GEMENSAM RISKINSTRUKTION FÖR LINKÖPINGS KOMMUN OCH KOMMUNENS BOLAG

Transkript

1 (19) Bilaga 1 till Finansregler för Linköpings kommun och kommunens bolag" Ver 4 GEMENSAM RISKINSTRUKTION FÖR LINKÖPINGS KOMMUN OCH KOMMUNENS BOLAG Innehållsförteckning 1 INLEDNING Inledning UPPLÅNING Likviditetsreserv Förfalloprofil Lånelimit Tillåtna instrumenttyper Tillåtna motparter PLACERING Inledning Förfalloprofil Godkända instrumenttyper Tillåtna motparter VALUTAHANTERING OCH VALUTARISKHANTERING Tillåtna instrumenttyper Tillåtna motparter Regler för valutariskhantering Riskmått Valutarisklimit RÄNTERISKHANTERING Grundförutsättningar Limiter Skuldportföljer Placeringsportföljer Återstående räntebindningstid... 9 Fel! Talet kan inte representeras i angivet format.

2 2 BILAGA 1. TILLÅTNA INSTRUMENTTYPER VID UPPLÅNING BILAGA 2. TILLÅTNA MOTPARTER VID FINANSIELLA TRANSAKTIONER SAMT KREDITRISKER VID PLACERING BILAGA 3 TILLÅTNA RÄNTEDERIVATINSTRUMENT BILAGA 4. TILLÅTNA INSTRUMENTTYPER VID VALUTAHATERING. 16 BILAGA 5. DEFINITIONER... 17

3 3 1 INLEDNING 1.1 Inledning Denna riskinstruktion skall ange preciseringar, begränsningar och ramar som skall tolkas som den yttersta gränsen för vad som är tillåtet och inte som rekommenderad nivå. Kommunen och kommunens bolag skall följa denna riskinstruktion som är fastställd av kommunstyrelsen. Instruktionen skall omprövas minst en gång per år Kommunen och vart och ett av kommunens bolag skall fastställa egen detaljerad finanspolicy utifrån kommunkoncernens gemensamma finansregler och denna riskinstruktion. Eventuella avsteg från denna riskinstruktion får enbart vara av riskbegränsande karaktär. Finanspolicy för kommunen och kommunens bolag skall omprövas minst en gång per år av respektive styrelse Kommunledningskontoret ansvarar för att löpande följa utnyttjandet av de finansiella riskerna inom kommunkoncernen och föreslå lämpliga förändringar av denna instruktion.

4 4 2 UPPLÅNING 2.1 Likviditetsreserv Kommunen och kommunens bolag skall var för sig, ha en likviditet (se definition i bilaga 5) som motsvarar minst en månads löpande utgifter. Likviditeten skall vara tillgänglig inom en vecka. 2.2 Förfalloprofil Kommunen och kommunens bolag skall eftersträva att sprida förfallen på sin upplåning För att bl a tillgodose möjligheten till refinansiering skall kommunen och kommunens bolag var för sig eftersträva att den egna totala låneskulden har en volymviktad genomsnittlig återstående löptid på minst 2 år. Målsättningen skall vara att ha långa lån för långa tillgångar. Högst 25 % av den egna totala lånestocken får förfalla inom en och samma halvårsperiod. Avvikelsen från förfalloprofil skall rapporteras till respektive styrelse som kan besluta om tillfälligt undantag. 2.3 Lånelimit Respektive bolagsstyrelse beslutar om investeringar och den egna lånelimiten för respektive bolag. Kommunens bolag skall skriftligen informera kommunledningskontoret om den av styrelsen beslutade lånelimiten. Kommunfullmäktige prövar bolagens investeringar och fastställer årligen en övre gräns för kommunkoncernens gemensamma låneomslutning. Kommunens bolag tilldelas därefter del av kommunkoncernens gemensamma fastställda lånelimit. 2.4 Tillåtna instrumenttyper Tillåtna instrumenttyper beskrivs i bilaga 1 till denna riskinstruktion. Målsättningen är att sprida upplåningen på fler än ett instrument för de enheter som har stor upplåning. 2.5 Tillåtna motparter För enheter som har stor upplåning är målsättningen att sprida upplåningen på mer än en motpart.

