Handlingsplan vid kriser och katastrofer som berör elever och/eller personal 2011/12. Antagen Senast reviderad

Transkript

1 Handlingsplan vid kriser och katastrofer som berör elever och/eller personal 2011/12 Antagen Senast reviderad

2 2. (29) Innehållsförteckning 1. Handlingsplan vid kris mål, ansvar och revidering Krisgrupp vid Staffangymnasiet Resurspersonal Kontaktpersoner vid byggnader utanför huvudbyggnaden Viktiga telefonnummer Telefon- och personallistor Sektor A, Tomas Hartikainen, Gymnasiechef Sektor B, Marianne Silfver, rektor Sektor C, Fredrik Ebervik, rektor Sektor D, Ing-Britt Törnell, rektor Krisgruppens kartläggning av situationen Dödsfall elev i och utanför skolan Dödsfall personal i och utanför skolan Självmord elev Självmord personal Dödsfall av nära anhörig till elev eller personal Vid allvarliga olyckor i skolan Vid allvarliga olyckor utanför skolan Bombhot mot skolan Brand i skolan Rutiner vid brand eller utrymningslarm Kriser och deras förlopp Emotionell Första hjälp Olika sorgereaktioner hos barn och unga Samtal med elevgrupp Kamratstöd - Debriefing Material vid minnesstund i skolan Bilagor Utrymningsplaner...Bil 1 Telefonnummer upptäckargruppen...bil 2 Telefonnummer lärare...bil 3 Telefonnummer till elevs kontaktperson...bil 4 Tolkningsmöjligheter...Bil 5

3 3. (29) 1. Handlingsplan vid kris mål, ansvar och revidering Mål Målet med Staffangymnasiets handlingsplan är att det skall finnas en organisation och en beredskap för kris- och katastrofsituationer. När en traumatisk händelse har inträffat bland skolans elever och/ eller dess anställda skall handlingsplanen ge vägledning inför omhändertagandet av de drabbade. Ansvar Skolans krisgrupp har ansvar för att analysera den uppkomna situationen och initiera lämpliga åtgärder. Krisgruppen kan till sin hjälp utse en resursgrupp inom skolan och/eller vända sig till kommunens krisgrupp - POSOM. Handlingsplanen har arbetats fram i skolans centrala elevhälsoteam, efter att ha varit på remiss bland personal och elevråd. Revidering Krisplanen revideras en gång per år av skoladministratören i krisgruppen. Uppdatering av personuppgifter ska ske 2 gånger per år, lämpligen vid höst- och vårterminens start.

4 4. (29) 2. Krisgrupp vid Staffangymnasiet Namn Titel Telefon (arb) Telefon( bost) Tomas Hartikainen Gymnasiechef Marianne Silfver Rektor Fredrik Ebervik Rektor Ing-Britt Törnell Rektor Kerstin Svensson-Hylén Skolkurator Ulla Käck Skolsköterska Annika Nilsson Skolsköterska Karin Danielsson Skoladministratör Mats Inglund Vaktmästare Vid förhinder ansvaras personligen för att ersättare utses och att det meddelas till gruppen. Gymnasiechefen är ansvarig för krisgruppens arbete. Om Gymnasiechefen ej kan närvara träder berörd rektor in i hans ställe.

5 5. (29) 3. Resurspersonal Namn Arb. Bost Präst Lars Nilsson Mentor (berörd) Förteckning, se bilagor Lars-Peter Gesslin, Skolläkare Kontaktpersoner vid byggnader utanför huvudbyggnaden Namn Plats Arb. Bost Nätt Kåre Flygstaden Olsson Sven-Erik Hus D Hägg Helena Hus D Hägglund Anna Idrottshallen Enebog Gösta Kyrkbacksgården Modin Pia SFI Östberg Maud IVIK/IMSPR Torstensson Cecilia CFL Kontaktperson ansvarar personligen för att ersättare utses och att det meddelas till gruppen.

