Intressekonflikter inom kreditvärderingsinstitut

Transkript

1 LIU-IEI-FIL-A SE Intressekonflikter inom kreditvärderingsinstitut En komparativ studie av amerikansk och EU- rätt Conflicts of Interest within Credit Rating Agencies A Comparative Study of American and EU Law Malin Lycke Höstterminen 2013/vårterminen 2014 Handledare Elif Härkönen Masteruppsats Affärsjuridiska programmet med ekonomisk inriktning Intuitionen för ekonomisk och industriell utveckling

2 Sammanfattning Syftet med min uppsats är att utreda om EU:s reglering, som är avsedd att motverka effekterna av intressekonflikter inom kreditvärderingsinstitut, uppfyller sitt syfte. Kreditvärderingsinstituten är privatägda organisationer som avger oberoende yttranden om kreditkvaliteten hos en enhet, en skuld, finansiell förpliktelse eller hos ett finansiellt instrument. Kreditvärderingsinstitutens handlande anses ha varit en av orsakerna till att finanskrisen blev världsomfattande. I och med finanskrisen blev det uppmärksammat att kreditvärderingsinstituten vidtagit handlingar som grundades i intressekonflikter och felaktigheter och de blev hårt kritiserade. Sedan finanskrisen har därför omfattande reglering för att motverka just intressekonflikter inom kreditvärderingsinstitut införts i EU-rätten, dessförinnan var kreditvärderingsinstituten i princip oreglerade inom EU. Regleringen inom EU har under kort tid tagit form av en förordning och två ändringsförordningar. Jag redogör också i uppsatsen för hur USA har valt att reglera för att motverka intressekonflikter inom kreditvärderingsinstitut. En jämförelse mellan dessa två rättsordningar har visat att de till stora delar överensstämmer med varandra, dock med undantag att EU-rätten tenderar sträcka sig lite längre än den amerikanska rätten gör. Det min jämförelse och undersökning resulterat i är en slutsats om att intressekonflikter som uppstår på grund av stora abonnenters inflytande och betalningsmodellen emittenten betalar inte är till fullo regulatoriskt motverkade i EU-rätten. Detta till skillnad från övriga intressekonflikter på såväl institut- som analytikernivå, vars effekter jag anser motverkas på ett bra sätt genom de regler som finns idag. Denna undersökning har också resulterat i att jag uppmärksammat tre olika regler som kan få en betydande negativ effekt. Dessa är reglerna om extern rotation, intern rotation och förbudet att ta en arbetsposition hos en värderad enhet inom sex månader. Samtliga tre regler återfinns endast i EU-rätten och har ingen motsvarighet i amerikansk rätt. Dessa tre regler anser jag kan få betydande negativa effekter bl.a. för kreditbetygens kvalitet. II

3 Innehållsförteckning FÖRKORTNINGSREGISTER... VI 1. INLEDNING PROBLEMBAKGRUND PROBLEMFORMULERING SYFTE METOD AVGRÄNSNINGAR DISPOSITION DET FINANSIELLA SYSTEMET OCH KREDITVÄRDERING INTRODUKTION DET FINANSIELLA SYSTEMET Finansiella systemet omvandlar sparande till finansiering Finansiella systemet som riskspridare VÄRDEPAPPERISERING KREDITVÄRDERINGSINSTITUTEN OCH DESS MARKNAD Kreditvärderingsinstitut Marknaden för kreditvärderingsinstitut KREDITBETYGENS STORA BETYDELSE REGLERING AV KREDITVÄRDERINGSINSTITUTEN INNAN FINANSKRISEN ETT URVAL AV TIDIGARE FINANSKRISER INTERNATIONELL SJÄLVREGLERING REGLERING I USA REGLERING INOM EU FINANSKRISEN OCH REGLERING AV KREDITVÄRDERINGSINSTITUTEN IDAG FINANSKRISEN KREDITVÄRDERINGSINSTITUTENS DELAKTIGHET I FINANSKRISEN REGLERING I USA REGLERING INOM EU ALLMÄNT OM INTRESSEKONFLIKTER INTRODUKTION ALLMÄNT OM INTRESSEKONFLIKTER INOM KREDITVÄRDERINGSINSTITUTENS VERKSAMHET ALLMÄNNA REGLER FÖR ATT MOTVERKA INTRESSEKONFLIKTER I USA ALLMÄNNA REGLER FÖR ATT MOTVERKA INTRESSEKONFLIKTER INOM EU JÄMFÖRELSE MELLAN ALLMÄNNA REGLER FÖR ATT MOTVERKA INTRESSEKONFLIKTER INTRESSEKONFLIKTER PÅ INSTITUTNIVÅ OCH REGLERING MOT DESS EFFEKTER INTRESSEKONFLIKTER PÅ INSTITUTNIVÅ JÄVSITUATIONER Introduktion Självreglering Reglering i USA Reglering inom EU Jämförelse mellan amerikansk och EU-rätt ERBJUDA VERKSAMHETSANKNUTNA TJÄNSTER TILL VÄRDERADE ENHETER Introduktion Självreglering Reglering i USA III

4 6.3.4 Reglering inom EU Jämförelse mellan amerikansk och EU-rätt STORA ABONNENTERS INFLYTANDE Introduktion Självreglering Reglering i USA Reglering inom EU Jämförelse mellan amerikansk och EU-rätt BETALNINGSMODELLEN EMITTENTEN BETALAR Introduktion Reglering i USA Reglering inom EU Jämförelse mellan amerikansk och EU-rätt INTRESSEKONFLIKTER PÅ ANALYTIKERNIVÅ OCH REGLERING MOT DESS EFFEKTER INTRESSEKONFLIKTER PÅ ANALYTIKERNIVÅ ÄGANDE AV VÄRDEPAPPER I VÄRDERADE ENHETER Introduktion Självreglering Reglering i USA Reglering inom EU Jämförelse mellan amerikansk och EU-rätt ARBETSPOSITION ELLER LEDARSTÄLLNINGEN VID EN VÄRDERAD ENHET Introduktion Självreglering Reglering i USA Reglering inom EU Jämförelse mellan amerikansk och EU-rätt AFFÄRSRELATION UTÖVER ORDINARIE VERKSAMHETEN ELLER SÄRSKILDA PERSONLIGA RELATIONER Introduktion Självreglering Reglering i USA Reglering inom EU Jämförelse mellan amerikansk och EU-rätt MOTTAGANDE AV GÅVOR FRÅN KREDITVÄRDERADE ENHETER Introduktion Självreglering Reglering i USA Reglering inom EU Jämförelse mellan amerikansk och EU-rätt ANALYTIKERNAS ERSÄTTNINGAR BASERAS PÅ AVGIFTERNA FÖR KREDITBETYGEN Introduktion Självreglering Reglering i USA Reglering inom EU Jämförelse mellan amerikansk och EU-rätt SAMMANFATTANDE ANALYS INTRODUKTION UPPFYLLER EU:S REGLERING MOT INTRESSEKONFLIKTER I KREDITVÄRDERINGSINSTITUT SITT SYFTE? EU-regleringen för att motverka intressekonflikter på institutnivå och förslag till eventuella förändringar Regleringen inom EU för att motverka intressekonflikter på analytikernivå och förslag till eventuella förändringar IV

