Så bygger vi en växande region- En analys om stationsnära bebyggelse

Transkript

1 Så bygger vi en växande region- En analys om stationsnära bebyggelse

2 Bästa Resan - projektet syftar till att uppnå attraktiva och konkurrenskraftiga arbetsmarknadsregioner genom hållbar regionförstoring och kraftigt ökad andel kollektivt resande. Projektledare: Marika Bystedt, Länsstyrelsen Västernorrland Projektägare: Länsstyrelsen Västernorrland Medfinansiärer: Europeiska regionala utvecklingsfonden, Landstingen i Västernorrland och Västerbotten, Länsstyrelsen Västernorrland, Regionförbundet Västerbotten, Kommunförbundet Västernorrland, Trafikverket, Samtrafiken, Västernorrlands Läns Trafik AB, Mittuniversitetet samt kommunerna Härnösand, Kramfors, Sollefteå, Sundsvall, Timrå, Ånge, Örnsköldsvik, Umeå, Nordmaling. Fotograf omslag: Michael Engman, Therese Rönnbäck Denna publikation är en sammanfattning av rapporten Så bygger vi en växande region- En analys om stationsnära bebyggelse (2011:19) författad av Vectura Consulting AB i samarbete med Archus Arkitekter. Hela rapporten finns tillgänglig på under Publikationer. Uppdragsgrupp Vectura Consulting AB Uppdragsledare: Frida Johansson, Vectura Consulting AB Textbearbetning: Frida Johansson, Vectura Consulting AB Layout: Tzeling Liao, Vectura Consulting AB

3 Regionens potential Norrlandskusten består av ett pärlband av tätorter, några större andra mindre. Några orter har en starkt positiv befolkningsutveckling, medan andra tappar i befolkningsantal. Med ny och kapacitetsstark järnväg, i form av Botniabanan och Ådalsbanan, ökar förutsättningarna för orterna med negativ befolkningsutveckling att vända denna trend och dra nytta av de snabbväxande orterna. För att nyttja effekterna av den nya infrastrukturen optimalt och ytterligare förbättra resandeunderlaget är en genomtänkt bebyggelseplanering viktig. Vissa verksamheter genererar mer regionalt resande än andra. Generellt är det kvalificerad arbetskraft som pendlar mest med tåg, men med en bra och genomtänkt kollektivtrafik ökar dock pendlingsbenägenheten bland samtliga grupper. Längs Botniabanan och Ådalsbanan är turtätheten (våren 2011) något för låg för att verkligt medge förutsättningar för en effektiv arbetspendling. Trots att förutsättningarna inte är optimala har resandet dock utvecklats starkt. När tågtrafiken kommer igång med rätt förutsättningar, dvs. nya tåg, högre turtäthet, trafikering längs hela Botniaoch Ådalsbanan samt att alla inkörningsproblem är åtgärdade kommer utvecklingen sannolikt öka ytterligare. Inledningsvis kommer resandet att ske främst mot de större städerna och de stora arbetsplatskoncentrationerna, men med ökat kollektivtrafikutbud blir förutsättningarna bättre för etableringar även i de mindre tätorterna. Denna process tar tid, men kan gå fortare om förutsättningarna är de rätta. Attraktivitet är en avgörande faktor för att etableringar blir mer än tillfälliga. Det räcker inte att tillhandahålla billiga tomter i bra lägen, det måste även finnas möjligheter för företag att utvecklas och för de anställda att trivas. 3

