Verksamhetsredovisning Projekt Sälar&Fiske 2002

Transkript

1 Verksamhetsredovisning Projekt Sälar&Fiske 2002 Redskapsutveckling Fasta redskap med pontonfiskhus (push up) Journalföring Sedan 1997 har Projekt Sälar&Fiske byggt upp en databas med en frivillig journalföring där utvalda fiskare har mot betalning givit en detaljerad fångst och skaderapportering. Till och med 2002 innehåller basen över vittjningar med övervägande del från laxfisket med fasta redskap. Preliminära beräkningar visar på mycket goda resultat för fångst av lax och öring samt att sälskadorna minskar vid införande av pontonfiskhuset och stormaskefällorna. Se bilaga 1 vilket är ett brev som gått ut till våra journalförare. En mer gedigen analys ska göras där även de olika typerna av stormaskefällor ska analyseras. Situationen för fångst av sik är mer tvetydig. Detta gäller främst vilken betydelse som stormaskiga fällor har på fångsteffektiviteten. Studier av detta har initierats under 2003 i samband med en riktad introduktion av sikfällor i Östersjön. Det senare projektet bedrivs i samarbete med Ostkustfiskarna med medel från EU strukturfonder för fiskerinäringen. Resultat från detta projekt skall bli färdiga under våren Ålryssjor och knubbsäl Områdesförsök med sälsäkra redskap Vid de tidigare utprovningarna med ett nytt material i ålryssjorna de s.k. sälsäkra ryssjorna så minskade skadorna visserligen men kunde ända vara oacceptabelt höga. Vi misstänkte att en del skador på de sälsäkra redskapen berodde på vår experimentdesign, att vi blandade sälsäkra och konventionella ryssjor. Knubbsälarna kunde inte se skillnad på ryssjorna utan gav sig även på de sälsäkra ryssjorna. Men för att riva dessa krävs en större ansträngning. För en mer rättvisande bild på skillnaden i motståndskraft mellan de konventionella ryssjorna och de sälsäkra ryssjorna studerade vi skadeutvecklingen i ett område med bara sälsäkra ryssjor. Året 2002 präglades av att knubbsälarna längs västkusten drabbades av en epizooti. Detta påverkade försöket i den mån att det inte kom igång förrän sent under hösten Trots att hälften av sälarna dog hade vi stora skador i de konventionella ryssjorna. I de sälsäkra redskapen belägna 2 km bort var det mycket lite skador. Detta indikerar på att skadefrekvensen i ett område kan bero på vilken typ av ryssjor som används. Under 2003 hände något drastiskt, skadorna minskade radikalt under hela säsongen så vi kunde inte bekräfta resultaten från Orsaken till den kraftiga skademinskningen som även bekräftats genom rapporter från andra delar av kusten är oklar. Under hösten 2003 var tätheten av juvenil torsk, en viktig sälföda, mycket hög. Ökad tillgång av fisk samt minskad konkurrens mellan sälar kan ha inneburit att benägenheten att ge sig på ryssjor minskat. Bifogas rapport till Nordiska Ministerrådet, bilaga 2, som var delfinansiär till studien. Vi fortsatte med att låta yrkesfiskare testa ett material med knutna trådar vilket gav goda resultat, både ur fångst och skadesynpunkt. En rekommendation gick ut till länsstyrelserna om vilka material vi kan rekommendera för att få bidrag för förebyggande åtgärder. Bilaga 3. Vi avser nu att avsluta projektet där vi testar nya material som förebyggande åtgärd i ålryssjefisket. Skadorna från knubbsäl kommer aldrig att helt kunna undvikas med den konstruktion som ryssjorna idag har. Sälen kan alltid dra ihop ryssjan och tugga på fisk i struten och därmed spoliera fisket utan att det sker skador på nätet. Förhoppningen är att om majoriteten av ryssjorna är av starkare material så kommer sälarna att överge ryssjorna som födokälla och att den stora ansträngningen medför att det blir mindre attraktivt för unga sälar att börja riva ryssjor blev en rapport klar Sälskador i ålfisket på svenska västkusten. En studie av konflikten och dess eventuella lösningar, Finfo 2003:9 tillgänglig på Rapporten är en sammanfattning av flera års studier längs västkusten. Fortsatta studier av vilken fisk (ål, torsk eller plattfisk) som främst attraherar knubbsälen att riva i ryssjan utfördes under både 2002 och 2003.se Finfo. Detta för att stärka de tidigare undersökningarna att ålen är det primära bytet för knubbsäl som ett underlag till en vetenskaplig publikation i utländsk press.

