Det goda lokalsamhället
|
|
- Karl Danielsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Det goda lokalsamhället I alternativet Det goda lokalsamhället har följande mål fått högst prioritering (målen angivna i prioriteringsordning): 1. Det ska finnas en bra närservice och bra centrumstruktur. Förorter och ytterområden ska ha fungerande lokala centra. 2. Förutsättningar ska skapas för ett integrerat och tryggt samhälle. Bl a ska variation avseende bebyggelsetyper och upplåtelseformer inom resp stadsdel/ort eftersträvas. 3. Boendemiljöerna ska vara vackert belägna. 4. Tillgängligheten till viktiga målpunkter ska vara god för alla. Målet om Linköping som kunskapsstad är högt prioriterad här liksom i övriga alternativ. Strukturen prioriterar sammanhållna stadsdelar med minst invånare ett invånartal som ger underlag för bl a skola och butik. Det bör också finnas en blandning av bostäder och arbetsplatser inom stadsdelen. Stadsdelarna får gärna vara vackert belägna. God tillgängligheten är viktig men inte högprioriterad. Tillgång till park och natur finns också med i prioriteringen. I denna struktur byggs befintliga stadsdelar och tätorter ut så att de uppnår minst invånare och ett antal nya stadsdelar tillkommer. De nya stadsdelarna ligger norr och söder om Slaka samt sydväst om Vidingsjö och Ullstämma. Dessutom tillkommer de redan beslutade större områdena Garnisonen och Övningsområdet. Norr om motorvägen tillkommer tre nya stadsdelar vid Kaga och Sättuna. Linköpings sammanhängande tätort, om man exkluderar områdena norr om motorvägen, kommer att få en totalbefolkning om (Den 31 december 2002 hade Linköpings tätort invånare) Stads- och regionförstoring I alternativet Stads- och regionförstoring - har följande mål prioriterats: 1. Innerstaden ska vara ett levande regionalt centrum för kultur, handel och service. En stor andel bostäder ska finnas i innerstaden. 2. Det relativa transportbehovet ska begränsas. Biltrafikens andel av transportarbetet ska minska till förmån för cykel- och kollektivtrafiken. 3. Tillgängligheten till viktiga målpunkter ska vara god för alla. 4. Förutsättningar ska skapas för ett integrerat och tryggt samhälle. Bl a ska variation avseende bebyggelsetyper och upplåtelseformer inom resp stadsdel/ort eftersträvas. 5. Boendemiljöerna ska vara vackert belägna. Här prioriteras alltså den levande stadskärnan och en minskad andel biltrafik. Den minskade bilandelen åstadkommes genom en tät kärna med cykel- och gångavstånd för många och genom 4
2 lokalisering i kollektivtrafikstråk mot de övriga grannstäderna i regionen. Tillgängligheten blir därmed också automatiskt högt prioriterad. Stadsdelarna kompletteras med bebyggelse så att de blir så blandade som möjligt. Vacker belägenhet är också viktigt men inte lika högt prioriterat. Strukturen innebär att befolkningen så långt det är möjligt koncentreras till centrala Linköping. Därutöver koncentreras bebyggelsen till existerande stadsdelar och orter som ligger efter stråket mellan motorvägen och järnvägen mot Mjölby och Norrköping samt mot Motala i Ljungsbro och Berg. Stadsdelen Sättuna tillkommer norr om motorvägen. Inga andra nya stadsdelar än Sättuna etableras. I Linköpings tätort är folkmängden totalt, dvs nästan som dagens folkmängd i hela kommunen. Vackert och centralt boende I alternativet Vackert och centralt boende har följande mål har prioriterats: 1. Boendemiljöerna ska vara vackert belägna. 2. Tillgängligheten till viktiga målpunkter ska vara god för alla. 3. Innerstaden ska vara ett levande regionalt centrum för kultur, handel och service. En stor andel bostäder ska finnas i innerstaden. Detta alternativ beskriver kvaliteter som ofta efterfrågas av byggherrar och som avspeglas i fastighetspriser. Prioritering har gjorts av områden som är vackert belägna (i första hand områden som ligger högst meter från större sjöar och vattendrag) och har god tillgänglighet till stadskärnan. Den tillkommande befolkningen uppträder som ett band längs Stångån och vid Roxens sydvästra strand och Svartån. Till skillnad mot de tidigare strukturerna handlar det inte om sammanhållen bebyggelse i form av stadsdelar. De vackraste och mest centrala områdena tas i anspråk och det gör att en relativt stor del kan komma att beröra områden som omfattas av strandskydd och/eller är av riksintresse. Linköping får en utbredning mot sydost och nordväst. Linköpings tätort sträcks ut mot sydost och får invånare. I nordväst tillkommer två stadsdelar, Kaga och Sättuna, vilka knyter an till Berg och Ljungsbro. 5