4 Hur planerar man mest effektivt? Att skapa attraktivitet är inte enkelt och förutsättningarna ser olika ut i olika orter. Detta innebär att alla orter inte kan använda samma koncept för att nå framgång med ökad sysselsättning och befolkningstillväxt. För att uppnå en bra resandeutveckling finns dock några generella planeringsförutsättningar som är bra att ta fasta på. Principerna i Figur 1 är främst avsedda för de större orterna, idén är dock användbar även för mindre orter där emellertid avsteg kan göras gällande exploateringsgraden. För flera tätorter finns stationsnära lägen som är helt oexploaterade. Dessa bör utvecklas enligt de principer som anges, avsteg kan göras så att angränsande verksamheter kan flyttas en cirkel närmare centrum. Stationsnära byggande är inte problemfritt och faktorer såsom buller, vibrationer, elektromagnetiska fält, elsäkerhetsfrågor och risker kring farligt gods måste beaktas. Med utgångspunkt i dessa möjliga problemområden måste planeringen ta hänsyn till vilka verksamheter som lämpar sig för området. Utifrån ett hälsoperspektiv bör ingen ny bebyggelse planeras inom 30 meter från spårområdet. 4 Fotografi : Therese Rönnbäck

5 Cykelavstånd er hög personaldensitet Gångavstånd /handel Gångavstånd 1000 m (gångtid 15 min) När avståndet blir 600 till 1000 meter minskar viljan att gå. 600 m (gångtid 9 min) Kontor Parhus, radhus eller motsvarande 300 m (gångtid 4,5 min) Industri hög personaldensitet Hotell 1000 m 600 m Arenor, idrott 300 m Centumhandel Kultur Kontor 30 m från spår bör ingen ny bebyggelse förekomma Villor Utbildning Lägenheter hög explateringsgrad Lägenheter medelhög exploateringsgrad Sjukhus Utbildning Stormarknader Villor, radhus Figur 1 er eller bostäder som är effektiva att utvecklas inom ett visst stationsavstånd för att bidra till ökat regionalt resande. grön: bostäder, rosa: service, grå: verksamheter, blå: blandad centrumbebyggelse. Inom 300 meter från stationen (ca 4,5 min gångtid) Arbetsplatser med hög personaltäthet och/eller handel bör finnas i nära anslutning till stationen. Kontor, centrumhandel, restauranger, kultur som teater och bio är lämpliga etableringar. Ska bostäder finnas i anslutning till stationen bör dessa utgöras av lägenheter i flerbostadshus, det vill säga boendeform med hög exploateringsgrad. Utbildningsverksamhet är ur kollektivtrafikssynpunkt lämpligt att placera nära stationen. Inom 600 meter från stationen (ca 9 min gångtid) Lämpliga verksamheter inom 300 metersradien kan också förekomma i 600 meters radien, men med en lägre exploatering. För bostäder är det fortfarande främst lägenheter som bör eftersträvas men parhus och radhus kan fungera. För mindre tätorter med en låg generell exploatering kan också villor på små tomter vara lämpliga. Gymnasieskolor och högskolor eller annan utbildningsverksamhet kan med fördel läggas i denna cirkel. Bibliotek Vårdcentral, apotek, idrottsanläggningar är andra verksamheter som passar på detta avstånd från stationen. För mindre orter kan dessa verksamheter också läggas i den närmsta cirkeln. Inom 1000 meter från stationen (ca 15 min gångtid), villor, radhus och marklägenheter är lämplig bebyggelse inom detta intervall. För mindre tätorter kan exploateringsgraden tillåtas vara mindre med större tomter. er som är personalintensiva men som inte bör finnas intill bostadsområden kan förläggas i den yttre cirkeln. Handel, externa stormarknader, sällanhandel/ detaljhandel som inte ryms inom centrumhandel kan med fördel läggas i den yttre cirkeln. Över 1000 meter från stationen Industri som är miljöstörande med speciella värden (exempelvis strandnära eller stora tomter) er som är ytkrävande 5

6 Vad kan göras i stationsområdena? Fotografi : Håkan Kvam 6

7 N Umeå C Umeå Ö Botniabanan Hörnefors Nordmaling Husum Örnsköldsvik N Örnsköldsvik C Botniabanan E4 Ådalsbanan Kramfors Härnösand Sundsvall V Timrå Sundsvall C 7