5 Tillåtna motparter för kommunen och kommunens bolag beskrivs i bilaga 2 till denna riskinstruktion. 5

6 6 3. PLACERING 3.1 Inledning Kommunen och kommunens bolag skall i första hand använda eventuell överskottslikviditet till att amortera låneskulden Kommunledningskontoret svarar för all placering av såväl tillfälliga som långfristiga likviditetsöverskott på den externa marknaden. 3.2 Förfalloprofil Kommunen skall eftersträva att matcha placeringarnas förfall med prognosen för kassaflödet. Vidare skall kommunen eftersträva en god spridning av placeringsförfallen inom varje portfölj Överskottslikviditeten skall delas in i tre olika portföljer. Portfölj A: har en placeringshorisont kortare än 30 dagar och placering görs på koncernkontot. Portfölj B: har en placeringshorisont på mellan 30 dagar och 1 år. Portfölj C har en placeringshorisont på mellan 1 och 5 år. Se bilaga 2 för tillåtna placeringar och belopp. Avvikelsen från placeringsinstruktionen skall rapporteras till respektive styrelse som kan besluta om tillfälligt undantag. 3.3 Godkända instrumenttyper Det är inte tillåtet för kommunens bolag att placera medel i aktier på annat sätt än som anges i respektive bolagsordning och efter godkännande av kommunstyrelsen. 3.4 Tillåtna motparter Kommunen kan placera medel i utländsk bank under förutsättning att valutarisken och valutaränterisken är helt eliminerad och att insättningen sker hos eller garanteras av bank med lägst ratingen A-.

7 7 4. VALUTAHANTERING OCH VALUTARISKHANTERING 4.1 Tillåtna instrumenttyper Tillåtna instrumenttyper beskrivs i bilaga 3 till denna riskinstruktion. 4.2 Tillåtna motparter Tillåtna motparter beskrivs i bilaga 2 till denna riskinstruktion. 4.3 Regler för valutariskhantering Kommunen och kommunens bolag skall valutakurssäkra lån som upptages i utländsk valuta momentant vid lånebeslutet. Valutakurssäkring skall göras genom räntevalutaswap och samtliga uppkomna flöden ska därmed kurssäkras. (Valutarisk definieras i bilaga 5) Kommunen och kommunens bolag skall valutakurssäkra inköp och försäljningar i utländsk valuta som överstiger ett värde motsvarande SEK Valutakurssäkring skall ske så snart transaktionen är beslutad. Alla kända flöden ska valutakurssäkras. Valutarisker kopplade till elrisken hanteras separat enligt dokumentet Gemensam riskpolicy för elhandel för Linköpings kommun och kommunens bolag. 4.4 Riskmått En antagen momentan förändring av valutakursen med 5 % i utländsk valuta gentemot svenska kronor får högst resultera i en värdeförändring av motvärdet på den utländska skulden med ett givet belopp. Beloppen anges nedan under 4.5 Valutarisklimit. 4.5 Valutarisklimit Valutarisklimiten för kommunens bolag är högst kronor för respektive bolag. För bolagskoncernerna Tekniska Verken, LKF och Stångåstaden är valutarisklimiten högst 1 mnkr för koncernen Valutarisklimiten för kommunen är högst 1 mnkr.