2 Sälbeteende Sälfångst Ansträngningar har gjorts för att kunna levandefånga sälar vid redskap. Detta för två syften: 1. Studier av sälars beteende vid redskap underlättas av och kräver ibland att det går att följa enskilda individer. Detta förutsätter att man fångar, hanterar och märker sälar. 2. En effektiv fångstmetod i eller intill fiskeredskap vore ett lämpligt sätt att kunna få bort de sälar som attackerar redskap. Sammanfattningsvis har dock inte försöken gått bra. Vi har endast fångat knubbsäl under utvecklande av sälfällan. Dock har vi skaffat erfarenhet, behovet av en effektiv metod för sälfångst kvarstår. Projektet har genomförts med medel från Nordiska Ministerrådet, rapport bifogas. Gömda vakare. Försöket har genomförts främst som en test på om vakare även är en vägledning för sälar att hitta redskapen. Målet med undersökningen är inte i första hand att ta fram ett medel för att skydda nät utan att skaffa oss kunskap om sälens beteende. Utmärkning av fiskeredskap är nödvändigt både av praktiska och lagliga skäl. Preliminära resultat fram till våren 2002 indikerar att metoden har en skadereducerande effekt, bilaga 4. Fortsatta studier under 2003 stärker denna uppfattning. Sälskrämma Under testades längs Norrlanskusten en ljudstark skrämma (Acoustic Harassment Device AHD) utvecklat av ett norskt företag Lofitech As. Tekniska problem främst med strömförsörjning försvårade utvärderingen. Den skadereducerande effekten låg genomsnittligt på 30-50% men avtog under säsongens lopp. Den begränsade effekten tillsammans med en hög kostnad och mycket arbete med strömförsörjningen har gjort att skrämmor inte fått någon omfattande användning. Lokalt där förhållandena är förmånliga används de dock med framgång. Ingen fiskare har under de tidigare försöken följt instruktionen att sätta igång skrämman i god tid före fisket. Ett försök i egen regi som prövar denna strategi planeras därför för Under 2002 utvecklades en vattentät behållare för att användas vid ett rörligt nätfiske. Syftet är ta fram något som kan användas vid skötfiske efter strömming. Försök gjorda tillsammans med yrkesfiskare har varit negativa, trots att skrämman har fungerat som den skall har inga minskningar av skador kunnat noteras. År 2003 testade vi med en mer slumpmässig pulsgivning, den gamla skrämman hade tysta perioder till vilka sälarna kunnat anpassa sig, men förändringen gav inga förbättringar. Behovet att kunna hålla borta sälar från fiskeplatser med skrämmor är dock väsentligt, så fortsatta försök planeras. En etolog har informellt knutits till projektet så försöken kan utformas på det mest effektiva sättet. En AHD med stark riktverkan för särskilda ändamål togs fram och testades Den gav stark skrämselreaktion ännu på 250 m håll. Aversion Tanken är att genom erbjuda sälar döda fiskar som innehåller kraftiga kräkmedel få dem att överge redskapen som fångstplats. Kräkmedel används i andra sammanhang för att hålla bort större rovdjur som varg, björn etc från boskap och soptippar. Metoden är dock svår att testa på sälar, vi har inga undersökningar på vilka doser som är lämpliga utan får gå efter vad andra djur reagerat på. Effekten är svår att kontrollera då vi inte kan följa djuren under vattnet eller individrelatera vilka djur som har tagit kräkmedel. Vi har dock under 2002 och 2003 utvecklat en kapsel med kräkmedel och betat fisk med som vid upprepade tillfällen har tagits av sälar. Om det minskat sälens lust att återvända till näten är tveksamt, det finns en tendens att sälarna undviker de betade fiskarna, så att betningen har någon effekt på sälen tycks klart. Analyserna är dock inte klara ännu och vidare tester krävs. Dold skada En viktig del för att kunna värdera den ekonomiska skadan är att få fram metoder att kvantifiera hela skadan dvs. inte bara den observerade skadade fångsten utan även den del som försvunnit och inte kan räknas. Ett sätt är att utifrån den tidigare nämnda databasen beräkna den förväntade fångsten för en viss dag utan sälbesök och jämföra den med den verkliga siffran för den dagen om ett sälbesök inträffat. Detta har genomförts för fasta redskap för fiske av lax, öring och sik (laxfälla, kombifälla, kombi-dynemafälla) och ett manus avsett för publicering tagits fram: A. Fjälling. Estimation of hidden seal-inflicted losses in the Baltic Sea set trap salmon fisheries. Analyserna visar att den dolda skadan är ungefär lika stor som den synliga och ökar mot slutet av fiskesäsongen. Den nya metoden gör det också möjligt att studera skadeprocessen mer ingående, se tabell.

