningen bland de engelska lånen varierar lite per olika texttyp, men över huvudtaget kan man säga att det finns en stor övervikt för substantiv i lånord (1988: 95). Ingen förklaring ges, men substantiv är en öppen ordklass, och många nya saker som uppfinnas är saker som behöver nya ord, som printer eller musikgenrer som metal och indierock. Datortidskrifterna hade också en hel del verb i jämförelse med de andra texttyperna, medan de andra tre texttyperna hade attribut som näst största ordklass. Ordklassen attribut innehöll både traditionella adjektiv och bestämningar som 12

14 mainstream i mainstream pop. Totalt sett var i ordklassfördelningen bland de engelska lånen 556 av 687 lånord- och fraser substantiv, vilket betyder än procentsats av 81%. Det är också klart att datortexterna, vid sidan av substantiv, också har en hel del verb som lånord, det är den enda texttyp där det finns fler verb än attribut. Detta beror på faktumet att många engelska verb för datorer uppträder i datortexterna, som delete, escape, insert och return (Ljung 1988: 94). Svenska språknämnden publicerade Engelskan i Sverige (2004), med en inledande artikel av Josephson, "Engelskan i 2000-talets Sverige". Han skriver om inflytandet av lånord i det svenska språket. Enligt Josephson (2004: 9 f.) är inflytandet av lånord inte så överväldigande som många tror, vilket också är resultatet av både Chrystals och Ljungs undersökningar. Andelen lånord ökar allmänt sett, men ökningen går långsamt. Resultaten av Chrystal och Ljungs undersökningar liknar resultat av beräkningar på samma typ av modernt material: "Siffrorna behöver skrivas upp några tiondels procent, inte mer" (2004: 10). En sista undersökning som jag skulle vilja nämna är Sharps undersökningar efter användning av engelska i talspråk i Sverige, dels bland affärsmän och dels bland ungdomar (Sharp 2001, 2003). Hon analyserade engelska ord och uttryck: "både äldre och nyare lånord (ändå från 1850 och framåt), direkta och indirekta lån, engelska egennamn, fraser samt hela satser på engelska" (Sharp 2003: 4). Uttryckt I procent av totala antalet yttrande ord använde ungdomar 2,2% engelska ord och affärsmännen 2,8%. I 88% av fallen var bruket av engelska begränsad till ett enkelt ord som infogas i svenskan. En skillnad mellan affärsmän och ungdomar är att ungdomar ibland använder hela fraser och satser på engelska, som inte anpassas till svensk grammatik, men är hela engelska fraser. De är fraser som I see, I don't know, Check it out. Följden är även att ordklasserna av engelska ord skiljer de två grupperna av talare. Affärsman använder 78% substantiv, utan ungdomarna använder bara 37%. De senare använder fler verb, interjektioner, adjektiv och pronomen, som förekommer i fraserna. En annan iakttagelse är att användare av engelska ord skiljer mycket noga mellan de två språken. De använder så kallade flaggor som markerar en skift till engelska. Sådana flaggor markerar kodväxling, som kommer att beskrivas mer i 2.6, och kan vara kommenterande fraser, t. ex. så att säga och/eller pauser i språk (Sharp 2003: 8). Till slut gjorde jag en översikt över alla nämnda undersökningar för att få en översiktlig sammanfattande tabell med alla resultat av tidigare undersökningar. 13

15 Tabell 1: Antalet engelska ord i olika undersökningar Undersökning År Typ Antal ord Antal eng. ord % engelska ord Ljung 1988 dagspress ,42 Chrystal 1988 dagspress ,25 Sharp 2001 talat språk, affärsmän ,8 Sharp 2001 talat språk, ungdomar ,2 Både Ljung och Chrystal har hittat färra än 42 engelska lånord per 1000 ord, genomsnitt. Att Sharps procentsater är högre beror på två saker, den första är att undersökningen genomfördes 13 år senara, och den andra är att talat språk undersöktes i stället för skrivet tidningsspråk. Jag förväntar att mina resultat kommer att ligger någonstans emellan 0,25 och 2,8 procent. På ena sidan analyserar jag skrivet språk, men det är informellt skrivet språk, alltså förväntar jag procentsatser som ligger nära talat språk. Dessutom händer min undersökning ännu tio år senare än Sharps undersökningar, så kanske använder man flera lånord numera. 2.5 Attityder mot lånord Inom Norden varierar sociolingvistiska klimatet en hel del. Vikør (1993: 179 ff.) systematiserar skillnaderna mellan nordiska länderna genom att jämföra olika variabler, t. ex. språkideologi. Enligt Vikør är Island det mest puristiska landet, och Danmark det mest liberala landet när det gäller språk. Norge och Sverige intar en mellanställning. Samma hållning finner man när man tittar på språklig assimilation av främmande ord. Mest genomförd är assimilation i Island, minst i danskan, mellan Norge och Sverige karaktäriseras som något mindre liberala än Danmark. Det viktigaste verket den senaste tiden om attityder av svenskar mot engelska lånord är Nyström Höögs Teamwork? Man kan lika gärna samarbeta (2005) där hon undersökte svenska åsikter och attityder till lånord. Huvudfrågan är vilken inställning 14