8 8 5. RÄNTERISKHANTERING 5.1 Grundförutsättningar Målsättningen med ränteriskhanteringen i skuldportföljer är att begränsa de på kortsikt negativa effekterna av ränteförändringar i resultaträkningen samt att anpassa ränterisken till affärsrisken i kommunen och bolagen. Ränterisken bör vägas mot affärsrisken där normportföljen skall användas som hjälp till och begränsning/limit av manöverutrymmet som anses vara lämpligt. Normportföljen ger även en minimispridning av ränterisker. Ränteförfallen (ränterisken) i placeringar skall vara korta < 1år då placeringsportföljen inte kommer att hanteras aktivt. I vissa fall när kassaflödet är mycket säkert och ligger i portfölj C kan ränterisken matcha denna löptid. Mer osäkra kassaflöden som ligger i portfölj C skall ha en kort räntebindning (<1 år). Målsättningen med ränteriskhanteringen är att skapa en så god avkastning som möjligt givet placeringsreglementet, se bilaga2, samt givet den tid som finns till förfogande att aktivt hantera ränteriskerna. Kommunen och kommunens bolag skall var för sig ha ett fastställt ränteriskmandat för skulder genom en normportfölj för lånens räntebindningstid. Kommunen fastställer riskmandat och fördelning avseende placeringsportföljer. 5.2 Limiter Skuldportföljer Den satta normportföljen skall ha följande utseende:. SEGMENT: < 12MÅN =>12 MÅN < => 3 ÅR <= > 5ÅR 3ÅR 5ÅR Normportfölj: WW % XX% YY % ZZ % Intervall: +/-AA % +/-BB % +/-CC % +/-DD % Med en elasticitet mellan segmenten på 2 månad. Kommunen och kommunens bolag skall sträva efter att maximalt 1/3 av ränteförfallen under 12 månader skall förfalla under en och samma månad Vid behov eller senast vid den årliga uppdateringen av finanspolicyn skall en bedömning av de nuvarande och framtida affärsriskerna göras. Information bör inhämtas från de olika affärsenheterna t ex kontraktslängder, stabiliteten i flödet och möjligheten att påverka prisbilden vid en ränteförändring.

9 Kommunen och bolagen ger, var för sig, förslag på en normportfölj som är anpassad för respektive affärsrisk. Förslaget skall även innehålla en beskrivning av hur affärsrisken speglas i normportföljen. Bolagen skall informera kommunledningskontoret om förslag till normportfölj för bolaget. Efter samråd med kontoret redovisas förslag till normportfölj för bolaget till respektive bolagsstyrelse Riskmandat och normportfölj fastställes av kommunstyrelsen för kommunen och bolagsstyrelsen för respektive bolag Placeringsportföljer Genomsnittliga volymviktade räntebindningstiden skall i normalfallet vara: Portfölj A: Portfölj B: Portfölj C: 5 dagar +-5dagar 1 6 månader 3 månader 12 månader, med undantag för säkra fastställda kassaflöden. 5.3 Återstående räntebindningstid Kommunens bolag skall även rapportera genomsnittlig återstående räntebindningstid för upplåningen.

10 10 Bilaga 1. Tillåtna instrumenttyper vid upplåning En förutsättning för att få använda en instrumenttyp är att erforderlig kompetens och systemstöd finns. Upptagande av lån får ske i de avistainstrument som anges nedan. Kommunens bolag får ta upp lån i utländsk valuta endast om lånet konverteras till svenska kronor på ett sådant sätt att valutarisken är helt eliminerad eftersom det då är att betrakta som upplåning i svenska kronor. Ränteinstrument för upplåning Avistainstrument Dagslån Reverslån Obligation Certifikat Villkorad kredit med deposition Kredit får upptagas i bank med svensk bankoktroj eller kreditmarknadsbolag ingående i svensk bankkoncern där krediten är villkorad av att kredittagaren lämnar ett efterställt lån till banken eller kreditmarknadsbolaget (s k deposition)

