REDOVISNING AV VERKSAMHETEN INOM PROJEKT SÄLAR&FISKE 2005

Transkript

1 REDOVISNING AV VERKSAMHETEN INOM PROJEKT SÄLAR&FISKE 2005 Sedan 1994 har Sälar&Fiske bedrivit verksamhet i avsikt att finna medel och metoder för att minska sälens skadeverkningar. Under 2003 beslutades om en omorganisation av verksamheten. Resultatet har blivit att de kustanknutna länsstyrelserna tagit på sig huvudmannaskapet för organisationen. Styrelsen för Projekt Sälar&Fiske skall ha följande sammansättning: ett länsråd som ordförande, två representanter för övriga kustlänsstyrelser, två representanter för yrkesfisket, en representant för Naturvårdsverket samt en representant för Fiskeriverket. Härutöver utses en länsstyrelse som ansvarig för verksamheten och den länsstyrelsen ställer också upp med en programledare som däremot inte ingår i styrelsen. Styrelsen har under 2004 haft följande sammansättning: Ordförande Erik Österberg, Länsstyrelsen i Hallands län Per-Erik Larson, Länsstyrelsen i Östergötlands län. Kerstin Söderlind, Länsstyrelsen i Skåne län Karl Gustaf Karlsson, Sveriges fiskares riksförbund Gunnar Asplund, Sveriges fiskares riksförbund Anders Wetterin/Per Risberg, Naturvårdsverket Håkan Westerberg, Fiskeriverket Programledare har varit Ivar Sundvisson vid Länsstyrelsen i Västernorrlands län Vidare har Sören Johansson under 2005 varit kontrakterad som konsult enligt beslut av styrelsen. Sörens uppgifter har varit att fungera som sekreterare för projektet liksom för sälskadegruppen. Vidare har han varit projektledaren behjälplig med insamling och sammanställning av material, information samt med interna och externa kontakter. Styrelsen har under 2005 haft tre protokollförda sammanträden. Den praktiska verksamheten har uppdragits åt Fiskeriverkets arbetsgrupp Säl, skarv och redskapsutveckling (SSR) vid Kustlaboratoriet. Denna verksamhet redovisas nedan. Fasta redskap Inventering av pushup introduktion. En enkätundersökning från ett femtiotal fiskare och en ny genomgång av fångst och sälskador från journalföring har utförts. Generellt var fiskarna nöjda med resultatet men det framgår tydligt att sälproblemen inte har upphört, snarare kan man befara en ökad trend. Genomgång av skadorna visar att fångsten är betydligt större och skadorna betydligt färre i pushup fällor jämfört med de redskap de har ersatt. Bilaga 1. Sälsäkra mindre fällor efter främst sik och gös. Fyra redskap placerades ut hos fiskare i Uppland, Södermanland och Östergötland. Två var av pushup typ med en diameter av 1.5 m för att kunna placeras på grundare vatten. Två var av traditionell storryssjetyp med dubbla väggar som spändes ut av vattenfyllda slangar. Pushuperna användes större delen