6 6. (29) 5. Viktiga telefonnummer Ambulans- polis- brandkår- 112 Akuten POSOM Telefon (arb) Telefon (bost)/mobil Gymnasiechef Tomas Hartikainen Skolkurator Kerstin Svensson-Hylén Skolsköterska Ulla Käck Annika Nilsson Skoladministratör Karin Danielsson Mats Inglund Marianne Silfver Fredrik Ebervik Ing-Britt Törnell Helena Nyström Telefon- och personallistor Aktuell telefonlista - elever Mentorerna ansvarar för att vid terminens början få in aktuella adresser och telefonnummer av eleverna. Informera eleverna om att det är ytterst viktigt att de till mentor meddelar ev förändring i de givna uppgifterna. Aktuellt telefonnummer till åtminstone den ene förälderns arbete är önskvärt. Skoladministratören ansvarar för att uppgifterna sammanställs samt revideras. Aktuell telefonlista - personal Gymnasiechef och rektorer ansvarar för att telefonkedja upprättas för personalen inom sina resp. områden. De har också till uppgift att informera personalen i resp. område om hur telefonkedjan skall fungera. De namn i telefonkedjan som man ej når, tas med till slutet. Den sista personen på listan meddelar sin chef vilka som ej kunnat nås.

7 7. (29) 6.1 Sektor A, Tomas Hartikainen, Gymnasiechef Telefon (arb) Mobil (bostad) Namn Telefon(arb) Telefon(bost) Ahlander Kajsa Bergman Carina Blank Eva-Karin Danielsson Karin Ebervik Fredrik Inglund Mats Jonsson Birgitta, bibl.-assistent Kristiansson-Hult Åsa, SYV Käck Ulla, skolsköterska Käll Boman Maggie Körner Elisabeth, SYV Liljestrand Anna Lind Annika Löfström Maria Nilsson Annika, skolsköterska Nyström Helena, ekonom Ohlsson Urban Persson Lena Silfver Marianne Svensson-Hylén Kerstin, kurator Tandby Bo Törnell Ing-Britt Åhlin Ingrid, SYV

8 8. (29) 6.2 Sektor B, Marianne Silfver, rektor Telefon 75716(arb) (bost) Mobil Namn Telefon(a) Telefon(b) Andersson Göran Bamford Peter Blomqvist Peter Boman Östen Carlsson Lars Denneberg Jan Eklund Jonas Engelbrektsson Gunnar Engholm Evert Ann-Sofie Glindås Anna Gunneriusson Joakim Hartwig Sara tjl Hägg Helena Hägglund Anna Jahnke Fredrik Johansson Christian Jonsson Erik Jutterström Tomas Karlsson Lennart Larsson Sven Lemberg Åsa Lundström Ove Nilsson Mikael Nordahl Lourdes Nordin Per Olov Nordquist Berit Norgren Catharina Näslund Marie Olsson Mats Ramstrand Anders Sandberg Magnus Solum Patrik Stenman Torbjörn Söderlund Marie Wastenson Eva Westin Bo Westlin Sofia Wikström Åsa Öberg Tony Öjdahl Linda

9 9. (29) 6.3 Sektor C, Fredrik Ebervik, rektor Telefon 75710(arb) (bost) Mobil Namn Telefon(arb) Telefon(bost) Agerbjer Hans Andersson Folke Andersson Jörgen Andersson Pär Arvelin Anna Arvén Börje Berglund Annelie Bergström Anders Bernström Agneta Enberg Bengt-Åke Flodin Håkan Gullberg Lisa tjl Gustafsson Per Arne Gustavsson Håkan , Hagström Beatric Hesselgren Jonas Hult Stellan Johansson Daniel Järsand Kjell , Klasson Jonas Lavér Tomas Lindström Petra tjl Magnusson Lars-Göran Nordström Hans Erik Nätt Kåre Olsson Birger Olsson Sven-Erik Persson Örjan Ramquist Lars Rundquist Manne Strandberg Bert Svensk Anders Tunong Harry Tynong Jan-Erik Ungh Vanja Wiklund Mats OP/VO Ottosson Monica Sarstedt Birgitta Wikman Ola Torstensson Cecilia Björklund Ewa Sjöberg Rakel Thunborg Larsson Cristina Spansk Lötberg Maria Amin Aisha