5 8.3 ÄR EU I BEHOV AV YTTERLIGARE REGLERING? GLOBAL REGLERING ETT ALTERNATIV? KAN REGLERINGEN TÄNKAS FÅ NEGATIVA EFFEKTER? Introduktion Extern rotation Intern rotation Arbetsposition hos en värderad enhet inom sex månader SLUTSATS KÄLLFÖRTECKNING V

6 Förkortningsregister AIF-förvaltare Förvaltare av alternativa investeringsfonder CDO Collateralized Debt Obligations CDS Credit Default Swaps CESR The Committee of European securities Regulators CFR The Code of Federal Regulations CPDO Constant Proportion Debt Obligation CRA Europaparlamentets och Rådets förordning om kreditvärderingsinstitut med införda ändringar genom CRA II och CRA III CRA I Europaparlamentets och Rådets förordning nr 1060/2009 om kreditvärderingsinstitut CRA II Europaparlamentets och Rådets förordning nr 513/2011 om ändring av förordning nr 1060/2009 om kreditvärderingsinstitut CRA III Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 462/2013 om ändring av förordning (EG) nr 1060/2009 om kreditvärderingsinstitut Dodd-Frank Act The Dodd-Frank Wall Street Reform and Consumer Protection Act ESMA European Securities and Markets Authority EU Europeiska Unionen SEA The Securities Exchange Act 1934 FI Finansinspektionen Fitch Fitch Ratings Inc Kapitaltäckningslagen lag (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar IOSCO The International Organization of Securities Commissions IOSCO- koden Code of Conduct Fundamentals for Credit Rating Agencies Moody s Moody's Investors Service NRSRO Nationally Recognized Statistical Rating Organizations Prop. Proposition SEC U.S. Securities and Exchange Comission Standard & Poor's Standard & Poor's Financial Services LLC USA United States of America (Amerikas förenta stater) VI

7 Ändringsdirektivet Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/14/EU om ändring av direktiv 2003/41/EG av den 21 maj 2013 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut, direktiv 2009/65/EG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) och direktiv 2011/61/EU om förvaltare av alternativa investeringsfonder när det gäller alltför stor förlitan på kreditbetyg. VII

8 1. Inledning 1.1 Problembakgrund There are two superpowers in the world today in my opinion. There s the United States and there s Moody s Bond Rating Service. The United States can destroy you by dropping bombs, and Moody s can destroy you by downgrading your bonds. And believe me, it s not clear sometimes who s more powerful. 1 Kreditvärderingsinstitutens utfärdande av kreditbetyg har en avgörande betydelse för världsekonomin. Kreditvärderingsinstituten är privatägda organisationer som avger oberoende yttranden om kreditkvaliteten hos en enhet, en skuld, finansiell förpliktelse eller hos ett finansiellt instrument. Dessa kreditbetyg används av investerare, långivare, emittenter och offentliga förvaltningar vid fattande av beslut om investeringar och finansiering. 2 Såväl en stat som ger ut obligationer som ett företag som söker investerare är beroende av sitt goda rykte, dvs. kreditvärdighet. Ett företag eller en stat som får ett högt kreditbetyg av ett av de stora kreditvärderingsinstituten har därigenom fått ett bevis på sin goda återbetalningsförmåga, vilket gör att de kan låna pengar billigt genom att investerare accepterar att köpa t.ex. obligationer av dem till en låg ränta, eftersom sannolikheten är hög att emittenten kan återbetala skulden. Samtidigt kan en nedgradering orsaka stor skada genom bland annat ökade kostnader. 3 Kostnaderna ökar eftersom t.ex. investerare kommer att kräva en högre ränta på beloppet de lånar ut till innehavaren av det sämre kreditbetyget, eftersom det inte är lika säkert att gäldenären kommer kunna återbetala skulden. Således ger en låg risk en låg ränta och en högre risk en högre ränta. Kreditvärderingsinstitutens betydande inflytande och avgörande betydelse för världsekonomin påvisas inte minst av att deras handlande anses vara en av orsakerna till att finanskrisen blev världsomfattande. Detta genom att de på grund av intressekonflikter och felaktigheter gav höga kreditbetyg till utgivare av obligationer även 1 Citatet kommer från Thomas L. Friedman, krönikör på New York Times. Friedman uttalade sig i en intervju i The News Hour with Jim Lehrer på nyhetskanalen PBS, 13 februari Han citeras bl.a. av John C. Coffee Jr. i boken Gatekeepers : the professions and corporate governance, 2006, s Sammanfattning av EU:s lagstiftning, Kreditvärderingsinstitut, [www ] hämtad Verständig (2012). 1

