Del 1 - bakgrund övergripande
|
|
- Vilhelm Lundström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 1 Innehåll Del 1 - bakgrund övergripande... 2 Befolkning... 2 Sysselsättning... 2 Arbetsmarknad... 3 Utbildning... 4 Kvinnor och mäns ekonomi... 4 Företagande... 5 Del Fråga 1 Systematiskt ledningsarbete och jämställdhetsintegrering av budget, RUS, andra strategier och program för exempelvis innovation, boende, transporter, attraktivitet eller kompetensförsörjning... 5 Fråga 2 Kartläggning och synliggörande av skillnader mellan kvinnor och män kopplat till inkomst, sysselsättning, företagande, projektstöd mm Fråga 3- Fortsatta insatser för att främja kvinnors företagande och utrikesfödda kvinnors sysselsättning och företagande... 8 Företagsstöd Fråga 4 Integrera ett jämställdhetsperspektiv i planering och genomförande av projekt inom regionalfondsprogrammen Prioriteringar Västerbotten Prioritering Anlägga ett intersektionellt perspektiv på den regionala finansieringen och det företagsfrämjande systemet Prioritering Jämställdhetsintegrering av processer för implementering av regionala strategier och program.. 13 Prioritering Motverka den könsuppdelade arbetsmarknaden
3 2 Del 1 - bakgrund övergripande Befolkning I Västerbotten bor det personer (2015) varav hälften är kvinnor och hälften är män. Det finns dock inomregionala skillnader och Västerbottens femton kommuner är det endast fyra kommuner som har jämn könsfördelning i befolkningen (Umeå, Skellefteå, Lycksele och Malå). I övriga kommuner bor fler män, och störst andel män finns i Sorsele (53 procent) och Dorotea (53 procent). (Se bilaga diagram 1) Av Västerbottens befolkning var 9 procent utrikesfödda under Den största andelen invånare i Västerbotten som är utrikesfödda kommer ifrån övriga Asien (Asien exkl. Indien, Thailand och Vietnam) och Finland. Av invånarna som är födda i Finland och Thailand är antalet kvinnor betydligt högre än män. Av invånare som är födda i övriga Afrika (Afrika exkl. Etiopien och Somalia) är antalet män betydligt högre än antalet kvinnor. (Se bilaga diagram 2) Av Västerbottens invånare är 58 procent i förvärvsarbetande ålder (20-64 år) vilket är högre än rikets genomsnitt (57 procent). Att Västerbotten har hög andel invånare i förvärvsarbetande ålder beror på att Umeå har hög andel invånare i åldern år (62 procent) och låg andel invånare i pensionsålder (16 procent). Övriga kommuner har en sämre försörjningsbalans än riket. (Se bilaga diagram 2) Västerbottens kommuner har sammantaget en högre medelålder jämfört med rikets genomsnitt (41,2 år). Den skillnaden förstärks om Umeås lägre medelålder (38,8 år) tas bort från länets genomsnitt, vilket ger en medelålder på 45,4 år. (Se bilaga diagram 4) Ungefär hälften av Västerbottens kommuner har ett minskande födelsetal. Vindeln har haft den högsta procentuella ökningen mellan (från 36 stycken till 61 stycken). Bjurholm har den största procentuella minskningen (från 26 stycken till 17 stycken). (Se bilaga diagram 5) Sysselsättning Av Västerbottens befolkning i förvärvsarbetande ålder (20-64 år) är 78,6 procent sysselsatta. Detta är högre än rikets genomsnittliga förvärvsgrad 77,3 procent. Sorsele har högst andel förvärvsgrad bland Västerbottens kommuner (84 procent) och Malå, Vännäs, Robertsfors och Dorotea ligger på delad andra plats med 83 procent. I Sorsele och Dorotea har kvinnor en något högre förvärvsgrad än männens. I övriga kommuner har kvinnorna en lägre förvärvsgrad. I Norsjö är skillnaden mellan kvinnornas och männens förvärvsgrad störst. I Umeå är förvärvsgraden lägst och beror till stor del på att många studenter bor i Umeå. (Se bilaga diagram 6) 2
4 3 Förvärvsgraden är lägre för kvinnor än för män i Västerbotten. Graden av sysselsättning skiljer sig beroende på var kvinnan och mannen är född och om kvinnan/mannen har en/två utrikes födda föräldrar. Förvärvsgraden för inrikes födda med två inrikes födda föräldrar är högre än de som är utrikes födda eller med en/två utrikesfödda föräldrar. För de utrikesfödda är förvärvsgraden likadan för män som för kvinnor. (Se bilaga diagram 7) Förvärvsgraden hos kvinnor och män är högre bland de personer som är födda i ett nordiskt land. Kvinnor och män som är födda i Syrien och Somalia har lägst förvärvsgrad. Skillnaden mellan kvinnornas och männens förvärvgrad är stor bland de som är födda i Somalia. Kvinnornas förvärvsgrad är betydligt lägre (23 procent) än männens (40 procent). Det är stor skillnad mellan kvinnor och mäns förvärvsgrad bland de som är födda i Storbritannien och Nordirland, Estland och Irak. Män som är födda i Storbritannien och Nordirland, och Irak har betydligt högre förvärvsgrad än kvinnorna från dessa länder. Kvinnor som är födda i Estland har betydligt högre förvärvsgrad än männen. (Se bilaga diagram 8) Vännäs och Vindeln har högst förvärvsgrad bland utrikes födda (totalt 61 respektive 59 procent) och Norsjö och Vilhelmina har lägst (totalt 41 respektive 43 procent). Överlag är utrikes födda män sysselsatta i högre utsträckning än kvinnor i många av kommunerna. I Bjurholm, Malå, Sorsele, Dorotea och Vilhelmina har utrikes födda kvinnor högre sysselsättningsgrad. (Se bilaga diagram 9) Arbetsmarknad Västerbottens arbetsmarknad domineras av branscherna Vård och omsorg, Utbildning och Tillverkning. Dessa branscher har en tydlig könsuppdelning. Tillverkning är den vanligaste branschen för sysselsatta män i åldern år (19 procent) och byggverksamhet är den näst vanligaste branschen (13 procent). Vård och omsorg är den vanligaste branschen för sysselsatta kvinnor i åldern år (36 procent). Utbildning är den näst vanligaste branschen (20 procent). (Västerbottendatabasen) De kvinnodominerade branscherna är färre och de vanligaste yrket för kvinnor är omsorgsyrken (25 procent av sysselsatta kvinnor år). Det vanligaste yrket för män är transport- och maskinföraryrken (8 procent av sysselsatta män år). (Västerbottendatabasen) Männens branschbredd är större än kvinnornas vilket innebär att män verkar i större utsträckning i fler branscher än kvinnor. Männens lägsta andel av sysselsatta i en bransch är 22 procent (Vård och omsorg) och kvinnornas lägsta andel av sysselsatta i en bransch är 7 procent 3
5 4 (Byggverksamhet). Den lägre branschbredden kan påverka kvinnors möjlighet till sysselsättning ( nya medarbetare behövs fram till 2025, Region Västerbotten). (Se bilaga diagram 10) Västerbotten har en åldrande befolkning och varje år lämnar ungefär 3000 personer arbetsmarknaden på grund av ålder. Flest pensionsavgångar för kvinnor sker inom Vård och omsorg och för männen inom Tillverkningsbranschen. Jämställdhetsarbete är en viktig faktor som kan bidra till en bättre matchning på arbetsmarknaden ( nya medarbetare behövs fram till 2025, Region Västerbotten). Utbildning Totalt sett är Västerbottens invånare högre utbildade jämfört med rikets genomsnitt (26 procent). Av Västerbottens befolkning i åldern år har 28 procent eftergymnasial utbildning som är längre än tre år. I själva verket beror den höga andelen på att Umeå, som är en universitetsstad, har en högutbildad befolkning som är så pass mycket högre (38 procent) än riket. Umeås andel drar därför upp regionens genomsnitt. Förutom Umeå har samtliga övriga kommuner i Västerbotten lägre andel högutbildade än riket. Om Umeå tas bort ur Västerbottens genomsnitt blir andelen högutbildade 18,3 procent. Kvinnor är högutbildade i högre utsträckning i samtliga kommuner vilket även följer rikets mönster. (Se bilaga diagram 11) Kvinnor och män går över till högskolestudier efter tagen gymnasieexamen i olika utsträckning i Västerbotten. 40 procent av kvinnor i Västerbotten påbörjar högskolestudier inom tre år och motsvarande siffra för män är 28 procent. I Malå är andelen som påbörjat högskolestudier inom tre år lägst (12 procent). I Malå övergick 5 procent av männen och 20 procent av kvinnorna till högskolestudier inom tre år från tagen gymnasieexamen. Umeå är den kommun med högst andel som gått över till högskolestudier inom tre år (40 procent). I Umeå påbörjade 44 procent av kvinnorna högskolestudier inom tre år och 36 procent av männen. (SCB Läsår 2011/2012) Kvinnor och mäns ekonomi Kvinnors medelinkomst i Sverige år 2014 var 76,2 procent av männens. I Västerbotten tjänade kvinnor samma år 78,7 procent av männens medelinkomst. Inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män är störst i Malå där kvinnor tjänar 74 procent av männens medelinkomst. Minst skillnad har invånarna i Sorsele där kvinnorna tjänar 86 procent av männens medelinkomst. Högst förvärvsinkomst per kommun har Umeå och Skellefteå. Lägst har Bjurholm och Vilhelmina. (SCB) (Se bilaga diagram 12) 4