10 10. (29) 6.4 Sektor D, Ing-Britt Törnell, rektor Telefon (arb) (bost) Namn Telefon(arb) Telefon(bost) Andersson Pia Bergman Carina Enebog Gösta Modin Pia Kristina Mörlin Per Erik Nordin Kristina Norling Hans Rydell Vincent Öhman Ann Östberg Maud

11 11. (29) 7. Krisgruppens kartläggning av situationen Viktigt att dokumentera! Vad är det som har hänt/vilka är drabbad/e? Tidpunkt för samtal/meddelandet och vilken tid punkt inträffade händelsen. Olycka? Svår sjukdom? Självmord? Dödsfall? Annan händelse? Vilken information har givits och av vem? Anteckna telefonnummer som personen kan nås på. Är informationsbäraren viktig även i fortsättningen? Vem kan bekräfta det som inträffar? Hur och var skedde det hela? I skolan? Utanför skolan? Under vilka omständigheter? Vad som ska göras bestäms efter det att man klargjort vilka som är drabbade? Vilka elevgrupper? Vilken/ vilka mentor/ mentorer? Övriga lärare? Övrig personal? Hur ser situationen ut just nu? Ställningstaganden och åtgärder att arbeta utifrån i det fortsatta krisarbetet - boka regelbundna träffar för krisgrupp och ev. resursgrupp - kontakt med anhöriga - kontakt med massmedia - gymnasiechef - flaggning - minnesstund - tyst minut - begravning - information till andra enheter som har kontakt med vår skola, t.ex. andra skolor, förvaltningsledning mm. - uppföljning - utvärdering

12 12. (29) 8. Dödsfall elev i och utanför skolan Vid dödsfall i skolan underrättar gymnasiechef omedelbart polis Information i skolan Gymnasiechef sammankallar skolans krisgrupp och underrättar berörd rektor, mentor i elevgruppen och övrig berörd personal. Krisgruppen träffas dagligen så länge krisen är akut. I de fall när elev har nära anknytning till annan skola i kommunen skall rektor och elevhälsoteam på den aktuella skolan kontaktas. Information till anhöriga Krisgruppen bestämmer vem som ska ha kontakt med hemmet. Vid dödsfall i skolan kan ev. civilklädd polis, representant från kyrkan tillsammans med personal från skolan meddela de anhöriga personligen (obs! inte per telefon). Kontrollera med anhöriga vilken information som kan ges till berörd personal och elevgrupp om det inträffade. Massmedia Endast gymnasiechef har kontakt med pressen. Information till elevgrupp Berörd elevgrupp underrättas av mentor och någon annan av elevgruppen känd person. Gruppen hålls samlad så länge det finns behov. Vid samtalet med elevgruppen tänk på följande: - tala öppet om det som hänt - låt eleverna tala om sina tankar och känslor Information till övriga elevgrupper och personal Krisgruppen tar ställning till om ytterligare elevgrupper alt. alla skolans elever och all personal skall informeras och i så fall på vilket sätt. Om dödsfallet skett på icke skoltid startas telefonkedja för att kalla lärare och övrig berörd personal till informationsmöte följande dags morgon. Vid behov upprättas samtalsrum för elever och personal där även krisgruppens präst kan medverka. Var observant på ev. samordning med andra skolor. Flaggning Efter första rasten hissas flaggan på halv stång. Ev. samordna med andra skolor, enheter.