3 Number Observerad förlust (fiskrest) Uppskattad förlust (Dagpar) Total fiskförlust of dag- per ansträngning per ansträngning per ansträngning par Lax Öring Sik Lax Öring Sik Lax Öring Sik Kombifäll ,.3 1,.2 5,.3 a Kombifäll ,.2 1,.5 5,.2 a m Dynema Laxfälal ,.6 4,.1 - Alla fällor * * 1,.3 1,.5 5,.1* En annan metod att beräkna den dolda skadan i t ex nät är att före utsättandet av redskapet fästa märkta fiskar i detsamma. Genom att vid vittjningen räkna både märkta och nyfångade omärkta fiskar kan man beräkna den dolda skadan. Är fiskarna dessutom individmärkta kan man få kunskap om sälens preferens mm. Experiment med betade strömmingar i skötar visar att sälen kan vara mycket effektiv i att plocka ut strömmingar ut ur näten utan det blir rester. Skötar med upp till 300 märkta strömmingar rensades fullständigt när sälar har varit på besök. Förhoppningsvis har vi nu tillräckligt med material för att kunna göra en analys och bevisa hur ödeläggande ett sälbesök är för fångsteffektiviteten vid strömmingskötar. Försök med samma metod har utförts också i gösfiske med nät. Preliminära resultat av den dolda skadan i sik- och gösnät visar att för varje observerad skadad fisk så har sälen tagit 5 respektive 28 fiskar. Detektion av fisk i redskap För att kunna skydda fångst eller förvilla sälar när de är vid redskapen är det viktigt att veta vilka sinnen som sälen använder i olika situationer. Ett experiment utfördes av två examensarbetare (Magister) vid ett sälarium i Danmark 2002 där sälar lärde sig att upptäcka fisk och sedan ta den i en bur. Burens sidor kunde förändras så att de på olika sätt försvårade sälens möjligheter att upptäcka fisken; ljudisolerande glas, svart plast och nät under dagsljus respektive mörker. Resultaten visade att synen var viktigast dagtid medan hörseln var viktigast på natten. Ett stort material samlades in och kan efter analys ytterligare ge information om betydelsen av de olika sinnena. En erfarenhet var att sälen har ett närområde framför huvudet på c:a 20 cm inom vilket den kan skjuta fram huvudet blixtsnabbt och ta fisk. Sälen gjorde intensiva försök att ta fisk som var närmare än detta avstånd men tappade synnerligen snabbt intresset då avståndet ökades med några cm. Detta kan vara en förklaring till det effektiva skydd det dubbla hårt spända nätet i pontonfiskhuset ger, inte bara genom att skilja sälen från fisken utan minska intresset att attackera nätet. Bifångster Under 2002 utfördes en studie av bifångster av sälar, tumlare och fåglar i projektets regi. Att bifångster är en vanlig dödsorsak för dessa djur längs hela kusten förutom i södra Östersjön bekräftades. Intervjun av drygt 200 yrkesfiskare 2002 gav underlag till en beräkning att knappt ca sälar drunknar varje år, 462 gråsälar, 416 knubbsälar samt 52 vikare, bara i det svenska yrkesfisket. Bifångster i binäring- och fritidsfisket är inte medräknat i siffran. Bifångsterna sker i de flesta typer av redskap, fasta redskap, nät och trål. Trots de höga bifångsterna är de inget hot mot tillväxten då det varit höga bifångster under flera år samtidigt som sälstammarna har haft en god tillväxt. En rapport är färdigskriven och skall snart publiceras i Finfo serien. Utvärdering av gråsäljakten. Två utvärderingar har utförts 2002 och Än så länge har jakten bedrivits i en sådan liten omfattning att det är vanskligt att dra några slutsatser vilken betydelse den har haft för skadeutvecklingen. Det finns dock ett exempel på att jakten kan ha haft en lokal positiv betydelse. I Umeälvens mynning har skador i fasta redskap har minskat betydligt och det sammanfaller med att man har haft en riktad jakt efter säl vid redskapen, se bilaga 5.