6 5 Företagande I Västerbotten är kvinnor underrepresenterade i ledande befattning i de flesta branscher. Vid jämförelse av andel kvinnor som är sysselsatta per bransch och andel kvinnor med ledande befattning i samma bransch är andelen kvinnliga chefer lägre för de flesta branscher. (Konjunkturläget Västerbotten Sommar 2014, Region Västerbotten) (Se bilaga diagram 13) Det är även relativt fler kvinnor i ledande position som har högre utbildning än männen. För vissa branscher är skillnaderna stora och över 70 procent av kvinnor i ledningsposition har en högre utbildning mot mindre än hälften av männen. (Konjunkturläget Västerbotten Sommar 2014, Region Västerbotten) (Se bilaga diagram 14) Andel kvinnor av total företagarpopulation är högre i Malå, Vännäs och Vindeln än rikets genomsnitt på 30,3 procent. I övrigt ligger kommunerna och Västerbotten totalt (28, 9 procent) under rikets genomsnitt. (Fakta om kvinnors företagande 2013, Företagarna) (Se bilaga tabell 1) Antalet nystartade företag har ökat i Västerbotten under 2000-talet. Ökningen gäller för både män och kvinnor. Andelen för kvinnor har ökat något under 2000-talet, från ca 25 procent till drygt 30 procent, med en nedgång under En förändring i statistiken medför att jämförelser före och efter 2010 är svårt. Dock kan utläsas att antalet företag startade av män ökat sedan 2010 så minskar antalet företag som är startade av både män och kvinnor eller av enbart kvinnor. (Tillväxtanalys. * Nytt aktivitetskriterium för nya företag. Leder till ökning i antal nystartade företag och är inte jämförbart med värden för 2009 eller tidigare) (Se bilaga diagram 15) Del 2 Fråga 1 Systematiskt ledningsarbete och jämställdhetsintegrering av budget, RUS, andra strategier och program för exempelvis innovation, boende, transporter, attraktivitet eller kompetensförsörjning Jämställdhetsintegrering av strategier, planer och program idag Riktade mål Horisontella mål (ta hänsyn till) Horisontella mål (jämställdhet ett verktyg) Integrerat i övriga mål Verksamhet Regionplan RUS RIS Digitala agendan Kulturplan LTP Ja, indirekt Ja, indirekt Ja Ja Ja Ja Ja, men berörs i bakgrundsbe skrivningarna Ja Ja Se ovan Lite Lite Trafikförsörjn ingsprogram 5
7 6 Identifierade åtgärder/insatser Intersektionellt perspektiv Urvalskriterier (även projektmedel) Indikatorer Konsekvensanalyser Uppföljning/utvärdering av jämställdhet Ja Ja Ja Ja Ja, delvis Ja, delvis Ja, delvis - Ja Ja Ja, delvis intersektione lla Ja, indikatorer samt tematiska utvärderingar Möjliga men ej bestämda Kommer finnas Beskrivning Kommer finnas Inga uppföljningar genomförda Jämställdhetssakkunnig i arbetsgrupper för framtagande Endast initialt Endast initialt Jämställdhetssakkunnig i arbetsgrupper för implementering*? Jämställdhetsfokus i arbetsprocesser* Ja, delvis Ja, delvis Dialogmöten med jämställdhetsnätverk/externa aktörer* Koppling till Länsstrategi Jämställt Västerbotten Ja, men ej uttalad Ja, men ej uttalad Strukturer för kunskapsutbyte för jämställdhet* Representation i arbetsgrupper* Ja, men ej uttalad? - 5/18 Kommer finnas Beskrivning Ja Ja, men vagt De regionala strategierna saknas i princip helt jämställdhet som ett mål i sig. I RUS definieras dock jämställdhet som en av utgångspunkterna för Västerbottens tillväxtarbete. RUS och Regionplan har målformuleringar kopplat till ett inkluderande och mångfaldspräglat län där jämställdhet kan ses som en del. Den genomgående bilden är att jämställdhet kommer in som ett horisontellt mål att ta hänsyn till. I övriga strategier lyfts jämställdhet framför allt som ett verktyg för tillväxt och utveckling. Även om målformuleringarna för jämställdhet finns, och det även finns med åtgärder för föreslagna för att uppnå mål om ökad jämställdhet, är det bara i undantagsfall som jämställdhetsperspektivet genomsyrar det övriga dokumentet och då endast som beskrivning, inte i föreslagna mål eller åtgärder. Det intersektionella perspektivet antyds i några dokument men skulle kunna vara tydligare uttalat. Ett jämställdhetsarbete behöver beakta och problematisera andra maktstrukturer som inverkar och förstärker varandra i ett jämställdhetsarbete då kön inte är en enhetlig kategori.ett tydligare intersektionellt perspektiv skulle kunna möjliggöra ökade satsningar inom området eftersom en grund för att driva frågor på regional nivå i många fall förutsätter att det ryms inom regionala strategier och prioriteringar. I framtagandet av de olika strategierna har sakkunnig inom jämställdhet i viss mån tillfrågats att ingå initialt eller besvara remiss. 6
8 7 I den regionala utvecklingsstrategin finns jämställdhet med som ett urvalskriterium för finansiering vilket innebär att jämställdhetsintegrering ger en fördel i bedömning av projektansökningar. Indikatorer för att mäta jämställdhet finns identifierade i RUS och Regionplan (Region Västerbottens styrdokument) och kommer att finnas i Kulturplan och Regional innovationsstrategi (RIS). För RUS följs indikatorerna upp och det har även genomförts två tematiska utvärderingar för jämställdhet (de beskrivs nedan under område 3 respektive 4). För övriga strategier och planer har det inte genomförts några utvärderingar för jämställdhet. Konsekvensanalyser som beskriver effekterna av målformuleringar för jämställdhet saknas helt även om det i några dokument finns en övergripande beskrivning av hur jämställdhet påverkas. Länsstyrelsen har framtagit en länsstrateg i jämställdhetsintegrering som har förankrats med olika aktörer i länet. Länsstrategin utgår ifrån de jämställdhetspolitiska målen och har prioriterade områden kopplat till delmålen. Strategin följs upp årligen till regeringen och även den interna strategin följs upp i det ordinarie styrsystemet. *Regionala strategier och program implementeras med hjälp av de strategiska verktyg som finns till förfogande. För Region Västerbotten finns följande strategiska verktyg: Plattformar, nätverk och mötesplatser Intressebevakning och påverkansarbete Internationellt arbete Analys och omvärldsbevakning Planer och program Finansiering och projektstöd Projektägare Aktivt ägarskap i bolag Fråga 2 Kartläggning och synliggörande av skillnader mellan kvinnor och män kopplat till inkomst, sysselsättning, företagande, projektstöd mm. Den enkät som skickats ut visar att det arbetas på olika sätt i Västerbotten med att synliggöra skillnader mellan kvinnor och män. Det går också att se att arbetet bedrivs av olika typer av aktörer och att aktörers olika verksamheter och uppdrag också påverkar formen för synliggörandet. Enkäten visar att regionala och statliga aktörer arbetar med att synliggöra skillnader mellan kvinnor och män kopplat till de uppdrag de har inom området, exempelvis kartläggningsuppdrag i olika strategier eller vid framtagandet av exempelvis Jämlysar. På 7