16 svenska informanterna har till moderna lånord; positiv eller negativ, svag eller engagerad? Genom enkätfrågor och intervjuer försöker Nyström Höög att hitta svar på detta. Enligt Nyström Höög är resultatet av attitydsundersökningen enhetligt. Över huvudtaget är svenskarna svagt negativa i sin inställning till engelska lånord men i praktiken accepterar de lånorden likafullt. De flesta informanterna tror inte heller att engelskan är något hot mot det svenska språket (2005: 173 f.) Undersökningen bekräftar även att engelskan har en stark ställning i Sverige; såväl hög- som lågutbildade anser att de behärskar det engelska språket väl. 2.6 Kodväxling Med allt detta i huvudet är frågan nu också huruvida användet av engelska lånord i ungdomars diskussioner på Internet är riktig bruk av lånord? Vilken typ av ordlån använder de framför allt? När ungdomar använder engelska ord i svenskan, så kan man säga att de är lånord. Men kanske är det bättre att säga att ungdomar ibland brukar de två språken och blandar språken till ett, framför allt när hela engelska satser används. Lainio skriver om detta fenomen, som kallas för language mixing eller code switching på engelska, och kodväxling på svenska (Lainio 2007: 268 ff.) Studier av kodväxlingar, d.v.s. när en talare använder sig av resurser/språkliga drag från flera språk i samma taltur, har visat att språks gränser inte alltid är så uppenbara. Påståendet att en talare alltid vet vilket språk denne i varje ögonblick använder har tidigare formulerats av lingvister, men det är inte alls självklart längre att detta stämmer. Även svårigheter inom nya forskningsinriktningar som studerar kodväxlingar visar att gränsdragningarna mellan språk ofta är svåra och ibland omöjliga att göra (se även Romaine 1995) (Lainio 2007: 268). Ett exempel av kodväxling har vi sett i Sharps undersökning (2001) där både affärsmän och ungdomar brukar så kallade flaggorna för att ange när de växlade mellan svenska och engelska. Sharp har också beskrivit detta fenomen i sin senare artikel (2003) när hon påstår att ungdomarna har gjort "språkväxlingen i sig till en kommunikativ lek i vår vardag" (2003: 9). Flaggningsmarkörer kan tolkas som ett tecken på att de använder engelska orden eller uttrycken som inte är integrerade i det löpande talet. Sharp skiljer även mellan blandande och oblandande yttranden. Blandande yttranden är satser där ett engelskt ord eller en engelsk flerordsfras används inom en svensk sats. Exempel av detta är satsen med engelska lånord som "Man får cutta lite tidigare" eller "Dom har hela rangen of varieties". Oblandande yttranden används som självständiga yttranden utanför den svenska satsramen. Exempel av detta är fraser som 15

17 Yes at her place. och I do not believe it! (Sharp 2003: 6). Blandande yttranden är det bästa exemplet av kodväxling, därför att två språk kombineras i en sats, men även oblandande yttrande kan vara kodväxling om engelska satsen andvänds i samma taltur som svenska. Medan endast 6% av affärsmännens förekomster av engelska består av oblandade yttranden (engelska och svenska ord kombinerade inom en mening), är hela 40% av ungdomarnas förekomster av denna typ. Vi har nu sett på vad som anses som ordlån och varför och hur processen går till, samt en rad tidigare undersökningen om engelska i svenska. I nästa kapitel, Material och metod, ska jag förklara materialet för undersökningen och metoden som jag har använt. 16

