Fodring av sälar för att minska skador i närliggande fiskeredskap
|
|
- Thomas Elias Fredriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fodring av sälar för att minska skador i närliggande fiskeredskap Projekt Säl, skarv och redskapsutveckling, Kustlaboratoriet i samarbete med Hälsingefiskarnas fiskeförening Sara Königson och Sven-Gunnar Lunneryd
2 Introduktion Fisket längs Norrlands kust har i flera år varit hårt drabbat av sälskador, både fisket med fasta redskap efter lax och sik samt nätfiske efter strömming och sik. För fisket med fasta redskap efter laxfiskar har en lösning utvecklats med pushup fiskhuset och den stormaskiga fällan. Att försöka förebygga skador i nätfisket längs kusten är mycket svårare, det går inte att stänga inne fångsten eller att använda starka material eftersom det hindrar effektivt fiske. Här behövs det mer kunskap om både fiskens och sälens beteende innan vi kommer till en hållbar lösning. Tidigare undersökningar utförda vid strömmingsfiske med skötar på djupt vatten visade att strömmingsfångsterna minskade markant om sälar varit i närheten när skötarna lagts. I det flesta fall innebar det att fångsterna blev helt obetydliga trots att ekolodet visade fullt med fisk i området vid sättning. Detta bekräftade det som många redan misstänkt att själva närvaron av säl skrämmer bort fisk från fiskelokalerna. Detta gör större skada än när sälen plockar redan fastnad fisk i maskorna. Vid ett lyckat strömming fiske fastnar flera hundra kg strömming i relativt korta nätslingor. Det finns ingen möjlighet att sälarna effektivt kan rensa så stora mängder fisk utan att det blir rester kvar i garnet. Hur strömmingen reagera då vet vi inte. Kanske simmar den iväg från området i panik eller blir väldigt passiv och rör sig lite och därmed undviker att fastna i maskorna. Sälarna hör troligtvis båtens motorljud och följer efter båten ut till fiskelokalerna. Sälen är då redan på plats när skötarna läggs. Om det finns möjlighet att på något sätt förvilla sälarna bort från fiske lokalerna skulle chanserna till högre fångster öka direkt. Genom att placera ut foderstationer en bit bort från fiskelokalerna kanske det finns en möjlighet att hålla sälarna borta från fiskelokalerna. En annan fråga vi ställde oss var, söker en mätt säl lika aktivt efter föda som en hungrig säl? En säls motivation att simma efter en fiskebåt flera distansminuter rakt ut från kusten för att äta strömming borde minska om den sälen redan är mätt. Om det finns möjlighet att mata vissa sälar så att de blir mätta och inte lika benägna att söka föda på annat håll så kanske antalet sälar runt fiskelokalerna minskar. Den här metoden är inte ny, bönder matar aktivt vildsvin vid åtlar inne i skogen för att få bort dem från åkrarna under känsliga tider. Det är dessutom en använd metod för att på lämpligt sätt jaga vildsvin under kontrollerade förhållanden för att förhindra skadeskjutningar och att inte suggor med ungar skjuts. Om foderburarna fungerar skulle även detta vara en möjlig jaktform som komplement till den nu tillåtna skyddsjakten. Metod Fem yrkesfiskare från Hälsingland har varit involverade i projektet. Alla har under tre månader på hösten (september till november) fört noggrann journal över fångster, skador på fångst och sälobservationer i samband med fiske. Loggboksdata har använts för att komplettera journalföringsdata då det varit nödvändigt. Fyra av fiskarena fiskar med strömmingsskötar och en fiskar med trål. Hos tre fiskare på tre olika lokaler har foderburar placerats ut (Fiskare 1,2 och 3). De två andra fiskarna har bidragit med referens information (Fiskare 4 och 5). Foderburarna har hos trålfiskaren 2 placerats i hemmahamnen Stocka, hos skötfiskare 1 ca 3,2 km utanför Skärså i skydd av en ö och hos Fiskare 3 intill hamnen Kuggören under en period och därefter 4,3 km från fiskehamnen i närheten av en sälkoloni. Fiske har bedrivits strax utanför och norr om Stocka (skötfiske och trålfiske) samt utanför Kuggören, Skärså och Ljusnan (figur 1). 2
3 Figur 1. Foderburarnas placering längs med kusten och var de fem fiskarna bedrivit fisket. Burarna har varit stora runda håvar som tyngds ner undertill med en tyngd och med fyra bojar som håller den horisontell (figur 2). Den har varit öppen upptill för att sälarna lätt ska kunna ta strömmingen utan att känna sig trängda. Foderburarna har matats av fiskarena med antingen fryst eller färsk bortsorterad småströmming. Den mesta strömmingen har fiskats med trål, paketerats i lådor och frysts ner av Gävle Fisk för vidare transport ut till fiskarena, alternativt har det varit strömming bortsorterad från det egna skötfisket. Journal har förts över antal kg utplacerad strömming och sälobservationer i samband med matningen. Målet har varit att hålla burarna med strömming kontinuerligt så att sälarna hela tiden har tillgång till 3
4 föda. Under korta perioder i samband med filmning har resterna av strömming i buren tagits ur och vägts vid varje påfyllning av buren för att veta exakt hur mycket strömming som ätits upp. I de andra fallen har antal kg strömmingsrester uppskattats. Figur 2. Foderbur med tyngden placerad under buren och fyra bojar som håller den horisontellt på plats. För att bekräfta att det verkligen är säl som kommer och äter vid burarna och inte skarv eller skrak har vi placerat filmkameror vid burarna och filmat under perioder. Ett digitalt videosystem (CamTel) användes för dokumentering av fiskens rörelser mer i detalj. Kamerorna är monokroma och ljuskänsliga (0,0001 Lux) och tål 100 m vattendjup. Kamerorna är anslutna via en 25 m lång kabel till en 80 GB hårddisk placerad i en vattentät låda vid ytan. Två till fyra kameror användes och de lagrar tre till fyra bilder per sekund kontinuerligt. Systemet drevs av en 12 V blyackumulator som räcker till ett dygns förbrukning. Vid byte av batterier byttes även hårddisken ut. För lagring till en större hårddisk (500 GB) och manuell bearbetning av insamlat material användes en dockningsstation (Hel Tel Player) med programvara. Kamerorna har filmat kontinuerligt under dagtid då det under nattetid varit alltför mörkt. Detta har medfört att det under de perioder då det filmats endast fyllts på strömming på morgonen för att därmed få kontroll på hur många sälar och vilka sälar som varit vid buren och även hur mycket strömming de ätit under dagen. 4