3 Frågor att diskutera Den presenterade planstrukturerna ska inte ses som färdiga översiktsplaner. Avsikten med strukturstudien är att stimulera till diskussion och att tidigt i planprocessen diskutera för- och nackdelar med olika grundstrukturer för den framtida bebyggelsen. Det är i detta skede och på denna nivå inte meningsfullt att diskutera enstaka delområden. Ambitionen är att få till stånd en dialog i form av samtal med bl a politiker, tjänstemän, linköpingsbor, fastighetsägare, byggherrar, näringsidkare och intressegrupper. När olika strukturer diskuteras är det viktigt att också fundera över vilka värderingar morgondagens linköpingsbor kommer att ha. Hur vill dagens ungdomar bo när de blir vuxna? Under seminarier och samtal är det viktigt att diskutera prioritering mellan olika mål. Vissa av de uppsatta målen stödjer varandra, andra är svåra att förena. Mål som stödjer varandra är målen om levande stadskärna, god tillgänglighet och minskad bilandel, vilka samtliga innebär täthet och koncentration. Dessa mål uppfylls bäst i Stads- och regionförstoring. Målen om en bra centrumstruktur och ett tryggt och integrerat samhälle står till viss del i konflikt med ovanstående mål, eftersom de innebär utbyggnad av orter till fullständiga stadsdelar oberoende av läge i kommunen. Dessa mål uppfylls bäst i Det goda lokalsamhället. Målet om vackert belägna områden kan stå i konflikt med tillgänglighetsmålet, eftersom en stor del av de vackra områdena ligger perifert. Men å andra sidan finns många vackra områden även centralt, vilket illustreras av strukturen Vackert och centralt boende. Där kan man i stället i vissa fall komma i konflikt med kulturmiljövärden, naturvärden och strandskydd. Målet om kunskapsstaden är överordnat och bedöms inte komma i konflikt med övriga mål. Inte heller målet om god tillgång till parker och strövområden behöver stå i konflikt med övriga eftersom tillgången är god i hela kommunen. Nedan listas några av de frågor som är viktiga att diskutera. I hur hög grad ska ambitionen om goda förutsättningar för kollektivtrafik styra bebyggelseutvecklingen? Ska kommunen t ex prioritera minskad andel biltrafi k framför bostäder i vackra lägen? Hur ska lägen utmed stambanan värderas i förhållande till lägen utmed viktiga busstråk? Är Stångådalsbanan en viktig utgångspunkt i den långsiktiga planeringen? Ska kommunen planera för ett framtida spårvägssystem? Koncentration eller flerkärnighet? ( Stads- och regionförstoring eller Det goda lokalsamhället?) Ska exv underlag för service i mindre orter väga tyngre än önskemål om en tät stad som ger goda förutsättningar för cykling och kollektivtrafik? 6
4 Hur ska ambitionen om regionförstoring återspeglas i den översiktliga fysiska planeringen? Ska orter utmed stambanan mellan Mjölby-Linköping-Norrköping byggas ut enligt pärlbandsprincipen? Ska utbyggnad mellan Linköping Norrköping ske i form av en bandstad på lång sikt? Ska orter mot Motala, exv Ljungsbro-Berg, prioriteras? Ska vi gå norr om E4? E4 utgör en kraftig barriär och inriktningen har hittills varit att staden ska växa söder om E4 så att stadsbebyggelsen kan bli sammanhängande. Det som talar för utbyggnad norr om E4 är att det fi nns vackra bostadslägen med korta avstånd till centrala Linköping. Glest eller tätt? Ska nya bostadsområden karaktäriseras av låg bebyggelse med stora tomter och/eller stora grönområden eller ska tät bebyggelse eftersträvas för att ge bättre underlag för service och kollektivtrafik? Ska utbyggnad i första hand ske genom förtätning av befi ntliga områden? Vill linköpingsborna ha en tätare stad? Vilket inflytande ska närboende ha? Integrering bostäder-arbetsplatser? Stadskvaliteter är idag mycket efterfrågade och fördelarna med blandstaden har diskuterats under lång tid. Det har emellertid visat sig att det är svårt att i praktiken åstadkomma en integrering av bostäder och arbetsplatser. Detta har sannolikt ofta berott på att utbyggnaden inte stämt tidsmässigt. Har det andra orsaker? Är näringslivet intresserat av en lokalisering till integrerade områden? Hur värderar linköpingsborna blandstaden som boendemiljö? Hur får vi en attraktiv stadskärna för inv? Ska vi slå vakt om småstadskaraktären? Åt vilket håll ska stadskärnan växa? Ska kvartersstaden utvidgas? Hur ska god tillgänglighet med bil värderas i förhållande till stadskvaliteter som säkerhet för oskyddade trafi kanter och en vackrare stad? Hur ska vi utnyttja områdena närmast Stångån, Svartån, Göta kanal och Roxen? Ska attraktiva bostäder med vattenkontakt värderas högre än gröna områden utmed stränderna? Räcker det med en smalt stråk utmed vattnet? Ska strandskyddet på 150 m hävdas när staden byggs ut? Hur kan vi bäst förena ekologisk och social hållbarhet med tillväxt? Kan vi t ex förena önskemål om minskad bilandel och social trygghet med önskemål om bostäder i attraktiva lägen och en väl fungerande region? Vilka mål stödjer resp inriktning? Vilka mål ska prioriteras i den översiktliga planeringen? Vilka områden ska byggas ut först? Koncentrerad eller kontinuerlig utbyggnad? Utbyggnad av stora områden ger bl a snabb etablering av service och kollektivtrafik och ofta fördelar när det gäller utbyggnad av infrastruktur. Kontinuerlig utbyggnad kan minska barnpuckeleffekter och bidra till trygghet och variation inom områdena. Kommunen välkomnar idéer, förslag och synpunkter! 7