13 Minnesstund Efter samråd med de anhöriga kan en minnesstund hållas i elevens mentorsgrupp/ klass/ skola någon av de närmaste dagarna efter dödsfallet. Vid behov kontakta krisgruppens präst. Anhöriga tillfrågas om utformningen av minnesstunden. Minnesstunden kan innehålla: - diktläsning - sång - musik - tyst minut - några ord från rektor, präst och/ eller mentor - möjlighet att skriva i kondoleansbok 13. (29) Inför begravning Rektor kontaktar de anhöriga och hör om de önskar låta elevens kamrater delta vid begravningen. Mentor informerar eleverna. Rektor ansvarar för blommor till begravningen. På begravningsdagen hissas skolans flagga på halv stång. Det är viktigt att ge akt på elevernas sorgereaktioner. Uppföljning Det kan vara betydelsefullt för elevgruppen att elevens plats i skolan får vara kvar en tid. Personerna i skolans krisgrupp kan vara viktiga vid uppföljningsarbetet. Det är viktigt att mentor får kollegialt stöd. Gymnasiechef är ansvarig för att krisgruppen träffas regelbundet efter det inträffade och vid behov tar hjälp av personer utanför skolan.

14 14. (29) 9. Dödsfall personal i och utanför skolan Vid dödsfall i skolan underrättar gymnasiechef omedelbart polis. Information till anhöriga Om dödsfallet hänt i skolan, bestäms i samråd med polis vilka som personligen underrättar de anhöriga. Information i skolan Gymnasiechef sammankallar skolans krisgrupp. Telefonkedja startas och kontaktpersoner informeras. Gymnasiechef sammankallar personalen och berättar om dödsfallet. Gymnasiechef beslutar om vem som har ansvar för olika kontakter. Ev. kan samtalsrum upprättas. Information till berörd/ berörda elevgrupp/ elevgrupper Berörda elevgrupper informeras. Om mentor avlidit ska berörd elevgrupp underrättas av en personal som är känd av eleverna. Vid samtalet med elevgruppen, tänk på att: - samtala öppet om det som hänt - låta eleverna tala öppet om sina tankar och känslor Flaggning Efter första rasten hissas skolans flagga på halv stång. Minnesstund Efter samråd med de anhöriga kan en minnesstund anordnas i skolan någon av de närmaste dagarna efter dödsfallet. Inför begravning Rektor hör med de anhöriga om de önskar låta arbetskamrater och berörda elever delta vid begravningen. Rektor och mentor informerar berörda. Rektor ansvarar för blommor. På begravningsdagen hissas skolans flagga på halv stång. Uppföljning Det är viktigt med kollegialt stöd. Skolans krisgrupp är viktig i uppföljningsarbetet. Regelbundna träffar kan vara nödvändiga. Psykolog kan vid behov tillkallas som resursperson.

15 15. (29) 10. Självmord elev Krisgrupp Direkt efter att skolan fått kännedom om dödsfallet sammankallar gymnasiechef skolans krisgrupp som bestämmer om dagliga träffar så länge krisen är akut. Information i skolan Rektor tar kontakt med de anhöriga och inhämtar deras tillstånd att berätta om dödsfallet för berörd personal och berörda elever. Om de anhöriga ger sitt medgivande, beslutas vem eller vilka som ska meddela eleverna. Självmord väcker djupa existentiella frågor om liv och död, om livets mening och om skuld och skam. Det är därför viktigt att tänka igenom hur budskapet om dödsorsaken ska framföras. Man bör vis samtal med elevgruppen tänka på att: - tala öppet och konkret om det som hänt - låta eleverna tala om sina tankar och känslor Vid behov upprättas ett samtalsrum för elever och personal där även krisgruppens präst kan medverka. Om de anhöriga inte ger sitt tillstånd att man får meddela kamrater och personal på skolan om orsaken till dödsfallet måste man respektera detta. Mentor samlar då elevgruppen och meddelar att en av deras kamrater har avlidit. Läraren förklarar att kamratens anhöriga inte vill att man talar så mycket om detta i skolan. Det är viktigt att kamraterna får tillfälle att berätta om hur man minns sin vän. Lämpligt att ha en kort minnesstund i elevgruppen. Information till personal Krisgruppen beslutar på vilket sätt informationen ska spridas till lärare, övrig personal, via telefonkedja eller med kontaktpersoner på resp. program. Flaggning Efter första rasten hissas skolans flagga på halv stång. Ev. samordna med andra skolor/ enheter. Minnesstund Efter samråd med de anhöriga kan en minnesstund anordnas i skolan någon av de närmaste dagarna efter dödsfallet. Anhöriga tillfrågas om utformningen av minnesstunden. Den kan t.ex. innehålla sång och musik, diktläsning, tyst minut och tal. Kondoleansbok kan läggas fram.