5 Resultat Fodring av burarna Vid två av tre lokaler har säl varit vid buren och ätit kontinuerligt under hela matningsperioden. Hos fiskare 1 och 2 har buren fyllts på i genomsnitt en gång per dag, hos fiskare 3 har det fyllts på var tredje dag. Hos fiskare 1 har vid 72 tillfällen mer än 10 kg försvunnit ur buren av totalt 92 matningstillfällen. I denna foderbur har också mängden fisk som försvunnit uppskattats och det har gett oss ett mått på hur mycket fisk som sälen ätit per dag (tabell 1). Hos fiskare 3 har sälen endast ätit vid fyra tillfällen av 25 matningstillfällen och detta var under slutet av matningsperioden. I och med det har fisket från detta område använts som referensfiske istället. Tabell 1. Antal matningstillfällen och antal kg som lagts i buren och i den mån det funnits information om antal kg som försvunnit per dag. Fiskare Tidsperiod Antal matningstillfällen kg/dag Tot kg Uppäten kg/dag Max antal säl observerade 1 3 sep-30 nov 92 33, , sep-21 nov 81 33, sep-28 nov 25 8, ,3 1 Hos fiskare 1 där endast två sälar observerats har man kontinuerligt fyllt på burarna och uppskattat hur mycket strömming som finns kvar vid varje påfyllningstillfälle. Det försvann mer strömming under en första period än vad det gjorde under den senare tidsperioden. Från den 2 september till den 29 oktober fylldes buren hos fiskare 1 på vid 71 tillfällen. Under den första perioden försvann i genomsnitt 27 kg per dygn och under den senare perioden försvann 19 kg per dygn. Det har vid fler tillfällen under den senare perioden jämfört med den första perioden inte försvunnit någon strömming alls från buren. Vi fann inte heller något starkt samband mellan hur mycket fisk som placerats ut och hur mycket fisk som ätits upp. Det försvann inte mer fisk bara för att vi placerade ut mer strömming. Hos fiskare 1 och 2 har resterande fisk vid ett antal matningstillfällen tagits ur buren och vägts (tabell 2.) Detta har gett oss ett exakt mått på hur mycket fisk som förbrukas. Under större delen av denna tiden har även filmkameror filmat och i den mån det varit möjligt dokumenterat antalet sälar som varit vid buren och ätit. Tabell 2. Antal kg strömming som försvunnit per dygn vid de tillfällen då resterande strömming vägts. Fiskare Antal tillfällen då rester av strömming vägts Kg strömming försvunnen/dygn Maxantal sälar observerade på film under filmperioden , ,6 3 Filmning hos Fiskare 1 Buren filmades totalt 50 timmar under åtta dygn. Under totalt 40 procent av den filmade tiden har det varit sälaktivitet vid buren. Sälaktivitet räknas som att sälar återkommer för att äta med uppehåll på högst en halv timme. Från alla sälobservationer under goda förhållanden identifierades två individer, varav en säl var där 6 av 8 filmningstillfällen (tabell 3). Den ena sälen z åt kontinuerligt under långa tidsperioder, den andra identifierade sälen v, vithals var aktiv vid buren under kortare perioder (figur 3). Vid gryning och skymning var det omöjligt att urskilja mönstren på sälarnas päls. Z var den sälen som tillbringade mest tid vid buren. De 5
6 oidentifierade sälarna sågs endast under gryning och skymning. Gryning och skymning var endast filmade ca 5 procent av tiden. Tabell 3. Antal timmar filmat under de 8 dygnen då filmningen pågick och procent av den tiden då säl åt vid buren samt vilka sälar som uppehöll sig vid buren.? står för oidentifierad säl. Datum Tid filmat % av tiden med sälaktivitet Identifierade sälar 01-okt 1,9 82,5 z 02-okt 13,7 21,2 2?, z, v 03-okt 11,4 57,7 Z, v 04-okt 3,0 28,7? 07-okt 9,8 40,4?, z 09-okt 10,0 67,1 Z, v 08-okt 12,5 0,0 10-okt 11,9 60,9 Z, v Två sälar har återkommit och uppehållit sig vid buren under hela filmperioden. Om det har varit besök av andra sälar under natten är omöjligt att veta då det är möjligt att urskilja någonting av filmen under natten. Detta har medfört att vi inte lagt i strömming på natten under den perioden vi filmade för att kunna identifiera alla besökande sälar under dagen. Figur 3. Sälen Z känns igen genom de två ljusa partierna på det annars jämnt mörka huvudet och halsen. Vithals känns igen på den karaktäristiska stora vita fläcken på halsen som inringar en mindre svart fläck. Under tre dagar har vi fyllt buren på morgonen, filmat hela dagen och därefter mätt upp hur mycket fisk som funnits kvar på kvällen. I och med att vi kan identifiera de sälar som varit vid buren och ätit kan vi få en uppskattning över hur mycket de sälarna äter på en dag (tabell 4). Tabell 4. Den uppätna mängden strömming uppäten av två sälar och den tid då buren varit filmad. Datum Uppäten strömming (kg) Total filmtid % av tiden med sälaktivitet 3 oktober 21 9,2 68,0 9 oktober 35,5 8,9 75,4 10 oktober 41 11,9 60,9 6