9 8 kommunalnivå och inom den ideella sektorn består arbetet bland annat av interna kartläggningar, branschanalyser och kartläggningar inom ramen för projekt och strategier. För Region Västerbottens analysarbete finns politiskt beslut att alla analysunderlag och statistik ska presenteras uppdelat på kön. Det görs i stor utsträckning men hindras ibland av brist på könsuppdelad statistik. När statistik finns i supercrossdatabasen tas statistik även fram uppdelat på fler grupper. Eftersom den mesta statistiken presenteras på kommunnivå begränsas möjligheterna till intersektionellt perspektiv eftersom 12 av länets 15 kommuner har en befolkning på färre än invånare. I några kommuner består varje årskull av personer vilket omöjliggör intersektionella beskrivningar för att inte äventyra sekretessen. Region Västerbotten har i sina tematiska utvärderingar av RUS fokuserat på att utveckla sättet att belysa jämställdhet bortom könsuppdelad statistik och kopplat till strukturer. Här finns utrymme för utveckling. Länsstyrelsen Västerbotten tar med jämna mellanrum fram regional statistik och rapporter som problematiserar kvinnors och mäns livsvillkor i länet. Statistiken baseras utifrån de juridiska kön som finns i Sverige, statistiken bryts ner utifrån SNI koder som SCB har och i viss mån utrikesfödda. Myndigheten arbetar även med att ta fram könsuppdelad statistik och kvalitativa jämställdhetsanalyser kopplat till de olika sakområdena internt för att implementera ett genusperspektiv i arbetssätten. Länsstyrelsen har i uppdrag att arbeta för att den nationella jämställdhetspolitiken får genomslag i länet utifrån de regionala förutsättningarna. Länsstyrelsen tar även fram olika former av metodmaterial som syftar till att stötta regionala aktörer att genomföra kvalitativa analyser och erbjuda erfarenhetsutbyten via ett antal nätverk. Fråga 3- Fortsatta insatser för att främja kvinnors företagande och utrikesfödda kvinnors sysselsättning och företagande Västerbottens arbetsmarknad är könssegregerad och påverkar möjligheterna till ett jämställt företagande. Arbetsmarknaden påverkar i vilken utsträckning kvinnor och män startar och driver företag. Dessutom arbetar majoriteten av kvinnor i branscher inom offentlig sektor vilket minskar sannolikheten för att det startas företag i dessa branscher eftersom möjligheterna till att starta företag inom offentlig sektor är mer begränsade. Branscher som domineras av män präglas av ett högre förädlingsvärde och större möjligheter till skalbarhet i produktion jämfört med kvinnodominerande branscher. Sannolikheten för kvinnors företagande i branscher som kännetecknas av höga förädlingsvärden, skalbarhet, innovation är lägre än för männen. Det är dessutom dessa branscher som det företagsfrämjande systemet ser som sin huvudsakliga 8
10 9 målgrupp, vilket medför ytterligare svårigheter för ett jämställt företagande. (Jämställt företagande? Region Västerbotten 2014) Ett sätt att åtgärda detta skulle kunna vara att få fler kvinnor att söka till mansdominerade branscher och öka innovationshöjden och skalbarheten i de branscher som kvinnor arbetar och där de redan idag startar och driver företag. Även att stärka ett samordnat genomförandeansvar för frågorna kan vara en lösning på problematiken.. (Jämställt företagande? Region Västerbotten 2014) Region Västerbotten arbetade med programmet Främja kvinnors företagande mellan åren , tidigare hanterades programmet av Länsstyrelsen Västerbotten. Inom programmet finansierades olika projekt, regionala mötesplatser anordnades, en analys av RUS effekter på kvinnors företagande togs fram och olika samverkansformer utvecklades, bland annat med Länsstyrelsen Norrbotten 1. Vid programmets avslut gick det att se att programmet haft en viktig funktion för att främja kvinnors företagande i Västerbotten men att det fortfarande återstår en del problem inom området. En slutsats som Region Västerbotten har dragit är behovet att fortsätta arbeta med strukturerna kring företagandet och det företagsfrämjande systemet i stort. Kvinnor som driver företag ska inte behöva anpassa sitt företagande för att passa in i det företagsfrämjande systemet utan det företagsfrämjande systemet ska se potentialen i alla företagare oavsett kön, ålder och bakgrund och vara inkluderande. En annan viktig slutsats är vikten av samverkan mellan aktörer inom området. Det gäller både samverkan mellan olika typer av aktörer och mellan olika nivåer i systemet, lokal, ragional och nationell. Efter arbetet med programmet Främja kvinnors företagande har olika nätverk drivits i länet där Region Västerbotten ingått, med fokus på att fortsätta lyfta frågan med att kvinnor driver företag i lägre utsträckning än män. Det har dock inte funnit resurser till faktiska insatser inom området efter programavslut och nätverken har kunnat konstatera att det finns ett behov av ett fortsatta arbete för att fler kvinnor ska starta och driva företag men att det arbetet bör fokusera på aktörerna i det företagsfrämjande systemet istället för att kompetenshöja kvinnorna som driver företag eftersom de inte har ett behov av detta. Systemet behöver kompetenshöjas så det ser potentialen hos alla företagare. 1 Se Region Västerbottens slutrapport för programmet Främja kvinnors företagande. 9
11 10 Företagsstöd Merparten av de projektstöd och företagsstöd som beviljas i Västerbotten går till branscher där majoriteten sysselsatta är män. Majoriteten av företagsledarna i de företag som beviljas stöd är män. I kartläggningen Ekonomiska stöd till företag 2015 av Länsstyrelsen i Västerbotten gick majoriteten av företagsstöd till företag inom tillverkningsindustrin. I den kategori var ingen företagsledare kvinna. De flesta ledare var män och i vissa företag var ledarskapet gemensamt mellan en kvinna och en man. (Se bilaga diagram 16) (Ekonomiska stöd till företag 2015, Länsstyrelsen Västerbotten) Länsstyrelsen Västerbotten drev under åren 2013 och 2014 projektet Jämställdhetsintegrering av företagsstödsverksamheten i Västerbotten. Projektet syftade till att fler kvinnor skulle få ta del av företagsstöd i Västerbotten. Genom projektets arbete har det framgått att det finns ett behov av en översyn kring den information som finns kring företagsstöd samt att kompetenshöjning inom området är en förutsättning för det fortsatta arbetet. Även vikten av att Länsstyrelsen ställer tydliga krav på stödsökande företags jämställdhetsarbete lyfts fram. 2 Efter arbetet med pilotprojektet har även en förordningsförändring genomförts vilket ska kunna möjliggöra att fler kvinnor som driver företag kan bli berättigade till företagsstöd. Fråga 4 Integrera ett jämställdhetsperspektiv i planering och genomförande av projekt inom regionalfondsprogrammen Som regionalt utvecklingsansvariga i Västerbotten hanterar Region Västerbotten det så kallade 1:1 anslaget, statliga regionala tillväxtmedel. Dessa medfinansierar framförallt projekt inom Regionala fonden Övre Norrland även om andra program och insatser kan finansieras med dessa medel. 2 Slutrapport, Pilotprojekt Jämställdhetsintegrering av företagsstödsverksamheten i Västerbotten 10
12 11 Region Västerbottens projektprocess beskrivs i bild ovan.. Projektprocessen är uppdelad utifrån tidsperspektivet, tidiga insatser, dialog, ansökan, beredning och beslut, genomförande samt uppföljning. Processen beskriver just Region Västerbottens projektarbete men de delar som är gemensamma med Regionala fonden Övre Norrland är markerade. Det gemensamma arbetet förekommer framförallt i den tidiga projektprocessen där informations- och utbildningstillfällen har genomförts och även de projektträffar som hålls tillsammans med Region Västerbotten och Tillväxtverket innan sökande lämnar in sina ansökningar. Även under beredning, genomförande och uppföljning förekommer gemensamma delar mellan finansiärerna. Det gemensamma förekommer dock inte i samtliga delar av processen och det finns därmed utrymme för en större samverkan kring gemensamma projekts jämställdhetsintegreringsarbete. I rapporten Jämställda projekt? från år 2014 granskas den regionala projektverksamheten i Västerbotten. Regional och kommunal projektfinansiering ingår i analysen samt finansiering från EU-program där Regionala fonden ingår. Rapporten visar att det finns stora skillnader mellan kvinnor och män när