9 kort före utgivarnas konkurs samt att de gav höga kreditbetyg till själva obligationerna, vilka i själva verket hade riskfyllda s.k. subprimelån 4 som underliggande säkerhet. Kreditvärderingsinstitut har sedan länge varit aktiva i Amerikas förenta stater (USA) och reglerades där tidigare än inom Europeiska Unionen (EU). Det är också i USA som de tre största kreditvärderingsinstituten Standard & Poor's Financial Services LLC (Standard and Poor s), Moody s Investors Service (Moody s) och Fitch Ratings Inc. (Fitch) har sina huvudkontor. De tre kreditvärderingsinstituten innehar tillsammans 96 % av den globala marknaden. USA införde sin första reglering för kreditvärderingsinstitut år 2006, medan det dröjde till efter finanskrisen år 2009 innan EU införde den första regleringen av instituten. Det finns således mycket material och en längre historia av reglering av kreditvärderingsinstitut i USA än inom EU. Som en direkt följd av kreditvärderingsinstitutens inblandning i den senaste finanskrisen antogs år 2009 Europaparlamentets och rådets förordning om kreditvärderingsinstitut (CRA I) 5 i kraft. Förordningen utgör den första direkta regleringen av kreditvärderingsinstitut inom EU. I CRA I fastställs bland annat att kreditvärderingsinstituten ska följa uppföranderegler för att främja deras oberoende och undvika intressekonflikter. 6 Sedan dess har EU antagit två ändringsförordningar, CRA II 7 samt CRA III 8. CRA II antogs i maj 2011 och CRA III antogs i maj CRA III inleds med en relativt lång ingress där skälen till att förordningen ändras presenteras. Det framgår där att ändringarna och tilläggen till CRA framför allt syftar till att minska risken för effekter av intressekonflikter inom kreditvärderingsbranschen. 9 Det är inte svårt att tänka sig att ett kreditvärderingsinstitut i syfte att tillfredsställa en kund, som betalar för tjänsten, kan ge ett högre kreditbetyg än kunden egentligen förtjänar. Likaså kan en analytiker med provisionslön tänkas ge ett högre betyg till en kund för att kunden ska välja just det kreditvärderingsinstitutet när kunden jämför vilka betyg de kan få hos de olika 4 Subeprimelån är ett uttryck som används i USA för lån som riktar sig till hushåll med låg kreditvärdighet och svag återbetalningsförmåga. 5 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 av den 16 september 2009 om kreditvärderingsinstitut (EUT L 302/1, ). 6 Id., art Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 513/2011 av den 11 maj 2011 om ändring av förordning (EG) nr 1060/2009 om kreditvärderingsinstitut (EUT L 145/30, ). 8 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 462/2013 av den 21 maj 2013 om ändring av förordning (EG) nr 1060/2009 om kreditvärderingsinstitut (EUT L 146/1, ). 9 Id, ingressen p

10 kreditvärderingsinstituten. Frågan är huruvida EU genom sin nya omfattande reglering av kreditvärderingsinstitut har lyckats nå målet att motverka effekterna av intressekonflikter. Det är även tänkbart att vissa av reglerna som införts för att motverka effekterna av intressekonflikter också kan påverka t.ex. kvaliteten på kreditbetygen negativt. 1.2 Problemformulering Uppfyller EU:s reglering som är avsedd att motverka effekterna av intressekonflikter inom kreditvärderingsinstitut sitt syfte? 1.3 Syfte Syftet med denna uppsats är att redogöra för hur EU har valt att reglera för att motverka effekterna av intressekonflikter inom kreditvärderingsinstitut. Jag ämnar utreda huruvida reglerna kan anses uppfylla sitt syfte att motverka effekterna av intressekonflikter. För att kunna analysera huruvida EU:s regler som är menade att motverka effekter av intressekonflikter inom kreditvärderingsinstitut uppfyller sitt syfte, ämnar jag också utreda hur amerikanska lagstiftare har valt att motverka effekterna av intressekonflikter inom kreditvärderingsinstituten. Detta gör jag med syfte att sedan kunna göra en jämförelse mellan den amerikanska och EU-rättsliga regleringen och på så sätt få fram likheter och skillnader i de två regleringarna. Jag har valt den amerikanska lagstiftningen, eftersom USA började reglera kreditvärderingsinstituten innan EU gjorde det samt att de tre största kreditvärderingsinstituten är inregistrerade och har sina huvudkontor i USA. EU:s förordning överensstämmer också i stora delar med den amerikanska lagstiftningen, vilket gör den amerikanska lagstiftningen till ett lämpligt jämförelseobjekt. 1.4 Metod Jag avser i min uppsats att utgå från en traditionell, rättsdogmatisk metod, vilket innebär att jag kommer tolka och systematisera lagtext, förarbeten, praxis och doktrin för att fastställa gällande rättsläge. 10 Den nämnda metoden har valts, eftersom jag ämnar utreda och fastställa gällande rätt för kreditvärderingsinstituten för att sedan kunna utreda huruvida rättsreglerna uppfyller sitt syfte att förhindra effekterna av intressekonflikter inom kreditvärderingsinstituten. 10 Kellgren & Holm (2007) s

11 Jag avser att göra en komparativ undersökning av amerikansk och EU-rätt. Uppsatsen kommer därför innehålla en bilateral jämförelse 11 mellan dessa rättsordningar, vilket betyder att jag ämnar jämföra och utröna likheter och skillnader mellan de två rättsordningarna och sedan bearbeta de fastställda likheterna och skillnaderna. 12 Författare som t.ex. Strömholm anser det nödvändigt att ange huruvida ett arbete är rent komparativt där behandlingen av främmande rätt utmynnar i självständiga problemanalyser och själva jämförelsen är syftet med arbetet eller om den främmande rätten i arbetet har en mer tjänande roll där den främmande rätten håller sig till övervägande deskription. 13 I detta arbete kommer den amerikanska rätten framför allt att användas för att göra det möjligt att analysera EU:s reglering för att motverka intressekonflikter inom kreditvärderingsinstitut. Det är således EUrätten som kommer stå i förgrunden i detta arbete och analysen kommer behandla problemet huruvida EU-rätten kan anses i tillräcklig mån motverka intressekonflikter inom kreditvärderingsinstitut. Den amerikanska rätten kommer således tilldelas en tjänande roll i detta arbete för att göra det möjligt att analysera hur väl EU-rätten kan anses uppnått detta syfte och ifall den amerikanska regleringen kan anses ha effektivare reglering för att motverka intressekonflikter inom kreditvärderingsinstituten. Jag har valt att göra min jämförelse mellan amerikansk och EU-reglering av kreditvärderingsinstitut. Valet är grundat på att EU:s lagstiftning till stora delar överensstämmer med USA:s och jag därmed ser störst sannolikhet att hitta givande jämförelser i den regleringen. Verksamheten med kreditvärderingsinstitut startade också i USA, 14 varför erfarenheten bör vara störst och utvecklingen ha kommit längst där. Den dominerande delen av det material som finns att tillgå rörande kreditvärderingsinstitut är framför allt skrivet i USA eller med EU-rättslig synvinkel. Därför kommer materialet som används i uppsatsen i huvudsak vara EU-rättslig eller amerikansk. Jag har valt att undersöka om den amerikanska lagstiftningen eventuellt har bättre alternativa lösningar för att motverka effekter av intressekonflikter inom kreditvärderingsinstitut än EUrätten har. Min analys kommer därför även innehålla de lege ferenda förslag, vilket innebär att 11 Bogdan (2013) s Id., s Strömholm (1971) s Sylla (2001) s.2. 4

