Producerad av Anna Norin, Sara Pejok och Nils Sandberg, Region Västerbotten Framsida: Helen Bäckman Omslagsfoto: Jörgen Boström Tryckeri: Tryckeri
|
|
- Kerstin Magnusson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 Producerad av Anna Norin, Sara Pejok och Nils Sandberg, Region Västerbotten Framsida: Helen Bäckman Omslagsfoto: Jörgen Boström Tryckeri: Tryckeri City Upplaga: exemplar ISBN:
3 INLEDNING 4 JÄMSTÄLLDHET OCH STYRNING AV REGIONALA PROJEKT 5 ANALYSMODELL FÖR PROJEKTPROCESSEN 7 JÄMSTÄLLDHET HOS PROJEKTFINANSIÄRER 9 JÄMSTÄLLDHET I PROJEKTORGANISATION 12 JÄMSTÄLLDHET HOS PROJEKTENS UTFÖRARE 14 JÄMSTÄLLDHET HOS MÅLGRUPPER 16 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER 18 LITTERATURFÖRTECKNING 19 3
4 Inledning Målet för regional utveckling är att skapa en hållbar attraktiv region och finansiering av regionala projekt är ett verktyg för att uppnå detta. Varje år fördelas offentliga medel till projekt för att främja den regionala utvecklingen och tillväxten vilket styrs utifrån de prioriteringar som finns i den regionala utvecklingsstrategin 1. En hållbar utveckling och tillväxt förutsätter att jämställdhet, mångfald samt miljö och klimat beaktas. Att ha ett tydligt fokus på jämställdhet gynnar även en positiv ekonomisk utveckling. Jämställdhet kan öka tillväxten genom att öka den regionala attraktiviteten, göra att människors kompetens används bättre, förbättra innovationsförmågan och öka det sociala kapitalet (Tillväxtverket, 2011). Den här rapporten analyserar om regional projektverksamhet är jämställd. Genom en analys av jämställdhet i hela projektprocessen blir det möjligt att identifiera de utmaningar som finns för att kvinnor och män ska ha samma möjligheter att vara delaktiga i projektverksamheten. Rapporten tas fram som ett hjälpmedel och kunskapsunderlag för beslutsfattare, handläggare och projektsökande. Rapporten är framtagen inom ramen för projektet Jämställdhetsintegrerad projektfinansiering i Västerbotten som Region Västerbotten drivit under åren 2013 och Projektet har syftat till att utveckla och implementera metoder för jämställdhetsintegrering av det företagsfrämjandesystemet i Västerbottens län med fokus på projektmedel. Projektet har haft två huvudinriktningar, att utveckla metoder och stödmaterial för jämställdhetsintegrering av projekthandläggningen och att ta fram en analysmodell för uppföljning av jämställdhetsintegrering i projekt. Analysmodellen kommer att ligga till grund för hur jämställdhet ska följas upp inom Västerbottens regionala projektmedel men kan även tillämpas av andra aktörer och regioner som hanterar projektmedel. Det stödmaterial som projektet tar fram ska hjälpa både handläggare och projektsökande att jämställdhetsintegrera projektansökningar och projekt. Även detta material ska kunna spridas till och tillämpas av andra aktörer och regioner. Analysmodellen utgår från de roller som finns i projektprocessen. Projektprocessen involverar en rad olika aktörer utöver själva projektorganisationen. Genom en förståelse för aktörernas olika roller och på vilket sätt de bidrar till en jämställd projektverksamhet blir det möjligt att identifiera rekommendationer för att projekt ska komma kvinnor och män till del på lika villkor. Rapporten inleds med en bakgrund kring jämställdhet och regional tillväxtpolitik. Sedan beskrivs analysmodellen över projektroller som tagits fram för att åskådligöra jämställdhet i de olika delarna av projektprocessen. Jämställdhet i respektive projektroll belyses i de följande kapitlen. Rapporten avslutas med sammanfattning och rekommendationer för en jämställdhetsintegrerad projektverksamhet. 1 Tidigare Västerbottens läns utvecklingsstrategi och Västerbottens läns tillväxtprogram. Nuvarande strategi är RUS , Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län. 4
5 Jämställdhet och styrning av regionala projekt Den regionala projektverksamheten är ett verktyg för den regionala tillväxtpolitiken i Sverige med syfte att främja tillväxt i alla delar av landet. Det ska genomsyras av ett perspektiv där åtgärder och insatser är ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbara. Jämställdhet är en förutsättning för hållbar utveckling och tillväxt och innebär att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla väsentliga områden. Det gäller makt och inflytande, ekonomiskt oberoende, företagande, arbete, arbetsvillkor och utbildning. (Nationella sekretariatet för gensuforskning). Den svenska tillväxtpolitiken har ett tydligt regionalt perspektiv där alla delar av landet ska bidra till den nationella utvecklingen efter sina förutsättningar och det ges möjlighet för regionerna själva att påverka tillväxtarbetet i den egna regionen genom de regionala utvecklingsstrategierna. Det regionala utvecklingsarbetet har ett eget utgiftsområde, regional tillväxt, som kompletteras med många åtgärder och satsningar inom övriga politikområden som även de har betydelse för den regionala utvecklingen. Jämställdhetsmålen I Sverige är det övergripande målet för jämställdhetspolitiken (Regeringen, 2005) att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Målet bryts ner i fyra delmål: Fördelning av makt och inflytande: kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Ekonomisk jämställdhet: kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet: kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet samt ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra: kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Jämställdhetsintegrering Den huvudsakliga strategin för att uppnå målen är att verka för jämställdhetsintegrering (Regeringen, 2005). Jämställdhetsintegrering innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra beslutsfattandet på alla nivåer och omfatta alla delar av arbetet. Det innebär att jämställdhetsperspektivet ingår i varje verksamhets ordinarie struktur och på så sätt finns med i det dagliga arbetet för att motverka att det ses som ett sidospår och en separat fråga (Nationella sekretariatet för gensuforskning). Jämställdhet i RUS Västerbottens regionala utvecklingsstrategi, RUS , styr de prioriteringar som länet ska göra inom det regionala tillväxtarbetet. I strategin är jämställdhet en utgångspunkt för regional tillväxt och ingår även i strategins strategiska vägval. RUS styr även hur länets regionala projektmedel ska prioriteras och jämställdhet finns med både som ett grundkriterium och ett urvalskriterium. Projekt som inte integrerar jämställdhet i sin verksamhet ska därmed inte kunna beviljas projektmedel utifrån de prioriteringar som ska göras enligt RUS. 2 Tidigare Västerbottens läns utvecklingsstrategi och Västerbottens läns tillväxtprogram. 5