det gäller tillgång till projektmedel och de projekt som genomförs saknar ofta ett tydligt jämställdhetsperspektiv. Projekten är inte heller alltid jämställdhetsintegrerade. Projektmedlen kommer inte till kvinnor och män till del i samma utsträckning, varken i genomförandet av projekt och i projektens resultat (Se bilaga diagram 17). I rapporten anges sex förslag som ska bidra till att uppnå jämställdhet i projektverksamhet: -Samverkan mellan finansiärer, rutiner och krav på jämställdhet -Formulering av strategier för jämställdhetsintegrering av projektverksamhet hos finansiärer, projektägare och projektorganisationer -Prioritering av jämställdhet hos beslutsfattare -Utveckling av metoder och material för projektstöd som är jämställdhetsintegrerade -Kunskapsutveckling och lärande mellan aktörer i processen -Fokus i projektplaneringen på att resultaten ska komma både kvinnor och män till del Efter att rapporten togs fram avslutades arbetet med pilotprojektet Jämställdhetsintegrerad projektfinansiering i Västerbotten där rapporten ingick. Projektet genomförde dels jämställdhetsanalysen av den regionala projektverksamheten som beskrivits men arbetade även med att ta fram nya metoder och verktyg för projekthandläggare och sökande av projektmedel. De verktyg som tagits fram används idag och det går att se att fler projekt arbetar med jämställdhet idag jämfört med tidigare eftersom högre krav ställs på sökande inom området. Det är dock så att projektmedel framför allt går till branscher där män är i tydlig majoritet och många sökande har svårt att få in jämställdhet på ett relevant och integrerat sätt i sina projekt. 11
13 12 Det behövs därför ytterligare insatser inom området för att fler kvinnor ska nås av projektmedel i Västerbotten. Prioriteringar Västerbotten Prioritering 1. Anlägga ett intersektionellt perspektiv på den regionala finansieringen och det företagsfrämjande systemet Särskilt betydelsefullt område. Prioriteringen berör betydelsefullt område tre, fortsatta insatser för att främja kvinnors företagande och utrikesfödda kvinnors sysselsättning och företagande men har också beröringspunkter med betydelsefullt område fyra, integrera ett jämställdhetsperspektiv i planering och genomförande av projekt inom regionalfondsprogrammen Koppling till nuläges- och behovsanalysför de fyra särskilt betydelsefulla områdena. Nuläge: Tidigare arbete har bedrivits inom programmet Främja kvinnors företagande men även utvecklingsprojekt som arbetet med jämställdhetsintegrering av projektprocessen och företagsstödet i länet har genomförts. Dessa insatser visar alla ett behov av ett fortsatt arbete inom området för att kvinnor och män i Västerbotten ska få ta del av stöd och finansiering på lika villkor i länet. I nuläget bedrivs ett pilotprojekt i Västerbotten som Region Västerbotten leder tillsammans med Länsstyrelsen Norrbotten och Länsstyrelsen Västerbotten. Projektet arbetar med att jämställdhetsintegrera projekt och företagsstöd i länen. Även detta arbete kommer ligga till grund för det fortsatta arbetet inom vald prioritering. I projektet tas ett gemensamt grepp kring den regionala finansieringen i länen för att arbeta med jämställdhetsintegrering. Pilotprojektet testar en normkritisk metod för att arbeta strukturellt med frågor som rör villkor för projekt och företag. De organisationser som ingår arbetar parallellt internt för att kunskapshöja och metodutveckla arbetssätten så att kvinnor och män oavsett bakgrund ska kunna bättre ta del av det företagsfrämjande systemet på likvärdiga villkor. Projektet visar att det finns ett behov av fortsatta insatser inom området och att det finns stora vinster med att samverka mellan finansiärer inom området. Den enkät som skickats ut i samband med detta uppdrag visar också att aktörer i Västerbotten ser ett behov av insatser kring jämställdhetsintegrering av projekt och det företagsstödsfrämjande systemet. Regionala behov: Eftersom kvinnor som driver företag får mindre del av insatser från det företagsfrämjande systemet än män och eftersom en majoritet av projektmedelen i länet går till 12
14 13 män och branscher där män är i kraftig majoritet behövs fortsatta insatser för att förändra problematiken. Det behövs ett intersektionellt perspektiv på hur medel fördelas till olika grupper i länet men även hur och på vilka villkor medel får fördelas utifrån riktlinjer och föreskrifter eftersom det nu till stor del saknas kunskap om det. Det behöver även arbetas strukturellt med företagsfrämjande aktörer och nyckelpersoner för att visa på problematiken med en könssegregerad arbetsmarknad som följd av könsbundna utbildningsval. Motivering: Ett jämställt företagsfrämjande system och en jämställd finansiering där intersektionalitet är en utgångspunkt bidrar till länets tillväxt och attraktivitet Syfte: Att kvinnor och män ska få ta del av regional finansiering och insatser från det företagsfrämjande systemet i lika stor utsträckning. Mätbara och meningsfulla mål 2018: Aktörer i det företagsfrämjande systemet har tillsammans utvecklat nya normkritiska arbetssätt och metoder. Kunskaps- och kompetenshöjning hos företagsfrämjare, sökande av regional finansiering och finansiärer om jämställd regional tillväxt. Sökande av projektmedel och företagsstöd har fått processtöd för sitt jämställdhetsarbete för att ansökningar om projektmedel och företagsstöd ska vara jämställdhetsintegrerade. Tillgängliggöra uppföljningsresultat för projektmedel och företagsstöd i länet för att bättre kunna visa på effekterna av de regionala prioriteringarna och konsekvenser av bristande jämställdhetsintegrering. Prioritering 2 Jämställdhetsintegrering av processer för implementering av regionala strategier och program Särskilt betydelsefullt område: Prioriteringen berör framförallt betydelsefullt område ett, systematiskt ledningsarbete och jämställdhetsintegrering av budget, RUS, andra strategier och program för exempelvis boende, transporter, attraktivitet och kompetensförsörjning men även 13
15 14 betydelsefullt område två, kartläggning och synliggörande av skillnader mellan kvinnor och män kopplat till inkomst, sysselsättning, företagande, projektstöd etc. Koppling till nuläges- och behovsanalysför de fyra särskilt betydelsefulla områdena. Nuläge: Länets regionala strategier är till viss del jämställdhetsintegrerade i formuleringen av mål och ibland även åtgärder. Däremot saknas uppföljning av jämställdhet i genomförandet och flertalet strategier och planer saknar även konsekvensanalyser av hur identifierade mål och åtgärder förväntas påverka jämställdhet. Det intersektionella perspektivet är vagt. Den enkät som skickats ut visar också att det bedöms finnas ett behov av att arbeta med jämställdhetsintegrering av de regionala strategiprocesserna. Regionala behov: Ett regionalt behov är att identifiera och tydliggöra konsekvenser av hur regionala insatser påverkar jämställdheten. Det finns även ytterligare behov av ett tydliggörande av hur befintliga mål och åtgärder kopplat till jämställdhet genomförs och hur det genomförandet kan stärkas. Här behövs utveckling av nya arbetssätt och metoder. Genom ett systematiskt arbete för att jämställdhetsintegrera implementeringsprocesserna väntas ett lärande ske som blir grund för kommande revideringar och inför framtagande av nya strategier och planer. Behov finns även av utökad samverkan för att ge tyngd åt jämställdhetsfrågan i länet och genom att tillsammans problematisera strukturen kan en gemensam bild tas fram över problematiken som sedan blir utgångspunkten i arbetet Motivering:. De flesta regionala strategier i Västerbotten är relativt nyligen framtagna och arbetet för stärkt jämställdhetsfokus behöver inrikta sig på genomförandet av strategierna. Tydliggörande av jämställdhet i genomförandet kommer kunna ta avstamp i det pågående utvecklingsarbetet för nytt ramverk för uppföljning, utvärdering och lärande som genomförs i samarbete med övriga norrlandslän. Syfte: Tydliggöra hur jämställdhetsintegrering bidrar till ökad regional tillväxt i regionala strategiprocesser. Mätbara och meningsfulla mål 2018: Normkritiska konsekvenser av hur regionala strategier och program påverkar jämställdhet är identifierade och tillgängliggjorda. Konkretisering av åtgärder för hur jämställdhet kan vara ett verktyg för att uppnå andra mål och där insatser för jämställdhet tydliggörs i programlogiken. 14