16 16. (29) Inför begravning Rektor kontaktar de anhöriga och hör om de önskar låta elevens kamrater delta vid begravningen. Mentor informerar eleverna. Rektor ansvarar för blommor till begravningen. På begravningsdagen hissas skolans flagga på halv stång. Det är viktigt att ge akt på elevernas sorgereaktioner. Uppföljning Samtal i elevgruppen där man sätter ord på tankar och känslor över vad som hänt. Mentor och delar av skolans krisgrupp kan stötta. Det kan vara bra för kamraterna att elevens plats i skolan får stå kvar en tid. Skolans krisgrupp är viktig i uppföljningsarbetet. Det är viktigt att mentor får kollegialt stöd.

17 17. (29) 11. Självmord personal Krisgrupp Direkt efter att skolan fått kännedom om dödsfallet sammankallar gymnasiechef skolans krisgrupp, som bestämmer om regelbundna träffar så länge krisen är akut. Kontakt anhöriga Rektor tar kontakt med de anhöriga och inhämtar deras tillstånd att berätta om dödsfallet för kollegor och berörda elever. Information till personal Gymnasiechef sammankallar skolans personal för information om dödsfallet. Information till elever Krisgruppen beslutar vem eller vilka som ska meddela eleverna det inträffade. Det är viktigt att tänka igenom hur budskapet om dödsfallet ska framföras. Man bör vid detta samtal med elevgruppen tänka på att: - tala öppet om det som har hänt - låta eleverna tala om sina känslor och tankar Flaggning Efter första rasten hissas skolans flagga på halv stång. Minnesstund Efter samråd med de anhöriga kan en minnesstund hållas någon av de närmaste dagarna efter dödsfallet. Inför begravning Rektor frågar de anhöriga om de önskar låta arbetskamrater och elever delta vid begravningen. Rektor ansvarar för blommor. På begravningsdagen hissas skolans flagga på halv stång. Skolans krisgrupp är viktig i uppföljningsarbetet.

18 18. (29) 12. Dödsfall av nära anhörig till elev eller personal När det gäller dödsfall av nära anhörig till elev tar rektor, mentor eller annan personal, enligt överenskommelse i det enskilda fallet, kontakt med hemmet för att veta anhörigas önskemål om hur det ska hanteras i skolan. När det gäller dödsfall av nära anhörig till personal på skolan tar gymnasiechef eller den person som denne delegerar till, kontakt med den anställde hur det ska hanteras på arbetsplatsen.