8 Fotografi : Anders Burman Umeå Central Kontor/verksamheter/service Kommunen har en väl utarbetad plan för hur Umeå ska utvecklas, med ny bebyggelse i stationsnära lägen. Regementet nyexploateras på tre sidor. Väg E4 flyttas på sikt och Västra Esplanaden blir boulevard och kan förtätas samt utvecklas till ett viktigt stråk. Bangården flyttas ut ur staden och området kan förtätas. Hagaområdet förtätas. Nytt resecenter med ny bussterminal. Nuvarande bussterminal flyttas från nuvarande läge och kan nyexploateras. Befintliga stadskvarter förtätas. Handel/ kontor Umeå C Handel Handel/bostäder Handel/kontor 8

9 Vad kan göras i stationsområdena? Umeå Östra Ny GC-bro Omvandlingsområde /sevice Handel/ service/ verksamheter Handel/kontor Umeå Ö Rescecentrum Från Umeå Östra nås omkring arbetsplatser och studieplatser vilket gör stationen till en av de viktigaste längs Botnia- och Ådalsbanan. Vidare fungerar platsen som en knutpunkt för busstrafiken. Stationen utgör därmed en strategisk punkt med en av de bästa förutsättningarna för att dra nytta av och utveckla det regionala resandet. Kommunen har god framförhållning med planer på ny bebyggelse i stationsnära lägen. Blandstaden fortsätter fram mot nya resecentret, med koncentration av handel, service och verksamheter närmast resecentret. Bullerutsatta nyexploateringar kan innehålla verksamheter alternativt bostäder som utformas med tyst sida. När nuvarande mark för infartsparkering exploateras behöver dessa platser troligtvis ersättas. Ny lokalisering kan vara p-däck i souterräng i slänt mot universitetsområdet. Befintliga bostadsområden som Sofiehem, Ålidhem och Berghem kan förtätas i samma skala som befintligt. Fotografi : Anders Burman 9

10 Hörneån Hörneån Hörneån Hörnefors er Hörnefors Längs Bruksgatan i Hörnefors ligger både tågstationen och centrum. Gatan kan med fördel förtätas med bostäder, handel och service. Detta för att öka tryggheten och trivseln samt skapa ett mer aktivt stadsrum. För att attrahera nya invånare i Hörnefors kan satsningar på havsnära bostäder göras. Nya företagsetableringar kan strategiskt placeras mellan E4:an och nya Botniabanan, med åtkomst från E4:an. Skyltläget blir bra sett från både Botniabanan och E4:an. Området nås nära och lätt från nya järnvägsstationen. / handel/ service 10 Fotografi : Anders Burman

11 Nordmaling Vad kan göras i stationsområdena? Fotografi : Hans Svensson-Sahlin Exploateringsytor industri, service och handel Nordmaling C Nordmalingsfjärden Omvandlingsområde industri Utvecklingsområde stråk, handel Omvandlingsområde bostäder, handel Omvandlingsområde handel, service och bostäder Kungsvägen är huvudvägen genom Nordmaling som förbinder resecentrum med tätortens kommersiella och administrativa centrum. Bebyggelsen längs vägen samt parallellt med järnvägen på båda sidor om resecentrum bör förtätas med en blandning av bostäder, verksamheter och handel. er såsom bensinstation, kommunalt förråd och laminatfabrik som idag ligger nära stationen kan flyttas längre ut, till fördel för nya mer personalintensiva verksamheter. Kommunens satsning på fler och attraktiva bostäder centralt och vid vattnet kan utvecklas ytterligare för att attrahera in- och omflyttning. Målsättningen är att de nya funktionerna skall skapa en attraktiv och intensiv nod kring resecentrum, som förstärker effekten av Botniabanans möjligheter. I ett eventuellt framtida behov av ytterligare exploatering finns lämpliga områden norr om järnvägen. 11