16 15 Lärande i implementeringsprocesserna leder till resultat i form av stärkt jämställdhetsfokus i revideringar och framtagande av nya strategier och planer. Utvecklad samverkan med andra myndigheter och aktörer i befintliga arbetsprocesser gällande jämställdhet för ökad synkronisering av intersektionalitet i processer och strategiarbete. Prioritering 3 Motverka den könsuppdelade arbetsmarknaden Särskilt betydelsefullt område: prioriteringen berör främst betydelsefullt område ett, systematiskt ledningsarbete och jämställdhetsintegrering av budget, RUS, andra strategier och program för exempelvis boende, transporter, attraktivitet och kompetensförsörjning eftersom det kommer utgå från den regionala process Region Västerbotten driver kring kompetensförsörjningsfrågor med branschforum som samlar utbildningsanordnare och företagsrepresentanter. Det finns även beröringspunkter med betydelsefullt område två, kartläggning och synliggörande av skillnader mellan kvinnor och män kopplat till inkomst, sysselsättning, företagande, projektstöd etc. Koppling till nuläges- och behovsanalys för de särskilt betydelsefulla områdena. Nuläge: Länet har en högre segregering på arbetsmarkanden än rikssnittet, kvinnor har högre utbildningsnivå än män, kvinnors förvärvsgrad är lägre än männens och utrikesfödda har lägre förvärvsgrad än inrikesfödda. Detta får stora effekter för kompetensförsörjningen i Västerbotten. Det finns även stora inomregionala skillnader vart kvinnor och män arbetar, både vertikalt och horisontellt. Regionala behov: Den könsuppdelade arbetsmarknaden i Västerbotten får stora konsekvenser för länets attraktivitet och tillväxt. I regionala branschforum arbetar man idag med hur digitalisering och integration kan bidra till länets kompetensförsörjning. Det finns idag ett behov och intresse hos branschföreträdare att även inkludera jämställdhetsintegrering i kompetensförsörjningsfrågor. Motivering: Att arbeta med jämställdhetsintegrering och intersektionalitet kopplat till kompetensförsörjning är en förutsättning för tillväxt och attraktivitet i Västerbotten. Syfte: Att ge den regionala arbetsprocessen kring kompetensförsörjning verktyg för att jämställdhetsintegrera sitt arbete och tillämpa intersektionella perspektiv. 15
17 16 Mätbara och meningsfulla mål 2018: Arbetsgivare och utbildningsanordnare inom privat, offentlig och idéburen sektor ska öka sina kunskaper om den könssegregerade arbetsmarknadens effekter och jämställdhetens, digitaliseringens och integrationens möjligheter för kompetensförsörjning. Ta fram konkreta verktyg gemensamt med branschföreträdare för att företag och arbetsgivare ska kunna stärka arbetet med att försöka bryta delar av den könsuppdelade arbetsmarknaden. Genomförandekapacitet För att säkerställa att det finns en förankring för behovs- och nulägesanalysen samt valda prioriteringar har dessa beslutats om på Region Västerbottens Arbetsutskott. Prioriteringarna är också till största del valda utifrån den enkät som skickades brett vilket gör att en mängd aktörer i Västerbotten har haft möjlighet att föra fram sina synpunkter på vad de tycker ska prioriteras. Samtliga kommuner men också universitet, landsting, företagsfrämjare med flera har fått lämna synpunkter på vilka problem som är mest aktuella i Västerbotten och även vilka prioriteringar som behövs för att arbeta med detta. Även den fortsatta processen där aktiviteter ska tas fram och planeras kommer involvera aktörerna i länet för att skapa legitimitet för uppdraget och ge möjlighet till deltagandet i genomförandet. I processen med att genomföra prioriteringarna kommer det vara viktigt att utse ansvariga för de aktiviteter som ska genomföras. Detta kan vara Region Västerbotten men även andra organisationer kommer involveras i processen och vara ansvariga för genomförandet. Det finns redan nu en efterfrågan från många av de aktörer som deltagit i arbetet med behovs- och nulägesanalysen att också få delta i genomförandearbetet vilket är en god förutsättning för att skapa ett engagemang och delaktighet för handlingsplanen. Viktigt är dock att det finns en tydlig ansvarsfördelning som ska säkerställas innan arbetet med handlingsplanen påbörjas. Samtliga aktiviteter ska ha en organisation som har huvudansvaret för genomförandet vilket kommer planeras i samband med att handlingsplanen tas fram. Avsikten med arbetet är att integrera det i ordinarie verksamhet i så stor utsträckning som möjligt. Region Västerbotten kommer exempelvis att utgå från den arbetsprocess som redan finns kring kompetensplattformen för att säkerställa en långsiktighet i arbetet. Det arbete som kommer koppla an till analyser och utvärderingar dockar i pågående analysprocesser i så stor utsträckning som det går. En del av insatserna kommer dock att vara av mer tillfällig karaktär men avsikten är även där att dess resultat ska in i den ordinarie verksamheten. Det kan exempelvis handla om att utbilda nyckelpersoner i relevanta interna processer eller jobba 16
18 17 kompetenshöjande med det företagsfrämjande systemet. Vid aktivitesplaneringen kommer ägarskap efter genomförande att fastställas och en plan för långsiktighet att tas fram. En arbetsgrupp kommer att bildas internt hos Region Västerbotten för att säkerställa långsiktigheten i arbetet. I arbetsgruppen kommer olika funktioner att ingå, exempelvis analytiker och ansvariga för kompetensförsörjningsfrågor. Särskilt sakkunnig i jämställdhet på Länsstyrelsen kommer också att ingå i arbetsgruppen. Rapportering kommer ske regelbundet till ledningsgrupp och arbetsutskott. Möjligheterna att medfinansiera hela eller delar av uppdraget med medel från 1:1 anslaget att ses över när beslut tagits av Tillväxtverket under hösten
19 18 18
Handlingsplan. Jämställd regional tillväxt i Västerbotten
Handlingsplan Jämställd regional tillväxt i Västerbotten Inledning Regeringen har gett Tillväxtverket i uppdrag att utveckla arbetet för jämställd regional tillväxt. Målet med uppdraget är att kvinnor
Läs merJämställd regional tillväxt?
Rapport 2016:6 Jämställd regional tillväxt? Faktaunderlag om nuläget i Västra Götaland inom befolkningsutveckling, utbildning, arbetsmarknad och ekonomiska förutsättningar. Rapporten är första delen av
Läs merJämställdhetsstrategi för Länsstyrelsen Gävleborg
Jämställdhetsstrategi för Länsstyrelsen Gävleborg 2014-2016 Svensk jämställdhetspolitik Flickor, pojkar, kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv Jämn fördelning av makt
Läs merEuropeiska socialfonden
Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna
Läs merSWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH
I absoluta tal beviljades mäns företag 1.431 miljarder kronor i företagsstöd under 2009 2011. Kvinnors företag beviljades 116 miljoner kronor under samma period. Källa: Tillväxtverket, Hur kan företagsstöden
Läs merFöretagsamheten Västerbottens län
Företagsamheten 2019 Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och strategiskt
Läs merSå jämställdhetsintegreras genomförandet av Norrbottens folkhälsostrategi - för att förbättra jämställdheten i Norrbotten!
Linda Moestam Folkhälsocentrum, Region Norrbotten 13 juni 2018 Så jämställdhetsintegreras genomförandet av Norrbottens folkhälsostrategi - för att förbättra jämställdheten i Norrbotten! Vad handlar det
Läs merFöretagsamheten 2018 Västerbottens län
Företagsamheten 2018 Västerbottens län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt
Läs merVilket påstående är rätt?