6 Projektverksamhet i ett flernivåperspektiv Finansieringen av den regionala projektverksamheten kommer från flera källor. Förutom medel från EU sker en stor del av finansieringen med nationella medel. Till det kommer finansiering på regional nivå, lokal nivå samt till viss del även privat kapital. Finansieringen från EU sker genom olika europeiska program. Det regionala tillväxtarbetet i Sverige finansieras till viss del av de europeiska strukturfondsprogrammen som en del av den europeiska sammanhållningspolitiken. I Sverige finns det åtta regionala strukturfondsprogram inom Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och ett nationellt strukturfondsprogram inom Europeiska socialfonden (ESF). Det europeiska programmet för utveckling av de areella näringarna (Landsbygdsprogrammet) och programmet för Havs- och fiskerifonden finansierar också till viss del det regionala utvecklingsarbetet. För gränsöverskridande projekt finns det europeiska program för territoriellt samarbete. I Västerbotten är det framför allt Nordprogrammet, Botnia- Atlanticaprogrammet och Norra periferi- och Arktisprogrammet som är de största finansieringskällorna för territoriellt samarbete. Medlemsstaterna och kommissionen ska se till att jämställdhet och integration av jämställdhetsperspektivet genomgående beaktas och främjas vid förberedelse och genomförande av program, inbegripet vad gäller övervakning, rapportering och utvärdering. Medlemsstaterna och kommissionen ska vidta lämpliga åtgärder för att förhindra varje form av diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning i samband med förberedelser inför och genomförandet av programmen. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning ska särskilt beaktas under förberedelserna inför och genomförandet av programmen (Europeiska unionens förordning om gemensamma regler). Regionalt utvecklingsansvariga har uppgiften att besluta om användningen av det nationella anslag 1.1: Regionala tillväxtåtgärder inom utgiftsområde 19 (regional tillväxt) 3. Bidrag 4 får lämnas för att genomföra projekt som bidrar till att uppnå målet för den regionala tillväxtpolitiken, vilket anges i de regionala utvecklingsstrategierna. De svenska regionerna har även i olika utsträckning tillgång till egna regionala projektmedel (ERP). Dessa kommer huvudsakligen från landstingsskatten. Beslutsprocessen för regional projektverksamhet Processen för att få en ansökan behandlad hos Region Västerbotten börjar med en tidig dialog med någon av handläggarna gällande koppling till den regionala utvecklingsstrategin som är en förutsättning för att kunna beviljas projektmedel. Även projektets upplägg, budget, medfinansiering och förhållande till Region Västerbottens grund- och urvalskriterier för projektmedel diskuteras. När en projektansökan formellt lämnats in bereds ansökan av handläggare för att sedan skickas till Region Västerbottens arbetsutskott för beslut. Arbetsutskottet består av 7 politiker från kommuner och landsting i Västerbotten. 3 Det så kallade länsanslaget 1:1 medel för regional utveckling 4 Regleras i förordning 2003:596 om bidrag för projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken 6
7 Analysmodell för projektprocessen Projektprocessen involverar många olika aktörer och verksamheter. I analysen har finansiärer, projekt, utförare samt primär och sekundär målgrupp identifierats. Olika aktörer kan komma in i flera steg i projektprocessen, då en finansiär kan vara projektägare men även utförare och målgrupp för projektet. En kommun kan exempelvis vara projektägare till ett projekt de själva medfinansierar och som syftar till att skapa tillväxt i kommunen. För att kunna analysera jämställdhet i projektverksamheten presenteras en modell för roller/delar som kan finnas i projektprocessen. I modellen finns utöver projektorganisationen även finansiärer, utförare och målgrupp med. Nedan följer en beskrivning av de olika roller som ingår i modellen. Figur 1: Modell över roller i projektprocessen Projektfinansiärer Finansiärer är en förutsättning för att regionala projekt ska kunna bedrivas men formerna för finansieringen varierar beroende på vilken aktör det är. Det finns stora skillnader i hur stor andel av den totala finansieringen varje finansiär bidrar med och beslutsprocesserna skiljer sig mellan finansiärer. I politiskt styrda organisationer som kommuner och regionförbund är det den politiska ledningen som är ansvarig för beslut om projektmedel. Projekten kan ha finansiering från den egna organisationen, den egna kommunen, finansiering av regionala projektmedel samt medfinansiering från de europeiska strukturfonderna. I en del fall medverkar finansiärerna i själva genomförandet av projektet medan de i andra fall endast går in med medel. Projektorganisationen Projektet har en egen organisation som oftast består av projektledare, projektmedarbetare och en styrgrupp. Det är inte alltid projektorganisationen som utför projektets aktiviteter 7
8 utan det kan hanteras av andra aktörer. Projektägaren, den aktör dit projektet är knutet, är ofta en av de större finansiärerna till projektet. Projektorganisationen tillsammans med projektägaren är ansvarig för projektet, dess genomförande och rapportering till de olika finansiärerna även om det i en del fall är andra organisationer som i praktiken bidrar till gemomförandet. Externa utförare Projektorganisationen är i en del fall utförare av projektet men i många fall genomförs hela eller delar av projektet av en extern utförare. Denna kan vara en samarbetsorganisation eller konsultföretag. Primär målgrupp Den primära målgruppen för projekt är de som på ett direkt sätt berörs av projektets resultat och dess aktiviteter. Genom att se i vilka branscher och sektorer projektets verksamhet och aktiviteter skapar arbetstillfällen och tillväxt kan den primära målgruppen definieras. Den primära målgruppen anges sällan i själva projektansökan utan där ligger fokus istället på den mer sekundära målgruppen som inte påverkas av projektet på ett lika direkt sätt. Sekundär målgrupp Den sekundära målgruppen är den som ofta anges i projektansökan och är oftast brett beskriven som näringslivet, allmänheten och befolkningen i länet. Gemensamt för målgruppen är att den är svår att kategorisera eller koppla till en specifik bransch. Den sekundära målgruppen påverkas av projektet och dess aktiviteter men detta sker inte i direkt anslutning till projektet utan det är indirekta effekter ofta med en viss tidsfördröjning. 8
9 Jämställdhet hos projektfinansiärer Projektfinansiärerna har möjlighet att påverka jämställdheten i projekten genom att ställa krav i ansökan, vid rapporteringstillfällen och i uppföljningen. För att få en bild av hur olika finansiärer arbetar med att säkerställa att projekten är jämställda har 13 finansiärer intervjuats. Medfinansiärer till projekt från har intervjuats utifrån standardiserade frågor. De tillfrågade representerar olika nivåer av finansieringssystemet och i analysen är de kategoriserade utifrån program, nationell, regional och kommunal nivå. Urvalet består av de största medfinansiärerna till regionala projekt medfinansierade av Region Västerbotten år Samtliga tillfrågade har besvarat följande frågor: om jämställdhet efterfrågas vid ansökningstillfället, och hur detta i så fall görs om jämställdhet följs upp i projektverksamheten, och hur detta i så fall görs om organisationen har en jämställdhetsstrategi som rör projektmedlen Tabell 1 visar en sammanställning av hur de olika finansiärerna besvarat telefonenkäten. Finansiärerna har kategoriserats utifrån den nivå de befinner sig på i finansieringssystemet. Tabell 1: Sammanställning av svar från intervjuade finansiärer Program Nationell Regional Kommunal Ansvarsområde för tillfrågade