5 Vad händer efter seminarierna? Avsikten är att diskussionen om stadens långsiktiga utbyggnad ska resultera i ett kommunstyrelsebeslut som anger inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet. Den beslutade inriktningen behöver givetvis inte följa ett av strukturalternativen beslutet kan komma att utgöra en kombination av olika förslag eller omfatta helt nya tankar. Efter kommunstyrelsens beslut återstår ett omfattande arbeta med att studera utpekade utbyggnadsområden närmare. Ett kommunstyrelsebeslut skulle exempelvis kunna ge denna typ av inriktningar för det fortsatta arbetet med en översiktsplan för staden: Arbeta vidare med alternativ Stads- och regionförstoring. Studera närmare möjligheterna att förtäta staden, belys såväl befintliga stadsdelar som mellanområden, men behåll väl tilltagna gröna stråk utmed Stångån. Studera också möjligheterna att bygga ut befintliga och nya pendelorter utmed stambanan. Arbeta inte vidare med att förtäta befintliga bebyggelseområden. Arbeta vidare med en flerkärnig struktur. Prioritera orter med goda kollektivtrafiklägen. Utred möjligheterna att utnyttja Stångådalsbanan för kollektivtrafik. Arbeta vidare med områden med vattenkontakt. Studera närmare möjligheterna att förtäta och bygga ut nya vackra områden vid Stångån/Kinda kanal, Göta kanal och Roxen. Undersök ytterligare möjligheterna att bebygga områdena norr om E4 vid Kaga-Sättuna. Fler exemplar kan fås av: Catarina Glevén Kommunledningskontoret E-post: catarina.gleven@linkoping.se Telefon: Frågor om innehåll och dialog: Karin Elfström Kommunledningskontoret E-post: karin.elfstrom@linkoping.se Telefon:
F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till
Läs merFörslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera
Läs merINRIKTNING I DET FORTSATTA ÖVERSIKTSPLANEARBETET
LIKÖPIGS KOMMU IRIKTIG I DET FORTSATTA ÖVERSIKTSPLAEARBETET Inriktningen kommer att prövas och bli föremål för samråd i det fortsatta arbetet med översiktsplaner och områdesprogram. ATAGE AV KOMMUFULLMÄKTIGE
Läs merNy översiktsplan. Om Borås framtid i korthet. Vi vill höra din åsikt!
Ny översiktsplan Om Borås framtid i korthet Vi vill höra din åsikt! www.boras.se/oversiktsplan Övergripande strategier Översiktsplanen föreslår ett antal vägledande strategier. Här kan du läsa i korthet
Läs merOperationaliseringar av målen
Operationaliseringar av målen Mål 1 Linköping en kunskapsstad Målet gäller Linköping totalt och beror till största delen inte på strukturen, utan om Linköping är tillräckligt stort för att ha en stor branschbredd
Läs merSTOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING
STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer
Läs merStora Höga med Spekeröd
Stora Höga med Spekeröd Bakgrund Stora Höga är ett samhälle som byggts ut kraftigt under senare tid. Läget nära järnväg och motorväg med goda kommunikationer åt både norr och söder samt närheten till bad,
Läs merUtställning fördjupad översiktsplan för Karby och Brottby
1 (3) TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Matilda Rehn Tillväxt- och regionplanenämnden Utställning fördjupad översiktsplan för Karby och Brottby Ärendebeskrivning Stockholms läns landsting har beretts möjligheten
Läs merStaden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030
Staden möter havet Strategin går ut på att bättre utnyttja Ystads unika läge vid havet och bättre koppla ihop staden med havet. Att koppla staden till havet handlar om att flytta ut hamnverksamheten till
Läs merFörslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad. Frukostmöte 23/ Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun
Förslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad Frukostmöte 23/9-2014 Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun Upplägg Uppdraget och processen Sammanfattning av planförslaget Större ställningstaganden
Läs merSundsvalls kommun. Sundsvalls. kommun. En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas.