11 11 Bilaga 2. Tillåtna motparter vid finansiella transaktioner samt kreditrisker vid placering Tillåtna motparter för kommunen och kommunens bolag vid bilateral upplåning beskrivs nedan. Lån Kommunens bolag är tillåtna som interna motparter vid upplåning via centralkontot. Bilateral upplåning får göras från motparter enligt nedan: 1 Svenska staten, statliga verk och av Svenska staten helägda bolag 2 Banker med svensk bankoktroj 3 Svenska kommuner och landsting 4 Svenska kreditmarknadsbolag under Finansinspektionens kontroll 5 Övriga svenska och utländska motparter med lägst nedanstående rating RATING INSTITUT KORT (< 365 DAGAR) LÅNG (> 365 DAGAR) Standard & Poor s A 1 Lägst A - Nordisk Rating K 1 Moody s P 1 Lägst A 3 Under lånets löptid bör finansieringen bevakas om en motpart åsätts en rating under BBB+ och även tas upp till diskussion i respektive enhets ledning. Certifikat och obligation Det institut som ger ut marknadsinstrument t ex certifikat åt kommunen eller kommunens bolag skall inte ha en rating under BBB+. Derivat vid ingång av ett derivat skall motparten vara: 1 Banker med svensk bankoktroj och med lägst nedanstående rating. 2 Fondkommissionärer och övriga finansiella motparter med lägst nedanstående rating RATING INSTITUT KORT (< 365 DAGAR) LÅNG (> 365 DAGAR) Standard & Poor s A 1 Lägst A - Nordisk Rating K 1 Moody s P 1 Lägst A 3 Om motpartens rating försämras till under BBB+ och samtidigt ett för kommunen eller kommunbolagen positivt marknadsvärde har utvecklats så skall positionen bevakas.

12 12 Om ett lån finns med motparten så bör nettingmöjligheter ses över i de existerande derivatavtalen innan affärerna stängs eller säljs av efter beslut på ledande nivå i respektive enhet. Valutahantering vid ingång av ett avtal om valutaderivat eller andra valutaavtal skall motparten vara: 1 Banker med svensk bankoktroj och med lägst nedanstående rating. 3 Fondkommissionärer och övriga finansiella motparter med lägst nedanstående rating RATING INSTITUT KORT (< 365 DAGAR) LÅNG (> 365 DAGAR) Standard & Poor s A 1 Lägst A - Nordisk Rating K 1 Moody s P 1 Lägst A 3 Om motpartens rating försämras till under BBB+ och samtidigt ett för kommunen eller kommunbolagen positivt marknadsvärde har utvecklats så bör positionen bevakas. Placeringar skall inte utföras genom en bankmotpart som åsätts en rating under BBB+. Matrisen nedan anger limiter för placeringar. Löptiden på placeringar ska matcha det prognostiserade kassaflödet. Korta placeringar på max 30 dagar görs inom koncernkontot. Kommunen och kommunens bolag är tillåtna motparter vid placering inom centralkontot.

13 13 MOTPART MAXIMALT TILLÅTET INNEHAV AV TOTALT INNEHAV 1. Svenska staten Ingen beloppsgräns MAXIMAL LÖPTID Ingen löptidsbegränsning TILLÅTEN VOLYM/ AFFÄR 100 % 2. Banker 100% Postgirot Bank 30 % *1) 5 år Minst 10 mnkr SEB 30 % *1) 5 år Minst 10 mnkr Föreningssparbanken 30 % *1) 5 år Minst 10 mnkr Svenska Handelsbanken 30 % *1) 5 år Minst 10 mnkr Östgöta Enskilda Bank 30 % *1) 5 år Minst 10 mnkr Statshypotek AB 30 % *1) 5 år Minst 10 mnkr SBAB 30 % *1) 5 år Minst 10 mnkr Spintab 30 % *1) 5 år Minst 10 mnkr SEB Bolån 30 % *1) 5 år Minst 10 mnkr Nordea 30 % *1) 5 år Minst 10 mnkr Övriga banker med lägst nedanstående rating 30 % *1) 5 år Minst 10 mnkr 3. Svenska kommuner och landsting 30 % kommun/lands ting 5 år 100 % 4. Företag med lägst nedanstående rating 30 %/bolag 1 år Minst 20 mnkr 5. Övriga med garanti eller borgen Enligt kategori 1-3 ovan 25 %/bolag 5 år 25 % minst 20 mnkr *1) Ifall det placeringsbara beloppet är lägre än 10 mnkr får likviditeten trots allt placeras hos en enskild motpart. Målet är dock att sprida motpartsrisken. RATING INSTITUT KORT (< 720 DAGAR) LÅNG (> 720 DAGAR) Standard & Poor s A-1 Lägst A+ Nordisk Rating K-1 Moody s P-1 Lägst A1