Ansvara för EU- program Projektstöd till egna projekt Besluta om egna medel och anslag som förvaltas Besluta om egna medel Efterfrågas jämställdhet vid ansökningstillfället? Ja Inga egna krav Ja De flesta ställer inga egna krav Om ja, hur efterfrågas jämställdhet? Delfråga för horisontella kriterier Ingen blankett är jämställdhetsinte grerad Delfråga hos de flesta finansiärer Några ställer krav i projektplan eller har stödfrågor till ansökan En kommun har en lathund för horisontella kriterier Hur följs det upp? Krav i läges- och slutrapport men inte i samma utsträckning som det efterfrågas vid ansökan Ingen särskild uppföljning av jämställdhet Krav på rapportering i läges- och slutrapport Svagt fokus på uppföljning överlag och inget fokus på uppföljning av jämställdhet Finns det en jämställdhetsstrategi/ plan för organisationen som rör projektmedlen? Ja, programguider och program- dokument Handböcker och stödmaterial Nej Nej Saknas i de flesta kommuner En kommun har en policy för jämställdhet för projektägarrollen 5 Analysen har utgått från ett datamaterial bestående av de 70 projekt som under år 2009 beviljades finansiering från Region Västerbotten. Året är valt utifrån att samtliga projekt idag har avslutats. 9
10 Jämställdhetsintegrering saknas Intervjuerna visar att ingen av de tillfrågade finansiärerna, oavsett nivå, har ett jämställdhetsintegrerat ansökningsförfarande. Det går också av svaren att dra slutsatsen att ansökningsrutinerna på programnivå får betydelse för kraven på jämställdhet även hos andra medfinansiärer. Många finansiärer, framförallt kommunerna har inga egna ansökningsblanketter utan programmens ansökningar används. Då dessa inte är jämställdhetsintegrerade gör det att även flera övriga finansiärer inte heller ställer krav på detta. Uppföljning och utvärdering av jämställdhet Det görs sällan utvärderingar av jämställdhet hos någon aktör. Kommunerna följer dessutom sällan upp jämställdhet och jämställdhetsintegrering av projekten. En förklaring som förs fram i intervjuerna är bristande efterfrågan för uppföljning av jämställdhet från politiska beslutsfattare. Då jämställdhet inte efterfrågas från politiskt håll blir det svårare att ställa krav på projektens jämställdhetsintegrering. Flera aktörer uppger även att det finns en skevhet i vad som efterfrågas och vad som följs upp. Strategier för jämställdhetsintegrering Samtliga tillfrågade finansiärer saknar en strategi/plan för jämställdhetsintegrering av projekt. Många organisationer har en jämställdhetsplan för den egna organisationen men projekt eller projektmedel berörs inte i dessa. Vissa finansiärer efterfrågar jämställdhet i delar av ansökan men ingen ställer krav på jämställdhetsintegrering av projektet. En orsak till detta beskrivs även här vara ett bristande politiskt intresse för frågan. Flernivåperspektiv på jämställdhet hos finansiärer Intervjuerna visar att det inte sker någon samverkan kring jämställdhetsintegrering av projekt och det saknas även gemensamma rutiner mellan aktörer kring detta. En konsekvens när finansiärer inte samverkar är att kravbilden när det gäller jämställdhet kan skilja sig för projekten. Detta innebär i praktiken att ett projekt som söker projektmedel från olika finansiärer kan få helt olika krav ställda på jämställdhetsintegrering från de olika aktörerna. Förutom att det blir rörigt för projektsökande att frågan hanteras olika beroende på vilken aktör som finansierar så innebär det även att legitimiteten för jämställdhet minskar. Det kan även minska incitamenten och möjligheterna hos enskilda finansiärer att ha en högre ambitionsnivå än övriga aktörer. Diskussion Intervjuerna med finansiärerna visar att det finns mycket kvar att åtgärda innan projektprocessen är jämställdhetsintegrerad. Det saknas även en samverkan mellan finansiärerna kring hur jämställdhet i projekt ska hanteras. En konsekvens av detta är att trovärdigheten för de krav finansiärerna kan ställa på jämställdhet försvagas när kraven ser olika ut. Att ingen finansiär hanterar jämställdhet på ett integrerat sätt i projektprocessen gör också att legitimiteten för frågan minskar eftersom jämställdhet blir lagt som ett sidospår och inte ingår i hela projekten. Att finansiärerna sällan följer upp eller utvärderar jämställdhet i projekt gör också att integreringen brister. Svag uppföljning gör även att redan från början lågt ställda krav på jämställdhet, i praktiken försvagas ytterligare. Bristen på en politisk efterfrågan som lyfts fram under intervjuerna pekar på behovet av att beslutsfattare på olika nivåer prioriterar jämställdhet. Om inte jämställdhet efterfrågas av alla nivåer i projektsystemet minskar möjligheten för att kunna integrera detta på ett reellt sätt. 10
11 Intervjuerna pekar på behovet av en tydligt utformad samverkan mellan finansiärer på olika nivåer för att få en jämställdhetsintegrerad projektprocess. Önskvärt vore om samtliga program och medfinansiärer ställer samma krav på jämställdhetsintegrering av projekten och att detta även bedöms på ett likvärdigt sätt av alla finansiärer. Att genomföra detta kan vara svårt när program och strategier är färdigutformade men det bör ändå kunna föras gemensamma diskussioner kring hur detta ska hanteras. Det kan vara önskvärt att samverkan formaliseras för att få samstämmighet och kontinuitet i frågan. Intervjuerna visar också att de olika finansiärerna saknar strategier för jämställdhetsintegrering och att detta även medför att hela ansökningsförfarandet skulle kunna utvecklas ur ett jämställdhetsperspektiv. Hur ser ansökningsblanketter och stödmaterial ut? Vilket stöd kan projektsökande få i att utveckla sin projektidé? Genom att jämställdhetsintegrera ansökningsprocessen skulle projektens verksamheter också kunna bli mer jämställdhetsintegrerade. Om jämställdhet redan när en problemformulering för vad projektet ska lösa finns med och även ingår i övriga delar av ansökan kommer det finnas med som en naturlig del av projektet. 11
12 Jämställdhet i projektorganisation I en analys över jämställdhet är även projektets utformning och genomförande viktig att belysa. Arbetar projekten med jämställdhet? Är projekten jämställdhetsintegrerade? Hur jämställd är projektorganisationen? Alla projekt har en projektägare som oftast är en av de större organisationerna som är engagerade i projektet. Det finns också en genomförandeorganisation som består av en projektledare och andra anställda i projektet. Det är projektägare och genomförandeorganisation som är ansvariga för genomförandet av projektet. För att undersöka jämställdhet i projektprocessen har analysen utgått från ett datamaterial bestående av de 70 projekt som under år 2009 beviljades finansiering från Region Västerbotten. Året är valt utifrån att samtliga projekt idag ska vara avslutade. Jämställdhet i projektgenomförandet I projektansökan anges projektens målsättningar och vilka aktiviteter som ska genomföras under projektperioden. Alla projektansökningar måste 6 även innehålla en egen bedömning av projektets påverkan på jämställdheten. Genom att analysera förekomsten av jämställdhetsaktiviteter och eventuella strategier för att nå det underrepresenterade könet går det att få en bild av i vilken utsträckning projekten har haft ett fokus på jämställdhet i genomförandet. Det kan sedan relateras till projektens egen bedömning av hur projektets aktiviteter påverkar jämställdhet. För att belysa jämställdheten i genomförandet har projektansökningarna och rapporteringar gåtts igenom och analyserats utifrån två frågeställningar: 1. Har projektet en strategi för att nå kvinnor (eller män)? 2. Har projektet angett särskilda jämställdhetsaktiviteter? Det har satts i relation till projektens egen bedömning i slutrapporteringen över hur de skattar att projektet påverkat jämställdhet. Figur 2: Jämställdhet i projektgenomförandet 6 Ett krav för att beviljas finansiering från Region Västerbotten. 12