18 3. Material och metod Bruket av lånord varierar med samtalsämne (Nyström Höög 2005b: 79), och jag ville involvera detta i min undersökning. Så jag tittade inte bara på bruket av engelska lånord av ungdomar på Internet, utan jag gjorde detta genom att titta på olika texter med olika ämnen. Ämnena som jag tittade på för denna undersökning, valdes efter Nyström Höögs iakttagelser om bruket av lånord inom vissa områden (2005b: 80). Denna del av Nyström Höögs handlar om åsikter om lånord. Följande tabell redovisar resultaten av svaren på frågan i Nyström Höögs undersökning: "Använder vi många eller inga importord?" (Nyström Höög 2005b: 80). Informanterna frågades om bruket av lånord inom tio områden och detta resulterade i en översikt med hur många engelska lånord används inom varje område enligt informanterna i hennes undersökning. De måste ange om svenskarna använder inga eller många lånord inom tio områden på en skala från inga till många. Jag sorterade områdena själva efter hur många lånord förväntades per genre. Tabell 2: Antalet fraser över de olika texterna Svarsspridning datorer inga många Internet inga många leksaker inga många musikliv inga många mat o dryck inga många kläder o mode inga många sport inga många bilar inga många litteratur inga många kyrka inga många 17

19 Resultaten var att de flesta informanterna menar att många lånord används för datorer och musikliv och få eller inga invänds när det gäller kyrkan eller samtal om litteratur. Jag brukade dessa resultat för min egen undersökning genom att välja fem ämnen från hennes tabell med resultaten. Ämnena som jag tog ut för min undersökning var datorer, musik, sport, religion och litteratur. Jag valde dessa ämnen för att få en spridning över ämnena med många lånord (datorer och musik), färra lånord (litteratur och religion) och ett ämne in mitten (sport). En sak som jag ändrade gentemot Nyström Höögs undersökning var områden kyrkan, som jag omformulerade till området religion. Jag gjorde detta eftersom det var svårt att hitta texter om ämnet kyrkan, förmodligen är det inte ett ämne som många ungdomar skriver om. Religion i allmänhet var, i motsats till kyrkan, ett ämne som var lätt att hitta texter om, så jag använder detta ämne i stället för kyrkan. Jag förväntade att ämnena datorer och musikliv skulle innehålla fler lånord än ämnena religion och litteratur, med ämnet sport emellan, eftersom detta även hade varit Nyström Höögs iakttagelser. 3.1 Materialet från Internet Jag valde Internet som källa för textkorpusen eftersom språkbruk på Internetforum ligger nära talspråk; avslappnat och direkt, man skriver som man talar. Det är i motsats till, för exempel, mer formel skriftlig språkbruk - på Internet eller på papper på webbsidor av tidningar eller essäer, där man förmodligen skulle kunna hitta färre lånord i språkbruket. Jag ville undersöka ungdomars bruk av lånord i informell språkbruk, någonting som inte undersöktes än, så texter från Internetforum för ungdomar var den perfekta källan för mig. En fördel med Internettexter, i stället för t. ex. tidningstexter, är att det är framför allt ungdomar som diskuterar och skriver på Internetforum som jag valde, vilket gjorde dessa texter som en perfekt källa för en undersökning om ungdomars bruk av lånord. Det finns naturligtvis också folk från andra åldersgrupper som skriver på Internetforum, men för att ta bort dem så mycket som möjligt valde jag två forum speciellt för ungdomar. Det var lättare än jag tänkte att hitta lämpliga texter om datorer, musik, sport, religion och litteratur på Internetforum. Webbsidorna som jag använde had de fem ämnena som jag valde som ämnen till ett delforum, och det gick bara att söka några trådar med tillräckliga inlägg. 18