19 19. (29) 13. Vid allvarliga olyckor i skolan Akuta åtgärder på olycksplatsen Den eller de personer som är vid olycksplatsen eller först kommer dit ser till att följande utförs: - tillkalla hjälp, ring 112 och berätta vad som hänt - ge första hjälpen - tillkalla skolsköterskan - håll obehöriga borta från olycksplatsen - trösta och lugna de skadade Om elev skadats följer, om det är möjligt, någon av eleven känd person med till sjukhuset. Om personal skadats är det önskvärt att en kollega följer till sjukhuset. Viktigt att så snart som möjligt meddela anhöriga. Gymnasiechef och berörd rektor meddelas omedelbart. Krisgrupp Krisgruppen tar ställning till hur elever och personal ska informeras om det som inträffat. Gymnasiechef sammankallar skolans krisgrupp och beslutar om vidare åtgärder. Gymnasiechef ser till att personalen får information om det inträffade. Rektor låter läraren/ lärarna med stöd av skolsköterska/ kurator ansvara för registrering av och omsorg om de elever som varit vittne till olyckan. Dagliga träffar bestäms så länge krisen är akut. Massmedia Endast gymnasiechef har kontakt med massmedia. Viktigt att skydda eleverna för massmedia. Information till elever Mentorer samlar respektive elevgrupp och informerar om vad som hänt. Mentor tar upp närvaro och noterar hur eleverna mår. Uppgifterna lämnas till krisgruppen. Anmäld sjukfrånvaro lämnas till krisgruppen. Vid behov upprättas ett speciellt samtalsrum för elever och personal. Information till föräldrar Föräldrar som kommer till skolan hänvisas till samtalsrummet. Krisgruppen utser personer som finns i rummet. Informationsmöten till elever och föräldrar anordnas efter behov. Övrigt Var noga med att kontrollera anledningen till elevernas frånvaro de närmaste dagarna efter olyckan. Viktigt att uppmärksamma om någon mår psykiskt dåligt. Mentor pratar igenom olyckan i sin elevgrupp. Eleverna behöver tydlig information om vad som hänt. Polis kan delta och ge eleverna direktinformation.

20 20. (29) Uppföljning Vid skador som leder till längre sjukhusvistelse eller längre frånvaro från skolan håller mentor eller annan utsedd person kontakt med hemmet eller sjukhuset. Blir eleven borta från skolan en längre tid är det skolans skyldighet att se till att eleven får undervisning på sjukhuset eller i hemmet. Rektor beslutar om besök/ blommor till den drabbade. Skolans krisgrupp är viktig vid uppföljningen.

21 21. (29) 14. Vid allvarliga olyckor utanför skolan Krisgrupp Så snart skolan fått kännedom om olyckan samlar gymnasiechef skolans krisgrupp. Krisgruppen beslutar om åtgärder och samråder med Söderhamns Kommuns POSOM-grupp om behov av gemensamt krisgruppsarbete föreligger. Bestämmer om regelbundna träffar under akut kris. Information till personal Gymnasiechef samlar skolans personal för information. Kontaktpersoner i varje byggnad kontaktas, se sid 4. Telefonkedjor se sid Massmedia Endast gymnasiechef har kontakt med massmedia. Information till elevgrupp Mentor samlar respektive elevgrupp och berättar vad som hänt. Elevgruppen ska få så klar och tydlig information som möjligt. Informationen bör anpassas efter händelsens art och tidpunkt. Ev. kan polis bjudas in för att ge information. All frånvaro ska registreras och noga följas upp av mentor. Vid behov upprättas samtalsrum för elever och personal. Ev. kan präst medverka. Information till föräldrar Föräldrar som kommer till skolan hänvisas till samtalsrummet. Krisgruppen utser personer som finns i rummet. Vidare åtgärd efter kontakt med POSOM-gruppen. Gymnasiechef samlar personalen kontinuerligt den närmaste tiden för att ge aktuell information. Det bör vara samma person som informerar vid varje tillfälle. Uppföljning Gällande elev: Vid skador som för eleven leder till längre sjukhusvistelse eller längre tids frånvaro från skolan håller mentor eller annan utsedd person kontakt med hemmet eller sjukhuset och delger elevgruppen den sjukes tillstånd och hans/ hennes möjlighet att ta emot besök. Om eleven blir sjukskriven under en längre tid är det skolans skyldighet att ordna så att eleven får undervisning på sjukhuset och i hemmet. Gällande personal: Ansvarig chef svarar för regelbunden kontakt. Rektor beslutar om blommor/ besök till den drabbade. Skolans krisgrupp är viktig vid uppföljningen.