7 Under 10 timmar åt 2 sälar i genomsnitt 32,5 kg. Sälarna kan ha haft kapacitet att äta mer men i och med att det blev mörkt och det inte gick att filma mer lades det inte heller ut någon mer mat under natten dessa dagar. Filmning hos Fiskare 2 Buren filmades totalt 60 timmar under åtta dygn. Under totalt 38 procent av den filmade tiden har det varit sälaktivitet vid buren (tabell 5). Vid den här buren har sälarna inte kunnat identifierats. Vattnet har varit grumligare än vid den andra lokalen och det har varit flera sälar med inte särskilt utmärkande mönster som sökt föda från buren. Vid ett tillfälle har tre sälar filmats samtidigt ätandes från buren. Den 21 november var dock förhållandena så bra att det under en kortare period gick att identifiera en återkommande säl. Under en 25 minuter åt den sälen upp 18 kg strömming. Tabell 5. Antal timmar filmat under de åtta dygnen då filmningen pågick och procent av den tiden då säl åt vid buren Datum Antal timmar filmat % av tiden med sälaktivitet 14-nov 4,5 28,52 15-nov 8 100,0 16-nov 8,2 48,4 17-nov 9,2 4,7 18-nov 7,6 72,6 19-nov 8,2 24,5 20-nov 7,5 19,5 21-nov 6,9 6,1 Övriga arter Under filmningen hos fiskare 1 har inga fåglar var framme vid burarna. Inga skarvar har observerats vid burarna. Från filmen hos fiskare 2 noterades endast vid fyra tillfällen fåglar som tog någon enstaka strömming ur buren. Det var periodvis upp till ett tiotal småskrakar i hamnen men dessa bedöms endast i liten omfattning ha ätit den utlagda strömmingen. Fisket i närheten av foderburarna I två områden har fodringen fungerat och där har sälarna kontinuerligt ätit ur burarna. Det är svårt att uppskatta hur stor skada sälar orsakar på skötar utifrån skada på redskap och fångst. I och med att sälnärvaro direkt kan förknippas med extra låga fångster blir det ett bra mått på sälpåverkan. Därför jämförs fångst per ansträngning under samma period över olika år. Hos fiskare 1 där utförliga data finns för 2003 har fångsterna från föregående år minskat trots fodringar. I detta område har vi dock endast sett två sälar återkomma och äta ur foderburen. Fiskare 2:s fångster har dock ökat under samma period jämfört med året innan (tabell 6). Hos fiskare 2 har minst tre olika sälar observerats under filmningen och upp till sju sälar har hållit till vid buren och observerats från land. Tabell 6. Minskning eller ökning hos fiskare 1 och 2 i fångst per ansträngning jämfört med föregående år. Fiskare Tids period Fiskeredskap Antal länkar utplacerade/ antal fisketillfällen 2003 Antal länkar utplacerade/ antal fisketillfällen 2004 Ökning eller minskning av fångst/anstr från föregående år Fiskare 1 Sept-nov Strömmingssköt % Fiskare 2 Sept-nov Trål % 7
8 Strömmingsfångsterna brukar minska ju längre in på vintern man kommer. Detta kan bero på att fisktillgången minskar men en annan viktig orsak är att sälproblemen blir alltför stora. Utanför Stocka där matning pågått har ännu en fiskare fiskat med strömmingsskötar (fiskare 4). Detta år ökade hans fångster ju längre in på hösten man kom. Hans fiske har tidigare år visat motsatt trend (loggboksdata från 2001 och 2003 då fiske rapporterats). Samma negativa trend uppvisar även referensfiskarena 3 och 5 år 2004 (figur 4). Fiskare 4 under 2004 uppvisar istället en positiv trend till största delen på grund av en stor fångstökning i oktober. 0,9 0,8 0,7 0,6 Fiskare 5, 2004 Fiskare 3, 2004 Fiskare 4, 2004 Fiskare 4, 2001 Fiskare 4, 2003 Fångst/anstr 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 R 2 = 0,41 R 2 = 0,69 R 2 = 0,95 R 2 = 0,45 R 2 = 0, Månad Figur 4. Fångst per ansträngning rapporterad till loggboken för fiskare 3, 4 och 5 år Inkluderar även fiskare 4:s fångst per ansträngning rapporterade till loggboken år 2001 och Fiskare 4 har fiskat i närheten av ett område där sälmatning förekommer. Där fiskare 5 och 3 har fiskat har ingen sälmatning förekommit. Diskussion Filmningen gav oss mycket spännande information om hur sälar äter och inte minst hur mycket de kan äta. Denna situation kan uppfattas som onaturlig då sälen inte aktivt söker föda utan bara behöver äta färdig preparerad strömming. Fodringsburen kan dock jämföras med ett fiskeredskap som fångat flera kg fisk. Jämför tex med strömmingsskötar eller andra fisknät med fisk i som står som uppdukade bord som sälen bara kan ta för sig vid. Sälar kan under långa perioder (två sälar upp till 7 timmar) kontinuerligt uppehålla sig vid burarna och äta strömming. Självklart blir det då stora mängder strömming de äter och vi beräknar att en säl i genomsnitt kan få i sig 16 kg strömming på 4 timmar. Olika sälar beter sig på olika sätt när de äter. Vissa sälar rör sig mer medan andra äter mer kontinuerligt utan att röra sig. Vi har sett aggression mellan sälar vid flera tillfällen i bägge områden. De nafsar mot varandra och visar tänderna. Aggression verkar inte hålla individuella sälar borta från burarna. Det är inte säkert att sälen äter bara för att man placerar ut strömming i stora burar i områden där sälar brukar finnas. Men vid två av tre foderstationer har fodringen fungerat och säl har 8