13 Bara ett av de 70 projekten har en särskild strategi för att nå kvinnor. När det gäller särskilda jämställdhetsaktiviteter är det något fler (11 av 70 projekt) som bedöms ha sådana. Projektens egen bedömning av påverkan på jämställdhet skattas på en skala med fyra nivåer: syftar direkt till att förbättra jämställdheten, bidrar till att förbättra jämställdheten, påverkar inte jämställdheten och riskerar att försämra jämställdheten. Projektens egen bedömning pekar på att de trots att de inte har särskilda aktiviteter riktat mot jämställdhet, är det drygt en fjärdedel av projekten som direkt syftar till eller bidrar till ökad jämställdhet. Drygt 15 procent av projekten saknar helt bedömning av jämställdhetspåverkan. Diskussion Det finns en skevhet mellan hur projekten själva bedömer i vilken utsträckning de påverkar jämställdhet och förekomsten av riktade insatser för jämställdhet respektive formulerade strategier för att nå det underrepresenterade könet. Även projektens egna bedömningar visar att få projekt har en positiv effekt på jämställdheten. Under programperioden var det inte en uttalad målsättning att ha särskilda projekt som direkt syftar till att främja jämställdhet, däremot var jämställdhet ett horisontellt kriterium som skulle integreras i alla projekt. Det har bara genomförts i en mindre andel av projekten. Avsaknaden av jämställdhetsintegrering i projektens egna bedömningar och avsaknaden av riktade insatser visar att jämställdhet inte har varit prioriterat i projektorganisationerna. Här finns en roll för finansiärer att ställa tydligare krav men även att arbeta kunskapshöjande med vad jämställdhetsintegrering betyder i praktiken. Ett sätt är att arbeta med lärande exempel, men att även se till att projekt kan få ett tydligare stöd i projektprocessen är ett sätt att få fler projekt jämställdhetsintegrerade. Genom en samverkan mellan finansiärer kan också en kunskapsspridning ske om lyckade metoder och projekt som integrerat jämställdhet på ett framgångsrikt sätt. Detta möjliggör en utveckling av jämställdhetsintegrering av projekt och projektprocessen. 13
14 Jämställdhet hos projektens utförare I projekt kan antingen projektet själv, någon typ av samarbetsorganisation eller konsult genomföra hela eller delar av projektet och dess aktiviteter. Till den här gruppen med externa utförare hör utbildningsanordnare, konsulter och andra aktörer som arbetar för att genomföra projektets målsättningar gentemot projektets målgrupp. Det kan vara en betydande del av projektbudgeten som går till att betala tjänster från olika utförare. Figur 3: Andel av projekt som använder konsulter i genomförandet Figuren visar att hälften av projekten som ingår i analysunderlaget har anlitat konsulter och en tredjedel har använt konsult över upphandlingsgräns. För att spegla jämställdhet hos utförare analyseras den tredjedel av projekten där konsulter har upphandlats över upphandlingsgräns utifrån ett branschperspektiv. Varje identifierad konsult har kategoriserats efter delbransch och det har länkats till statistik på könsfördelning i delbranscherna. 14
15 Figur 4: Könsfördelning bland sysselsatta i branscher där projekten upphandlat konsulter (Data: SCB) Figuren visar könsfördelningen för de branscher som identifierats. De flesta konsulter som upphandlades inom de aktuella projekten var verksamma i delbranscher där fler män än kvinnor är sysselsatta. Privat tjänstenäring på en övergripande nivå har en relativt jämn könsfördelning men detsamma gäller inte för olika delbranscher inom privat tjänstenäring. Några delbranscher som intresseorganisationer, dataservice och industridesign kännetecknas av en jämn könsfördelning medan tekniska konsulter och datakonsulter är branscher där andelen män är över 80 procent. Eftersom de flesta branscherna kännetecknas av en skev könsfördelning får det betydelse för hur projektverksamheten kommer män och kvinnor till del 7. Diskussion En stor del av projektens budget kan gå till externa tjänster vilket innebär att det inte bara är projektorganisationens sammansättning som har betydelse i ett jämställdhetsperspektiv, utan även vilka utförare som väljs för att genomföra projektet. Detta blir även tydligt i kapitlet om projektens primära målgrupp. Här är det betydelsefullt att projektägare och projektorganisation har ett jämställdhetsperspektiv även i aktiviteter som anordnas av andra än projektorganisationen och när det gäller köp av tjänster. Finansiärer skulle här kunna ställa krav i sina beslut att även exempelvis upphandlingar är jämställdhetssäkrade och att genuskompetens finns hos utförare och konsulter. 7 Det blir även tydligt i kapitlet om projektens målgrupper. 15
16 Jämställdhet hos målgrupper Projektens primära målgrupp Projektens primära målgrupp är de som direkt påverkas av de olika insatserna i ett projekt. De övergripande målsättningar som finns i strategier och program pekar på att projekten ska ge resultat i form av varaktig sysselsättning och fler företag. Projekten som ingår i urvalet har därför analyserats utifrån frågan: I vilken bransch förväntas projektet leda till sysselsättning och tillväxt?. Genom att identifiera den primära målgruppen för projekten blir det möjligt att koppla det till könsfördelningen i respektive bransch för att på så sätt spegla i vilken utsträckning kvinnor respektive män nås av projektmedlen. Tabell 2: Översikt över projekt med och utan målgrupp i bransch För de projekt som ingår i analysunderlaget har det varit möjligt att identifiera bransch för 53 stycken av totalt 70 projekt. Ytterligare tio av projekten riktar sig till hela näringslivet och ytterligare tolv är allmänna projekt som syftar till kunskapsutveckling eller nätverkssamarbeten. Dessa projekt syftar till att skapa strukturer för framtida sysselsättning och tillväxt men kan inte direkt knytas till en bransch. De 48 projekten med identifierbar primär målgrupp beviljades ca 214 miljoner kronor i projektfinansiering totalt från alla medfinansiärer. De projekt som hade en mer allmän inriktning beviljades drygt 50 miljoner kronor. Av de tio projekt som riktades till hela näringslivet var det två som var direkt riktade till kvinnliga företagare. De två projekten beviljades sammanlagt 2,3 miljoner kronor. Övriga åtta projekt beviljades 27 miljoner kronor. Figur 5: Andel sysselsatta män i de branscher som är primär målgrupp för projekten (Data: SCB) 16