22 22. (29) 15. Bombhot mot skolan Det händer att en skola blir bombhotad. Det är viktigt att ta hotet på allvar. Det är upp till polis att bedöma äktheten i hotet. Gymnasiechef ska anmäla till polis och be dem komma till skolan. I och med denna anmälan har ärendet överlämnats till polisen. Det är polis som avgör vad som ska göras men gymnasiechef ska förbereda sig på samma sätt som vid en brandövning och aktualisera följande: - utrymningsplan - uppsamlingsplatser - mentorerna samlar sina respektive elevgrupper och kontrollerar närvaron. Se rutin vid brand eller utrymningslarm. 16. Brand i skolan När en skola drabbas av brand kan man jämföra det med en krissituation. Brand är i första hand en uppgift för räddningstjänst och polis, som omedelbart underrättas av den som upptäckt branden. Utlös brandlarmet om detta inte skett automatiskt och följ sedan: Rutin vid brand eller utrymningslarm. Skolans krisgrupp tar hand om de sociala och psykiska efterverkningarna på samma sätt som när en allvarlig olycka inträffat i skolan.

23 23. (29) 17. Rutiner vid brand eller utrymningslarm Grunden vid inträffad brand Rädda de som är i utrymmen där det brinner och finns rök. Varna alla som kan komma att beröras av branden. Larma Räddningstjänsten via SOS 112 Släck om det kan ske utan risk, stäng dörrar När du känner röklukt: Avbryt omedelbart pågående arbete. Undersök snabbt varifrån röken kan komma. Om möjligt släck branden. Grunden vid utrymning Utrym byggnaden! Undervisande lärare ansvarar för att: - undersöka att utrymningsvägen är fri - utrymma lektionssalen i god ordning - se till att ingen elev lämnas kvar i lektionssalen eller i korridor. - hålla ihop klassen och kontrollera att alla har kommit med. Samtliga elever och personal beger sig till de återsamlingsplatser som anges i utrymningsplanen (anslagen på alla dörrar till lektionssalar). Elever som har rast/håltimme beger sig till den återsamlingsplats som anges i utrymningsplanen beroende på vilken byggnad de vistas i. Expeditionen tillsammans med vaktmästaren ansvarar för att krispärm, aktuell frånvaro av lärare och personal tas med ut till uppsamlingsplatsen. Vaktmästare anslår om möjligt lappar på alla dörrar om förbud att beträda byggnaden. Utrymningen avbryts Utrymningen avbryts endast av räddningsledare (räddningstjänsten), chef eller av chef delegerad personal. Vänta vid återsamlingsplatsen på meddelande från behörig person. Återsamlingsplatser (se utrymningsplaner i bilaga 1. Utrymningsplaner finns också anslaget i alla lektionssalar samt i Välkommen till Staffangymnasiet ). Hus A Hus B Hus C Hus D (övre våningen) Hus D (nedre våningen) Kyrkbacksgården Gamla idrottshallen Flygstaden Parkeringen mot Ulrika Eleonora (västerut) Parkeringen mot Borgmästargården (söderut) Parkeringen, gräsmattan vid Åsgatan (norrut) Parkeringen vid Åsgatan (söderut) Vid Åsbäcksgatan (norrut) Parkeringen mot Ulrika Eleonora (norrut) Parkeringen mot Borgmästargården (österut) Vid elevparkeringen (nordost)

24 24. (29) 18. Kriser och deras förlopp När man ska beskriva kriser och deras förlopp indelas de vanligtvis i fyra faser. Här beskrivs det mycket kortfattat. De i texten nämnda tidsangivelserna kan naturligtvis variera från person till person. Chockfasen Den varar vanligtvis från några korta ögonblick upp till några dygn. Kännetecken: - svårt att ta in och förstå vad som hänt - förvirring och hysteriska reaktioner - förtvivlan - olika kroppsliga symtom som t.ex. hjärtklappning, darrningar, yrsel och illamående Reaktionsfasen Den kan pågå upp till ett par månader. Kännetecken: - sårbarhet - ångest - sömnsvårigheter - sorg och depression - ilska och aggressivitet - koncentrationssvårigheter - isolering - skuld, skam och självförebråelser Reparationsfasen Kan pågå från någon till några månader efter det inträffade till ca ett år. Kännetecken: - isoleringen bryts - personen vågar blicka framåt Nyorienteringsfasen Under denna period ser personen möjligheter i det fortsatta livet och börjar långsamt att acceptera det inträffade.