Information till närboende Katrinehill En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas Ett projekt inom Sundsvalls Sundsvalls kommun kommun Vad är det som är på gång i skogen
Läs merRemissyttrande över samrådsförslaget till regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050
2016-09-29 TRN 2016-0047 Stockholms läns landsting Tillväxt- och regionplaneförvaltningen registrator.trf@sll.se Remissyttrande över samrådsförslaget till regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen,
Läs merInriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet
KS 2010-313 212 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-09-06 REV. 2011-10-03 ENLIGT KF BESLUT 119/2011 Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-09-22 Marks kommun Postadress:
Läs merParkeringsstrategi 1(5)
1(5) Parkeringsstrategi Diarienummer Fastställt av Datum för fastställande KS 2018/345 Kommunfullmäktige 2018-08-28 Dokumenttyp Dokumentet gäller för Giltighetstid Strategi Tillsvidare Revideringsansvarig
Läs merReflektion från seminarium 3
Reflektion från seminarium 3 Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Stationslägenas betydelse ur resenärssynpunkt och ur stadsbyggnadsperspektiv - PG Andersson, Trivector Stationsnärhetsprincipen:
Läs merPresentation av alternativen i enkäten
Vasa centrumstrategi Enkät till stadsborna om alternativ för strukturmodeller 2. 27.5.2012 Presentation av alternativen i enkäten 2.5.2012 Tre olika alternativ för centrumstrategins strukturmodeller för
Läs merLandsbygdsutveckling i ÖP
Översiktsplan Sundsvall 2021 Landsbygdsutveckling i ÖP 1. Riktlinjer på olika nivåer 2. Tankar med planeringen 3. Utpekade områden 4. Nästa steg Ulrika Edlund, 2015-09-04 Mål och prioriteringar Attraktiva
Läs merBehovsbedömning. Detaljplan för Vendledal 2 och del av Vimmerby 3:3, Vimmerby kommun, Kalmar län. MOB Granskningshandling
Behovsbedömning Detaljplan för Vendledal 2 och del av Vimmerby 3:3, Vimmerby kommun, Kalmar län Granskningshandling Behovsbedömning 2 (5) Inledning Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning
Läs merSocialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) 2014-04-30 UTBILDNINGSKONTORET Dnr BOU 2014-171 Klas Lind Dnr KS 2014-345 Barn- och ungdomsnämnden Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet
Läs merNy översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag
Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag Vad är en översiktsplan? En långsiktig och hållbar målbild för användning av mark, vatten och bebyggd miljö En samlad framtidsdiskussion med medborgarna och
Läs merBostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge
Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning Tema-PM inom Strukturbild Blekinge April 2019 Hur hänger det ihop? Samhällsplanering och samhällsutveckling är idag komplexa frågor med många olika aktörer
Läs merFysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark
Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Omvärldsanalyser Dialog med
Läs merArkitekttävling om en ny struktur för Linköpings innerstad.
Linköping Innerstaden växer över ån Arkitekttävling om en ny struktur för Linköpings innerstad. Linköpings kommun linkoping.se/innerstaden Arbetet hittills Redan 2001 påbörjades en förstudie för Ostlänken
Läs merRegional analys TILLHÖRANDE ÖVERSIKTLIG PLANERING. Växjö Översiktsplaneutredningar PLANERINGSKONTORET
Regional analys TILLHÖRANDE ÖVERSIKTLIG PLANERING Växjö Översiktsplaneutredningar PLANERINGSKONTORET 2018-04-05 Analysera utifrån Dagens situation och utmaningar trender, tryck, anspråk, intressen Den
Läs merSamråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016
Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Dagordning 8.00-8.10 Välkomna o information om RUFS 2050 8.10-8.25 Grönstrukturen i RUFS 2050 8.25-8.40
Läs merPlanprogram för Södra Ryd oktober 2018
Kortversion av samrådsförslag Planprogram för Södra Ryd oktober 2018 Södra Ryds framtid i dina händer Södra Ryd är Skövdes största stadsdel och byggdes ut på 70-talet. Stadsdelen var en del av miljonprogrammet
Läs merÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk. Hela staden inkluderande, grön och dynamisk. Möta vattnet.
ÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk Hela staden inkluderande, grön och dynamisk Möta vattnet Stärka kärnan Mål och visioner i Göteborg Stärk kärnan GR Hållbar tillväxt 2013 45000
Läs merVALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM
VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM I arbetet med Vallkärra Stationsby är det viktigt att finna områdets gränser och därmed dess form. Nedan följer en diskussion kring hur Vallkärra Stationsby bör växa. En av
Läs merReflektion från seminarieserien
Reflektion från seminarieserien Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Erfarenheter från GOS projektets 6 seminarier Sammanhängande fysisk struktur Integration av marknader beror helt på hur systemet
Läs merNyttan med en GISbaserad. för att simulera framtida bebyggelsestruktur
Nyttan med en GISbaserad modell för att simulera framtida bebyggelsestruktur som underlag för den fysiska strukturen i RUFS 2010 och dialogen med kommunerna Helena Näsström, Tillväxt, miljö och regionplanering
Läs merBygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79
Tekniska förvaltningen Mark- och exploateringskontoret Byggnation av bostäder i Stångby 1(5) Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Lunds kommun vill undersöka vilket intresse det finns av att bygga bostäder
Läs merMINNESANTECKNINGAR. Samrådsmöte för Översiktsplan 2018, Svedala kommun
2017-12-18 MINNESANTECKNINGAR Samrådsmöte för Översiktsplan 2018, Svedala kommun Plats och tid: Tejarpsgården i Klågerup kl.18:30-20:30 den 28 nov. NÄRVARANDE: Medborgare: Ca 35 st (MB) Förtroendevald:
Läs merReflektion från seminarium 5
Reflektion från seminarium 5 Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Erfarenheter från forskningsprojekten Klimatsmarta och attraktiva transportnoder och Urbana stationssamhällen - Ulf Ranhagen,
Läs merSyfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade.