12 jag ämnar föra en diskussion om huruvida det vore lämpligt att införa andra alternativa lösningar för att motverka effekterna av intressekonflikter inom kreditvärderingsinstituten inom EU-rätten. 1.5 Avgränsningar Uppsatsen kommer innehålla en jämförelse mellan amerikansk och EU-rätt. Jag kommer således inte behandla svensk rätt i arbetet. Anledningen till detta är att svensk reglering inom området att motverka intressekonflikter inom kreditvärderingsinstitut är obefintlig. Reglerna vilka införts inom EU har tagit form av förordningar, vilket innebär att de tillämpas som lag i Sverige. Innan förordningarnas ikraftträdande fanns kreditvärderingsinstituten endast i mindre utsträckning omnämnda i svensk lag. Förordningen och dess ändringsförordningar har inte heller inneburit någon ändring av svensk lag, varför jag anser en jämförelse mellan amerikansk och EU-rätt vara mer intressant och givande. På grund av den tidsbegränsning som en masteruppsats innebär, kommer jag inte att göra någon djupare redogörelse av det amerikanska rättssystemet. I USA tillämpas common law som rättssystem, till skillnad från den övervägande delen av EU:s medlemsländer där rättssystemet civil law tillämpas. Detta bör dock inte bidra till några problem i denna uppsats, eftersom inspiration till EU-lagstiftningen troligen hämtats från den amerikanska regleringen. Dessutom finns det tydliga drag från common law i EU-rätten. T.ex. har Europeiska unionens domstol enligt artikel 263 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt i uppdrag att granska lagenligheten av olika rättsakter antagna på EU-nivå. 15 Någon hänsyn till skillnader i rättssystemen kommer således enbart belysas om det har någon relevans för uppsatsens ämnesområde och syfte. I avsnitt 2.2 förklaras vad som utgör det finansiella systemets huvuduppgifter i Sverige. Dessa huvuduppgifter är att omvandla sparande till finansiering, att hantera risker samt att göra det möjligt att genomföra betalningar på ett effektivt sätt. 16 Det kommer endast redogöras för de två första uppgifterna, eftersom kreditvärderingsinstitut inte är aktiva inom området att genomföra betalningar på ett effektivt sätt. 15 Konsoliderad version av Fördraget om Europeiska Unionens Funktionssätt, 2012 E.U.T. (C326/47) (2012) samt Härkönen (2013) s Sveriges riksbank (2013) s. 6. 5

13 I uppsatsen hänvisas ibland till kreditvärderingsinstituten, det är då de tre störta kreditvärderingsinstituten som avses. Moody s, Standard and Poor s och Fitch innehar tillsammans 96 % av marknaden för kreditvärderingar och jag anser därför att det är deras handlande som är av störst intresse. Det finns även ett flertal väsentligt mindre kreditvärderingsinstitut som t.ex. till skillnad från de tre största kreditvärderingsinstituten inte genererar sin största inkomst genom att ta betalt för kreditvärderingar, detta kommer det således bortses ifrån i uppsatsen. 1.6 Disposition Framläggningen kommer att ta form i nio kapitel. I kapitel 2 kommer en utredning av kreditvärderingsinstitutens funktion och dess betydelse på finansmarknaden presenteras. I kapitel 3 ges först en överblick över tidigare finanskriser och sedan kommer det att beskrivas hur regleringen av kreditvärderingsinstitut såg ut innan finanskrisen Rättsordningarna kommer att presenteras i kronologisk ordning, efter vilken rättsordning som först införde regleringar för kreditvärderingsinstituten. Således kommer USA:s rättsordning presenteras först och sedan EU:s. I syfte att ge en förståelse för kreditvärderingsinstitutens betydelse och påverkan på världsekonomin följer därefter i kapitel fyra en utredning av finanskrisen Det kommer också att ges en djupare utredning av kreditvärderingsinstitutens inblandning i finanskrisen. I samma kapitel kommer det sedan att utredas hur gällande rätt för kreditvärderingsinstitut ser ut idag, vilket också kommer påvisa vilka regulatoriska följder den senaste finanskrisen fick. Sedan följer kapitel 5 där jag ämnar ge en allmän översikt över intressekonflikter och en jämförelse mellan amerikansk och EUrätt, gällande allmänna bestämmelser som syftar till att motverka effekterna av intressekonflikter inom kreditvärderingsinstitut. I kapitel 6 undersöker jag vilka intressekonflikter det kan tänkas finnas inom kreditvärderingsinstituten på institutnivå. I kapitel 7 undersöker jag sedan vilka intressekonflikter det kan tänkas finnas på analytikernivå. I såväl kapitel 6 som kapitel 7 kommer det också redogöras för hur regleringen med syfte att motverka effekterna av intressekonflikter på institut- respektive analysnivå ser ut idag genom självregleringen, i USA och inom EU. Både i kapitel 6 och 7 finns också sist i varje avsnitt en jämförelse mellan den amerikanska och den EU-rättsliga regleringen. Syftet med dessa avsnitt är att uppmärksamma eventuella skillnader i de två regelverken för att senare kunna analysera dessa. I kapitel 8 görs en sammanfattande analys avseende hur väl det kan tänkas att den nuvarande regleringen uppfyller sitt syfte att motverka effekterna av intressekonflikter inom 6

14 kreditvärderingsinstitut på såväl institut- som analytikernivå. Slutligen följer i kapitel 9 en slutsats som avser att sammanfatta vad som framkommit genom jämförelsen och analysen i denna uppsats. 7

15 2. Det finansiella systemet och kreditvärdering 2.1 Introduktion Det finansiella systemet har tre huvudsakliga uppgifter: att omvandla sparande till finansiering, att hantera risker och att göra det möjligt att genomföra betalningar på ett effektivt sätt. 17 I nedanstående framställning kommer det redogöras för hur det finansiella systemet omvandlar sparande till finansiering samt hur det finansiella systemet hanterar risker. Det kommer inte ges någon redogörelse för hur det finansiella systemet gör det möjligt att genomföra betalningar på ett effektivt sätt, eftersom kreditvärderingsinstitut inte är verksamma inom detta område. 2.2 Det finansiella systemet Finansiella systemet omvandlar sparande till finansiering Den försörjningskanal som gör det möjligt för hushåll, företag, stater och organisationer att få tillgång till kapital för drift och investeringar samt omvänt hjälper investerare att hitta investerings- och placeringsmöjligheter kallas för kapitalmarknaden. 18 Det är denna marknad som omvandlar sparande till finansiering och det görs genom att man bl.a. köper och säljer kapital. En av kapitalmarknadens mest grundläggande funktioner är att omfördela samhällets resurser, t.ex. kan hushållens inlåning till en bank lånas ut till ett företag som behöver kapital för en ny investering. Kapitalmarknaden producerar på detta sätt likviditet. På en likvid marknad kan ett företag snabbt finna finansiering till dess investeringar och en aktieägare kan sälja sina aktier direkt och utan att börskursen påverkas. 19 Kapitalmarknaden består av aktiemarknaden och kreditmarknaden. 20 Sett till värde är kreditmarknaden betydligt större än aktiemarknaden. Stater finansierar sig i huvudsak på kreditmarknaden genom att t.ex. ge ut obligationer, medan företag också kan anskaffa kapital genom att vända sig till aktiemarknaden. Det vanligaste tillvägagångssättet för företag och hushåll att få tillgång till kapitalmarknaden är att vända sig till en finansiell intermediär. 21 En 17 Sveriges riksbank (2013) s Id., s Afrell, Klahr & Samuelsson ( 2001) s Eklund (2007) s Sveriges riksbank (2013) s. 6. 8