4 Information. Arbetet med att göra en hemsida på Fiskeriverkets hemsida har startat. Hemsidan har målgruppen intresserad allmänhet och skall belysa problemen och vad vi uppnått. Föredrag Under de bägge åren har vi varit ute och presenterat olika delar av vår verksamhet 34 gånger för yrkesfiskare, jägare, universitet, institutioner och under föredragserier. Presentationer Königson, S Reactions in individual fish to strobe light. Field and aquarium experiments performed on whitefish (Coregonus lavaretus). Bergen Posters Hemmingsson M. & S.G. Lunneryd Fish response to chemical cues from harbour seals. ICES Symposium on fish behaviour in exploited ecosystems, June 2003, Bergen, Norway Königson S, Lundström K., Lunneryd S.G & M. Hemmingsson Feeding preferences of seals that attack baited fykenets. 15th Biennial Conference on the Biology of Marine Mammals December 2003, North Carolina. USA Övriga Seals in the Marine Ecosystem. 20 and 21 March 2002, Nuuk Greenland. ECOMARE, Internationell Säl konferens Texel, Holland European Bureau for Conservation and Development Seals & Marine Mammals Science, Management & Politics, Mariehamn, Gråsälen Kvarken. Slutredovisning av treårigt projekt, 6-7 oktober 2003, Jakobstad Finland Internationella kontakter Nordiska Ministerrådet: Minskade sälskador i fisket genom förbättrad fisketeknologi och alternativa fiskestrategier i samarbete med Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet (VFFI), Finland, Danmarks Fiskeriundersögelser, Danmark och Kustlaboratoriet EU project FRAP (Development of a procedural Framework for Action Plans to Reconcile conflicts between large vertebrate conservation and the use of biological resources: fisheries and fish-eating vertebrates as a model case Framework for reconcilation). Deltagande länder är Sverige, Finland, Danmark, Tyskland, Tjeckien, Österrike, Italien och Portugal. Svensk deltagare är Göteborgs Universitet och Projekt Sälar&Fiske. Projekt Sälar&Fiskes bidrag är att ta fram material till socioekonomiska studier av konflikten och material till en födostudie av gråsälens diet i Östersjön. Besök Köln för eventuellt inledande av forskningssamarbete med Dehnhardts forskargrupp som särskilt studerar sälars sinnen och användning av dessa i orientering och födosök. Gruppen har blivit särskilt uppmärksammad för att ha klarlagt morrhårens förmåga att uppfatta kölvattnet från fisk vilket möjliggör för sälen att spåra och lättare fånga fisk. Anteckningar distribuerade. Utlåning av sälfälla till danska kollegor för sälfångst Rödsand, Danmark, sep 03. Puplikationer Vetenskapliga artiklar Königson, S., A. Fjälling & S.G. Lunneryd Reactions in individual fish to strobe light. Field and aquarium experiments performed on whitefish (Coregonus lavaretus). Hydrobiologia. 483 (1-3): Lunneryd S.G., H. Westerberg & M. Wahlberg. (2002) Detection of leader net by whitefish Coregonus lavaretus during varying environmental conditions. Fisheries Research 54: Lunneryd, S.G., A. Fjälling & H. Westerberg (2003). A large-mesh salmon trap: a way to mitigate seal impact on a coastal fishery. ICES Journal of Marine Science. Wahlberg, M., S.-G. Lunneryd, H. Westerberg The source level of harbour seal flipper slaps. Aquatic Mammals 28.1: Övriga artiklar Königson, S., S.G. Lunneryd & K. Lundström Sälskador i ålfisket på svenska västkusten. En studie av konflikten och dess eventuella lösningar, Finfo 2003:9, Lunneryd S.G Knubbsälen, en resurs och en plåga. Kustnatur Bohusläns Museum årsbok 2002,s Artiklar i Yrkesfiskaren 2002

5 Är sälsäkra ålbottengarn lösningen för att hindra ökningen av sälskador längs ostkusten. Utvärdering av forskningsjakt på knubbsäl Sälen-en nattlig åltjuv