25 25. (29) 19. Emotionell Första hjälp För att hjälpa en elev i kris kan det vara bra att hålla sig till vissa riktlinjer. Se till att hjälpinsatserna präglas av - omsorg - förståelse - accepteras - stöd Bidra med fakta och information - vad som har hänt - vad som kommer att ske härnäst - undvik att komma med olika teorier utan ge enkla förklaringar Avsätt tid att lyssna. Gör förlusten verklig. Dölj inte egna känslor. Undvik fraser i stil med - tiden läker alla sår - jag förstår hur du känner - det kunde varit värre - du ska vara glad att du lever Man ska inte lova mer än man kan hålla. Skydda eleven mot onödig stress, t.ex. - påflugna journalister - starka sinnesintryck - överdrivet hjälpsamma människor

26 26. (29) 20. Olika sorgereaktioner hos barn och unga Sorgereaktioner kan se olika ut beroende på barnets ålder. Här kommer några exempel på olika sorgereaktioner. Kännetecken: - ångest - sömnsvårigheter - trots - skolsvårigheter, koncentrationssvårigheter - ledsen - skuldkänslor - ilska, vrede - olika kroppsliga symtom t.ex. magont - minnen - fantasier Det är naturligtvis alltid viktigt att ha en öppen och ärlig kommunikation med den som är drabbad av något svårt. Tänk därför på att: - ge klara och tydliga besked - ge åldersadekvata förklaringar - undvika omskrivningar Tala om för eleverna att det är normalt att de reagerar olika: - upplys dem om vanliga reaktioner - avvisa inte deras reaktioner - tala om att det är smärtsamt men nödvändigt att arbeta sig igenom sina känslor - ge dem hopp men undvik att förringa smärtan Sänk kraven på skolprestationer en viss tid efter händelsen.

27 27. (29) 21. Samtal med elevgrupp Vid samtal med elevgruppen finns några saker man speciellt bör tänka på när något svårt har inträffat. Det är viktigt att den person som leder samtalet är känd av eleverna. Man bör i förväg bestämma samtalsregler: - d.v.s. att det som sägs under samtalet inte förs vidare till dem som inte varit närvarande - att olika reaktioner är tillåtna - att ingen är tvingad att yttra sig - att var och en ska få tala till punkt För in samtalet på det inträffade. Ge eleverna gott om tid och möjlighet att prata om sina känslor och tankar. Samla ihop intrycken på slutet och rekommendera eleverna att samtala med föräldrar och kamrater. Förbered eleverna på att det komma att reagera på olika sätt efter en tid och att det är fullt normalt. Uppmana elever som behöver prata mer om det inträffade att uppsöka skolsköterska och kurator för samtal enskilt eller i grupp. Var observant på elevernas reaktioner.

28 28. (29) 22. Kamratstöd - Debriefing Debriefing är när en grupp samlas för att gå igenom intryck och reaktioner när man varit inblandad vid t.ex. dödsfall, olyckshändelse eller någon annan traumatisk händelse. Vid debriefing bör man tänka på att: - alla inblandade ska vara med vid samtalet - samtalet ska ske i nära anslutning till händelsen - samtalet måste få ta den tid som behövs - alla som är närvarande ska kunna lita på att det som sägs inte förs vidare till någon annan - samtalet kan ledas av lämplig person på skolan som har kunskap om hur ett sådant här samtal genomförs - alla sorters reaktioner är tillåtna - viktigt med uppföljning

29 29. (29) 23. Material vid minnesstund i skolan Materialet finns i en låda märkt MINNESSTUND på skolsköterskans expedition. DUK LJUSSTAKE, LJUS, TÄNDSTICKOR BLOMMA/ VAS NÄSDUKAR MUSIK CD eller kassettband