PÅSTÅENDE 1 Jämställda styrelser blir verklighet år 2185. PÅSTÅENDE 2 Jämställda styrelser blir verklighet år 2039. Rätt svar: 2 Förutsatt att utvecklingen fortsätter i dagens takt. Vi tycker att det är
Läs merÅtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv. Madeleine Sparre, Oxford Research AB
Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv Madeleine Sparre, Oxford Research AB 1 De regionala strukturfondsprogrammen EU:s sammanhållningspolitik ska bidra till
Läs merFör ett jämställt Dalarna
För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,
Läs merRegionalt kompetenskansli 26 april Anette Granberg Utvecklingsledare utbildning och arbetsmarknad Regional utveckling Region Örebro län
Regionalt kompetenskansli 26 april 2016 Anette Granberg Utvecklingsledare utbildning och arbetsmarknad Regional utveckling Region Örebro län TEMA Kompetensplattform 2.0 hur går vi vidare? Omvärdsbevakning
Läs merREGION DALARNAS Handlingsplan för kompetensförsörjning
, REGION DALARNAS Handlingsplan för kompetensförsörjning Handlingsplanen framtagen av: Conny Danielsson Dan Gustafsson Region Dalarna, Tillväxtenheten Avdelningen för kompetensförsörjning Mars 2017 0 Regionala
Läs merVälkommen till Svenska ESF-rådet
Välkommen till Svenska ESF-rådet ESF-rådet i korthet Cirka 130 medarbetare i åtta regioner Huvudkontor i Stockholm Myndigheten förvaltar: Europeiska Socialfonden Fead fonden för dem som har det sämst ställt
Läs merAnmälan av Plan för genomförande av jämställdhetsintegrering inom arbetsmarknadsförvaltningen
Arbetsmarknadsförvaltningen HR-staben Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2016-08-18 Handläggare Åsa Enrot Telefon: 08-508 35 687 Till Arbetsmarknadsnämnden den 30 augusti 2016 Ärende 15 Anmälan av Plan för genomförande
Läs merÅtta års arbete med att främja kvinnors företagande var är vi och vart vill vi?
Åtta års arbete med att främja kvinnors företagande var är vi och vart vill vi? Gunilla Thorstensson, programansvarig Lyft näringslivet, 2014-11-05 Twitter: #kvinnftg 1 I absoluta tal beviljades mäns företag
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Västerbottens län?
POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Västerbottens län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Västerbottens län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad
Läs merVilket påstående är rätt?
PÅSTÅENDE 1 Jämställda styrelser blir verklighet år 2185. PÅSTÅENDE 2 Jämställda styrelser blir verklighet år 2039. Rätt svar: 2 Förutsatt att utvecklingen fortsätter i dagens takt. Vi tycker att det är
Läs merSå här gör du! Guide för att jämställdhetsintegrera företagsfrämjande
Så här gör du! Guide för att jämställdhetsintegrera företagsfrämjande Varför jämställdhetsintegrera satsningar på företagande? Sverige behöver fler nya och fler konkurrenskraftiga företag. För att bidra
Läs merProblemanalys (vilken utmaning ska projektet lösa eller vilka nya möjligheter/metoder
Informerande dokument Information Sida 1 (6) Ansökan om regionala projektstöd Projektstöd är ett viktigt verktyg i det regionala utvecklingsarbetet. Region Norrbotten beviljar stöd till projekt som på
Läs merRemissyttrande över Agenda 2030 och Sverige (SOU 2019:13): Världens utmaning världens möjlighet
REGIONSTYRELSEN YTTRANDE Sida 1 (5) Dnr 01724-2019 Finansdepartementet M2019/00661 Remissyttrande över Agenda 2030 och Sverige (SOU 2019:13): Världens utmaning världens möjlighet Sammanfattning Sveriges
Läs merJÄMSTÄLLDHET: SÅ HÄR GÖR DU!
JÄMSTÄLLDHET: SÅ HÄR GÖR DU! JÄMSTÄLLD ARBETSMARKNAD JÄMSTÄLLDHET SÅ HÄR GÖR DU! Winnet Skåne vill stärka handlingskraften för att arbeta med jämställdhet i praktiken och bjuder därför in till en rad lunchworkshops
Läs merRegion Skånes handlingsplan för jämställd regional tillväxt med regionala prioriteringar (Reviderad version)
7 april 17 Ansvarig: Rozalia Weisz Diarienr Region Skåne: 1602429 Region Skånes handlingsplan för jämställd regional tillväxt med regionala prioriteringar 2016-2018 (Reviderad version) Prioritering 1 Utveckla
Läs merArbetsförmedlingen. SAMTLIGA, antal samt andel (%) av befolkningen år. Analysavdelningen, Utredningsenheten Bo Gustavsson
Sida 1 av 18 Tabell 1 SAMTLIGA, antal samt andel (%) av befolkningen 16-64 år VILHELMINA 181 4,3-17 252 5,9 59 433 10,2 42 198 4,6 193 4,5 391 9,1 ÅSELE 76 4,3-30 95 5,4-3 171 9,7-33 106 6,0 98 5,5 204
Läs merHandlingsplan för jämställdhetsintegrering. Älvsbyns Kommun
STYRDOKUMENT DATUM 2016-07-07 1 (5) Handlingsplan för jämställdhetsintegrering Älvsbyns Kommun 2016-2020 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Handlingsplan för
Läs merJämställdhetsintegrering vid SLU
#slu40 Jämställdhetsintegrering vid SLU SLU ska verka för att nå de jämställdhetspolitiska målen med jämställdhetsintegrering som metod Jämställdhetspolitikens inriktning Regeringens jämställdhetspolitik
Läs merHandlingsplan för jämställdhetsintegrering. i Hägersten- Liljeholmens stadsdelsförvaltning stockholm.se
Handlingsplan för jämställdhetsintegrering i Hägersten- Liljeholmens 2016-2018 stockholm.se Handlingsplan för jämställdhetsarbete 2016-2018 3 (9) Innehåll Kommunfullmäktiges mål... 4 Nämndmål... 4 Syftet
Läs merHandlingsplan för en jämställd och jämlik regional tillväxt
Datum Dnr 16-10 9 2017-07-07 Handlingsplan för en jämställd och jämlik regional tillväxt 2017 2020 Inledning Bakgrund I mars 2012 fick Regionförbundet Sörmland som regionalt tillväxtansvarig i uppdrag
Läs merJämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken
Jämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken Anna Olofsson, Enhetschef Regional Tillväxt, Politikens inriktning Jämställdhetsperspektivet Aktörer och regeringens styrning Ansvaret för regionalt
Läs merAntal och andelar. Mottagande av nyanlända och ensamkommande barn 2019
Antal och andelar Mottagande av nyanlända och ensamkommande barn 2019 Nyanlända 38 000 nyanlända beräknas bosätta sig Behov: 9 000 anvisningsbara platser i riket Förslag Västerbotten: sänkt länstal från
Läs merEuropeiska regionala utvecklingsfonden Europeiska socialfonden Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Europeiska havs- och fiskerifonden
Europeiska regionala utvecklingsfonden Europeiska socialfonden Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Europeiska havs- och fiskerifonden ESI-fonderna Fondöverskridande samverkan 2014-2020
Läs merFöretagsamheten 2017 Västerbottens län
Företagsamheten 2017 Västerbottens län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt
Läs merJämställdhetsintegrering av styrdokument
Jämställdhetsintegrering av styrdokument Jämställdhetsintegrering förbättrar verksamheters resultat Jämställdhetsintegrering är en strategi för jämställdhetsarbete som syftar till att förbättra verksamheters
Läs merHandlingsplan för Järfällas jämställdhetsarbete
Handlingsplan för Järfällas jämställdhetsarbete Ett av Järfälla kommuns mål är att alla Järfällabor ska ges samma möjlighet att påverka sin livssituation, och känna att de bidrar till och är en del av
Läs merHandlingsplan för regionalt kompetensförsörjningsarbete 2018
Handlingsplan för regionalt kompetensförsörjningsarbete 2018 Titel Handlingsplan för regionalt kompetensförsörjningsarbete 2018 Omslagsbild: Författare: Kontaktperson: Lieselotte Van Der Meijs Kristin
Läs merRAMVERK FÖR STRATEGISKT LÄRANDE
RAMVERK FÖR STRATEGISKT LÄRANDE Presentation lärprojekt Regionala resultat Med finansiering från: VAD ÄR UPPGIFTEN? Systematisering av arbetet med uppföljning, utvärdering och lärande för ett effektivt
Läs merFöretagsfrämjande på lika villkor
Företagsfrämjande på lika villkor Jenny Idebro 30 september 2014, Stockholm Twitter: #kvinnftg 1 I absoluta tal beviljades mäns företag 1.431 miljarder kronor i företagsstöd under 2009 2011. Kvinnors företag
Läs merBilaga 1 Dnr 17/00157 Statistikunderlag Kompetensförsörjning 2017
Bilaga 1 Dnr 17/00157 Statistikunderlag Kompetensförsörjning 2017 2017 Utmaningar Här beskrivs några av de stora utmaningarna för Blekinge Könsstereotyp arbetsmarknad med en tydlig uppdelning får vi inte
Läs merRegional digital utveckling
www.regionvasterbotten.se Regional digital utveckling Kommunförbundet Skåne Umeå, 26 juni 2014 Västerbotten 15 kommuner. 2 stora och 13 små. 259 000 invånare 72% av invånarna är bosa
Läs merVÄLKOMMEN! Regionala matchningsindikatorer fördjupad analys. 5 september 2018
VÄLKOMMEN! Regionala matchningsindikatorer fördjupad analys 5 september 2018 Vad är Regionala matchningsindikatorer? Katja Olofsson, SCB Det talas mer och mer om matchning Antal inslag i media 1990 2017
Läs merKONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN
KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN HÖSTEN 2013 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN publiceras av Region Västerbotten. Här analyseras den regionala konjunkturutvecklingen och de långsiktiga förutsättningarna för framtida
Läs merMål och myndighet En effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86)
2016-02-02 Rnr 99.15 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Mål och myndighet En effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86) Utredningens uppdrag Utredningens uppdrag har bestått av fyra delar.