9 kontinuerligt ätit strömming ur burarna. Fiskare 2 som haft hand om en av de foderstationerna anser att hans fiske ökat något och antalet sälar som följer efter båten har stagnerat det senaste året. Resultaten som baseras på journalföring och även loggboksanteckningar från fiskare 2 och 4 visar att fångsterna har ökat under denna period jämfört med samma period förra året. Vid buren som varit placerad i detta område har upp till sju olika sälar setts under samma tillfälle. Även filmningen visade tre olika sälar som befinner sig vid buren och äter ur den samtidigt. Detta tyder på att ett stort antal sälar kommit till buren för att äta. Att fisket har gått bättre i år kan bero på att sälar valt att uppehålla sig vid buren istället för ute vid fiskelokalerna och därmed ätit sig mätta där. Andra faktorer som bättre strömmingstillgång men också om skötarna lagts på morgon eller kväll kan ha betydelse. Hos fiskare 1 där säl kontinuerligt ätit vid buren ökade inte fiskfångsterna i år. Resultaten från fiskarens journalföring visar istället på en sänkning av fångsten jämfört med förra året. Vid den buren har endast två sälar noterats både på film och under visuella observationer. De två sälarna återkom under en veckas tid nästan varje dag. Foderburen har inte haft någon synlig effekt i detta område. Att endast två sälar av ett stort antal sälar som befinner sig i området har äter sig mätta vid buren räcker inte för att minska skadorna på fisket, då det troligtvis är ett flertal sälar som uppehåller sig i fiskeområdet. För att den här metoden ska ha en effekt på fisket behöver fler av de sälarna matas och hållas mätta vid foderburen. Från denna studie är det omöjligt att dra några avgörande slutsatser om foderburar fungerar eller inte. Våra resultat visar att i det området där det varit flera sälar som sökt föda vid buren har fångsterna ökat jämfört med tidigare år och andra fisken i områden där matning inte förekommit. Detta är dock endast resultat från ett område. Tack vare att en fiskare i det området fått relativt bättre fångster i oktober så motstrider hans fiske de negativa trenderna från tidigare år och andra fiskares fiske. Det är troligtvis många sälar som lärt sig att länsa fiskeredskapen och det är de sälarna vi vill leda bort från fiskeplatserna. Att vi får just de skadegörande sälarna att äta ur burarna kan vi inte veta. Troligtvis är det lättare för de sälar som redan söker föda på ett onaturligt sätt vid redskapen att lära sig att söka föda ur foderburarna. Endast i ett område där två fiskare har fiskat har vi sett tecken på att fodringen kan ha haft en effekt. Ett mer omfattande försök med kontinuerlig matning på flera områden skulle kunna ge svar på de frågor vi ställt. 9
Utveckling av ett selektivt torskredskap
Rapport till selektivt fiske Datum: 20150115 Utveckling av ett selektivt torskredskap Sara Königson, Maria Hedgärde och Sven-Gunnar Lunneryd Introduktion Kustfisket hotas idag av ökande sälpopulationerna
Läs merTorskburar - ett lovande alternativ till garnfisket Sara Königson, Fredrik Ljunghager och Sven-Gunnar Lunneryd
Torskburar - ett lovande alternativ till garnfisket Sara Königson, Fredrik Ljunghager och Sven-Gunnar Lunneryd Kustlaboratoriet har på uppdrag av Program Sälar och Fiske under flera år arbetat med att
Läs merSälsäkra mindre push-up fällor i Sverige och Finland (Kanra-Projekt)
Sälsäkra mindre push-up fällor i Sverige och Finland (Kanra-Projekt) Den mindre fällan utplacerad och i bruk i Bråviken, Sverige Sverige och Finland har parallellt under flera säsonger provfiskat med sälsäkra
Läs merTest av sälgaller i pushup-fälla Malin Hemmingsson och Sven Gunnar Lunneryd, Kustlaboratoriet, Fiskeriverket
Test av sälgaller i pushup-fälla 2008-02-20 Malin Hemmingsson och Sven Gunnar Lunneryd, Kustlaboratoriet, Fiskeriverket Introduktion Pushup-fällan är idag ett etablerat redskap för fiske efter lax från
Läs merKarlskrona kontrollburar
1 Sammanfattning av Kustlaboratoriets berättelse för den verksamhet som bedrivits på uppdrag av Program Sälar & Fiske under 2012 Utveckling av torskburar som ett alternativ till garn och krokfisket Under
Läs merGotlands fiske.
Gotlands fiske 33 fiskelicenser (fiskefartyg) 27 fiskelicensinnehavare, dvs. 6 st har två båtar Medelålder 56,2 år 1 personlig licens (för fiske i Mälaren) 4 fartyg över 15 m 3 trål, 1 garn 2 fartyg mellan
Läs merTorskburar, ett alternativ till garnfiske på Västkusten
Torskburar, ett alternativ till garnfiske på Västkusten Sara Königson (SLU) och Viking Bengtsson (Hallands Skaldjursförening) Introduktion Bakgrund Program Sälar och Fiske, SLU har under flera år arbetat
Läs merInventering av sälskadesituationen i Västerbottens- och Norrbottens län
FISKERIVERKET Inventering av sälskadesituationen i Västerbottens- och Norrbottens län Rapport till Projekt Sälar och Fiske 2005-12-20 Malin Hemmingsson och Sven-Gunnar Lunneryd Fiskeriverkets kustlaboratorium,
Läs merKustfiskets framtid gråsälen? Sven Gunnar Lunneryd, Program Sälar och Fiske
Kustfiskets framtid gråsälen? Sven Gunnar Lunneryd, Program Sälar och Fiske 1994 startade Projekt Sälar och Fiske (PSF) Deltagare Länsstyrelser Naturvårdsverket Fiskeriverket Yrkesfiskare SNF WWF Syfte
Läs merPolicy Brief Nummer 2019:5
Policy Brief Nummer 2019:5 Sälar och småskaligt fiske hur påverkas kostnaderna? Tack vare en lyckad miljöpolitik har de svenska sälpopulationerna vuxit kraftigt under senare år. Men sälarna medför också
Läs merBeslut om skyddsjakt efter gråsäl i Gotlands län
1(6) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Mahrs, Petter Tel: 010-698 12 41 petter.mahrs@naturvardsverket.se BESLUT 2015-10-14 Ärendenr: NV-06582-15 Beslut om skyddsjakt efter
Läs merRapport om beslut om bidrag från anslag 1:12. Åtgärder för havs- och vattenmiljö. Hav och Vattenmyndigheten Dnr 1491-14.
Rapport om beslut om bidrag från anslag 1:12. Åtgärder för havs- och vattenmiljö. Hav och Vattenmyndigheten Dnr 1491-14. Selektiva redskap Inledning Från den 1 januari 2015 införs en skyldighet att landa
Läs merSkånskt fiske - det mesta av det bästa. Men vad händer i Hanöbukten??
Skånskt fiske - det mesta av det bästa Men vad händer i Hanöbukten?? Rapporter om försämrat fiske och fiskförekomst rör främst den inre delen av Hanöbukten. Kustfisket har dock varit svagt under de senaste
Läs merVerksamhetsberättelse för redskapsgruppen vid Institutionen för Akvatiska Resurser, SLU, 2017 för arbete utfört av Program Sälar och Fiske.
