FRIVILLIGARBETE. Varför arbeta frivilligt?

Transkript

1 FRIVILLIGARBETE Varför arbeta frivilligt? Sammanfattning Det frivilliga arbetet, t.ex. inom föreningsverksamhet, är stort och berör många människor på sätt eller annat. Varför jobbar folk frivilligt och vad får man ut av det? Föreningsakuten reder ut bakgrunden och nyttan till samhällsfenomenet, frivilligarbete. Projektet Föreningsakuten pågår Projektet riktar sig till Kimitoöns föreningar och önskar kunna förbättra samarbetet mellan föreningarna, men också mellan kommun, företag och föreningar. Att erbjuda föreningarna stöd och hjälp för att kunna utveckla sin interna och externa verksamhet är ett centralt syfte med projektet. Tobias Björklund, Projektledare

2 Frivilligarbete Vad är egentligen nyttan? Ofta påpekas nyttan av erfarenhet från frivilligarbete, exempelvis arbete inom föreningar. Däremot förklaras sällan orsakerna bakom nyttan. Föreningsakuten försöker i texten reda ut orsakerna bakom den nytta som så ofta diskuteras. För faktum är att det frivilliga arbetet på sätt eller annat berör över hälften av Finlands befolkning. Varför arbetar man frivilligt? Människan engagerar sig, enligt studier, frivilligt för att: bidra till organisationen, göra nytta för andra människor, utöva sina intressen och för att bidra till sin omgivning. Det man i sin tur får tillbaka av att ställa upp frivilligt är: uppskattning genom känslan att hjälpa till, att få lära känna nya människor, samtidigt som man lär sig någonting nytt och kan påverka samhället. Genom att engagera sig frivillig kan man också uppleva gemenskap, förbättra självförtroendet och öka återhämtningen. Faktum är att alla människor, på sätt eller annat, behöver gemenskap och känslan av att höra till en grupp. Det är ett behov som frivilligarbete och föreningslivet i allra högsta grad svarar på. Självförtroende kan exempelvis skapas på ett sätt i frivilligarbete som skolor inte alltid klarar av skapa då det i föreningarna finns möjligheten till direkt feedback av föreningsmedlemmar med större erfarenhet, som kan ge viktiga råd och tips. I skolorna fås oftast ett vitsord för sitt utförande vilket för många skapar hinder och nervositet. Dessutom mår individen bra av att tänka på någonting helt annat än exempelvis sitt vardagliga arbete. Föreningsarbete kan därför fungera som en viktig motvikt till vardagen som i sin tur bidrar till avkoppling. Det är viktigt att hitta balansen i det man gör som frivilligt arbete och att man inte heller går över gränsen. Hälsomässigt är frivilligarbete också av stor betydelse. Arbetet, som kan se ut på många olika sätt, gynnar på olika sätt den fysiska-, psykiska- och sociala hälsan som i sin tur påverkar välmåendet. Frivilligarbetet gynnar inte bara individen utan också hela samhället. Viktiga uppgifter som frivilliga organisationer utför är att: ta upp problem till samhällelig debatt, att väcka nya idéer och tankar samt komma med personliga och politiska innovationer, att vara demokrati- och samhällslärande, samt att fungera som ett alternativ i välfärdssamhällets serviceutbud genom att lätta den offentliga sektorns belastning är således några av de sätt som samhället kan gynnas av det frivilliga arbetet. Dessutom aktiveras kommuninvånarna och för dem samman samt upprätthåller funktionsdugligheten. Frivilligt arbete gynnar alltså både individ, grupp och samhälle.

3 Varför engagera sig? Bidra till organisationen Gynnar andra människor Intresse Bidra till sin omgivning Påverka samhället Vad är den individuella nyttan? Uppskattning Lära känna nya människor Gemenskap Lär sig nya saker Självförtroende Återhämtning Förbättrad hälsa Samhällelig nytta av frivilligarbete? Tar upp samälleliga problem Väcker nya idéer Demokrati-och samhällslärande Alternativt utbud Aktiverar invånarna Förbättrar välmåendet Figur 1. Frivilligarbete kan gynna både individ, grupp och samhälle. Frivilligarbete En inkörsport till arbetslivet? Amerikanska studier visar att möjligheterna till att hitta ett arbete ökar med 27 % om man har erfarenhet av frivilligt arbete. För frivilligt arbetande utan betyg ökar chanserna med 51 % och för frivilliga på landsbygden ökar arbetsmöjligheterna med hela 55 %. Det är ändå viktigt att komma ihåg skillnaderna mellan det amerikanska tredje sektor-systemet och det nordiska. Det som är verkligt intressant ur ett finländskt perspektiv är Forbes lista över de 10 viktigaste kunskaperna som arbetsgivare önskar sig av nyutexaminerade (2015): 1. Förmåga att arbeta i grupp 2. Förmåga att ta beslut och lösa problem 3. Förmåga att kommunicera med folk i grupp både inom och utanför organisationen 4. Förmåga att planera, organisera och prioritera arbetsuppgifter 5. Förmåga att ta emot och analysera information 6. Förmåga att analysera kvantitativ (mätbar) data 7. Tekniska kunskap relaterat med arbetet 8. Kunskap om datorprogram 9. Förmåga att skapa eller redigera skrivna rapporter 10. Förmåga att sälja och påverka andra. Listan är rangordnad så att de viktigaste egenskaperna kommer först. Flera av egenskaperna är sådana man lär sig och får erfarenhet av i frivilligarbete, t.ex. föreningar. I Finland har det också gjorts liknande

4 studier som visar liknande resultat. Motivation, initiativtagande och personliga egenskaper anses där som de viktigaste egenskaperna. Forbes lista och motsvarande undersökning i Finland är mycket intressant att jämföra med den information som Föreningsakuten samlade in i samband med en tävling våren Figur 2. Sammanställning av Föreningsakutens tävlingssvar under Popup tillfället. Sammanfattning Föreningsakuten har i texten arbetat fram att frivilligt arbete ses som en god sak och att det ger nytta både på personligt och allmänt plan då det gynnar individen, men också samhälle. Speciellt har frivilligarbetets viktiga lärandefunktion flera gånger kommit fram. En erfarenhet som kan vara väldigt betydelsefull i arbetsansökningar, speciellt för unga som inte hunnit samla på sig arbetserfarenhet från den offentliga eller privata sektorn.

5 Källor: Adams, Susan. The 10 Skills Employers Most Want In 2015 Graduates (Nov 12, 2014) graduates/#4e33314a2511 Björklund, Tobias (2017). Den tredje sektorn som hälsofrämjare Hurdana förutsättningar har den tredje sektorn i framtida hälsofrämjande arbete på Kimitoön? Åbo Akademi. Harding, Tobias (2012). Framtidens civilsamhälle Helander, V. Sundback, S (1998). Defining the nonprofit sector: Finland. Pihlaja, Ritva (2010). Kolmas sektori maaseutukunnissa Spera, C. Ghertner, R. Nerino, A. DiTommaso, A. (2013) Volenteering as a pathway to employment: Does Volenteering increase odds of finding a job for the out of work? Svedberg, L. von Essen, J. Jegermalm, M (2010). Svenskarnas engagemang är större än någonsin: Insatser i och utanför föreningslivet Treier, Christopher (2017). Lyckas i ditt föreningsarbete Wijkström & Lundström (2002). Den ideella sektorn, organisationerna I det civila samhället