Läs merMikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning
Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning Foto: Mikael Almén Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionalitet Sexualitet Ålder
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET
> > Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET ANTAGET AV: KOMMUNSTYRELSEN DATUM: 2016-03-09, 81 ANSVAR UPPFÖLJNING: KOMMUNCHEF GÄLLER TILL OCH MED: 2018
Läs merMall för genomgång av att utvecklingsstrategin är komplett
Mall för genomgång av att utvecklingsstrategin är komplett Åtgärd: Avsnitt i mall för strategin: Villkor (tillräcklig nivå): Sammanfattning 1 JA/NEJ Bedömningsgrund A 1 Det finns en sammanfattning av utvecklingsstrategin
Läs merRegionala utvecklingsnämnden
Regionala utvecklingsnämnden Rozalia Weisz Handläggare 040-675 35 20 Rozalia.Weisz@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2017-07-05 Dnr 1701368 1 (5) Regionala utvecklingsnämnden Ett jämställt Skåne, Jämställdhetsstrategi
Läs merJämställdhetsintegrering vid SLU - Åtgärdsplan
STYRANDE DOKUMENT SLU ID: SLU.ua 08...-6 Sakområde: Lika villkor / lika behandling Dokumenttyp: Måldokument/strategi Beslutsfattare: Avdelning/kansli: Handläggare: Tina Sjöström Beslutsdatum: 08-05- Träder
Läs merStrategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län
Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:
Läs merProducerad av Anna Norin, Sara Pejok och Nils Sandberg, Region Västerbotten Framsida: Helen Bäckman Omslagsfoto: Jörgen Boström Tryckeri: Tryckeri
Producerad av Anna Norin, Sara Pejok och Nils Sandberg, Region Västerbotten Framsida: Helen Bäckman Omslagsfoto: Jörgen Boström Tryckeri: Tryckeri City Upplaga: 2 000 exemplar ISBN: 978-91- 979678-8- 4
Läs merUtlysning ESF Nationellt. Genomförandeprojekt med inriktning "Effektivare strukturer för en bättre Yrkesutbildning
Utlysning ESF Nationellt Genomförandeprojekt med inriktning "Effektivare strukturer för en bättre Yrkesutbildning Övergripande för det nationella programmet Bidra till en väl fungerande arbetsmarknad och
Läs merResurscentra för kvinnor - Workshop
Resurscentra för kvinnor - Workshop 22 november 2013 Quality Airport Hotell, Arlanda Lena Rooth Avdelningschef Företagsinsatser, Tillväxtverket 1 Tillväxtverkets uppdrag och program Part i regeringens
Läs merEU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE
EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) EU-strategi för Sala kommun INNEHÅLL 1 BAKGRUND... 4 2 SYFTE... 4 3 ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 4 STRATEGI... 5 5 BESLUTSNIVÅER ANSVAR OCH ORGANISATION...
Läs merVård- och omsorgscollege 10 april 2015
Vård- och omsorgscollege 10 april 2015 Vård- och omsorgscollege i socialfonden Nationell, regional och lokal satsning kopplat till kommande Socialfondsutlysning Tre huvudinriktningar i utvecklingsarbetet
Läs merJämställd budget i Göteborg
Ett gott exempel Jämställd budget i Göteborg Projektet i sitt sammanhang Göteborgs stad har gjort stora satsningar på ökad mångfald och jämställdhetsintegrering utifrån kundens perspektiv, där projektmedel
Läs merFöretagsamhetsmätning Västerbottens län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010
Företagsamhetsmätning Västerbottens län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Västerbottens län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera
Läs merETT UPPDRAG 21 STRATEGIER
ETT UPPDRAG 21 STRATEGIER Beskrivning och analys av länsstyrelsernas strategier för jämställdhetsintegrering 2018 2020 Rapport 2018:1 Jämställdhetsmyndigheten Göteborg, april 2018 Rapport 2018:1 Dnr. 170
Läs merLeda och styra för hållbar jämställdhet
Leda och styra för hållbar jämställdhet Ljusdal 25 26 januari 2018 Birgitta Andersson & Pernilla Lovén Inför dag tre i höst, förslag till upplägg på presentation Introduktion det här var kvalitetsbristen
Läs merHandlingsplan för en. jämställd regional tillväxt
Handlingsplan för en jämställd regional tillväxt Produktion Näringsdepartementet Tryck åtta.45, Stockholm, april 2012 Artikelnummer N2012.12 nnehåll Förord Annie Lööf 5 Inledning 5 Bakgrund 8 Därför kräver
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET I GULLSPÅNGS KOMMUN
HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET I GULLSPÅNGS KOMMUN Antagen av kommunens ledningsgrupp 2017-10-17 Godkänd av kommunstyrelsen 2018-03-07 65 Dnr: KS 2014/170 Revideras senast okt 2019 Kommunledningskontoret
Läs merBidrag till projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken - Regionala tillväxtåtgärder, anslag 1:1
POLICY 1 (5) Bidrag till projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken - Regionala tillväxtåtgärder, anslag 1:1 Senast uppdaterad: 2013-05-20 Inledning Regeringen avsätter ett anslag inom utgiftsområde
Läs merUtlysning: Digitala möten i offentlig verksamhet
UTLYSNING 1 (6) Dnr 2018-000907 Avdelningen för energieffektivisering Enheten för resurseffektivt samhälle Utlysning: Digitala möten i offentlig verksamhet Energimyndigheten utlyser medel för att upprätta
Läs merJämställdhet gör skillnad
Jämställdhet gör skillnad Handlingsplan för jämställd regional tillväxt i Västra Götaland 2012-2014 Dnr RUN 610-839-12 1 (11) Innehåll Sid 1. Bakgrund...3 2. Varför jämställdhet?...3 3. Nationella och
Läs merBilaga 1. MÅLGRUPP Lokal samverkan mellan kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg samt Arbetsförmedlingen Version 1:1
Bilaga 1 MÅLGRUPP Lokal samverkan mellan kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg samt Arbetsförmedlingen Version 1:1 Kartläggning av målgruppen Målgrupp Målgruppen definieras som alla unga i åldrarna
Läs merEuropeiska socialfonden 2014-2020
Europeiska socialfonden 2014-2020 -avstamp i Europa 2020-strategin Maria Johansson-Berg, Svenska ESF-rådet Utgångspunkter för det nya Socialfondsprogrammet Bygga vidare på struktur, erfarenhet och resultat
Läs merPROJEKT FÖR HÅLLBAR REGIONAL TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2014
FAKTA I KORTHET Nr. 9 2015 PROJEKT FÖR HÅLLBAR REGIONAL TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2014 Den här publikationen redovisar hur Region Värmlands beviljade projektmedel har fördelats under 2014. Den visar hur
Läs merRegional tillväxtpolitik
Regional tillväxtpolitik Mål: Utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft Prioriterade områden: Innovation och förnyelse Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud
Läs merStrategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för jämställdhet Program för jämställdhet 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås
Läs merDiarienummer 2017/ Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling.