Verksamhetsberättelse för redskapsgruppen vid Institutionen för Akvatiska Resurser, SLU, 217 för arbete utfört av Program Sälar och Fiske. Anställda under hela året Maria Hedgärde, Sara Königson, Peter
Läs merUppflyttning av lekfisk i Nissan 2013
Uppflyttning av lekfisk i Nissan 2013 För att öka antalet laxar på lekområdena så fångade Nissans Vänner (N.V.) och flyttade upp fisk under ett par helger i oktober. Mattias Höjman och Arne Anderssen vittjar
Läs merJakt från båt vid strömmingssköt i område med omfattande skador Bakgrund
Rapport till Program Sälar och Fiske Sven Gunnar Lunneryd och Peter Ljungberg, Institutionen för Akvatiska Resurser, SLU Studie av skyddsjakt av säl vid redskap. Bakgrund Program Sälar och Fiske gav SLUs
Läs merStandardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22
Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014 En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Sportfiskarna Tel: 08-410 80 680 E-post: tobias@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39
Läs merSkademönster hos sälskadad lax, öring och torsk En delrapport
FISKERIVERKET Göteborg 06-02-15 Skademönster hos sälskadad lax, öring och torsk En delrapport Rapport till Projekt Sälar och Fiske David Börjesson Projekt Säl, Skarv och Redskapsutveckling Fiskeriverkets
Läs merFrågor och svar angående vildsvin
Frågor och svar angående vildsvin Finns det vildsvin på Göteborgs Stads marker? Svar: Ja, det gör det. Hur många finns det? Svar: Det är svårt att uppskatta men vi tror att det finns runt 75 stycken. Var
Läs merBeslut om skyddsjakt efter knubbsäl i Hallands och Västra Götalands län
1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Mahrs, Petter Tel: 010-698 12 41 petter.mahrs@naturvardsverket.se BESLUT 2015-09-28 Ärendenr: NV-05553-15 Beslut om skyddsjakt efter knubbsäl i Hallands och
Läs merMin fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar.
Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar. Av Abborre Abborren är en av våra allra vanligaste sötvattenfiskar. Hon-abborren kan väga över 4,5 kilo medan hanarna sällan
Läs merProvfiske efter signalkräftor i Stora Le, Västra Götaland, 2017 Uppföljning av spridning och beståndsutvecklingen sedan 2005
KRÄFTMANNEN AB Provfiske efter signalkräftor i Stora Le, Västra Götaland, 2017 Uppföljning av spridning och beståndsutvecklingen sedan 2005 Tomas Jansson Kräftmannen AB Västansjö 79, 686 94 Rottneros 0708
Läs merVåtflugefiske. Bottenstrukturen toppen för fisket
Våtflugefiske Det traditionella våtflugefisket har under senare år alltmer kommit i skymundan. Torrflugefiske och nymffiske har brett ut sig i stället. Ibland kan dock våtflugan med sitt ofta mjuka hackel
Läs merSÄL OCH SKARV OCH DESS INVERKAN PÅ YRKESFISKET OCH HAVSMILJÖN. Maria Saarinen fiskeriaktivator, Skärgårdshavets fiskeaktionsgrupp
SÄL OCH SKARV OCH DESS INVERKAN PÅ YRKESFISKET OCH HAVSMILJÖN Lovisa den 23.9.2017 Maria Saarinen fiskeriaktivator, Skärgårdshavets fiskeaktionsgrupp 1 Föredragets innehåll Sälen och yrkesfisket Skarven
Läs merRÄVEN TECKEN SOM STÖD FAKTA OM RÄVEN
VÅRA VILDA DJUR RÄVEN TECKEN SOM STÖD FAKTA OM RÄVEN Rävens ungar föds på våren. Det blir mellan 3-6 ungar och ibland ända upp till 12 ungar i grytet. Rävar bor i skogen i ett hål i marken som kallas gryt.
Läs merGålö bas för hemliga försök, ubåtsjakt med sälar och duvor
Sälstationen på Gålö Detta är en artikel ur Berga Örlogsskolors informationsblad från 1994, den är skriven av Lena Billung. Efter den korta inledande artikeln finns några mycket intressanta länkar om verksamheten,
Läs merSommaren 2010. En medlemstidning från Svenska Gäddklubben. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda.
Sommaren 2010 En medlemstidning från Svenska Gäddklubben Nicka filosoferar Det är hugget som lockar, så att ryggmärgen vibrerar. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda.
Läs merReserapport Alaska 2010 Katmai National Park, Hallo Bay
Reserapport Alaska 2010 Katmai National Park, Hallo Bay Vilket år! Hallo Bay bjöd återigen på fantastiska upplevelser. Vår första tur 2010 gjordes redan under junimånad, det är en spännande period med
Läs merÅRSREDOVISNING FÖR PROGRAM SÄLAR & FISKE 2010
Program Sälar & Fiske 1 ÅRSREDOVISNING FÖR PROGRAM SÄLAR & FISKE 2010 Sedan slutet av 1980-talet har fiskeredskap och annan fiskeutrustning varit föremål för utvecklingsarbete för att begränsa de skador
Läs merFiske efter svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus) i anslutning till fem hamnar, Gotland, 2015
Fiske efter svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus) i anslutning till fem hamnar, Gotland, 2015 Beskrivning På uppdrag av Länsstyrelsen i Gotlands län har burfiske efter svartmunnad smörbult (Neogobius
Läs merPlundrar alla gråsälar fiskeredskap? Hur långt simmar en gråsäl på ett dygn?