20 Jag har använt de följande forumen för min undersökning: Det första forumet är forumet till en svensk webbcommunity för ungdomar som heter Whoa. Forumet hade många lämpliga texter för min undersökning, framför allt eftersom ungdomarna som skrev på detta forum skrev ganska långa inlägg av olika meningar eller mer. Detta var bra eftersom texterna fortfarande var informell, men också lite grundligare än jag kanske förväntade. Den andra webbsidan, ungdomar.se, var också väldigt lämpig för min undersökning. Webbsidan började året 2000 som en plats där ungdomar kunde få svar på allt de undrade över med hjälp av en expertpanel. Idag behandlar de inte bara ungdomarnas frågor utan har de även artiklar, forum, fotoalbum och bloggar. Det är bara forumet som jag använde, och som sagt hade det många lämpliga forumtexter för min undersökning. Som hos Whoa fanns det också olika forumtrådar med ämnen som passade bra till min undersökning, och även där fanns inlägg med texter av flera meningar per inlägg. Från varje forum med ett lämpligt ämne tog jag en eller två diskussionstrådar som bestod av mer än tio inlägg. Detta var delvis för min skull, eftersom det skulle vara lättare att samla material från en stor diskussionstråd än från tio små diskussionstrådar, men också eftersom man ofta får en riktig diskussion på stora trådar, och stora diskussioner betyder att man går in djupare på ämnet och då har man bättre texter att undersöka i stället för bara några korta inlägg med meningar så korta som Bra gjort. Från diskussionstrådarna som jag valde tog jag inlägg från den första sidan, och ibland från andra sidor också, om bara första sidan inte gav mig tillräckligt material. Alla fem texter som jag samlade på detta sätt var mellan 2300 och 2600 ord långt och i undersökningen ingick totalt ord från alla texter. Allt detta resulterade i följande undersökningsmaterialet: 19

21 Tabell 3: Undersökningskorpus Ämne/område Total antal ord Antal inlägg Antal trådar Webbsidan Datorer ungdomar.se Musik undomar.se, whoa.nu Sport ungdomar.se, whoa.nu Religion ungdomar.se, whoa.nu Litteratur ungdomar.se Totalt Metod för att analysera texter och lånord Undersöksmaterialet, texterna som jag har använt för min analys, kan hittas i bilaga 1, med alla engelska lånord markerade. När jag sammanställde undersöksmaterialet tog jag bara delarna av forumtexterna som var relevanta för min undersökning, d.v.s. att jag bara tog styckena text som har skrivits av personerna själva. Jag utelämnade saker som folk klistrade in, till exempel citat från andra webbsidor eller citat från tidigare inlägg. Citat från andra webbsidor som man använder för att illustrera saker kan vara relevant för inlägget, men mitt mål var att analysera språkbruk av användare, så för min undersökning är det bara intressant att se på vilka ord personen som skriver inlägget använder. Ofta svarar folk på tidigare inlägg och då klistrar man tidigare inlägget i sitt eget inlägg. Då utelämnade jag tidigare kopierade inlägg för att förhindra att jag skulle få dubbla stycken text. Det fanns andra saker som jag utelämnade ur texterna för undersökningen; jag tog ut alla så kallade emotikoner eller smileys eftersom de inte behövs för att analysera texten. På samma skäl utelämnade jag också bilder och YouTube filmer som ibland postas i forumtrådar. Efter att jag läste texterna, analyserade jag hur många engelska lånord som förekom i texterna, och vilka. Det var svårt att bestämma vad som jag skulle räkna som lånord eller vad som var redan ett etablerat svenskt ord. Först tänkte jag analysera orden 20

22 med Svenska Akademiens Ordlistan som referensverk. Då kunde jag slå upp orden i SAOL och om de var med i listan, så skulle jag inte se dem som lånord. Men jag hittade en annan definition av lånord som skulle vara både lättare och konkretare att använda. Som visades i kapitel 2, Bakgrund, är det ibland svårt att säga när ett engelskt ord blir etablerat i svenska språket. För denna undersökning är en bra definition att ett ord som fortfarande stavas på engelskt sätt är ett lånord (även kallas för främmande ord, men lånord enligt min övergrippande term), medan ett ord som stavas enligt svenska stavningsregler är ett etablerat ord. Detta betyder att ett ord som jobb räknas inte längre som lånord, trots att det kommer från engelsk job, eftersom stavningen är annorlunda. Ett ord som match, däremot, räknas som engelskt lånord eftersom det fortfarande stavas på engelskt sätt. På samma sätt räknar jag inte ord som skit, najs och kul som engelska lånord, medan jag räknar ord som shit, nice och cool, eftersom de skrivs med engelsk stavning. Ett undantag till denna definition är ord som stavas på engelskt sätt, men böjs enligt svenska grammatikregler. Jag räknade dem, även om de inte hade precies samma stavning som på engelska, eftersom böjning används för att passa ord in i meningar. Ett exempel på detta är engelska verbet to customize. Den förekommer några gånger i materialet, men böjs och stavas som att customiza. Min metod var att läsa igenom texterna och att markera alla engelska lånord och uttryck i fetstil, understruket och i en större teckenstorlek. Om det fanns märkesnamn, boktitlar, sångtitlar, sångtexter eller filmtitlar på engelska, så räknade jag dem inte som engelska lånord. Där fanns olika märkesnamn som jag hittade i texterna ord som MacBook Pro, Apple, touch (från ipod Touch), mastercard, Windows, Google, MP3 och de inkluderades alltså inte. Titlar av böcker och sånger räknades inte heller, så i fraser som Läser just nu The saint av Dan Abnett eller vissa låtar som Oblivion finns inga engelska lånord enligt denna undersökning. Jag räknade även ord som beskriver klanger, om de stavades som engelska klangord. Detta betyder att ett ord som boomboom och gogo pewpew också räknades som lånord. När det fanns sammansättningar i texterna med en engelsk och en svensk del av sammansättningen, så räknade jag dessa ord som engelskt lånord. Ord som one stoptråd (en sammansättning av engelska one stop och svenska tråd) räknas alltså som lånord för denna undersökning. 21