2 av säsongen och fångade fisk. Den andra konstruktionen kom sent ut på säsongen pga leveransproblem. Fortsatta utveckling kommer att ske Bilaga 2. Projektet drevs med finansiellt stöd av strukturmedel via Ostkustfiskarna. Torskryssjor. Tre yrkesfiskare prövade att fiska med danska torskryssjor i länk i samma områden där nätfiske bedrivs. Fångsterna var mycket dåliga men kritik fanns på ryssjans konstruktion så att vidare tester behöver utföras. Bilaga 3. Projektet drevs med finansiellt stöd av strukturmedel via Ostkustfiskarna. Pushup-fällor Gotland. Försöket blev inte av pga att inga strukturmedel erhölls. Områdesförsök med sälskrämmor Fyra skrämmor har placerats med landströmförsörjning land från Västervik i söder till Hudviksvall i norr. Syftet är att skapa sälfria zoner där fiske kan utföras ostört. En ny typ av skrämma har utvecklats med där man inte behövt att använda starkströmförsörjning ut till givaren i vattnet. Det har varit stora förseningar och tekniska problem pga leverantören inte hållit vad de lovat. Journalföring från fiskarna visar inte på lyckat resultat men alla deltagande fiskare är mer eller mindre övertygade om att det fungerar. Bilaga 4. Projektet drevs med finansiellt stöd av strukturmedel via Ostkustfiskarna. Fortsatta försök kommer att utföras Kemisk aversion med betad fisk. Ett försök utfördes i Kolmården djurpark med thiabendazol som aktiv substans. En gråsäl åt en betad sik, troligtvis mådde den illa men ingen aversion mot sik kunde noteras efteråt. Bilaga 5. Några ytterligare experiment med högre doser kunde inte utföras eftersom det blev klart att det krävs tillstånd från Kemikalieinspektion för denna typ av experiment. Det räckte inte med tillstånd från djurförsöksetiska nämnder. Tillstånd är nu sökt från KEMI så att ytterligare experiment kan utföras Journalföring av sälskador i yrkesfisket Under 2005 skulle systemet ha byggts ut men det har stött på motstånd från yrkesfiskarna att delta. Ett skäl till detta är diskussionen som uppstod när effekterna av EU:s förordning om åtgärder när det gäller oavsiktlig fångst av valar (EG 812/2004) blev klar för fiskarna. Förordningen innebär att fisket med drivgarn i Östersjön förbjuds från och med 2008 samt att fartyg över 12 m längd längs Skånes och Blekinges kust som fiskar med bottensatta garn och drivgarn skall använda ljudskrämmor för att undvika bifångst av tumlare. Orsaken till regleringen är rapporter om bifångster av tumlare vilket fiskarna har ställt sig frågande till. Ytterligare en diskussion som bidrar till skepticism från fiskarna att delta i frivillig rapportering är att ett av regeringens miljömål innebär att bifångsterna av marina däggdjur skall understiga 1 % av populationerna senast år Detta är ett beslut som kan innebära att man får stänga stora delar av kustfisket om målet skall uppnås. Under 2005 har därför arbetet med journalföringen främst varit att bibehålla systemets omfattning från Trots detta lyckades vi öka journalföringen i omfattning genom att nyttja yrkesfiskare som tidigare har journalfört fångster åt Kustlaboratoriet. Antalet fiskare är dock något färre och täckningen på Västkusten ännu sämre. En utvärdering av lämpligheten att använda journalföringen som en indikator av bifångster har utförts som ett direkt uppdrag från Naturvårdsverket (Lunneryd et al. 2005). En genomgång av journalföringen för att beräkna den ekonomiska skadan av säl har utförts. Beräkningen indikerar på att skadorna är minst 50 miljoner kronor. (Fiskeriverket 2005) Inventering av skador i redskap orsakade av vikare i Bottenviken. Direkta fältstudier utfördes under sommaren och hösten. Vi lyckades inte filma vikare som besökte fiskeredskap trots att vikare var talrik i skärgården under denna tid och vid flera tillfällen sågs vid fiskeredskap. Utifrån våra observationer där vi enbart såg vikare och ingen gråsäl samt