17 De 53 projekt som identifierats med en primär målgrupp riktar sig till 19 olika branscher. I figuren visas andelen män som arbetar i de här 19 branscherna. Storleken på cirklarna visar hur mycket finansiering som beviljades av alla finansiärer. Av de beviljade projektmedlen gick det mesta till branscher där andelen män bland de sysselsatta är 70 procent eller mer. Sekundär målgrupp Den sekundära målgruppen är den målgrupp som projekten oftast själva anger. Den här målgruppen är för de flesta projekten otydlig och allmänt formulerad. Exempelvis anges näringslivet, besökare, företagare eller alla som bor i länet som målgrupp. Den sekundära målgruppen kan vara grupper som på längre sikt eller indirekt skulle kunna få fördelar till följd av projektet. Den sekundära målgruppen är svår att analysera kvantitativt eftersom den oftast är brett formulerad. Här handlar det om en övergripande analys på programnivå om vilka de långsiktiga resultaten blir av projekten på samhällsnivå. Diskussion Fördelningen av medel till olika branscher speglar de prioriteringar som görs i regionala, nationella och europeiska strategier och planer. I Västerbotten, Sverige och andra delar av världen är arbetsmarknaden könsuppdelad. Vård och omsorg samt utbildning, som till största delen är offentligt finansierad verksamhet, har en koncentration av kvinnor bland de sysselsatta. Samtidigt är det privata näringslivet till stora delar mansdominerat. Eftersom få projekt arbetar riktat med att nå det underrepresenterade könet, innebär det att en betydande del av projektmedlen kommer mansdominerade branscher till del. Att identifiera den primära målgruppen är även betydelsefullt eftersom det är genom sysselsättning som olika individer får tillgång till ekonomiska resurser i samhället. Kvinnor arbetar i större utsträckning i verksamhet som är finansierad med offentliga medel med tillhörande lägre lönenivåer. Utgångspunkten att insatser inom regional tillväxt ska ge sysselsättning inom privat näringsliv kan få till följd att ekonomiska resurser blir mer ojämnlikt fördelade. Det pekar mot att insatser i större utsträckning behöver fokusera på att göra arbetsmarknaden mindre könsuppdelad samtidigt som alla projekt behöver vara tydligt jämställdhetsintegrerade. 17
18 Slutsatser och rekommendationer Rapporten visar att projektprocessen i Västerbotten inte är jämställd. Det finns stora skillnader mellan män och kvinnor i tillgången till projektmedel och de projekt som genomförs saknar i de flesta fall ett tydligt jämställdhetsperspektiv och är inte jämställdhetsintegrerade. Oavsett vilken del av modellen över roller i projekten som analyseras, pekar resultaten på att projektmedel inte kommer män och kvinnor till del i samma utsträckning. Det gäller både i genomförandet av projekten men även när det gäller projektens resultat i form av ökad sysselsättning och fler företag. För att komma tillrätta med problematiken behöver finansiärer ställa tydligare och högre krav på projekt när det gäller jämställdhet men även finansiärernas egen projektprocess behöver förtydligas utifrån ett jämställdhetsperspektiv. För att få jämställdhet i resultat krävs projekt och andra insatser för att förändra de strukturer som finns på arbetsmarknaden men även att alla projekt oavsett inriktning har ett fokus på jämställdhet i planering, genomförande och resultat. För att uppnå jämställdhet i projektverksamheten föreslås att hela ansökningsförfarandet från projektide till uppföljning blir jämställdhetsintegrerat hos både finansiärer och projektägare genom: 1. Samverkan mellan finansiärer för synkronisering av rutiner och krav gällande jämställdhet 2. Formulering av strategier för jämställdhetsintegrering av projekt- verksamhet hos finansiärer, projektägare och projektorganisationer 3. Prioritering av jämställdhet hos beslutsfattare 4. Utveckling av metoder och material för projektstöd som är jämställdhetsintegrerade 5. Kunskapsutveckling och lärande mellan aktörer i projektprocessen 6. Fokus redan i planeringen av projekten på att resultaten ska komma kvinnor och män till del Genom att samtliga delar av projektprocessen arbetar med ovanstående förslag kan vi förvänta oss jämställda projekt och en jämställdhetsintegrerad projektprocess. Fler kvinnor än idag bör också få ta del av projektmedel och projektens verksamheter och resultat. I ett längre perspektiv får det här betydelse för kvinnors och mäns möjligheter i samhället samtidigt som jämställdhet även kan innebära positiva effekter för den regionala utvecklingen i form av ökad sysselsättning och tillväxt. Därför har jämställda projekt en viktig roll för framtida regional utveckling. 18
19 Litteraturförteckning Europeiska unionens förordning om gemensamma regler, nr 1303/2013 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU). Nationella sekretariatet för gensuforskning. (2014). Hämtat från Jämställ NU: den Regeringen. (2005). Regeringens proposition 2005/06:155. Tillväxtverket. (2011). Att välja jämställdhet. Rapport Stockholm. 19
20
Problemanalys (vilken utmaning ska projektet lösa eller vilka nya möjligheter/metoder
Informerande dokument Information Sida 1 (6) Ansökan om regionala projektstöd Projektstöd är ett viktigt verktyg i det regionala utvecklingsarbetet. Region Norrbotten beviljar stöd till projekt som på
Läs merEuropeiska regionala utvecklingsfonden Europeiska socialfonden Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Europeiska havs- och fiskerifonden
Europeiska regionala utvecklingsfonden Europeiska socialfonden Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Europeiska havs- och fiskerifonden ESI-fonderna Fondöverskridande samverkan 2014-2020
Läs merHandlingsplan. Jämställd regional tillväxt i Västerbotten
Handlingsplan Jämställd regional tillväxt i Västerbotten Inledning Regeringen har gett Tillväxtverket i uppdrag att utveckla arbetet för jämställd regional tillväxt. Målet med uppdraget är att kvinnor
Läs merÅtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv. Madeleine Sparre, Oxford Research AB
Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv Madeleine Sparre, Oxford Research AB 1 De regionala strukturfondsprogrammen EU:s sammanhållningspolitik ska bidra till
Läs merJämställdhetsstrategi för Länsstyrelsen Gävleborg
Jämställdhetsstrategi för Länsstyrelsen Gävleborg 2014-2016 Svensk jämställdhetspolitik Flickor, pojkar, kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv Jämn fördelning av makt
Läs merSå jämställdhetsintegreras genomförandet av Norrbottens folkhälsostrategi - för att förbättra jämställdheten i Norrbotten!
Linda Moestam Folkhälsocentrum, Region Norrbotten 13 juni 2018 Så jämställdhetsintegreras genomförandet av Norrbottens folkhälsostrategi - för att förbättra jämställdheten i Norrbotten! Vad handlar det
Läs merJämställdhetsintegrering av styrdokument
Jämställdhetsintegrering av styrdokument Jämställdhetsintegrering förbättrar verksamheters resultat Jämställdhetsintegrering är en strategi för jämställdhetsarbete som syftar till att förbättra verksamheters
Läs merJämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken
Jämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken Anna Olofsson, Enhetschef Regional Tillväxt, Politikens inriktning Jämställdhetsperspektivet Aktörer och regeringens styrning Ansvaret för regionalt
Läs mer2014-04-11. Lokal utveckling för alla!