12 Husum Idag står bostäder tomma i Husum, men med de förväntade effekterna från Botniabanan och Ådalsbanan finns dock möjligheten att öka attraktiviteten för samhället och därmed potentialen för inflyttning. Pappersmasseindustrin tar upp ett stort område i Husum och dess skyddszoner styr till stor omfattning vilka områden som kan bebyggas. Effektivast är att utnyttja och förtäta befintlig struktur istället för att exploatera obebyggd mark. Områden såsom snickeriet och befintligt centrum intill Husån kan vara lämpliga områden för förtätning av service, handel och bostäder. Intill stationen är personalintensiva verksamheter passande. Gammbacken, ryggåsen öster om Husån med västerläge och kontakt med vattnet, kan vara ett alternativ för eventuell ytterligare framtida bostadsexploatering. Husbyn Husum C Exploateringsytor service, handel och bostäder Omvandlingsområde verksamheter Husbyåkern Exploateringsytor bostäder Dammen Gammbacken Fotografi : Anders Burman 12

13 S:1 Vad kan göras i stationsområdena? Fotografi : Anders Burman Örnsköldsvik norra Det mest lämpliga området för nyexploatering och förtätning intill stationen Örnsköldsvik Norra är området som begränsas av stationen, E4 och järnvägen. I översiktsplanen är ytan avsatt för extern handel. Detta ger ett unikt tillfälle att öka kollektivtrafikresandet med tåg för att nå ett handelsområde. I närområdet finns också redan stora arbetsgivare och målpunkter såsom sjukhuset och tidigare etablerad handel. Planerad omläggning av E4 innebär att den befintliga motorvägen kan ombildas till en mer stadslik gata och exploateras på båda sidor med exempelvis bostäder. Exploateringsytor/omvandlingsytor service, handel, verksamheter Ny E4 genom Åsberget Exploatering bostäder/ service i den norra delen Exploatering bostäder Örnsköldsvik Norra Höglandsjön Exploatering idrott/kultur Omvandling verksamheter Exploatering service/handel 13

14 Framnäsholmen Örnsköldsvik centrum Omvandlingsområde verksamheter Kontor/handel/kultur Örnsköldsvik C Hotell Park + hamnplan Exploateringsområde service/handel Örnsköldsviksfjärden Omvandlingsområde verksamheter Resecentrumet är placerat i ett glest bebyggt område i Örnsköldsvik, men med stor potential att utvecklas. Kommunen har god framförhållning i planeringen och har påbörjat projekt för en stationsnära bebyggelse. I översiktsplanen utpekas exempelvis tjänsteverksamheter, hotell, högskola och upplevelser vara lämpliga etableringar för området. Området bör även blandas med bostäder för att erhålla en attraktiv och levande stadsförnyelse. Även det här området kan dra nytta av den planerade omläggningen av motorvägen genom att exploatera det befintliga stråket med exempelvis bostäder, som även bör blandas med öppna stråk mot vattnet. 14 Fotografi : Anders Burman

15 Vad kan göras i stationsområdena? Fotografi : Anders Burman Kramfors Handel/småindustri Handel/service/verksamheter Handel/bostäder Handel/bostäder Kramfors C Kontor/service Parkering och bostäder Vid Kramfors resecentrum finns exploaterbar mark väster om järnvägen längs Viktoriagatan mellan polishuset och Folkets Park. På den östra sidan av järnvägen finns lämpligt utrymme för en infartsparkering, som annars saknas i resecentrumets närhet. Kramfors centrum kan med fördel förtätas med verksamheter eller bostäder. Översiktsplanen pekar även ut möjligheter för verksamheter norr om centrum. Bostadsområdet Bruket föreslås som en möjlig plats för utbyggnad av omkring 80 bostäder med attraktiv sjöutsikt. Kyrkviken 15

