Forskningens dag fm-pass,

Transkript

1 Forskningens dag fm-pass, Spår 1, Barn- och ungdomsforskning sal M1049 a) Hästunderstött socialt arbete för ungdomar med självskadebeteende ett samtalsrum med potentiella andra möjligheter Genom att hästen kan uppfattas som ett övergångsobjekt kan den inre kritikern tystna för en stund hos ungdomarna med självskadebeteenden. Det ger andra ramar för agerandet i mötet mellan professionell och ungdom där båda parter erbjuds möjligheter att vara mer autentiska, vilket i sin tur kan leda till autentiska relationer som bygger på tillit. Catharina Carlsson, doktorand i socialt arbete Kontakt: catharina.carlsson@lnu.se b) Barns upplevelser av att delta i en behandlingsintervention mot barnmisshandel Barn som blivit fysiskt slagna av någon av sina föräldrar berättar i en intervjustudie om sina upplevelser av att delta i behandling. Utifrån barnens berättelser ges en bild av hur relationen med föräldern förändrats efter att de tillsammans genomgått behandlingen. I intervjuerna berättar barnen också om processen att avslöja våldet och hur samhället agerat efter deras berättelser. Johanna Thulin, doktorand i socialt arbete Kontakt: johanna.thulin@lnu.se c) När sexuella övergrepp mot barn sker i förskolan konsekvenser för familjer När en person anställd inom förskolan begår sexuella övergrepp leder det till stor oro och ilska hos föräldrar med barn i förskolan. För den förälder vars barn drabbats blir det traumatisk upplevelse som leder till en rad krisreaktioner och sänkt tillit till förskolans verksamhet. I en pågående intervjustudie har föräldrar berättat om sina upplevelser av händelsen och dess konsekvenser för familjen. Christina Carlsson, universitetsadjunkt i socialt arbete och Cecilia Kjellgren, fil dr, lektor i socialt arbete Kontakt: christina.carlsson@lnu.se; cecilia.kjellgren@lnu.se Spår 2, Kunskapsutveckling om utvärdering (LER) sal M1052 a) Resultatmätningen visade att barnet mådde sämre efter insatsen - en studie om uppföljning av insatser inom socialtjänsten Socialtjänster inom landet är på gång att implementera systematiks uppföljning av sina insatser med stöd av socialstyrelsens rekommendationer. En studie 2015/16 inom sju kommuner visar att arbetet inom socialtjänsten präglades av en logik som bygger på kollegialitet och tillit medan den nya arbetsmetoden för systematisk uppföljningen präglas av kontroll. En logikkonflikt som behöver hanteras för att främja den fortsatta implementeringsprocessen av systematisk uppföljning. Ingela Furenbäck, fil dr, lektor i socialt arbete Kontakt: ingela.furenback@lnu.se

2 b) Standardisering i socialt arbete: exempel från BBIC och riskbedömning av våld i nära relationer I föredraget diskuteras några empiriska exempel på den tilltagande tendensen att standardisera socialarbetarkårens utrednings- och bedömningsarbete. Mikael Skillmark, doktorand i socialt arbete Kontakt: mikael.skillmark@lnu.se c) Finns det någon nytta med öppna jämförelser? 350 indikatorer inom öppna jämförelser ska ge insyn i och överblick över hur det social arbetet fungerar och hur kvaliteten ska kunna utvecklas. Baserat på data från en studie om våld i nära relationer kommer vi här att ta del av forskning om problem och möjligheter med öppna jämförelser. Det innebär ett stort arbete att årligen besvara enkäter från Socialstyrelsen om öppna jämförelser - till vilken nytta? Verner Denvall, professor i socialt arbete Kontakt: verner.denvall@lnu.se Spår 3, Äldreforskning i socialt arbete sal M1053 a) Att föra en annan persons talan Svensk lagstiftning inom socialt arbete betonar den enskildas självbestämmande. Vad betyder det när det gäller personer som på grund av kognitiva begränsningar har en nedsatt beslutsförmåga? Diskussioner med utgångspunkt från Leva med demens en forskningsstudie i Småland. Lottie Giertz, fil dr, lektor i socialt arbete Kontakt: lottie.giertz@lnu.se b) Samma rättigheter - samma möjligheter? Vård och omsorg om personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer för personer med demenssjukdom har flera syften. Ett övergripande syfte är att vägleda ledning, beslutsfattare och personal i hur vård och omsorg om personer med demenssjukdom bör organiseras, vilken kompetens som behövs och vilka behov som skall prioriteras. Ett annat är att bidra till att personer med demens erbjuds vård på lika villkor. En kartläggningsstudie av demensomsorgen i nio kommuner i Småland indikerar att både personalens utbildning och de insatser som erbjuds varierar från kommun till kommun. Hur kan detta resultat förstås och vilka konsekvenser skillnader får för de individer som berörs? Emme-Li Vingare, doktorand i socialt arbete Kontakt: emmeli.vingare@lnu.se c) Överväganden inför en flytt till ett äldreboende vad är det som händer? Idealen om självständighet och självbestämmande är avsedda att stärka enskilda människors ställning i samhället, men när en flytt till ett äldreboende blir aktuell bidrar de till att komplicera en redan komplicerad process. Alla vill väl, men en krock mellan ideal och realitet leder till oväntade resultat.