14 14 Rating beskrivning Standard & Poor s Moody s Förmåga att möta finansiella åtagande AAA Aaa Extremt god kapacitet AA+ AA AA- Aa1 Aa2 Aa3 Mycket god kapacitet A+ A A- BBB+ BBB BBB- BB+ BB BB- B+ B B- CCC CC C A1 A2 A3 Baa1 Baa2 Baa3 Gräns för skräpstatus Ba1 Ba2 Ba3 B1 B2 B3 Caa Ca C God kapacitet, men något känslig för ogynnsamma omständigheter och förändringar i ekonomin. Adekvat kapacitet, men mera utsatt för ogynnsam ekonomi och marknad. Mindre sårbar i det korta perspektivet men större osäkerhet i ett längre perspektiv. Mer sårbar. Försämrat ekonomiskt läge kan äventyra betalningsförmågan. Hög risk. D - Betalningsinställelse. Källa: Affärsvärlden nr 18, 2003

15 15 Bilaga 3 Tillåtna räntederivatinstrument Derivatinstrument får endast användas i samband med en underliggande finansiell transaktion härrörande från den operativa verksamheten och i syfte att minska den finansiella risken. Avtal om sådant derivatinstrument får träffas med annan motpart än den som svarar för den underliggande krediten. För derivatinstrument gäller även begränsningen att ramavtal om handel med derivatinstrument skall upprättas med godkänd motpart. Derivatinstrument skall vara clearade av OM eller av svensk bank (i enlighet med bilaga 2, Tillåtna motparter vid finansiella transaktioner samt kreditrisker vid placering). Derivatinstrument (optioner, terminer, futures, caps, floors, swapar m fl) är finansiella instrument vars värde eller pris baseras på värdet av ett underliggande värdepapper. Tillåtna räntederivatinstrument FRA Caps Floors Swapar Valutaränteswapar Optioner

16 16 Bilaga 4. Tillåtna instrumenttyper vid valutahatering Vid handel med valuta är det tillåtet att använda sig av såväl avista- som derivatinstrument enligt följande. Spot Terminer Valutaswapar Optioner Valutaränteswapar