16 Härnösand Fotografi : Anders Burman Härnösand kommun har god framförhållning och planering för en stationsnära bebyggelse, och området kring stationen är redan under utveckling. Området har bra förutsättningar att utvecklas med volymhandel och sjönära bostadslägen i Kronholmen samt västra och norra Härnön. Handel Parkering/handel/service Handel/verksamheter/ kontor/bostäder 16 Den idag hårt trafikerade Nybrogatan kopplar samman stationen och centrumområdet. En ombyggnad av vägstrukturen i staden, med en ny väg och öppningsbar bro norr om den befintliga som hanterar de stora trafikflödena, skulle möjliggöra en utveckling av Nybrogatan till en boulevard där gång- och cykeltrafikanter samsas med exempelvis spårtaxi. Detta kan bli ett viktigt stråk i staden. En lösning med en ny bro skulle också avlasta trafiksituationen längs Storgatan på Mellanholmen, som har potential att utvecklas till ett populärt område. Härnösand C / kontor/hotell

17 Timrå Vad kan göras i stationsområdena? Det kommunala bostadsföretaget har lägenheter som står tomma i Timrå, varför behovet av nya hyreslägenheter inte är aktuellt för tillfället. Ett visst behov av bostadsrätter för äldre och medelålders med närhet till service och kommunikationer finns dock i kommunen. Då centrumområdet är fysiskt begränsat i sin vidare utbredning av E4:an och järnvägen, kan en möjlighet vara att förtäta för stationsnära bebyggelse inom befintlig struktur. Ett program för förtätning skulle även omfatta lösningar för bullerdämpande åtgärder mot väg och järnväg. Ett större antal öppna parkeringsytor bör ses över och planeras för bebyggelse, där parkeringen istället integreras. Kommunen har även initierat att utveckla Köpmangatan till en attraktiv omgivning med god säkerhet, tillgänglighet och bra miljö. Det finns även ett översikt- och detaljplanelagt område avsett för flerfamiljshus och villor i Bergforsen och Sörberge/ Fagervik. Omvandlings/Utvecklingsområde /handel/service/kontor Timrå C Fotografi : Anders Burman 17

18 Sundsvall västra Fotografi : Anders Burman Det nya västra stationsläget är planerat intill universitetsområdet, vilket innebär att det kan vara en fördelaktig plats för studentbostäder, utbildningslokaler samt nya verksamhetslokaler för forskning och utveckling kopplat till universitetet. En intressekonflikt i området kan vara önskan att bevara områdets grönområden längs Selångersån och Sidsjöbäcken för rekreation, mot viljan att utveckla en stationsnära bebyggelse. Det finns dock områden med potential att förtäta med bostäder och verksamheter, vilket kan vara ett bra alternativ för att bevara grönområdena. Området kring den nya stationen berörs även av planer för byggande av en ny nordsydlig vägförbindelse kallad Västra Länken. er/ service/handel Kontor/bostäder /parkering Kontor/bostäder Sundsvall V Kontor/service/handel Sport/kultur/service 18

19 HAMNKAJEN GA:1 Vad kan göras i stationsområdena? /parkering Sport/kultur/service Sundsvall C Kontor Handel/kontor/parkering Handel/bostäder Versamheter/ service/handel /kontor/ service/handel /kontor/ service/handel /kontor/ Parkstråk service/handel/ verksamheter Resecentrum/ service/handel Kommunens strategiska dokument beskriver utvecklingspotentialen för området kring det nya resecentret, som möjliggörs genom omdragning av E4:an och utveckling av ett nytt stationsområde. Målet är att utveckla området med bostäder, verksamheter och parker i samverkan med närheten till vattnet, vilket möjliggörs med exploatering vid norra och södra kajerna. Vidare kan områden väster om järnvägen, vid kombiterminalen och längs Järnvägsgatan utvecklas med fler bostäder i kombination med förtätning av centrala Sundsvall. Mer evenemangs-anknutna byggnader, serveringar och gallerier kan rymmas längs Selångersån och Parkgatan. Sundsvall central 19 Fotografi : Hans Svensson-Sahlin

20