Plundrar alla gråsälar fiskeredskap? Hur långt simmar en gråsäl på ett dygn? Esa Lehtonen Luke, Finland Satellittelemetriundersökning av gråsälar i Finska viken 2010-2011 Naturresursinstitutet (före detta
Läs mer- 5 - Johan Nilsson Alf-Rune Sandberg
Estland 2012 Under vintern/våren 2012 hölls en studiecirkel om Estland och i mitten av maj begav sig 18 av föreningens medlemmar dit under en nio dagar lång resa. Redan från bussfönstret på väg mot Stockholm
Läs merSälar. Ett forskningsprojekt av Mikaela. Mikaela Fälthammar
Sälar Ett forskningsprojekt av Mikaela Inledning Jag heter Mikaela och är 17 år. Jag har forskat om sälar. Jag valde att forska om sälar för att dom är så söta. Jag började skriva frågor om sälar som jag
Läs merDEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE
DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE Av Marie Hansson När man är nybörjare i agility, eller ser sporten utifrån, är det lätt att tro att just den runda tunneln är det allra lättaste hindret! Och det
Läs merRAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO
RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO Lund 2009-12-17 Leif Nilsson Ekologihuset 223 62 Lund Leif.nilsson@zooekol.lu.se UPPDRAGET Vattenfall AB planerar att uppföra en mindre vindkraftspark
Läs merBeslut om skyddsjakt efter vikaresäl i Norrbottens län
1(6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Mahrs, Petter Tel: 010-698 12 41 petter.mahrs@naturvardsverket.se BESLUT 2015-06-09 Ärendenr: NV-03536-15 Beslut om skyddsjakt efter vikaresäl i Norrbottens
Läs merAlexandra Lind Labanskolan
Hej! Jag heter Alexandra och jag går sista året på. Jag har valt att forska om delfiner därför att dem är mina favoritdjur. Dom är både vackra och smarta. För att hitta information så har jag lånat böcker
Läs merKapitel 1. Jag gillar inte honom sa jag, inte jag heller svarade Emil. När vi hade rast gick vi till dörren
Kapitel 1 Hej jag heter Matteo Lindgren. Jag går på elevskolan. Jag är 10 år. Min bästa kompis heter Emil Hanson. Vaktmästaren är läskig. Han är alltid arg skriker så högt så att man blir rädd. Första
Läs merTillsyns och informationsprojektet Skallön till norra länsgränsen 2016
Tillsyns och informationsprojektet Skallön till norra länsgränsen Kågeälvens nedre FvO Thomas Johansson Innehållsförteckning Inledning... 3 Åbyälvens fredningsområde... 4 Problem i området... 5 Kågeälvens
Läs merKräftprovfisket 2005
Information från Länsstyrelsen i Västmanlands län Lantbruks och fiskeenheten 2005-09-19 623-08958-05 Kräftprovfisket 2005 En flodkräfta med pigmentförändringar/skador från Örsundaån Provfisket utfördes
Läs merBeslut om skyddsjakt efter vikare i Norrbottens län. Detta beslut gäller även om det överklagas.
1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Mahrs, Petter Tel: 010-698 12 41 petter.mahrs@naturvardsverket.se BESLUT 2015-05-04 Ärendenr: NV-03147-15 Beslut om skyddsjakt efter vikare i Norrbottens län
Läs merSAGAN Om RÄVEN. Av Freja Fortier
SAGAN Om RÄVEN Av Freja Fortier Kap 1 Ungarna Det var en gång en rävmamma som var ganska ensam men som tur att hon skulle få ungar. Hon bodde ute i skogen i sitt lilla gryt. Det var en mycket vacker skog
Läs merKronviltprojektet i Kolmården
Kronviltprojektet i Kolmården Lägesrapport 2008 Grimsö Forskningsstation Institutionen för ekologi, SLU 730 91 Riddarhyttan E-post: Anders.Jarnemo@ekol.slu.se Telefon: 070-5733274 Kronviltprojektet i Kolmården
Läs merHubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert
Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är
Läs merInventering av spökredskap i 8-fjordar av Dan Calderon, Miljöteknik i väst
Inventering av spökredskap i 8-fjordar av Dan Calderon, Miljöteknik i väst Inledning Projektet initierades av 8-fjordar och genomfördes av Miljöteknik i väst. Projektet finansierades av Länsstyrelsen i
Läs merÅret närmar sig sitt slut så nu tittar vi på hur man fotar nyårets fyrverkerier!
Året närmar sig sitt slut så nu tittar vi på hur man fotar nyårets fyrverkerier! Inledningsbilden är naturligtvis hämtad från förra årets sammanslagning av Envikens- & Svärdsjöförsamlingar till ett gemensamt
Läs merÖstra Ringsjön provfiske 2006 Redovisning av resultat samt en kortfattad jämförelse med tidigare undersökningar
Östra Ringsjön provfiske 26 Redovisning av resultat samt en kortfattad jämförelse med tidigare undersökningar MS Naturfakta Mikael Svensson Box 17 283 22 OSBY msnaturfakta@telia.com 479-1536; 75-91536
Läs merBeslut om skyddsjakt efter gråsäl i Södermanlands, Gotlands, Kalmar och Blekinge län. Detta beslut ska gälla även om det överklagas.
1(10) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Mahrs, Petter Tel: 010-698 12 41 petter.mahrs@naturvardsverket.se BESLUT 2015-09-01 Ärendenr: NV-05065-15 Beslut om skyddsjakt efter gråsäl i Södermanlands,
Läs merMinskat utbud av sötvattenkräftor i Sverige
På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 217-7-31 Minskat utbud av sötvattenkräftor i Sverige Den svenska konsumtionen av sötvattenskräftor kommer huvudsakligen från import av frysta
Läs merExempel på observation
Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning
Läs merVisa ditt intresse. Finns det något bättre än att spöa farsan i fiske.