16 finansiell intermediär är en mellanhand t.ex. en bank, försäkringsbolag, bostadsinstitut eller värdepappersbolag. 22 Den finansiella intermediärens uppgift är att vara en specialiserad mellanhand som kanaliserar kapital från långivare till låntagare. 23 Den finansiella intermediären är specialist på att övervaka, värdera och hantera kreditrisker för de företag och privatpersoner som den lånar ut till. Det den finansiella intermediären åstadkommer är bl.a. att lösa långivarens problem med asymmetrisk information, det vill säga att långivaren och låntagaren inte har tillgång till samma information och långivaren därför har svårt att avgöra vilken kreditrisk det innebär att låna ut pengar till låntagaren. Med en finansiell intermediär som mellanhand räcker det med att låntagaren övertygar den finansiella intermediären om dess kreditvärdighet och långivaren behöver endast lita på att den finansiella intermediären kan sköta sina åtaganden. Den finansiella sektorn bidrar därmed till en effektivare kapitalförmedling. 24 Det är i kommande framställning framför allt kreditmarknaden som är av intresse, eftersom det är där på denna marknad som kreditvärderingsinstituten är aktiva. På kreditmarknaden handlar aktörerna med lånat kapital, till skillnad från aktiemarknaden där aktörerna lånar med eget kapital, dvs. ägarandelar i företaget. En kredit innebär en rätt för gäldenären att få förfoga över en bestämd penningsumma under viss tid. Krediten kan ges direkt av långivaren som har ett överskott till gäldenären som har ett underskott och behöver tillskott, men normalt sett förmedlas krediterna via ett kreditinstitut eller genom att olika slag av skuldförbindelser köps och säljs på särskilda marknader för värdepapper. Kreditmarknaden har således en mycket stor betydelse, eftersom den ställer investeringsmedel till företagens förfogande och därigenom flyttar pengar från överskotts- till underskottssektorer i ekonomin Finansiella systemet som riskspridare Såväl företag som privatpersoner har behov av att gardera sig mot finansiell risk. Finansiell risk innebär exponering för ekonomisk förlust och kan vara t.ex. en likviditetsrisk, affärsrisk, valutarisk eller motpartsrisk. Företag vilka har som affärsidé att hjälpa parter att gardera sig mot finansiell risk kallas för finansiella institut, exempelvis banker och värdepappersbolag. 22 Afrell, Klahr & Samuelsson (2001) s Sveriges riksbank (2013) s Id., s Eklund (2007) s

17 Dessa bolag tjänar pengar på att överta finansiella risker från parter som är villiga att betala för att minska sina risker. 26 Det sker genom handel med en viss typ av finansiellt instrument, t.ex. derivat. Derivat utgörs av t.ex. optioner, terminer och swappar. 27 Derivat är konstruerade att förvandla olika slag av finansiella risker till kreditrisker. 28 Den som väljer att minska sina finansiella risker genom att betala ett finansiellt institut för att överta hela eller delar av den finansiella risken får istället en kreditrisk som kan göras gällande mot det finansiella institutet, kreditrisken utgörs av risken att det finansiella institutet inte kan fullgöra sina åtaganden. 29 Exempelvis ett företag som köpt varor från ett företag i utlandet, som en månad senare ska betala en stor summa pengar för varorna. Betalningen ska komma att ske i utländsk valuta. Företaget löper då en risk att valutakursen utvecklar sig negativt och har då en valutarisk, dvs. en finansiell risk. Företaget kan då välja att hos ett finansiellt institut köpa en valutatermin, vilken innebär att företaget avtalar om att få köpa valutan till ett bestämt pris i framtiden. Företaget blir då av med sin valutarisk men får istället en kreditrisk gentemot det finansiella institutet, genom att det finansiella institutet skulle kunna bli insolvent innan datumet för köpet av valutan infaller och således inte kan leverera den utländska valutan. 30 Riskspridning sker även på andra sätt, exempelvis genom att fondbolag agerar som mellanhand för hushållen för att på så sätt hjälpa dem att spara på ett effektivare sätt. Fondbolagen tar hjälp av stordriftsfördelarna och kan på så sätt skapa portföljer av värdepapper (värdepappersfonder) där riskerna i varje enskilt värdepapper kan diversifieras. Den finansiella sektorn bidrar därför inte endast till att förmedla kapital, utan också till en effektivare riskhantering. 31 Sammanfattningsvis kan konstateras att det är otroligt viktigt att företag och privatpersoner har förtroende för det finansiella systemet, eftersom det är förtroendet som skapar stabiliteten i det finansiella systemet. Om förtroendet minskar kan bankerna få problem att bedriva sin verksamhet och då är systemet i fara. 32 För att upprätthålla ett gott förtroende för det finansiella systemet och minska riskerna för medborgarna regleras de finansiella instituten 26 Wallin-Norman (2011) s Sveriges riksbank (2013) s Wallin-Norman (2011) s Id., s Exemplet är påhittat av författaren till denna uppsats. 31 Sveriges riksbank (2013) s Id., s