1 Europeiska socialfonden Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. Utlysning för ESF Nationellt Kompetensutveckling i relation till samhällsorientering och etablering av
Läs merRegionförbundet Östsams handlingsplan för jämställdhetsintegrering
Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2007-2010 Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 1(9) Regionförbundet Östsams handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2007-2010 Regionförbundet Östsams
Läs merNationell uppföljning i Nyps
Nationell uppföljning i Nyps2020 2018-05-24 1 Ett nytt uppföljningssystem Ett regeringsuppdrag System för uppföljning av projektverksamhet med finansiering från anslag 1:1 Ambition och vilja från politiken
Läs merBilaga 4. Urvalskriterier Lappland 2020
Bilaga 4. Urvalskriterier Lappland 00 Samtliga projektansökningar genomgår under bedömningen fyra steg: 1. Basvillkor måste uppfyllas för att projektet ska gå vidare i ansökningsprocessen. Om projektansökan
Läs merJämställdhet gör skillnad
Jämställdhet gör skillnad Handlingsplan för jämställd regional tillväxt i Västra Götaland 2012-2014 0 (12) Innehåll Sid 1. Bakgrund... 2 2. Varför jämställdhet?... 2 3. Nationella och regionala jämställdhetsmål...
Läs merKvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.
Bilaga Jämställdhetspolitikens mål Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Delmål 1 Delmål 2 Delmål 3 En jämn fördelning av makt och inflytande Kvinnor och män ska ha samma
Läs merInternationell strategi för Jönköpings kommun. Ks/2018:372. kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning
Internationell strategi för Jönköpings kommun Ks/2018:372 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Internationell strategi för Jönköpings kommun Fastställt av kommunfullmäktige 2018-11-22
Läs merStrategi för EU- och internationellt arbete/ antagande
Tjänsteskrivelse 1(1) 2016-11-28 Dnr: KS 2016/327 Kommunstyrelsen Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Strategi för EU-arbetet i Kävlinge kommun
Läs merEtt jämställt Värmland
Jämställdhetsstrategi för Värmlands län Ett jämställt Värmland Utgivare Länsstyrelsen Värmland 651 86 Karlstad 010-224 70 00 varmland@lansstyrelsen.se grafisk form Julia Runervik ISSN nr 0284-6845 publ.nr
Läs merUtvecklingsplan för jämställdhetsintegrering
Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering Kalmar kommun 2009-2010 Jämställdhet i Kalmar kommun Utvecklingsenheten Kommunledningskontoret Adress Box 611, 391 26 Kalmar Besök Södra Långgatan 39 Tel 0480-45
Läs merSå verkställs Norrbottens folkhälsostrategi -så förbättras hälsan
Så verkställs Norrbottens folkhälsostrategi -så förbättras hälsan 2018-2022 Norrbottens folkhälsostrategi 2018-2026 antogs i december 2017 Norrbottens regionala handlingsplan antogs i december 2018 Regional
Läs merHandlingsplan för kompetensförsörjning Regionalt kompetenskansli. 2 september 2015
Handlingsplan för kompetensförsörjning Regionalt kompetenskansli 2 september 2015 Handlingsplan för kompetensförsörjning Antagen av Regionstyrelsen, Regionförbundet Januari 2014. 22 Åtgärder Processansvariga
Läs merBILAGA 1. AKTIVITETSPLAN JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING Mål, enligt regeringsuppdrag och övriga av lärosätet prioriterade aktiviteter:
BILAGA 1. AKTIVITETSPLAN JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING 2017-2019 Mål, enligt regeringsuppdrag och övriga av lärosätet prioriterade aktiviteter: 1. Motverka könsbundna studieval 2. Förbättra kvinnor och mäns
Läs merÅterrapportering. avseende fortsatt arbete med jämställdhetsintegrering vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
samhällsskydd och beredskap 1 (6) Datum Diarienr 2015-4814 Utgåva Återrapportering avseende fortsatt arbete med jämställdhetsintegrering vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samhällsskydd och
Läs merMini-seminarium 8 mars 2018
Mini-seminarium 8 mars 2018 1978 blev 8 mars den Internationella kvinnodagen på FNs lista över högtidsdagar. Syftet är att uppmärksamma ojämställdhet och kvinnors situation över hela världen och visa på
Läs merProgram för ett jämställt Stockholm
Administrativa avdelningen Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2017-09-04 Handläggare Susanna Nytell Telefon: 08-508 150 29 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2017-09-21 Svar på remiss
Läs merPlattform för Strategi 2020
HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har
Läs merInternationell strategi. för Gävle kommun
Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com
Läs merTillväxtverket och sociala företag Tylösand 22 maj 2018 Helena Nyberg Brehnfors och Eva Carlsson
Tillväxtverket och sociala företag Tylösand 22 maj 2018 Helena Nyberg Brehnfors och Eva Carlsson Tillväxtverket Varför arbetar vi med socialt företagande? Ett Sverige med fler företag som vill, kan och
Läs merEUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden. Svenska ESF-rådet
EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden Svenska ESF-rådet VI FÖRÄNDRAR ARBETSMARKNADEN ESF-rådet i korthet ESF- rådet är en myndighet som arbetar på uppdrag av Arbetsmarknadsdepartementet och Socialdepartementet
Läs merUppföljning Tillväxtstrategi Halland
Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Del 4. Fler i arbete En rapport från regionkontoret 2015 Inledning Region Halland har ansvar för att leda det regionala utvecklingsarbetet. För att säkerställa att
Läs merMARS Företagsamheten Petter Mikaelsson, Repay. Vinnare av tävlingen Västerbottens mest företagsamma människa 2014.
MARS 2015 Företagsamheten 2015 Petter Mikaelsson, Repay. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?... 2
Läs merJämställt regional utveckling?
Regional utveckling 2018, Stockholm, 8 maj 2018 Jämställt regional utveckling? Yvonne von Friedrichs Professor i företagsekonomi (entreprenörskap) Sverige är ett jämställt land? Jämställdhet handlar om
Läs merSWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Uppföljning regionala projektmedel
Uppföljning regionala projektmedel 1 Regleringsbrev Tillväxtverket senast den 16 april 2012, redovisa en regional och nationellt aggregerad redovisning med utgångspunkt från insatser som finansieras från
Läs merFörsäkringskassans handlingsplan för jämställdhetsintegrering
1 (5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Kopia till Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2015-2018 Bakgrund I 2014 års regleringsbrev
Läs merArbetsmarknadsläget i Västerbottens län april månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Agneta Tjernström Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april månad 2016 Fått arbete 1 311 personer inskrivna vid Arbetsförmedlingen i länet gick
Läs merBeredningsunderlag inför svar i webbaserat remissformulär om Regional utvecklingsstrategi för Örebro län 2017
Beredningsunderlag inför svar i webbaserat remissformulär om Regional utvecklingsstrategi för Örebro län 2017 Bakgrundsinformation Organisationens namn: Tillväxtverket Kontaktperson: Maria Weimer Löfvenberg
Läs merRegionala företagsstöd
Regionala företagsstöd till företag i Västerbotten Storuman 2018-03-02 Företagsstöd Främja hållbar tillväxt och ökad konkurrenskraft! Förordningar (SFS 2015:210, 2015:211 och 2000:284) Tillväxtverkets
Läs merFLERNIVÅSTYRNING ALLA BEHÖVS
FLERNIVÅSTYRNING ALLA BEHÖVS PRESIDIEKONFERENS 2015-11-27 Christina Johannesson, CAJalma AB Var det bättre förr? Uppåt, nedåt, utåt EU Globalt Utbildningsnivå Digital kunskap Entreprenörskap Marknaden
Läs merReviderad handlingsplan för jämställdhetsintegrering av Folkhälsomyndigheten
Ärendenummer 00270-2015-1.1.1 Datum 2017-04-13 Reviderad handlingsplan för jämställdhetsintegrering av Folkhälsomyndigheten 2015-2018 1. Uppdrag och syfte I regleringsbrevet för 2015 fick Folkhälsomyndigheten
Läs merSocial hållbarhet i ledning och styrning
Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark
Läs merGrundläggande jämställdhetskunskap
Grundläggande jämställdhetskunskap Trappsteg 1 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder och
Läs merTre år med jämställd regional utveckling i fokus
Tre år med jämställd regional utveckling i fokus Winnet Skånes verksamhet inom ramen för regeringsuppdraget Resurscentra för kvinnor 2013-2015 1 Winnet Skåne och regional utveckling Winnet Skåne är en
Läs mer