Inledning Syfte och bakgrund För att främja en hållbar utveckling ur alla perspektiv krävs att stationsorterna i Skåne utvecklas till trygga och levande bymiljöer. Köpingebro är ett exempel på en stationsort
Läs merTrafikpolicy för Sollentuna kommun
Trafikpolicy för Sollentuna kommun www.sollentuna.se Trafik är inte bara bilar! För att bättre kunna möta framtidens utmaningar måste både cykel,- gång,- och kollektivtrafik utvecklas och göras mer attraktiva
Läs merWP 2 Urban and Regional Planning and Infrastructure. Bengt Holmberg & Fredrik Pettersson
WP 2 Urban and Regional Planning and Infrastructure Bengt Holmberg & Fredrik Pettersson WP 2 omfattar: Urban and Regional Planning and Infrastructure som ett medel att minska klimatgaserna Åtgärder och
Läs merSvar på Regional utvecklingsplan för Storstockholmsregionen (RUFS 2010) - utställningsförslag
KOMMUNKONTORET 2009-09-22 EWA JUNGSTEDT/HENRIK LUDVIGSSON DNR 259/2009-210 KOMMUNSTYRELSEN Svar på Regional utvecklingsplan för Storstockholmsregionen (RUFS 2010) - utställningsförslag Beslutsunderlag
Läs merBakgrund. Del 1 Bakgrund
Del Åkarp är en intressant plats för planering då dess läge mellan väg E, E6 och Södra Stambanan är fördelaktigt samt att tätorten ligger inom kollektivtrafi kavstånd mellan Malmö och Lund. Bostadsfrågan
Läs merRegional, översiktlig och strategisk planering
Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och
Läs merSärskild sammanställning av miljöaspekter till Översiktsplan för Höörs kommun
2018-05-09 KSF 2009/149 1 (6) Kommunstyrelsen Särskild sammanställning av miljöaspekter till Översiktsplan för Höörs kommun Bakgrund I samband med att en översiktsplan antas ska en särskild sammanställning
Läs merstudie I kapitlet studeras bebyggelseområdet
studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet Hammarby Sjöstad. Syftet är att erfarenheterna från analysen används i utformning av planen för Lövholmen. Studieobjektet beskrivs och analyseras utifrån de
Läs merTyck till om din framtid!
Tyck till om din framtid! 16 000 Krokomsbor 2030 var ska alla bo? Var ska vi bygga? Under 2018 och 2019 ska Krokoms kommun bestämma hur tätorten Krokom med omnejd ska växa på lång sikt. I det arbetet vill
Läs merVärdeskapande stadsutveckling
Värdeskapande stadsutveckling 3 februari 2017 Per Kristersson www.grkom.se GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND VÄRDESKAPANDE STADSUTVECKLING Värdering av stadskvaliteter för bostäder, kontor och handel
Läs merÖversiktsplan 2014 Populärversion
Översiktsplan 2014 Populärversion 2 / Översiktsplan för Strängnäs kommun 2014 - Populärversion Översiktsplan 2014 Populärversion Vi har en ny översiktsplan! Detta är en populärversion av Översiktsplan
Läs merÖversiktsplan för Borås
Dnr: 2017-00018 Översiktsplan för Borås Att godkänna förslag till yttrande, daterat 2017-03-15. Att omedelbart justera protokollsparagrafen. Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från
Läs merRamlösa 9:1, Helsingborg. Underlag för planuppdrag
Detaljplan för del av fastigheten Ramlösa 9:1, Helsingborg Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten att uppföra
Läs mer28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede
28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 29(65) TRAFIK Järnväg Cirka 2 km väster om Tanumshede ligger järnvägsstationen med tåg mot Strömstad samt Uddevalla/Göteborg.
Läs merProgram för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar
DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,
Läs mer- kvarter 4, 5, 6 - parkering - Landvetter södra
Välkommen! På programmet ikväll: - kvarter 4, 5, 6 - parkering - Landvetter södra HÄRRYDA KOMMUN2 Kom i kontakt med kommunen Ring vår växel och kontaktcenter 724 61 00 Maila till kommun@harryda.se Lämna
Läs merDokumentation från det regionala cykelseminariet
1 Dokumentation från det regionala cykelseminariet 2016-10-27 Workshop 1: Hur är vi beredda att satsa för en ökad och säker cykling? Syftet med den första workshopen var att starta en diskussion om hur
Läs merVästerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050
Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan
Läs merIdéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11
HÅLLBART? Frågan om stationsområdet i Höör handlar Frågan om tillgänglighet till platsen rör sig på flera nivåer. Det handlar både om hur man kommer till och från, men också om hur man kan röra sig på
Läs mer32(60) 32(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka
32(60) 32(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka Nummer Område Markägare Areal Bostadstyp Trafik Havsutsikt Närhet till service 1 Kyrkskolan bostäder AB ca 1800 m² Flerbostadshus Parkering på tomten el
Läs merLandsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) 2011
Strandskyddsdispens Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) 2011 Lagändring MB & PBL Syftet med Vårgårdas LIS-plan Sedan 1 juli 2009 får kommunerna i sin översiktsplan peka ut lämpliga LIS-områden.