23 Efter att jag hade läst igenom de fem texterna placerade jag alla engelska ord och uttryck som jag hittade i en tabell tillsammans med deras ordklasser, se bilaga 2. Då ordnade jag alla lånord som jag hittade efter ordklass, och resultat av detta finns också i bilaga 2. Det var ibland svårt att bestämma hur jag skulle dela upp engelska lånord och uttryck som jag hittade i olika ordklasser. Det var lätt med ord som bara var substantiv (som match) eller verb (som customiza) med vad skulle jag göra med hela engelska fraser som användes i texterna? Ett exempel på en sådan fras är im so sad for this. Det finns fem ord i frasen, och om jag skulle räkna det som "fras", så kunde jag inte jämföra ordklasserna med det totala antalet lånord. Fem ord skulle då bara vara en fras, vilket leder till en fel procentsats. Jag kunde också utelämna sådana fraser och bara titta på enstaka ord. Till slut beslutade jag att räkna alla ord i fraser som enstaka ord, och placerade alla ord i deras egen ordklass. Då blev frasen im so sad for this fem olika ord: verb/pronomen, adverb, adjektiv, preposition och pronomen. Sedan gjorde jag två tabeller över ordklassfördelning, en med ordklasser inklusive fraser och en med ordklasser exklusive fraser. Till slut vill jag säga någonting om de olika ordklasserna som jag använder. De flesta ordklasserna talar för sig själva, som adjektiv, adverb och substantiv. Jag räknade räkneord som adjektiv för denna undersökning. Jag gjorde en extra kategori för kontraktioner som finns på engelska, utan inte på svenska. Det gäller bara kontraktionen im (en felstavning av I'm, I am) vilken är både pronomen och verb, utan bara ett ord. Slutligen stoppade jag alla pronomen i en klass: demonstrativa pronomen, personliga pronomen, interrogativa pronomen, indefinita pronomen kan alla hittas under pronomen. Det är viktigt att betänka att det är mitt urval som syns i resultaten. Det är möjligt att jag missade några ord, men jag har försökt att vara så objektiv som möjligt. 22

24 4. Resultat och analys I detta kapitel kommer jag först att behandla mina resultat av undersökningen gällande frekvensen av lånord på de olika textämnena i 4.1, Antalet lånord. Sedan ska jag säga någonting om olika typer av ordlån och hur jag har sett på exempel av betydelselån, översättningslån och kodväxling i 4.2, Etablerade och icke-etablerade lånord. I 4.3, Olika ordklasser, kommer jag att skriva om de olika ordklasserna som jag har analyserat. I 4.4, Förklaring, kommer jag att titta på varför man väljer ett engelskt lånord i stället för ett eventuellt svenskt alternativ. Alla undersökte texter finns att hitta i bilaga 1, och en fullständig lista med alla engelska lånord och fraser som jag hittade, satta i bokstavsordning, finns i bilaga Antalet lånord För att se resultaten med ett ögonkast återges de i tabell 4, sorterade efter textämne. Ämnena är sorterade efter Nyström Höögs iakttagelser om områden där många eller lite lånord förväntades, alltså inte efter mina resultat. Det finns fyra kolumner i tabellen: den första är ämnet eller området av texter, den andra är det totala antalet ord i texterna, den tredje är hur många engelska ord som förekommer i texten, och den sista är antalet engelska ord i procentform. Antalet engelska ord i texten räknas som följande: om det fanns ett engelskt uttryck eller en engelsk fras som hade fler än ett ord, så räknade jag alla ord i frasen för antalet engelska ord. Det vill säga att en fras som computer for dummies i en svensk text räknas som tre engelska ord, i stället för ett. 23