3 Maria Söderberg, post dok i socialt arbete Kontakt: maria.soderberg@lnu.se Spår 4, Blandat spår sal M1050 a) Produktion av skillnad i rättegångsmiljö. Om språk och kulturella föreställningar i rättens samtal och dokument I presentationen berättas om hur föreställningar om kultur/etnicitet och svenskhet återspeglas och manifesteras i tingsrättsförhandlingar som rör så kallad gaturelaterad brottslighet, däribland misshandel. Föreställningarna bidrar till att upprätthålla en konstruerad skillnad mellan deltagare med svensk bakgrund och deltagare med utländsk bakgrund. Presentationen bygger på ett treårigt etnografiskt projekt i rättegångsmiljö. Torun Elsrud, docent i sociologi Kontakt: torun.elsrud@lnu.se b) Chefens vardag- en kartläggning av Karlskrona kommuns samlade verksamhet Kartläggningens övergripande syfte är att utforska hur en grupp chefer konstruerar sin verklighet, det vill säga vad det innebär att arbeta som chef inom Karlskrona kommun och vilka möjligheter cheferna upplever att de har för att kunna klara av sitt uppdrag med goda resultat och bibehållen hälsa. Studien tar avstamp i en empirinära, multimetodisk och teorigenererande forskningsansats. Kerstin Arnesson, docent i socialt arbete Kontakt: kerstin.arnesson@lnu.se Forskningens dag em-pass, Spår 5, Barn- och ungdomsforskning sal M1049 d) Polisanmälningar som pedagogiskt verktyg i grundskolan Seminariet handlar om utvecklingen av skolrelaterade polisanmälningar under 2000-talet och fokuserar anmälningar som rör barn under 15 år vilka misstänkts för misshandel, olaga hot, ofredande och förolämpning mot andra barn. Anne-Lie Vainik, doktorand i socialt arbete Kontakt: anne.lie.vainik@lnu.se e) Effekter av anknytningsbaserade interventioner till yngre barn och deras omvårdnadspersoner Anknytning handlar om barns behov av trygghet och närhet till minst en anknytningsperson för att kunna utvecklas och använda sina egna resurser. Trygg anknytning är relaterat till positivt långsiktigt utfall för barnen. I den här föreläsningen presenteras aktuell kunskap om effekter av anknytningsbaserade interventioner för yngre barn och deras närmaste omvårdnadspersoner. Ann-Sofie Bergman, fil dr, lektor i socialt arbete