Läs merRegionala och lokala mål och strategier
Strategier och mål för kollektivtrafiken i Sigtuna kommun Regionala och lokala mål och strategier www.sigtuna.se Ett regional perspektiv RUFS och TFP RUFS 2050 TFP Regionalt trafikförsörjningsprogram RUFS
Läs merPlanprogram för Gottsundaområdet med fokus på social hållbarhet
STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Gunilla Englund 2015-03-18 KSN-2015-0654 Örjan Trapp Rev. 2015-04-16 Kommunstyrelsen Planprogram för Gottsundaområdet med fokus på social hållbarhet
Läs merLinköpings utmaningar inför framtidens kollektivtrafik Vilka planer finns för Linköpings stadsutveckling
Linköpings utmaningar inför framtidens kollektivtrafik Vilka planer finns för Linköpings stadsutveckling Ostlänken, nytt resecentrum och Innerstaden växer över ån Översiktsplan och Trafikstrategi Stadsutvecklingsstråk
Läs merVästerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050
Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 lägger grunden för den fortsatta fysiska planeringen på kort och lång sikt. Planen sätter ramarna för mer
Läs merLIS och strandskyddets syften
LIS och strandskyddets syften PBL 4 kap 17 I en detaljplan får kommunen upphäva strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken för ett område, om det finns särskilda skäl för det och om intresset av att ta området
Läs merStadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap
Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för
Läs merSammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005
Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005 K2020 Framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet är benämningen på en översyn av kollektivtrafiken, som genomförs i samverkan mellan Trafikkontoret,
Läs merÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd.
ÖVERSIKTSPLAN 2035 Samråd ÄNGELHOLMS KOMMUN FOLDER www.engelholm.se/op2035 2(32) HUVUDDRAGEN I ÖVERSIKTSPLAN Den nya översiktsplanen är ett strategiskt dokument, en vision över den framtida utvecklingen
Läs merKunskapsstråket. En unik position
Visionsbild för Kunskapsstråket, SBK Lund och visualisering Arrow Kunskapsstråket En unik position Global trend, lokal vision Omvandlingen från industri- till kunskapssamhälle har skapat en efterfrågan
Läs merREVIDERAT PLANPROGRAM FÖR SÖDRA BISKOPSNÄSET ETAPP 1, LUDVIKA KOMMUN
REVIDERAT PLANPROGRAM FÖR SÖDRA BISKOPSNÄSET ETAPP 1, LUDVIKA KOMMUN SAMRÅDSHANDLING Upprättad av kommunledningskontoret, Ludvika kommun 2010-10-19 1 SYFTE Syftet med planprogrammet är att ligga till grund
Läs merLandsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS)
Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) Tematiskt tillägg till kommunens översiktsplan Förslag till utställningshandling, augusti 2013 (ver 2013-08-05 12:26) Landsbygdsutveckling i strandnära läge
Läs merVÄRDESKAPANDE STADSUTVECKLING
VÄRDESKAPANDE STADSUTVECKLING Värdering av stadskvaliteter för bostäder, Undertitel kontor och handel i Göteborgsregionen 161206 Datum METOD METOD Spatiala analyser Statistiska analyser Förklaringsmodell
Läs merPM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen
Datum Diarienummer Sida 2012-06-29 2012-08-16 0635/11 1/6 Trafikverket Stora projekt Bo Lindgren 405 33 Göteborg PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen Bakgrund
Läs merYttrande om tre översiktsplaner
Yttrande om tre översiktsplaner (Gemensam Öp Linköping/Norrköping, Öp Staden och Öp Kallerstad) Storstad Linköping 2010-02-19 www.storstadlinkoping.se INLEDNING Det här yttrandet gäller samtliga tre aktuella
Läs merLandskrona. Lantmä teriet, i 2012/ tätort 2524 inv./km²
Landskrona Lantmä teriet, i 2012/107 - tätort 2524 inv./km² Mål och metoder för hushållning med god jordbruksmark inom kommunal planering (LTJ-faktablad, 2012, SLU + LRF) Syfte: Att undersöka hur bevarandet
Läs merBehov på Södertörn ur ett regionalt och transportövergripande perspektiv av åtgärder i länsplanen
mm4 2016-11-24 Behov på Södertörn ur ett regionalt och transportövergripande perspektiv av åtgärder i länsplanen 2018-2029 Länsstyrelsen i Stockholms län har i en skrivelse till länets kommuner önskat
Läs merFörslag till länsstyrelsen på små vattendrag där strandskyddet bör upphävas eller ändras.