18 genom olika regelverk, såsom Basel-reglerna 33 och kapitaltäckningslagen 34. Finanskrisen är ett exempel på när det finansiella systemet inte fungerat effektivt och bl.a. likviditetsbrist uppstod. Det kommer redogöras mer om finanskrisen nedan i avsnitt 4.1 och Värdepapperisering För att ge en förståelse för vilken kritik som riktades mot kreditvärderingsinstituten efter finanskrisen kommer nedan ges en kort genomgång av värdepapperisering, vilket spelade en betydande roll till att finanskrisen blev så omfattande som den blev. Värdepapperisering brukar ha som syfte att frigöra kapital, bredda finansieringskällorna och göra kapitalanskaffningen billigare. 35 Vid värdepapperisering samlas en grupp av liknande tillgångar, t.ex. fastighetslån, ihop och säljs vidare till ett specialbolag som bildats enbart för syftet att förvärva och äga de aktuella tillgångarna. Finansieringen av förvärvet av portföljen med tillgångarna sker genom att specialbolaget tar upp ett obligationslån. De obligationer som ges ut är säkerställda av de aktuella tillgångarna. 36 Obligationerna avsätts sedan regelmässigt mot viss avgift via ett flertal investmentbanker, som tecknar sig för vissa andelar och i sin tur säljer dessa vidare till privata investerare eller på den öppna marknaden. Vanligen noteras obligationerna på en eller flera internationella värdepappersbörser. Portföljen administreras under obligationernas löptid och refinansieras när obligationerna förfaller till betalning. Obligationsinnehavarnas säkerhet är helt beroende av portföljens kvalitet och säkerhetsarrangemang. Det krävs således att portföljen är väldefinierad och välanalyserad. Priset på obligationen är helt avhängig detta. Obligationerna brukar därför kreditvärderas av ett eller flera kreditvärderingsinstitut vid emissionen. 37 Obligationerna som ompaketeringen resulterar i brukar kallas Collateralized Debt Obligations (CDO) Basel-kommittén, Basel I: International Convergence of Capital Measurement and Capital Standards (Basel Capital Adequacy Accord), april 1998, Basel II: International Convergence of Capital Measurement and Capital Standards A Revised Framework, november 2005 samt Basel III: International Framework for Liquidity Risk Measurement, Standards and Monitoring, december Lag (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar. 35 Nydrén (1995) s De Hevesy & Sahibzada (2000) s Nydrén (1995) s Investopedia, [www ] hämtad

19 2.4 Kreditvärderingsinstituten och dess marknad Kreditvärderingsinstitut Kreditvärderingsinstitutens utfärdande av kreditbetyg har en avgörande betydelse för världsekonomin. Kreditbetygen används av investerare, långivare, emittenter och offentliga förvaltningar vid fattande av beslut om investeringar och finansiering. Vad ett kreditvärderingsinstitut är finns definierat i artikel 3.1 b i förordningen om kreditvärderingsinstitut 39 (CRA). Enligt artikeln är det en juridisk person vars verksamhet inbegriper yrkesmässigt utfärdande av kreditbetyg 40. Kreditvärderingsinstituten utgörs av privatägda bolag vars verksamhet går ut på att bedöma den relativa kreditvärdigheten hos ett finansiellt instrument eller hos ett företag, dvs. dess sannolika förmåga att fullgöra sina förpliktelser. 41 Kreditvärderingsinstitutens verksamhet kan sägas ha två huvudsakliga syften. Dels ett informationsförmedlande syfte genom att överbygga informationsasymmetrier som föreligger mellan exempelvis en värdepappersemittent och en potentiell investerare. Genom att investerare får information kostnadsfritt av instituten, istället för att varje investerare ska behöva betala för att få en värdering av en potentiell investering, så sänker också instituten informationskostnaderna på marknaden. 42 Dels fyller också externa kreditvärderingar en viktig funktion som redskap i finansmarknadsrättslig lagstiftning. 43 En extern kreditvärdering innebär att ett kreditvärderingsinstitut, vilket är självständigt i förhållande till den enhet som ska värderas, utför kreditvärderingen. Till skillnad från de externa kreditvärderingarna finns det också finansiella institut som använder sig av kreditvärderingar som de själva utfärdat. 44 Det ligger i borgenärens intresse att bedöma kreditvärdigheten hos olika motparter eller finansiella instrument innan de fattar finansierings- eller investeringsbeslut, för att klargöra huruvida investeringen motsvarar den risk som investeraren är villig att ta. Denna process 39 Europaparlamentets och Rådets förordning om kreditvärderingsinstitut med införda ändringar av CRA II och CRA III. 40 Artikel 3.1(b) I CRA. 41 ESME, Report to the European Comission, Role of Credit Rating Agencies, juni 2008, s Weber & Baumann, Conflicts of Interest and Risk Managemant Practices in the CRA Industry, i Kleineman, Gorton & Verständig (2013) s Hur kreditvärderingar fyller en viktig funktion som redskap i finansmarknadsrättslig lagstiftning diskuteras nedan i avsnitt Verständig (2014) s

20 medför kostnader för borgenärerna. Det gör att en motpart kan komma att krävas på en högre ränta som kompensation för den eventuella kreditrisken om det visar sig vara svårt att bedöma kreditvärdigheten hos motparten. 45 Alternativt så uteblir den tilltänkta investeringen. Båda dessa utgångar innebär effektivitetsförluster för samhället. 46 Det är för de flesta borgenärer inte helt enkelt att bedöma sin motparts kreditvärdighet. Många finansiella instrument är komplext uppbyggda och insynen i produkterna är ofta dålig. 47 Kreditvärderingsinstitutens kreditbetyg kan då hjälpa investerare att förstå och bedöma de osäkerheter och risker som finns hos motparten, 48 samt även minska emittenternas kapitalkostnader. 49 På detta sätt begränsar kreditvärderingsinstituten problemen som kan uppstå genom att emittenten och investeraren har tillgång till olika mycket information. 50 Kreditvärderingsinstituten bidrar således också till att göra marknaden mer effektiv och likvid Marknaden för kreditvärderingsinstitut Marknaden för kreditvärderingsinstitut domineras av två institut, Moody s och Standard and Poor s. Moody s innehar 45 % av marknaden och Standard and Poor s svarar för 38 % av kreditgivningarna på marknaden. Ett tredje institut som innehar en betydande marknadsandel är Fitch, som innehar 13 % av marknaden. Dessa tre kreditvärderingsinstitut innehar således tillsammans 96 % av marknaden för kreditvärderingar. 51 De tre kreditvärderingsinstituten har alla tre huvudkontor i New York och grundades i USA för omkring 100 år sedan. Gemensamt för de tre största kreditvärderingsinstituten är också att de till skillnad från många mindre kreditvärderingsinstitut är verksamma på hela den globala finansmarknaden. 52 Idag har både Standard and Poor s och Fitch kontor i Stockholm. 53 Det ska nämnas att det finns ett betydande antal mindre kreditvärderingsinstitut som är verksamma världen över, dessa är dock ofta nischade geografiskt eller till en viss bransch och är betydligt mindre än de tre dominerande instituten vars verksamhet omfattar den globala finansmarknaden. Det är totalt 45 Prop. 2009/10:217 om kreditvärderingsinstitut, s Hanqvist (2010) s Eriksson & Hermansson, 2008 års kris i det finansiella systemet och världsekonomin, i Gorton & Millqvist, (2009) s Hanqvist (2010) s Prop. 2009/10:217, om kreditvärderingsinstitut, s Hanqvist (2010) s Europaparlamentet, Nya regler ska tygla kreditvärderingsinstituten, 2013, [www ] hämtad Verständig (2014) s Standard and Poor s hemsida, [www ] samt Fitch Ratings hemsida, [www ] hämtade