25 Tabell 4: Fördelning av lån över de olika texterna, ordnat efter tabell 2 Område/ämne Totalt antal ord Antal engelska ord % engelska ord Datorer ,61 Musik ,14 Sport ,47 Religion ,58 Litteratur ,46 Totalt ,24 Som visas i tabell 4 är bruket av engelska lånord tydligt ämnebunden, och det är inte förvånansvärt. Den enda procentsatsen som inte stämmer enligt ordningen av områdena är att texterna om musik hade flera engelska ord än texterna om datorer, det hade jag förväntat tvärtom enligt Nyström Höögs iakttagelser. Alla områdena, även religion och litteratur, hade mer engelska lånord än texterna i Ljung och Chrystal undersökningar, som hade 0,42 och 0,25 procent. Jag hittade 1,24% engelska lånord i alla texter och områden tillsammans, vilket är färre än jag förväntade. Alla områden har också färre engelska lånord än Sharps undersökningar om talspråk, där ungdomar använde 2,2% engelska lånord. Jag hade förväntat att mina resultat skulle ligga närmare hos 2,2%. Att det inte är så, beror på faktum att jag undersökte skriftspråk, där Sharp undersökte talat språk. Jag tror att man brukar färra lånord när man skriver. Det går långsammare än när man talar, och man har förmodligen mer tid att hitta svenska ord. Första området i tabellen, datortexterna, hade 1,61% engelska ord, Några engelska ord som brukades i datortexter var facktermer (print-screen, laptop, sixth gen) men även fraser som im so sad for this och please, help me användes. Över huvudtaget är engelska ord ganska olika; det finns både enstaka ord och fraser, både substantiv, verb och andra ordklasser, och både facktermer (print-screen, laptop, sixth gen) samt mer allmänna ord (overpriced, thanks, none). 24

26 Musiktexterna hade flera engelska ord än datortexterna, 2,14%, och som sagt var det inte som jag förväntade. Jag tror att en av orsakerna för detta är att i dessa musiktexter många gav sin mening om sånger, grupper eller musikgenrer. Uppenbarligen gör ungdomar detta ofta med engelska ord, t. ex. stunning, omg (oh my god), och nice. En annan orsak till höga procentsatsen är att många engelska facktermer används i texterna för att beskriva musikgenrer (rock, indie, rap) eller när det gäller andra musiktermer (cover, intro, playlist). Texterna om sport hade färre lånord än datortexterna och musiktexterna, 1,47%. Ordet match, ett engelskt lånord som är mycket etablerat i svenskan, sätter sin stämpel på resultatet. Även om ordet är mycket etablerat är stavningen fortfarande engelska, så det räknas som engelskt lånord för denna undersökning. Av 36 engelska ord i sporttexter förekommer ordet match (eller en av sina böjningar) hela 10 gånger. Ett annat påpekande som jag vill göra om sportexterna är att sport är ett mycket brett subjekt, och här tittade jag bara på två sporter, triathlon och fotboll. Det finns andra sporter som har många engelska lånord, som golf (birdie, eagle) och tennis (game, set, match). Kanske kan resultatet av antalet engelska ord i sporttexter variera med vilken sport man väljer. Däremot är det så att man i forum inte använder så många facktermer som jag kanske förväntade. I texterna om fotboll använder man inte orden golden goal eller forward, som är engelska facktermer. I stället var de engelska orden i mina sporttexter huvudsakligen utrop (t. ex. awesome, cheers och well.), fraser (Enough said och to the bone) eller andra allmänna engelska ord. Den enda facktermen som jag stöttade på är engelska ordet offside. Som jag förväntade hade texterna med ämnena religion och litteratur de färsta engelska ord, 0,58% och 0,46%. Orden som jag hittade i dessa texter var ofta allmänna engelska ord eller fraser (t. ex. No matter what och whatever), men i litteraturtexterna fanns även några facktermer som skrevs på engelska, t. ex. chic lit, New Historicism och plot devices. 4.2 Etablerade och icke-etablerade lånord För denna undersökning räknade jag alla engelska lånord som inte anpassades efter svenska stavningsregler. Resultatet visar att ungdomar också brukar engelska ord och uttryck om de skulle lika gärna ha sagt det på svenska, så engelska ord används inte bara för att fylla en lucka i språket. Engelska ordet speed har en svensk ekvivalent i 25