3 med bakgrund av enkäten till yrkesfiskare som beskrev problem med vikare är vi övertygade om att vikaren är ett problem för yrkesfisket i området. Bilaga 6. Inventering av skador i torskgarnsfisket. Inventeringen visade att den dolda skadan, dvs de fiskar som sälen tar utan att lämna rester efter var stor, för varje sälskadad torsk i näten var ytterligare 6 försvunna. Redskapsförstörning via nätskador var dessutom mycket stor (Sundqvist 2005). Bilaga 7. Sälens utnyttjande av sältagen fisk i redskap Uppskattning av hur stor del av en sältagen fisk som verkligen äts upp är en viktig faktor för att värdera dietanalyser. Under 2005 dokumenterades drygt 500 sälskadade fiskar. På en stor andel av dessa fiskar så har inte huvudet ätits upp och kan därmed inte spåras via otoliter under en födoundersökning. Bilaga 8. Studie av Pseudoterranova decipens (sälmask) Nya analyser (170 fiskar) av parasiten i torsk och rötsimpa från Öland och Blekinge visar på att det lokalt kan var mycket hög infektionsgrad (över 40 %). Men ännu är proverna för begränsade och fortsatta studier kommer att ske Sinnestester Två stycken examensarbeten vid Linköpings Universitet avslutades under året. Studierna visar att synen (storlek av boj) är en viktig faktor för att lokalisera erbjuden fisk (Kleiner, 2005). Doftförsök med en attraherande doft (laxolja) jämfört med en tänkt avskräckande doft (sälolja) gav ingen skillnad i frekvensen sälbesök (Beszczyńska, 2005). Övrigt Verksamhet som har relevans för, men inte ingår i Projekt Sälar & Fiskes verksamhet och betalas via medel från FiV. Reduktion av bifångster i ålbottengarn och ryssjor En studie har utförts i sälarium om hur ett sälgaller som sitter i ingången till fasta redskap skall utformas så effektivt som möjlighet. Svårigheten är att hitta ett system som samtidigt håller sälen ute men inte hindrar fisken att gå in. Utgångspunkten har varit den ingång som sitter i en pushup fälla bestående av en fyrkantig ram med sidan 45 cm och med en spänd vajer i mitten. Studien visade att det är mycket svårt att hindra sälen från att tränga sig in genom öppningen om den är motiverad. Att minska öppningen med 4 cm med ytterligare vajrar hade en liten effekt. Det bästa resultatet uppnåddes med 30 mm långa avklippta skruvar som monterades i ytterramen samt en svängdörr som stängdes under press (Björnstad 2005). En studie med lyckat resultat för att minska bifångster av säl i torskburar, större burar för levande fångst av fisk samt skaldjur utfördes vid västkusten. Förändringen var att det monterades en nylontråd i öppningen som har måtten 20*30 cm. Utan tråd bifångades 5 knubbsälar under drygt 100 vittjningar, efter monteringen av tråden skedde inga bifångster. Ett begränsat försök med sälgaller i ett ålbottengarn indikerar på en god effekt för att hindra sälen komma in i själva fiskhuset. Inga sälar bifångades i fiskhuset när gallret var monterat medan det var vanligt med bifångster i detta redskap under tidigare år. I bägge dessa studier har inga uppenbara reduktioner av önskad fångst kunna noteras. Under årets startades ett projekt med Sveriges Fiskareförbund som huvudman för att studera olika aspekter kring EU:s förordning om åtgärder när det gäller oavsiktlig fångst av mindre valar (EG 812/2004). Det är främst två aspekter som skall studeras dels tumlareutbredning vid svenska

4 kusten samt ifall sälar aktivt kan/kommer att utnyttja de obligatoriska tumlareskrämmorna som matklockor för att snabbare hitta näten. Personal Sven Gunnar Lunneryd Sara Königson Malin Hemmingsson Arne Fjälling (tjänstledig från David Börjesson ( Susanne Tärnlund (50 %) Information Projekt Sälar och Fiske hemsida uppdateras kontinuerligt där vårt material läggs ut. Föredrag Presentationer i utlandet: Symposium on Biology and Management of Seals in the Baltic area February 2005, Helsinki Grey seals use vision rather than olfaction when they locate baited buoys representing fishing gear, Arne Fjälling Grey seals and salmon set trap fisheries in the Baltic sea, Arne Fjälling The Voluntary Logbook for Seal & Bird Damages in the Swedish Coastal Fisheries, Susanne Tärnlund It s not the seals that are threatened today, it s the coastal fishermen. Sven Gunnar Lunneryd By-catch of seals in Swedish commercial fisheries Sven Gunnar Lunneryd ICES Annual Science Conference, Aberdeen, September Obstacles to prevent grey seals (Halichoerus grypus) from entering static fishing gear. Gustav Björnstad Estimation of hidden seal-inflicted losses in the Baltic Sea set trap salmon fisheries. Arne Fjälling Acoustic Harassment Devices (AHD) for salmon trap nets in the Baltic Sea. Arne Fjälling Impact of grey seals in the herring gillnet fishery along the Swedish Baltic coast. Sara Königson Monitoring by-catch with a voluntary logbook for seal- & bird-induced damage in the Swedish coastal fisheries. Sven Gunnar Lunneryd Finnish Game and Fisheries Research Institute Annual Research Conference, "Critical Interactions" 15-16: Vaasa, Finland Seals and fisherman who s killing who? Sven Gunnar Lunneryd Utöver detta har personalen haft föredrag på universitet, institutioner, fiskareorganisationer etc. vid 15 tillfällen. 2 st postrar har varit utställda på Königson S and Lunneryd S.G How seals reduce catches. Marine Mammal Society Conference, December, 2005, San Diego, USA Sundqvist F and Königson S Grey seals vs. Fisheries in the Baltic Sea. Marine Mammal Society Conference, December, 2005, San Diego, USA

5