21 cirka 150st kreditvärderingsinstitut som är verksamma världen över, 54 men med anledning av att tre institut innehar 96 % av marknaden betecknas marknaden för kreditvärderingsinstitut som ett oligopol. 55 Den begränsade konkurrensen på marknaden för kreditvärderingar beror troligen framför allt på två faktorer som gör det svårt för nya och mindre institut att komma in på marknaden. Det första är att investerare kräver global täckning med kontinuitet i värderingen, dvs. nätverkseffekter och för det andra att tillsynsorganen ställer omfattande krav på instituten för att de ska få tillträde till marknaden. Det gör att emittenter har begränsade valmöjligheter när de ska välja ett trovärdigt kreditvärderingsinstitut för att värdera deras säkerhet. Bristen på konkurrens på marknaden för kreditvärderingar kan få negativa effekter på marknaden som t.ex. höga avgiftsnivåer för utgivning av kreditbetyg, begränsad innovation i betygsmetoder samt risken att bara ett fåtal kreditvärderingsinstitut inte uppfattar något som är av betydelse för marknaden. 56 Marknaden för kreditvärderingar, särskilt avseende strukturerade produkter, har under de senaste tio åren förändrats markant. Det är framför allt institutens kundkrets som har förändrats. Tidigare har institutens främsta föremål för värdering utgjorts av företagsobligationer, medan det numera utgörs av strukturerade produkter. I och med denna förändring förändrades också koncentrationen av emittenter. Tidigare när kreditvärderingsinstituten i huvudsak värderade företagsobligationer svarade ingen klient för mer än 1 % av kreditvärderingsinstitutets omsättning, eftersom även stora företag endast periodvis vände sig till obligationsmarknaden. Men i och med att värdering av strukturerade produkter omkring sekelskiftet blev kreditvärderingsinstitutens främsta resultatenhet, så blev institutens kunder istället ett begränsat antal stora investmentbanker som kontinuerligt efterfrågade värderingar. Det gjorde att investmentbankerna fick ett förhandlingsövertag över instituten och därmed kunde hota med att ta en betydande del av affärsvolymen till ett annat kreditvärderingsinstitut om de inte blev tillfredsställda med värderingen, s.k. ränteshopping. År 2007 stod de sex största garanterna 57 för över hälften av marknaden för emittering av subprime-obligationer. Lehman Brothers innehade störst del av denna marknad med 10,8 %. 54 Frost (2006) s Coffee (2010) s Duff (2009) s I engelsk litteratur kallas de underwriters, vilket närmast översätts till garant på svenska. Dessa kan t.ex. utgöras av investmentbanker eller försäkringsbolag. Deras verksamhet går ut på att förvalta den offentliga utgivningen och distributionen av värdepapper från ett företag eller annan utfärdande enhet. 14

22 Resultatet blev således att kreditvärderingsinstituten utfärdade höga kreditbetyg till de största garanterna som också var emittenterna i dessa transaktioner, på grund av deras höga affärsvolymer. 58 Marknaden förändrades också till följd av att Fitch:s marknadsandelar steg kraftigt under samma årtionde. Ökningen var en följd av en rad förvärv av flertalet mindre institut. 59 Den ökande marknadskonkurrensen, vilken innebar att det duopol som Moody s och Standard and Poor s tidigare delat blev ett oligopol, satte stor press på Moody s och Standard and Poor s att behålla sina klienter. Många ansåg att ökad konkurrens var precis vad marknaden för kreditvärderingar behövde. Medan andra ansåg att Fitch:s ökade marknadsandel resulterade i att Moody s och Standard and Poor s blev mer generösa med sina värderingar och att kvaliteten på kreditbetygen således sjönk Kreditbetygens stora betydelse Kreditbetygen utgör en bedömning av såväl kvantitativa som kvalitativa faktorer. 61 Det vill säga all relevant information om emittenten eller låntagaren, dess marknad och dess ekonomiska förhållanden. 62 Kreditvärderingsinstitutens värderingar baseras dessutom på icke offentliggjord information om t.ex. kvaliteten på bolagets företagsstyrning. Kreditvärderingsinstituten kan således erbjuda värderingar med mer information än vad en potentiell investerare hade kunnat erhålla på egen hand. 63 En kreditvärdering kan utfärdas för mycket skilda enheter. Det kan röra sig om såväl värdepapper som företag eller hela stater. När kreditvärderingen är genomförd så sammanfattar institutet sitt omdöme i form av ett kreditbetyg. Kreditvärderingsinstitutet kan ibland också lämna en kommentar till kreditbetyget. 64 Kommentaren kan innehålla t.ex. kriterier och/eller metoder som har används för att fastställa kreditbetyget samt under vilka villkor betyget kan eller kommer att ändras. 65 Det berörda företaget eller den berörda staten 58 Coffee (2010) s Institut så som Duff & Phelps and Thomson Bankwatch. Hämtat från Coffee (2010) s Coffee (2010) s Verständig (2014) s IOSCO, Technical Committee of the IOSCO, The Role of Credit Rating Agencies in Structured Finance Markets, maj 2008, s Adams (2009) s Verständig (2014) s Frost (2006) s