Visa ditt intresse Finns det något bättre än att spöa farsan i fiske. Visa ditt intresse Ett abborrfiske jag minns speciellt väl är den gången min dotter Smulan fick sju abborrar och jag ingen. Platsen
Läs merBestämmelser för FISKE. inom Gotlands län
Bestämmelser för FISKE inom Gotlands län Fiske på Gotland Den som fiskar måste också känna till de bestämmelser som gäller. För att underlätta för dig som fritidsfiskare har vi i denna folder gjort en
Läs merLeaderprojekt : Fiske i Södra Lappland LAG Jnr:
Leaderprojekt : Fiske i Södra Lappland LAG 2010.02.01 Jnr: 2010-785 Redovisning av delprojekt: nya arter Utveckling av fisketurism Lake (Lota Lota) är den enda sötvattenlevande torskartade fisken och lever
Läs merText och foto: Hans Falklind/N
Text och foto: Hans Falklind/N Boet byggdes ständigt på under häckningen. GRUS Fåglar i Västergötland 1-2014 Livet i en talltopp Fågelfotografen Hans Falklind följer en fiskgjusefamilj under en hel säsong
Läs merJärven i skogslandet en pilotstudie Årsrapport 2013
Järven i skogslandet en pilotstudie Årsrapport 2013 Malin Aronsson Jens Persson Kent Sköld Järv i skogslandet en pilotstudie Årsrapport 2013 MalinAronsson GrimsöForskningsstation,InstitutionenförEkologi
Läs merFrågor och svar angående vildsvin
Frågor och svar angående vildsvin Finns det vildsvin inom Göteborgs kommungränser? Svar: Ja, det gör det. Hur många finns det? Svar: Det är svårt att uppskatta då detta dels ändrar sig mellan åren, dels
Läs merRapport till Miljönämnden i Mjölby- Boxholm
Rapport till Miljönämnden i Mjölby- Boxholm Häckfågelinventering i sjön Sommen juni 2012 Sammanfattning: Häckande fåglar i sjön Sommen har inventerats under 2012. Senast en liknande inventering gjordes
Läs merBarnens guide till Getteröns naturreservat
Barnens guide till Getteröns naturreservat Rödspov Tofsvipa Välkommen till Getterön! Naturum Getterön ligger vid ett av norra Europas fågelrikaste områden. Här kan du bekanta dig med fåglarnas spännande
Läs merJesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn
Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet
Läs merProvfisken efter fisk i Hornborgasjön och Flian 2017
1(6) Fredrik Nilsson Enheten för fiskförvaltning Provfisken efter fisk i Hornborgasjön och Flian 2017 Under 2017 har Fiskeutredningsgruppen vid Länsstyrelsen i Västra Götalands län genomfört undersökningar
Läs merTumlarobservationer i Finlands vattenområden på 2000- talet
2.2.2015 Natur > Arter > Skydd av arter > Skydd av enskilda arter > Skyddet av tumlare > Tumlarobservationer > Tumlarobservationer på Finlands vattenområden på 2000-talet Tumlarobservationer i Finlands
Läs merRapporter om sjuk och död fisk 2017
Rapporter om sjuk och död fisk 07 Rapporteringssidan startades 06 inom ramen för ett samarbetsprojekt om laxsjuklighet mellan SVA och finska Evira. Inför säsongen 07 gjordes förändringar i rapporteringsmallen
Läs merFLADDERMUS- INVENTERING HÖGSBO INDUSTRIOMRÅDE 2015 GÖTEBORGS STAD, UNDERLAG FÖR PÅ UPPDRAG AV STADSBYGGNADSKONTORET DETALJPLAN
FLADDERMUS- INVENTERING HÖGSBO INDUSTRIOMRÅDE 2015 GÖTEBORGS STAD UNDERLAG FÖR DETALJPLAN PÅ UPPDRAG AV GÖTEBORGS STAD, STADSBYGGNADSKONTORET 2015-10-06 Uppdragstagare Naturcentrum AB Strandtorget 3, 444
Läs merOmråde: FISKAR. Arbetsuppgifter och instuderingshjälp:
Område: FISKAR Arbetsuppgifter och instuderingshjälp: A. Häftet om fiskar Gör uppgifterna 1-12 med hjälp av häftet om fiskar från boken Runt i Naturen Uppgift 13 är en gemensam uppgift. Du ska sedan kunna
Läs merFörvaltningsplaner för abborre och gädda i Österbotten
Förvaltningsplaner för abborre och gädda i Österbotten Projekttid 1.7.2015-31.12.2019 Fångster (kg) BAKGRUND kommersiellt fiske Tyngdpunktsskifte i det österbottniska kustnära fisket 800000 700000 600000
Läs merLeo och Tigi på äventyr. En berättelse författad av 3B i december 2014
Leo och Tigi på äventyr En berättelse författad av 3B i december 2014 1. Grottan Det var en gång en Tiger och en Leopard. Tigern heter Tigi. Tigi är brun. Leoparden heter Leo. Leo är fläckig. - Oj vad
Läs merREDOVISNING AV VERKSAMHETEN INOM PROJEKT SÄLAR&FISKE 2005
2006-03-16 1 REDOVISNING AV VERKSAMHETEN INOM PROJEKT SÄLAR&FISKE 2005 Sedan 1994 har Sälar&Fiske bedrivit verksamhet i avsikt att finna medel och metoder för att minska sälens skadeverkningar. Under 2003
Läs mer070 2670001 Havs- och vattenmyndigheten. Box 11930. 104 39 Göteborg
1 Blekinge Fiskeråd 2011-12-09 c/o Annicka Engblom Ekvägen 4 370 30 Rödeby 070 2670001 Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 104 39 Göteborg Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:425)
Läs mer- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten
- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten Siken och sikfiskets status i Bottniska viken Stefan Larsson,
Läs merSjöprovfisken Planering och utförande i korthet
Sjöprovfisken Planering och utförande i korthet Uppdaterad 2016-02-10 Metodik för provfiske i sjöar finns beskriven i Undersökningstyp: Provfiske i sjöar, version 1:3, 2013-04-11. (https://www.havochvatten.se/download/18.2a9b232013c3e8ee03e828c/1369232502309/
Läs merTumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en
Tumlare i sikte? Tumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en vanlig syn längs västkusten och vattnen
Läs merh ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista
h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista Kapitel 1 I full galopp Sol Hästarna galopperade så snabbt att Sol fick tårar i ögonen. Hon hann knappt ducka för ett par lågt
Läs merGPS-sändare: en ny era för studier av beteendeekologi hos vilda djur
GPS-sändare: en ny era för studier av beteendeekologi hos vilda djur Håkan Sand, Per Ahlqvist och Olof Liberg I slutet av 196-talet revolutionerades viltforskningen genom att det blev möjligt att studera
Läs merSammanställning av provfisket 2009 Vänerns grunda vikar och Hjälmaren
Sammanställning av provfisket 2009 Vänerns grunda vikar och Hjälmaren Av Magnus Andersson Figur 1. Ovan Vänern med röda markeringar för vikarna Dättern, Gatviken, Fågelöviken och Ölmeviken. Nedan Hjälmaren
Läs merBeskrivning av använda metoder
Faktablad om provfisket i Ivarskärsfjärden 2010 (http://www.regeringen.ax/.composer/upload//naringsavd/fiskeribyran/faktablad_om_pro vfisket_i_ivarskarsfjarden.pdf) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes
Läs merGrundområden längs Hallands kust - ålgräs, skarv och säl
Grundområden längs Hallands kust - ålgräs, skarv och säl Viking Bengtsson, Yrkesfiskarna och Lars-Göran Pärlklint, Ekoll AB, 2015 På uppdrag av Fiskeområde Halland Innehåll Bakgrund och syfte... 3 Ålgräsängar...