2014-04-11 Lokal utveckling för alla! Vad styr arbetet? Artikel 7 Jämställdhet och icke-diskriminering Medlemsstaterna och kommissionen ska se till att jämställdhet och integration av jämställdhetsperspektivet
Läs merEuropeiska socialfonden
Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna
Läs merVård- och omsorgscollege 10 april 2015
Vård- och omsorgscollege 10 april 2015 Vård- och omsorgscollege i socialfonden Nationell, regional och lokal satsning kopplat till kommande Socialfondsutlysning Tre huvudinriktningar i utvecklingsarbetet
Läs merProcesstöd jämställdhetsintegrering
Processtöd jämställdhetsintegrering i nationella och regionala Socialfondsprojekt Anna-Elvira Cederholm Före ansökan (ide -fas) Förberedelser Mobilisering Genomförande o avslutande Efter projektet Tillgängligt
Läs merBasutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober
Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober Processtöd jämställdhetsintegrering ESF Jämt * Är ett av de processtöd som finns knutna till Europeiska socialfonden * Tillhandahåller kostnadsfritt
Läs merPROJEKT FÖR HÅLLBAR REGIONAL TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2014
FAKTA I KORTHET Nr. 9 2015 PROJEKT FÖR HÅLLBAR REGIONAL TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2014 Den här publikationen redovisar hur Region Värmlands beviljade projektmedel har fördelats under 2014. Den visar hur
Läs mer0. Grundkurs i jämställdhetsintegrering. Ulrika Eklund, jämställdhetsexpert och konsult Katarina Olsson, jämställdhetsexpert och konsult
0. Grundkurs i jämställdhetsintegrering Ulrika Eklund, jämställdhetsexpert och konsult Katarina Olsson, jämställdhetsexpert och konsult Katarina Olsson och Ulrika Eklund Jämställdhet / Jämlikhet Prata
Läs merHandlingsplan för jämställdhetsintegrering. Älvsbyns Kommun
STYRDOKUMENT DATUM 2016-07-07 1 (5) Handlingsplan för jämställdhetsintegrering Älvsbyns Kommun 2016-2020 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Handlingsplan för
Läs merEUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden. Svenska ESF-rådet
EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden Svenska ESF-rådet VI FÖRÄNDRAR ARBETSMARKNADEN ESF-rådet i korthet ESF- rådet är en myndighet som arbetar på uppdrag av Arbetsmarknadsdepartementet och Socialdepartementet
Läs merStrategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Program för jämställdhetsintegrering. i Borås Stad
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Program för jämställdhetsintegrering i Borås Stad Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter
Läs merDiarienummer 2017/ Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling.
1 Europeiska socialfonden Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. Utlysning för ESF Nationellt Kompetensutveckling i relation till samhällsorientering och etablering av
Läs merEuropeiska socialfonden 2014-2020
Europeiska socialfonden 2014-2020 -avstamp i Europa 2020-strategin Maria Johansson-Berg, Svenska ESF-rådet Utgångspunkter för det nya Socialfondsprogrammet Bygga vidare på struktur, erfarenhet och resultat
Läs merAnmälan av Plan för genomförande av jämställdhetsintegrering inom arbetsmarknadsförvaltningen
Arbetsmarknadsförvaltningen HR-staben Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2016-08-18 Handläggare Åsa Enrot Telefon: 08-508 35 687 Till Arbetsmarknadsnämnden den 30 augusti 2016 Ärende 15 Anmälan av Plan för genomförande
Läs merMikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning
Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning Foto: Mikael Almén Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionalitet Sexualitet Ålder
Läs merPROJEKT FÖR HÅLLBAR REGIONAL TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2015
FAKTA I KORTHET Nr. 10 2016 PROJEKT FÖR HÅLLBAR REGIONAL TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2015 Den här publikationen redovisar hur Region Värmlands beviljade projektmedel har fördelats under 2015. Den visar hur
Läs merBidrag till projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken - Regionala tillväxtåtgärder, anslag 1:1
POLICY 1 (5) Bidrag till projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken - Regionala tillväxtåtgärder, anslag 1:1 Senast uppdaterad: 2013-05-20 Inledning Regeringen avsätter ett anslag inom utgiftsområde
Läs merBilaga 4. Urvalskriterier Lappland 2020
Bilaga 4. Urvalskriterier Lappland 00 Samtliga projektansökningar genomgår under bedömningen fyra steg: 1. Basvillkor måste uppfyllas för att projektet ska gå vidare i ansökningsprocessen. Om projektansökan
Läs merRevidering och förankring av Regionalt utvecklingsprogram
2015-05-27 1(6) Revidering och förankring av Regionalt utvecklingsprogram 1. Sammanfattning Region Örebro län bildades 1 januari 2015. Regionbildningen syftar till att skapa en samlad demokratisk organisation
Läs merProgram för ett jämställt Stockholm
Stadsledningskontoret Kansliet för mänskliga rättigheter Tjänsteutlåtande Dnr 434-21/2017 Sida 1 (6) 2017-06-16 Handläggare Jennifer Bolin Telefon: 08-508 29 451 Till Kommunstyrelsen Stadsledningskontorets
Läs merSTRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK
STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK 2014 2020 INNEHÅLL Inledning... 4 Uppdrag... 4 Bakgrund... 4 Kulturrådets uppdrag inom det regionala
Läs merJämställdhetsintegrering. 30 januari 2019 Forum Jämställdhet Marie Trollvik och Katarina Olsson
Jämställdhetsintegrering 30 januari 2019 Forum Jämställdhet Marie Trollvik och Katarina Olsson Jämställdhet / Jämlikhet Prata med din granne. Vad betyder orden? Jämställdhet / Jämlikhet Jämställdhet handlar
Läs merEn ny strukturfondsperiod. Ellinor Ivarsson Avd för tillväxt och samhällsbyggnad
En ny strukturfondsperiod Ellinor Ivarsson Avd för tillväxt och samhällsbyggnad EU:s långtidsbudget 2014-2020 Skydd och förvaltning av naturresurser 33,90% 38,90% Frihet, säkerhet och rättvisa EU som global
Läs merPlan för jämställdhet. för Eskilstuna kommun
Plan för jämställdhet för Eskilstuna kommun 2018-2024 Beslutad av kommunfullmäktige 27 september 2018 Plan för jämställdhet, kortversion Det här är en kortversion av Eskilstuna kommuns plan för jämställdhet.
Läs merJämställdhetsintegrering
Jämställdhetsintegrering Illustration: Nina Hemmingsson ESF Jämt ESF Jämt är ett av de processtöd som finns knutna till socialfonden ESF Jämt tillhandahåller kostnadsfritt stöd till potentiella och beviljade
Läs merFör ett jämställt Dalarna
För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,
Läs merJämställdhetsintegrering: ESVs nya uppdrag. Seminarium
Jämställdhetsintegrering: ESVs nya uppdrag Seminarium 2017-01-25 Dagens agenda Introduktionsrunda Bakgrund kort beskrivning Hur arbetet är organiserat i staten Vad vet vi om ojämställdhet? ESVs uppdrag
Läs merGrundläggande jämställdhetskunskap
Grundläggande jämställdhetskunskap Trappsteg 1 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder och
Läs merHANDLEDNING till ansökningsblankett om projektstöd
HANDLEDNING till ansökningsblankett om projektstöd Handledning till ansökningsblankett om projektstöd Rubrikerna nedan följer de punkter som finns i ansökningsblanketten. 1. Allmänna uppgifter Projektets
Läs merChecklista för jämställdhetsanalys. Utbildning för förtroendevalda och handläggare i kommuner och landsting
Checklista för jämställdhetsanalys Utbildning för förtroendevalda och handläggare i kommuner och landsting Utbildningens upplägg - Utbildningens syfte - Vilka är vi och vad vill vi? - Vad är jämställdhetsintegrering?
Läs merProgram för ett jämställt Stockholm
Administrativa avdelningen Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2017-09-04 Handläggare Susanna Nytell Telefon: 08-508 150 29 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2017-09-21 Svar på remiss
Läs merEn nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft
Erik Joachimsson Kompetensförsörjningsdagarna 20 oktober 2015 En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015-2020 Regeringens mål EU:s lägsta arbetslöshet år 2020 Då behövs
Läs merRegional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin
1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020
Läs merKvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.