23 får sedan del av beslutet. Om den granskade anser att värderingen är oriktig kan denne begära att kreditvärderingskommittén gör en ny kreditvärdering. En ny värdering görs endast om det finns ny eller felaktig information som behöver beaktas. När kommittén har beaktat företaget eller statens synpunkter publicerar kreditvärderingsinstitutet pressmeddelandet som innehåller kreditvärderingen. Kreditvärderingen offentliggörs således för allmänheten utan kostnad. Kostnaden är det istället oftast den granskade enheten som står för och det är således därifrån som kreditvärderingsinstitutens genererar största delen av dess intäkter. 66 De flesta kreditvärderingsinstituten använder sig av egna kreditvärderingsskalor och dessa kan därför se lite olika ut. Kreditbetyget ges vanligen i form av en kombination av siffror och bokstäver. 67 Nedan illustreras de tre största kreditvärderingsinstitutens kreditvärderingsskalor. Kreditvärderingsskalorna för de tre största kreditvärderingsinstituten 1 Moody's Standard and Poor s Fitch Långsikt Kortsikt Långsikt Kortsikt Långsikt Kortsikt Aaa AAA AAA Aa1 AA+ AA+ A-1+ F1+ Aa2 AA AA P-1 Aa3 AA- AA- A1 A+ A+ A-1 A2 A A F1 A3 A- A- P-2 A-2 Baa1 BBB+ BBB+ F2 Baa2 BBB BBB P-3 A-3 Baa3 BBB- BBB- F3 Risknivå Förstklassig Högt betyg Över medelbetyg Under medelbetyg Ba1 BB+ BB+ Ba2 BB BB Icke-investeringsgrad spekulativ B B Ba3 BB- BB- B1 B+ B+ B2 B B Väldigt Spekulativt B3 B- B- Not Caa1 CCC+ Väsentlig Risk Prime Caa2 CCC Extremt Spekulativt Caa3 CCC- C CCC C Ca CC Insolvent, med liten chans till återhämtning C C D / DDD / DD / D / Insolvent 66 Hanqvist (2010) s Standard and Poor s, Guide to Credit Rating Essentials, What are credit ratings and how do they work?, s

24 Kreditvärderingsinstituten har en betydelsefull uppgift på den internationella kredit- och värdepappersmarknaden och indirekt, eftersom kreditbetygen har betydelse för företags lånekostnader, också för t.ex. M&A- och private equity-marknaderna. Detta genom att investerare, låntagare, emittenter och stater använder sig av kreditbetygen som en del av informationen för att de ska kunna fatta väl underbyggda investerings- och finansieringsbeslut. Vilket kreditbetyg en enhet får är mycket betydelsefullt. I både amerikansk och EU-rättslig reglering finns regler som syftar att skydda investerare från förluster och inte minst för att banksystemet ska vara stabilt och pålitligt. För att uppnå detta har tillsynsmyndigheterna försökt begränsa risken i de tillgångar t.ex. banker, försäkringsbolag och pensionsfonder innehar. Detta sker t.ex. genom att det är förbjudet för dessa institut att inneha värdepapper vilka har kreditbetyg under investeringsgrad, dvs. BBB-. Det kan också ske genom att investeraren får ett högre kapitalkrav på sig. 68 Därför kan det vara förödande för ett värdepapper att bli graderad under investeringsgrad eftersom många investerare då kan tvingas sälja värdepapperet. Kreditbetygen används också av kreditinstitut, försäkring- och återförsäkringsföretag, värdepappersföretag, fondföretag och tjänstepensionsinstitut som hjälpmedel för att kunna beräkna sina kapitalkrav i solvensavseende eller för att kunna beräkna placeringsrisker. På grund av att kreditbetygen används av många aktörer på marknaden i viktiga hänseenden så gör det att kreditbetygen påverkar konsumenternas förtroende för marknaden och hur väl marknaden fungerar. 69 Det anses därför vara av avgörande betydelse att kreditvärderingsverksamheten utövas i enlighet med principerna om integritet, transparens, ansvar och goda styrelseformer, för att säkerställa att de kreditbetyg som används inom gemenskapen är oberoende, objektiva och av fullgod kvalitet 70. Finansiella institutioner kan använda kreditbetygen som referenser för beräkning av sina kapitalkrav eller för att beräkna placeringsrisker. Kreditbetygen påverkar följaktligen i väsentlig grad hur marknaden fungerar och investerares och konsumenters tillit till och förtroende för marknaden. 68 Se t.ex. 711(i), 711(ii) och 712 i International Convergence of Capital Measurement and Capital Standards A rivised framework, november 2005, (Basel II). 69 Hanqvist (2010) s Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 av den 16 september 2009 om kreditvärderingsinstitut (EUT L 302/1, ), ingress p.1. 17

25 Kreditbetygen har getts en närmast officiell karaktär då de fyller en viktig funktion som redskap i finansrättslig lagstiftning. I bland annat Basel II och Basel III, vilka är internationella överenskommelser gällande banktillsyn, så finns det flera direkta hänvisningar till kreditbetyg. En sådan hänvisning återfinns bland annat i regeln för beräkning av krav på kapitaltäckning. 71 Basel II och Basel III är reformer som tillkommit till följd av finanskrisen. Basel III-reglerna innebär ytterligare kapitalkrav för bankerna och kommer dessutom införa nya krav på bankernas likviditet. Basel III-reglerna kommer införas stegvis med start Reglerna i Basel-reformerna är inte bindande. Men många länder, där ibland EU, har frivilligt valt att införa reglerna i sina nationella lagstiftningar och gällande EU ingår Basel III som en del i den lagstiftning som beslutas på EU-nivå. Den är därmed bindande för bl.a. svenska banker. 73 I och med att numera införda lagregler från t.ex. Basel III är bindande för alla svenska banker och det i lagreglerna anges hur bankerna ska använda sig av kreditbetygen så får kreditbetygen en närmast officiell karaktär, vilket kan vara missvisande, eftersom det som tidigare konstaterats är privata bolag med vinstintresse som ger ut dessa betyg. Det finns även andra regleringar vilka hänvisar till kreditbetygen, som Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/3013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordningen (EU) nr 648/2012. Artiklar i förordningen som hänvisar till kreditbetygen är, t.ex. artiklarna om exponering mot nationella regleringar och centralbanker, offentliga organ och institut. 74 Artikel 267 fastställer att kreditinstitut eller värdepappersföretag endast får använda kreditvärderingar för att fastställa en värdepapperiseringspositions riskvikt om kreditvärderingen är utförd eller stöds av ett kreditvärderingsinstitut enligt förordning (EU) nr 1060/ , dvs. CRA. Ett kreditinstitut eller värdepappersföretag kan också behöva använda sig av kreditbetygen för att beräkna ett portföljkapitalbaskrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk för varje motpart de har, enligt artikel Se t.ex. Basel kommitteen, International Framework for Liquidity Risk Measurement, Standards and Monitoring (Basel III), december P. 42(b) och International Convergence of Capital Measurement and Capital Standards A Revised Framework (Basel II), november 2005, 711(i) samt Verständig (2014) s Riksbankens hemsida [www ] hämtad Andersson (2010) [www ]. 74 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordningen (EU) nr 648/2012, (EUT L 176/1, ), Artikel 114, 116 och Id., artikel