Läs merPäls med många funktioner
Foto: Wikimedia Commons Rådjurskidet har en fläckig päls för att bättre smälta in i bakgrunden och undvika att bli upptäckt. Päls med många funktioner Övning till Bi-lagan nr 2 2017, månadsuppslaget för
Läs merElfiske i Jönköpings kommun 2012
Elfiske i Jönköpings kommun 2012 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller som uppföljningen av och inför fiskevårdsinsatser i Tabergsån, Lillån i Huskvarna
Läs merBeslut om skyddsjakt efter vikare i Norrbottens och Västerbottens län
1(6) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Mahrs, Petter Tel: 010-698 1241 Petter.mahrs @naturvardsverket.se BESLUT 2015-10-23 Ärendenr: NV-06952-15 Beslut om skyddsjakt efter
Läs merFaktablad om provfisket i Lumparn 2015
Faktablad om provfisket i Lumparn 2015 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare ( ). Tre stationer i nordost utgick
Läs merFaktablad om provfisket i Lumparn 2016
Faktablad om provfisket i Lumparn 2016 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare ( ). Tre stationer i nordost utgick
Läs merFaktablad om provfisket i Lumparn 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/)
Faktablad om provfisket i Lumparn 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare
Läs merPeregrinus-kvartetten på plats!
Peregrinus-kvartetten på plats! TEXT OCH FOTO: HANS-GEORG WALLENTINUS I flera år har det diskuterats att sätta ut pilgrimsfalkar (Falco peregrinus) i Stockholmstrakten. Initiativtagare har varit StOF,
Läs merFaktablad om provfisket. i Lumparn Bakgrund. Provfiskeverksamhet inleddes år 1999:
Faktablad om provfisket Bakgrund i Lumparn 2017 Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare ( ). Tre stationer i nordost utgick
Läs merKompletterande samråd med särskilt berörda i samband med förprojektering av vindkraftverk vid Skäftesfall i Vetlanda kommun
Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Södra Statkraft Vindkraft Utveckling AB Ted Kransby 2010-05-10 Kompletterande samråd Till berörda fastighetsägare och boende i närområdet till Skäftesfall vindbruksanläggning
Läs merRapport: Sida 1(9) Plockanalys av Sopor till förbränning 2014
Rapport: Sida 1(9) 1. Sammanfattning låter göra regelbundna analyser av innehållet i östersundsbornas soppåsar; s.k. plockanalyser, för att följa upp hur bra vi i Östersund, är på att sopsortera. I oktober
Läs merDetta beslut gäller även om det överklagas.
1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Mahrs, Petter Tel: 010-698 12 41 petter.mahrs@naturvardsverket.se BESLUT 2015-04-23 Ärendenr: NV-02943-15 Beslut om skyddsjakt efter vikare Beslut Naturvårdsverket
Läs merViltbetesåkrar, utfodring och skrämsel - ett försök att förebygga skador på gröda vid Tåkern
Viltbetesåkrar, utfodring och skrämsel - ett försök att förebygga skador på gröda vid Tåkern Karl-Martin Axelsson Ett sätt att minska problemen med skadegörande gäss och tranor som har testats på flera
Läs merVerksamhetsberättelse för redskapsgruppen vid Institutionen för Akvatiska Resurser, SLU 2015 för arbete utfört av Program Sälar och Fiske.
Verksamhetsberättelse för redskapsgruppen vid Institutionen för Akvatiska Resurser, SLU 2015 för arbete utfört av Program Sälar och Fiske. Sven Gunnar Lunneryd, Sara Königson. 2016-03-01 Notförsök Verksamheten
Läs merLokal studieplan för träningsskolan i verklighetsuppfattning åk 1-9
Lokal studieplan för träningsskolan i verklighetsuppfattning åk 1-9 Kunskaps område Människa, djur och natur Centralt innehåll Kunskapskrav åk 9 grundläggande Människans upplevelse av ljud, ljus, temperatur,
Läs merrapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012
rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth och Per Stolpe, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Alexander
Läs mer- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö.
- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. Vår grupp var ny, med 3-åringar som kom från olika förskolor och med olika erfarenheter. Vi började
Läs merKräftprovfisken i Flian nedströms Hornborgasjön 2018
1(6) Fredrik Nilsson Enheten för fisk och vattenåtgärder Kräftprovfisken i Flian nedströms Hornborgasjön 2018 Under 2018 har Länsstyrelsen i Västra Götalands län genomfört vissa undersökningar av fisk
Läs merVillkor för skyddsjakten 1. Skyddsjakten får bedrivas under tiden 16 juli till 31 december 2015.
1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Dittrich Söderman, Hanna Tel: 010-698 1517 Hanna.dittrich-soderman @naturvardsverket.se BESLUT 2015-06-26 Ärendenr: NV-03886-15 Beslut om skyddsjakt efter vikare
Läs merVerksamhetsberättelse för Kustlaboratoriets arbete för Program Sälar och Fiske 2008.
1 Verksamhetsberättelse för Kustlaboratoriets arbete för Program Sälar och Fiske. Arbetet har utförts av gruppen Säl, skarv och redskapsutveckling vid Kustlaboratoriet. Fiskeriverket. Personal Sven Gunnar
Läs merSkitfiske på dig önskar. Fiskeresurs i Eda
Hej Här får du ett litet häfte med information om våra fyra vanligaste fiskar som finns i våra vatten. Här kan du få lite tips om var fiskarna tycker om att simma, hur de lever och varför det är bra att
Läs merAllemansrätten en unik möjlighet
1 Allemansrätten en unik möjlighet Inte störa inte förstöra är huvudregeln i allemansrätten. Allemansrätten är en fantastisk möjlighet för alla att röra sig fritt i naturen. Du använder dig av allemansrätten
Läs merFilip i djurparken. Kapitel 1. Vad är rätt och vad är fel? Sätt kryss på rätt streck. rätt fel vet inte. Hajar är farliga.
Kapitel 1 Vad är rätt och vad är fel? Sätt kryss på rätt streck. rätt fel vet inte Hajar är farliga. Ju vassare tänder hajen har desto farligare är den. Filip har fotograferat en haj. Filip tycker om att
Läs merKONFERENS BLAND HAJAR, SARDINER OCH DELFINER
KONFERENS BLAND HAJAR, SARDINER OCH DELFINER Tänk att få tillbringa sin konferens tillsammans med hajar, delfiner och valar i deras territorium. På Mboyti Riverlodge i Sydafrika är det möjligt. AV:Sara
Läs mer