Stadsbyggnadsnämnden 2016-11-08 Stadsbyggnadsförvaltningen Planavdelning KSKF/2016:460 Johan Forsberg 016-710 20 11 1 (4) Kommunstyrelsen Förslag till länsstyrelsen på små vattendrag där strandskyddet
Läs merSlakthusområdet. Stadsstrukturanalys 6 november 2015
Slakthusområdet Stadsstrukturanalys 6 november 2015 SAMMANFATTNING Utredningen syftar till att vara ett kunskapsunderlag för stråk, noder, täthet och gröntillgång i den föreslagna strukturplanen för Slakthusområdet.
Läs merUtdrag ur Översiktsplan för. Nyköpings kommun
Samhällsbyggnad, Plan- och naturenheten Utredning Datum 2012-06-03 Dnr KK 08/118 Utdrag ur Översiktsplan för Nyköpings kommun Kapitel 13. Strandskydd Postadress Nyköpings kommun Samhällsbyggnad, Plan-
Läs merMiljömål I Vänersborgs miljömål ingår god bebyggd miljö. Där betonas planering med helhetstänkande
Bebyggelse Mål Ny bebyggelse byggs som en del av det långsiktigt hållbara samhället. Den byggs centrumnära, men också sjönära och grönnära för att ta vara på Vänersborgs naturvärden. förändringar bidrar
Läs merNext:Norrköping Inre hamnen vår gemensamma målbild
Next:Norrköping Inre hamnen vår gemensamma målbild 2 Next:Norrköping Tillsammans skapar vi Inre hamnens identitet Visioner och mål blir starkare om de delas av fler. Den tanken ska genomsyra vårt projekt
Läs merStationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB
Stationens roll för lokal och regional utveckling Christer Ljungberg, Trivector AB Station centralt eller externt? Uppdrag till Trivector att studera: Vad betyder det för: Resandet Staden Regionen? Jämförelse
Läs merSOCIAL KONSEKVENSANALYS FÖR GRÅBERGET Stadsbyggnadskontoret
SOCIAL KONSEKVENSANALYS FÖR GRÅBERGET Stadsbyggnadskontoret 2011-02-11 SAMMANFATTNING Identitet Nivåskillnaden och de många grönytorna gör att Gråberget upplevs som en avskild del i Majorna och enligt
Läs merPlanbesked för Rönnbäret 1 och 2
1 (3) Ärende 8 TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-07-11 Stadsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadskontoret Planbesked för Rönnbäret 1 och 2 Diarienummer: SBN-2016-02814 Fastighet: Rönnbäret 1 Sammanfattning av ärendet
Läs merSammanställning. Workshop Framtidsbilden. Ängelholms kommun har en översiktsplan
Sammanställning Ängelholms kommun har en översiktsplan från 2004. Kommunfullmäktige har tagit beslut att en ny översiktsplan ska tas fram. Den nya översiktsplanen ska utgöra ett strategiskt dokument, en
Läs mer20/01/2015. Alla vill ha en central station men utan nackdelarna. Station centralt eller externt? MINUTER RESTID TILL OCH FRÅN ARBETET
Station centralt eller externt? Alla vill ha en central station men utan nackdelarna Christer Ljungberg, Trivector AB Uppdrag till Trivector att studera: Vad betyder det för: Resandet Staden Regionen?
Läs merMer människor, mindre trafik
Mer människor, mindre trafik Nyckeln till ett större och mer hållbart Göteborg Västlänken En storstad med trivsel och nära till det mesta Året är 2026 och Göteborgsregionen beräknas ha 1,6 miljoner invånare,
Läs merLIS-bilaga. Översiktsplan 2010 Karlskoga kommun. Antagande KS-KF LIS. Landsbygdsutveckling inom strandskyddsområden
LIS-bilaga Översiktsplan 2010 Karlskoga kommun Antagande KS-KF LIS Landsbygdsutveckling inom strandskyddsområden Bakgrund LIS-områden LIS - Landsbygdsutveckling inom strandskyddsområden är ett nytt särskilt
Läs merREGIONEN ÄR DEN NYA STADEN
REGIONEN ÄR DEN NYA STADEN Energiting Sydost Hotell Rådmannen, Alvesta 13 nov 2014 Christer Ljungberg, Trivector AB Regionen är den nya staden Trivector 4 Trivector FORDONSKILOMETER I USA (OKT 2014)
Läs merArkitektur, planering och plangenomförande. Karin Milles, stadsarkitekt i Norrköping
Arkitektur, planering och plangenomförande Karin Milles, stadsarkitekt i Norrköping Norrköpings kommun 160 000 150 000 140 000 130 000 Faktisk folkmängd Prognos Utblick 142 000 120 000 110 000 100 000
Läs merStrategisk inriktning för fortsatt stadsutveckling i Hallonbergen och Ör
Strategisk inriktning för fortsatt stadsutveckling i Hallonbergen och Ör SUNDBYBERGS STAD Så här utvecklar vi Hallonbergen och Ör DET HÄR ÄR ETT DOKUMENT som anger hur stadsutvecklingen i Hallonbergen
Läs merRemissvar Översiktsplan för landsbygden Norrköpings översiktsplan del 3