4 Kontakt: Spår 6, Migration sal M1050 a) Småland som spelplats för världens flyktingmottagande Föreläsningen innehåller en redovisning från ett forsknings- och samverkansprojekt omkring erfarenheter bland professionella och frivilliga aktörer av de senaste årens stora flyktingmottagande i Kalmar och Kronobergs län. Jesper Johansson, fil dr, lektor i socialt arbete Kontakt: jesper.johansson@lnu.se b) Narratives of assimilation and resistance among Kurds in the UK and Sweden Since its inception, the Turkish state has attempted to coercively assimilate the Kurds through enforcing on them a Turkish identity, which has become as the master identity of Turkey. Based on qualitative interviews with 30 Kurdish migrants in Sweden and the UK, this talk will investigate politics of belonging among Kurds of Turkey and engage with the ways they have experienced the Turkish assimilation policies in Turkey. Moreover, this talk will explore the politics of resistance that attempt to subvert Turkish assimilation policies and reclaim a Kurdish identity that Kurds have been denied in Turkey. Barzoo Eliassi, fil dr, lektor i socialt arbete Kontakt: Barzoo.eliassi@lnu.se Spår 7, Våld och kön (GAVIS) sal M1052 a) Socialtjänstens riskbedömningsarbete inom området våld i nära relationer I föredraget diskuteras resultat från en studie om riskbedömningsarbete i socialtjänstens arbete med våldsutsatta kvinnor. Mikael Skillmark, doktorand i socialt arbete Kontakt: mikael.skillmark@lnu.se b) Kvinnojouren i förändring Kerstin Arnesson & Lotta Agevall Gross presenterar här en kommande forskningsstudie som syftar till att fördjupa kunskapen om hur kvinnojoursverksamheten i Sverige har förändrats över tid. I diskussionen lyfter de fram och problematiserar de komplexa samarbetena mellan den offentliga- ideella- och den privata sektorn samt gränsdragningarna mellan de olika aktörernas ansvar och funktion. Lotta Agevall Gross, fil dr, lektor i socialt arbete och Kerstin Arnesson, docent i socialt arbete Kontakt: lotta.agevall-gross@lnu.se; kerstin.arnesson@lnu.se Spår 8, Äldreforskning i socialt arbete (REIS) sal M1053 c) Hur kan nära relationer och äldreomsorg motverka ensamhet bland äldre personer? Ensamhet är ett problem som många äldre personer brottas med i sin vardag. Hur kan omgivningen bidra till att minska denna problematik bland personer med inget till

5 omfattande behov av äldreomsorg. Det diskuteras med utgångspunkt i en studie finansierad av Kampradstiftelsen och äldre personers upplevelser i Kronobergs län. Angelika Thelin, fil dr, lektor i socialt arbete Kontakt: angelika.thelin@lnu.se d) Socialt arbete och sjuka äldre ett bortglömt fält? I en tid av ett ständigt ökat antal äldre i behov av vård och omsorg har det sociala arbete en undanskymd plats. Bristen på samordning mellan välfärdens organisationer är ett välkänt problem och socionomernas svaga position inom detta fält problematiseras. Ulla Melin Emilsson, professor i socialt arbete Kontakt: ulla.melin.emilsson@lnu.se e) Ekonomiska villkor och deras betydelse över tid i äldre personers vardagsliv Äldre personer får allt sämre inkomst över tid i ålderdomen. Samtidigt finns det forskningsresultat som tyder på att äldre personer bli allt mer förnöjda med sina ekonomiska förutsättningar under samma tidsperiod. Vi tittar närmare på forskning om äldre personers vardagsliv som belyser denna paradox. Angelika Thelin, fil dr, lektor i socialt arbete Kontakt: angelika.thelin@lnu.se Spår 9, Blandat spår sal M1076 a) Att använda digitalt livsfrågeformulär som samtalsverktyg i uppföljningssamtal med placerade barn och unga - ett pågående implementeringsarbete i Karlskrona med syfte att öka placerade barn och ungas delaktighet och känsla av sammanhang samt socialsekreterarens kunskap och insikt om barnet/den unges livssituation. Birgitta Nilsson, doktorand i socialt arbete och Helene Sjöblom Andersson, utvecklingsledare BoU Kontakt: birgitta-a.nilsson@ltblekinge.se b) Att erkänna i socialt arbete: om ett nytt arbetssätt i socialtjänst och kommunala arbetsmarknadsenheter En utbildningssatsning pågår inom socialtjänstens försörjningsstöd och kommunala arbetsmarknadsenheter i Jönköpings län. Denna bygger på Axel Honneths teori om kampen för erkännande. Erkännande handlar om att se och bejaka människor, vilket skapar förutsättningar för självförverkligande och frigörandet av individens handlingskraft. Satsningen utvärderas samtidigt mot en kontrollgrupp. På presentationen kan du få höra mer om denna innovativa utbildningssatsning. Lagunathan Govender, doktorand i socialt arbete Kontakt: lagu.govender@lnu.se