Bilaga Jämställdhetspolitikens mål Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Delmål 1 Delmål 2 Delmål 3 En jämn fördelning av makt och inflytande Kvinnor och män ska ha samma
Läs merStrategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för jämställdhet Program för jämställdhet 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås
Läs merAtt göra. Handlingsplan Jämställdhet och jämställdhetsintegrering
Att göra. Handlingsplan Jämställdhet och jämställdhetsintegrering Diarienummer: 801-3545-15 Tryck: Västernorrland, Härnösand 2016 Denna handlingsplan går att få i alternativt format. Förord Jämställdhet
Läs merHandlingsplan för jämställdhetsintegrering. i Hägersten- Liljeholmens stadsdelsförvaltning stockholm.se
Handlingsplan för jämställdhetsintegrering i Hägersten- Liljeholmens 2016-2018 stockholm.se Handlingsplan för jämställdhetsarbete 2016-2018 3 (9) Innehåll Kommunfullmäktiges mål... 4 Nämndmål... 4 Syftet
Läs merBilaga 4. Urvalskriterier Lappland 2020
Bilaga 4. Urvalskriterier Lappland 2020 Villkoren måste uppfyllas för att projektet ska gå vidare i ansökningsprocessen. För kriterier märkta med * finns krav på att uppfylla minst 1 p. För att erhålla
Läs merTILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG
20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser
Läs merSocialfondsprogrammet
Socialfondsbroschyr 2015.indd 1 Europeiska socialfonden 2014 2020 2015-03-26 11:21 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för
Läs merHandlingsplan för Järfällas jämställdhetsarbete
Handlingsplan för Järfällas jämställdhetsarbete Ett av Järfälla kommuns mål är att alla Järfällabor ska ges samma möjlighet att påverka sin livssituation, och känna att de bidrar till och är en del av
Läs merRemissyttrande över Agenda 2030 och Sverige (SOU 2019:13): Världens utmaning världens möjlighet
REGIONSTYRELSEN YTTRANDE Sida 1 (5) Dnr 01724-2019 Finansdepartementet M2019/00661 Remissyttrande över Agenda 2030 och Sverige (SOU 2019:13): Världens utmaning världens möjlighet Sammanfattning Sveriges
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om regionalt tillväxtarbete; Utkom från trycket den 30 juni 2017 utfärdad den 15 juni 2017. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser 1 I denna förordning
Läs merEuropeiska socialfonden
Sid 1 (6) Beslutsdatum 2008-04-29 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Stockholm Namn på utlysning: Förprojektering
Läs merStrategi fö r arbetet med ja msta lldhetsintegrering 2014-2016 Plan fö r det externa arbetet La nsstyrelsen i Blekinge
Strategi fö r arbetet med ja msta lldhetsintegrering 2014-2016 Plan fö r det externa arbetet La nsstyrelsen i Blekinge Inledning Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma makt att forma samhället
Läs merProcesskartläggning. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd
Processkartläggning Trappsteg 5 6 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder och modeller för
Läs merLeda och styra för hållbar jämställdhet
Leda och styra för hållbar jämställdhet Ljusdal 25 26 januari 2018 Birgitta Andersson & Pernilla Lovén Inför dag tre i höst, förslag till upplägg på presentation Introduktion det här var kvalitetsbristen
Läs merMall för genomgång av att utvecklingsstrategin är komplett
Mall för genomgång av att utvecklingsstrategin är komplett Åtgärd: Avsnitt i mall för strategin: Villkor (tillräcklig nivå): Sammanfattning 1 JA/NEJ Bedömningsgrund A 1 Det finns en sammanfattning av utvecklingsstrategin
Läs merStrategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län
Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:
Läs merRegional utveckling med fokus på integration
Regional utveckling med fokus på integration David Norman 2015-01-01 Verksamhetsövergång från Regionförbundet och Länsstyrelsen. Region Gävleborg är nu regionalt utvecklingsansvarig. Lagen (2010:630) om
Läs merProjektansökan. Ansökan ska skickas med e-post i pdf-format till samt skickas i original i pappersformat till:
1(9) Projektansökan Diarienummer RS160128 Ansökan ska skickas med e-post i pdf-format till regionen@regionhalland.se samt skickas i original i pappersformat till: Region Halland Box 517 301 80 Halmstad
Läs merJämKART jämställdhetskartläggning
JämKART jämställdhetskartläggning Trappsteg 4 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder och
Läs merJämställdhetsintegrerad budget
Jämställdhetsintegrerad budget Lerums kommun 17 okt 2013 Anna Klerby, nationalekonom Marie Trollvik, programchef, SKL HåJ en bra bit av Sverige 1 Särskilt ansvar unika möjligheter - Genom sin närhet till
Läs merHandlingsplan för en. jämställd regional tillväxt
Handlingsplan för en jämställd regional tillväxt Produktion Näringsdepartementet Tryck åtta.45, Stockholm, april 2012 Artikelnummer N2012.12 nnehåll Förord Annie Lööf 5 Inledning 5 Bakgrund 8 Därför kräver
Läs merUtskottet för regional utveckling ÄNDRINGSFÖRSLAG 543. Förslag till betänkande Lambert van Nistelrooij, Constanze Angela Krehl (PE v04.
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för regional utveckling 21.6.2013 2011/0276(COD) ÄNDRINGSFÖRSLAG 543 Förslag till betänkande Lambert van Nistelrooij, Constanze Angela Krehl (PE487.740v04.00) Ändrat
Läs merUtlysning för Sydsverige
1 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning för Sydsverige Nu kan ni söka stöd för projekt inom Programområde 3 Sysselsättningsinitiativet
Läs merNationell utlysning: Fead-insatser
1(5) Datum 2018-06-08 Dnr 2018/00329 Fead - fonden för europeiskt bistånd för dem som har det sämst ställt Syftet med fonden är att inom EU stödja de grupper som på grund av fattigdom har det sämst ställt.
Läs merWorkshop om mål och mätning. Mikael Almén
Workshop om mål och mätning Mikael Almén Framgångsrik jämställdhetsintegrering 1. Politiskt ansvarstagande 2. Prioritering och tillräckliga resurser 3. Tydlig styrning och tydliga krav 4. Tydliga uppföljningsbara
Läs merStrukturfondspartnerskap och regionalfonden
Strukturfondspartnerskap och regionalfonden Växjö 27 april 2015 Satsningar på jobb och tillväxt i regionalfonden 16 miljarder 2020 Forskning och innovation IT Entreprenörskap Koldioxidsnål ekonomi Hållbara
Läs merJämställdhetsintegrering av styrdokument
Jämställdhetsintegrering av styrdokument Jämställdhetsintegrering förbättrar verksamheters resultat Jämställdhetsintegrering är en strategi för jämställdhetsarbete som syftar till att förbättra verksamheters
Läs merStrategi för ett jämställt Botkyrka
1[1] Strategi för ett jämställt Botkyrka Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Telefon vxl 08-530 610 00 Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Fax 08-530 616 66 Webb www.botkyrka.se
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige. Bilaga 1. Missivskrivelse Strategi för jämställdhetsarbetet
PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2003-11-03 LKD 03340 136 Strategi för jämställdhetsarbetet i Landstinget Sörmland (Lf) Bakgrund Enligt gällande lagstiftning ska landstinget som arbetsgivare ha en jämställdhetsplan
Läs merI detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.
Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka
Läs merEuropeiska socialfonden 2014 2020
Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills
Läs merProgram för ett jämställt Stockholm
Norrmalms stadsdelsförvaltning Administrativa avdelningen Sida 1 (5) 2017-08-18 Handläggare Maria Stigle Telefon: 08 508 09 062 Till Norrmalms stadsdelsnämnd 2017-09-21 Program för ett jämställt Stockholm
Läs merEtt jämställt Värmland
Jämställdhetsstrategi för Värmlands län Ett jämställt Värmland Utgivare Länsstyrelsen Värmland 651 86 Karlstad 010-224 70 00 varmland@lansstyrelsen.se grafisk form Julia Runervik ISSN nr 0284-6845 publ.nr
Läs merArbetsförmedlingens arbete med EU-fonder perioden 2014-2020
Arbetsförmedlingens arbete med EU-fonder perioden 2014-2020 Robert Nyholm Internationella Staben Enheten EU fondsamordning 1 EU-fonderna Verktyg för att uppnå Europa 2020-strategin Europeiska socialfonden
Läs merMakt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid
Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid Svensk jämställdhetspolitik Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet är en fråga om rättvisa
Läs merStrategi. Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering
Strategi Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering 1 Dokumenttyp: Strategi Dokumentnamn: Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering Dokumentansvarig: Anna Lindh Wikblad Senast reviderad:
Läs merFör ett jämställt Dalarna Avsiktsförklaring
r e t e h g i l j ö M Makt & För ett jämställt Dalarna Avsiktsförklaring 2018 2020 1 2 Bakgrund Vågor av jämställdhet sköljer över oss. Det ger oss goda möjligheter att bana nya vägar i arbetet med att
Läs merSV Förenade i mångfalden SV A8-0043/437. Ändringsförslag. Steeve Briois för ENF-gruppen
7.2.2019 A8-0043/437 437 Skäl 5 (5) De övergripande principerna i artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen (nedan kallat EU-fördraget) och artikel 10 i EUF-fördraget, inbegripet principerna om subsidiaritet
Läs merRegional lärandeplan för strukturfonderna i Stockholmsregionen
Regional lärandeplan för strukturfonderna 2014-2020 i Stockholmsregionen 2 (7) Innehåll 1. Utgångspunkter... 3 1.1 Syftet med lärandeplanen... 4 1.2 Regional kontext... 4 2. En lärandeplan i tre delar
Läs merGuide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet
Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet I genomförandet av programmet kommer de tre dimensionerna i hållbar utveckling, den ekonomiska, sociala och miljömässiga, att beaktas i genomförandets
Läs merUngdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner
p.2014.808 Dnr.2011/354 Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-04-08 59 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen
Läs merREGION DALARNAS Handlingsplan för kompetensförsörjning
, REGION DALARNAS Handlingsplan för kompetensförsörjning Handlingsplanen framtagen av: Conny Danielsson Dan Gustafsson Region Dalarna, Tillväxtenheten Avdelningen för kompetensförsörjning Mars 2017 0 Regionala
Läs merSWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH
I absoluta tal beviljades mäns företag 1.431 miljarder kronor i företagsstöd under 2009 2011. Kvinnors företag beviljades 116 miljoner kronor under samma period. Källa: Tillväxtverket, Hur kan företagsstöden
Läs merMini-seminarium 8 mars 2018
Mini-seminarium 8 mars 2018 1978 blev 8 mars den Internationella kvinnodagen på FNs lista över högtidsdagar. Syftet är att uppmärksamma ojämställdhet och kvinnors situation över hela världen och visa på
Läs merDisposition - Hållbar utveckling
Disposition - Hållbar utveckling Jämställdhet, Integration och Mångfald Miljö Användning av det samiska språket Sammanfattning Varför känns detta så omodernt? Hållbar utveckling En utveckling som tillgodoser
Läs merNationell uppföljning i Nyps
Nationell uppföljning i Nyps2020 2018-05-24 1 Ett nytt uppföljningssystem Ett regeringsuppdrag System för uppföljning av projektverksamhet med finansiering från anslag 1:1 Ambition och vilja från politiken
Läs merMål och programområden
Mål och programområden Övergripande mål för Socialfonden: Ökad tillväxt genom god kompetensförsörjning samt ett ökat arbetskraftsutbud. Två programområden: Programområde 1: Kompetensförsörjning Programområde
Läs merSå här gör du! Guide för att jämställdhetsintegrera företagsfrämjande
Så här gör du! Guide för att jämställdhetsintegrera företagsfrämjande Varför jämställdhetsintegrera satsningar på företagande? Sverige behöver fler nya och fler konkurrenskraftiga företag. För att bidra
Läs merCEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016
CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 Beslut Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet 2014-06-16 att anta följande handlingsplan för implementering av CEMR Jämställdhetsdeklaration
Läs merRiktlinje. för Uppsala kommuns normkritiska arbete för ökad jämställdhet enligt CEMR
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Riktlinje för Uppsala kommuns normkritiska arbete för ökad jämställdhet enligt CEMR Ett normerande dokument som kommunstyrelsen fattade beslut om 2017-02-08 Dokument-ID Dokumentnamn
Läs merRAMVERK FÖR STRATEGISKT LÄRANDE
RAMVERK FÖR STRATEGISKT LÄRANDE Presentation lärprojekt Regionala resultat Med finansiering från: VAD ÄR UPPGIFTEN? Systematisering av arbetet med uppföljning, utvärdering och lärande för ett effektivt
Läs merJämställdhet gör skillnad
Jämställdhet gör skillnad Handlingsplan för jämställd regional tillväxt i Västra Götaland 2012-2014 Dnr RUN 610-839-12 1 (11) Innehåll Sid 1. Bakgrund...3 2. Varför jämställdhet?...3 3. Nationella och
Läs merUrvalskriterier och poängbedömning
Urvalskriterier och poängbedömning Bilaga 13.9 till Lokal utvecklingsstrategi Leader Nordvästra Skåne med Öresund 1 Innehåll Inledning... 3 Absoluta villkor för ansökningar till LEADER Nordvästra Skåne
Läs merFramtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland
1 (9) 1 BAKGRUND 1.1 Förordningen om regionalt tillväxtarbete Detta dokument beskriver hur den framtida regionkommunen i Västmanland kan hantera det styrande strategidokumentet Regionalt utvecklingsprogram
Läs merFördelas mellan regionala potter och en nationell pott
Fördelas mellan regionala potter och en nationell pott Europeiska socialfonden EU:s viktigaste finansiella instrument för att stödja sysselsättningen i medlemsstaterna och främja den ekonomiska och sociala
Läs merAtt ansöka om regionala projektmedel. Handledning
Att ansöka om regionala projektmedel Handledning I. Viktigt att veta inför ansökan Region Gävleborg medfinansierar projekt med tydliga mål och syften att medverka till regional tillväxt och utveckling.
Läs merJämställdhetspolicy för Västerås stad
för Västerås stad Antagen av kommunfullmäktige den 5 december 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås
Läs merKultur och regional utveckling. Karlstad 12 mars 2012
Kultur och regional utveckling Karlstad 12 mars 2012 Med 1995 års kulturutredning etablerades synen på kultur som utvecklingsfaktor i kulturpolitiken Utredningen framhöll kulturens betydelse som kreativitetsutlösande
Läs merStrukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv
Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det
Läs mer