17 17 Bilaga 5. Definitioner Likviditetsrisk Likviditetsrisken avser risken att kommunen respektive kommunens bolag inte har tillräcklig betalningsberedskap för förutsedda och/eller oförutsedda utgifter. Likvida medel definieras som: - Kassa, bank - Outnyttjade beviljade/bekräftade kreditlöften - Outnyttjade checkräkningskrediter - Outnyttjad intern limit i koncernkontot - Placeringar som är godkända inom ramen för denna finanspolicy Likviditetsrisk vad avser placeringar är risken att inte i önskad omfattning och vid önskat tillfälle kunna sälja sin placering. Likviditetsrisk hanteras genom att reglera tillåtna instrumenttyper. Finansieringsrisk Finansieringsrisken definieras som det lånebehov som inte kan täckas i ett ansträngt marknadsläge. Finansieringsrisken uppstår om kommunen respektive kommunens bolag blir för beroende av en finansieringskälla och att relationerna med denna försämras. Finansieringsrisk innebär även att tillgången på kapital i marknaden försämras såväl på lång som på kort sikt. Kapitaltillgångstid (återstående löptid) avser den genomsnittligt vägda löptiden på den totala lånestocken. Löptiden på kortfristig upplåning förlängs med löptid för bekräftade kreditlöften som inte är uppsägningsbara innan den kortfristiga upplåningen löper ut. Kredittiden utökas alltså med den i kreditlöftet maximalt utlovade upplåningstiden. Ränterisk Ränterisk är ett uttryck för variationer i räntor och ett mått på den påverkan en oväntad ränteförändring kan få på finansnettot. Ränterisk avser risken för negativ påverkan på kommunen respektive kommunens bolags resultat- och balansräkning till följd av förändringar i ränteläget. Då marknadsräntan stiger är korta räntebindningar en risk då detta får ett direkt genomslag i resultatet. Då marknadsräntan går ner är långa räntebindningar en risk då kommunen respektive kommunens bolag inte lyckas utnyttja denna nedgång vilket kan ge negativ inverkan på resultatet jämfört med våra konkurrenter. Med ränterisk avses även risken att värdet av räntebärande skulder och derivat förändras vid en förändring av marknadsräntan. Ränteexponeringen utgörs av räntebärande skulder och derivat.

18 18 Det är därmed viktigt att det finns en avvägning mellan fasta och rörliga räntor i portföljen och att förhållandet sätts med hänsyn tagen både till affärsmässiga förhållanden och till utvecklingen på räntemarknaden. Valutarisk Valutarisk är ett uttryck för att värdet av flöden, lån och placeringar i främmande valutor förändras vid en oväntad förändring av valutakursen. Valutarisken är risken att t ex ett köp i utländsk valuta fördyras vid en valutakursförändring av den svenska kronan. Med valutarisk avses därför risken för negativ påverkan på resultat- och balansräkning till följd av förändrade valutakurser. Om t ex kommunen eller ett bolag har skulder i utländsk valuta och svenska kronan försvagas gentemot denna valuta har skulden ökat, allt annat lika. Kredit- och motpartsrisk Kredit- och motpartsrisk vid placering av likvida medel och i handel med exempelvis el och finansiella kontrakt definieras som risken att motparten inte fullgör sina åtaganden, d v s att kommunen respektive kommunens bolag inte erhåller likvid för en placering. Motpartsrisk vid finansiering (upplåning) är risken att låntagaren lider förlust på grund av att en motpart inte kan fullgöra sina åtaganden till fullo och i tid. Motpartsrisk vid valutahantering är risken att lida förlust på grund av att en motpart inte kan fullgöra sina åtaganden till fullo och i tid. Motpartsrisk hanteras genom att fastställa vilka motparter som är tillåtna och i vilken omfattning. Genomsnittlig räntebindningstid Genomsnittlig räntebindningstid definieras som ett vägt genomsnitt av räntebindningen i förhållande till skuldvolymen. Detta mått skall endast ge en indikation på om normportföljen utnyttjas till en lång eller kort position på räntekurvan i förhållande till det utrymme som givits för att disponera ränterisken. Genomsnittsränta i skuld- och derivatportföljen Genomsnittsräntan bör beräknas för att ge en indikation på vilken räntekostnad portföljen i genomsnitt har. Den säger dock ingenting om hur ränterisken hanterats. Marknadsvärdering av skuld- och derivatportföljen En nuvärdesberäkning av skuldportföljen och dess räntederivat bör göras för att visa på vilken potentiell vinst eller förlust det finns i den existerande ränteportföljen vi avyttring av skulder och räntederivat.

19 19 Ränterisk i förhållande till resultaträkningen En beräkning av räntekostnadsförändringen om räntekurvan stiger/sjunker parallellt med en procentenhet under ett respektive två år. Detta föra att se hur räntekostnaden kan komma att slå på resultatet.