BESLUTSUNDERLAG 1/2 Ledningsstaben 2016-03-17 Dnr: TSN 2016-22 Trafik- och samhällsplaneringsnämnden Remissvar Översiktsplan för landsbygden Norrköpings översiktsplan del 3 Region Östergötland har beretts
Läs merÖversiktsplan för Ekängen-Roxtuna och Distorp-Gärstad
Stormöte Ekängsskolan 17 november 2010 Översiktsplan för Ekängen-Roxtuna och Distorp-Gärstad 1 Vad är en översiktsplan - Långsiktig plan för lämplig mark- och vattenanvändning - Färdriktning/kommunens
Läs merMotion till Kommunfullmäktige
Motion till Kommunfullmäktige Det ska vara enkelt att vara klimatsmart i Linköping Inledning Det står klart att klimatförändringarna är orsakade av människor. Och det är vi människor som skapat problemen
Läs merNÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun
NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11 Näringslivspolicy för Vallentuna kommun Näringslivspolicy Innehåll Näringslivspolicy... 1 1. Inledning... 1 2. Syfte... 1 3. Övergripande planer
Läs merSTRANDSKYDD. Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan
STRANDSKYDD Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan 1 SAMRÅDSHANDLING STRANDSKYDD Allmänt Ändrade strandskyddsbestämmelser gäller fr o m 1 juli 2009. För ett utvecklat strandskydd med bättre lokal
Läs merRemiss av Naturvårdsverkets skrivelse Uppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge
Remiss 1(5) Regeringskansliet m.remissvar@regeringskansliet.se Märta Alsén Planhandläggare 010 2233424 marta.alsen@lansstyrelsen.se m.naturmiljoenheten@regeringskansliet.se Remiss av Naturvårdsverkets
Läs merÖresundsvägens utvecklingsområde. Projektforum 2 juni
Öresundsvägens utvecklingsområde Projektforum 2 juni Agenda 13.00 Start. Välkommen, presentation 13.15 Knäckfrågor just nu i projektet 13.30 Tema-WS Disposition grön-blå infrastruktur Inledning om vad
Läs merPlanera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan
Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan Planera klimatsmart! Stöd till de kommunala planerarna med fokus på förebyggande klimatarbete Ta fram verktyg som kan användas i planeringen
Läs merDAGORDNING. Välkomna till dialogmöte! Inledning och presentation Planprocessen Vad är en detaljplan? Förutsättningar Påverkan.
DAGORDNING Välkomna till dialogmöte! Inledning och presentation Planprocessen Vad är en detaljplan? Förutsättningar Påverkan 15 min Ärendepresentation, Skra Bro, etapp 1 Ärendepresentation, Kronängen 20
Läs merMedborgardialog: målbilder för översiktsplan Sammanställning av medborgardialog
Sammanställning av medborgardialog 2012-10-31 Jörgen Ölund Innehåll 1 Inledning 5 2 Frågorna 7 2.1.1 Bygg på höjden...7 2.1.2 Utpendlingen....7 2.1.3 Utveckling främst i tätorterna....8 2.1.4 Fler arbetsplatsområden....8
Läs merFÖRSLAG TILL NY ÖVERSIKTSPLAN TYRESÖ KOMMUN KORTVERSION
FÖRSLAG TILL NY ÖVERSIKTSPLAN TYRESÖ KOMMUN KORTVERSION TYCK OM TYRESÖS FRAMTID IGEN! Hur ska det vara att leva i Tyresö kommun år 2035? Många Tyresöbor har tyckt till om det och mycket annat under den
Läs merRemiss av Naturvårdsverkets skrivelse Uppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS).
YTTRANDE 1 (5) Avdelningen för tillsyn och prövning Hanna Lind 010-2240184 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remiss av Naturvårdsverkets skrivelse Uppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna
Läs merRegional utvecklingsplan för Stockholmsregionen. Utställning 27 juni 3 november 2017
Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen Utställning 27 juni 3 november 2017 En omfattande process med tät dialog RUFS 2050 fyller flera funktioner Befolkningstillväxten är utgångspunkt Stockholmsregionen
Läs merPlaneringsunderlag till översiktsplanen Områden för vindkraftsetablering
ÖREBRO KOMMUN 2017-10-26 Sam 493/2014 Bilaga till MKB Planeringsunderlag till översiktsplanen Områden för vindkraftsetablering Stadsbyggnad orebro.se Box 33400, 701 35 Örebro Stadsbyggnadshus 1 Åbylundsgatan
Läs merSärskild sammanställning enligt 6 kap. 16 MB tillhörande Översiktsplan för Lessebo kommun
Särskild sammanställning enligt 6 kap. 16 MB tillhörande Översiktsplan för Lessebo kommun Antagandehandling 2018-09-24 Innehållsförteckning 1. Vad är en särskild sammanställning enligt 6.16 miljöbalken...
Läs mer