Försök med säl-säker selektiv strömmingsfälla för fiske efter vårlekande strömming. Rapport för försöken 2009.

Transkript

1 EUROPEISKA UNIONEN Europeiska fiskerifonden -en satsning på hållbart fiske- Försök med säl-säker selektiv strömmingsfälla för fiske efter vårlekande strömming. Rapport för försöken Mikael Lundin, Harmångers Maskin och Marin, Sven Gunnar Lunneryd, Kustlaboratoriet, Fiskeriverket

2 Inledning Strömmingsfisket i Bottenhavet har alltid varit av stor ekonomisk betydelse, men den ökade gråsälstammen har lett till stora problem (Lunneryd 2001). Hårdast drabbat är det småskaliga kustfisket med skötnät och ryssjor - sälen äter fisk ur redskapen och orsakar stora materiella skador. Därför finns ett stort behov av att utveckla ett sälsäkert redskap. Vid fiske efter lax och sik används ofta den så kallade push up-fällan, som har visat sig effektiv även vid stor närvaro av säl (Lunneryd et al. 2003, Suuronen et al. 2005). Att tillverka en strömmingsfälla som bygger på liknande principer kan vara en möjlig lösning på problemen med att sälarna äter fisk direkt ur redskapen. Ett känt problem med traditionella ryssjor är att redskapen till stor del fångar undermåliga individer av strömming. Oftast finns ingen avsättning för dessa individer, vilket skapar ett stort merarbete för fiskare i form av sortering och avfallshantering. Dumpning av strömming i Östersjön är förbjudet enligt 8 FIFS 2004:36. I jakten på ett hållbart fiske måste dessa oönskade bifångster minimeras. Därför är det viktigt att tyngdpunkten i redskapsutvecklingen, förutom sälanpassningen, läggs på att utveckla metoder för att selektera bort de mindre individerna från den fångade fisken. Flera selektionsstudier har gjorts i aktiva redskap (Suuronen et al. 1996, Armstrong et al. 1997, Herrman et al. 2006). Med ett aktivt redskap menas t ex trål och ringnot. I ett sådant redskap har fisken inget val, utan silas mer eller mindre ut automatiskt. Selektionsanordningen utgörs ofta av fyrkantsmaskor eller galler. Överlevnaden hos utselekterad strömming vid selektion i trål är låg (Suuronen et al. 1996). Detta beror på att fisken forceras, utmattas och slits mot garnet, snarare än på själva passagen genom selektionspanelen (Suuronen et al 1996). Selektion i passiva redskap som ryssjor är däremot ofullständigt undersökt. I passiva redskap kan selekteringen förväntas vara svårare då fisken själv måste hitta ut genom en flyktöppning. Genom detta kopplas en mängd olika faktorer in som kan tänkas påverka processen, t ex fiskens flyktbenägenhet, stimsammanhållning, syn och känsel. Även yttre faktorer som strömmar, vind, ljusförhållanden, predatorer och andra arter kan tänkas påverka förloppet. Selektionsanordningens konstruktion har stor inverkan och fiskens beteende har en avgörande roll. Passagen genom selektionspanelen styrs här av fiskens egna beslut och överlevnaden hos utselekterad strömming kan då antas vara högre än vid selektion ur ett aktivt redskap som trål Syfte med projektet Syftet med detta projekt var att testa och utveckla en sälsäker strömmingsfälla som ska kunna ersätta det hårt drabbade fisket efter lekströmming med skötnät. I samband med detta testa olika metoder för att kunna bedriva ett selektivt fiske där endast de individer man har avsättning för tas med i fångsten. Utöver detta bedriva studier av selektionsprocessen och strömmingen beteende i och omkring redskapet under påverkan av olika faktorer.

3 Material och metod Försöket startade våren Försöksplatsen var Mellanfjärden i Nordanstigs kommun (Se bilaga 1). Fällan sattes ut den 23:e april och togs upp 27:e juli. En kraftig kuling satte fällan ur plats och omöjliggjorde fiske mellan 8:e juni till 22:juni. Fällan som användes var av typen Björköfälla och tillverkades av Scandinet AB i Finland. Kronarmarna i fällan var 40 m långa och 12 meter djupa. Stolplängden i maskorna var 12 mm. Mot fällan anslöts ett modifierat push-up fiskhus, tillverkat av Harmångers maskin och marin AB. Stolplängden i detta var 16 mm. I syfte att kunna hantera de stora mängder strömming som förväntas fångas under lekperioden ersattes fisklådan i fiskhuset med en 15 meter lång vittjanpåse. Denna påse var försedd med en avsnörpning och kunde lyftas in manuellt eller med kran. I senare delen av försöket testades en Honda spolpump för att suga ur strömmingen ur vittjanspåsen. Fångsten sorterades enligt Gävle fisks storleksintervall (0:or = Max 8 st/kg, 1:or = 9 11/kg, 2:or = 12 17/ kg, 3:or =17 24/kg, 4:or =24 32/kg). Slumpmässiga prov togs ur fångsten togs vid varje vittjningstillfälle. Under försökets gång testades två olika selektionsgaller med spaltbredderna 14 och 16 mm. Dessa monterades i fiskhusets sida och ytterände. En uppsamlingsanordning monterades utanför 14 mm gallret i syfte att kunna mäta och jämföra utselekterad strömming med kvarvarande. Analyser av selektionen genom 16 mm gallret gjordes mellan 26:e- 30:e maj och 23:e juni 1:a Juli. Ett kamerasystem av märket Helcam användes för att dokumentera strömmingens beteende och reaktioner i redskapet och vid selektionsgallren. Samt även till att dokumentera sälars beteende i fiskhusets bakre del och vid ingångsgrinden. En strömmätare av märket sensordata SD-6000/30 placerades intill fällan för kontinuerlig mätning av temperatur, strömhastighet och strömriktning. Ett referensfiske med vanliga skötnät genomfördes i området. Resultat och diskussion Fångsteffektivitet Den totala fångsten i fällan blev 22 ton (Bilaga 2). Av detta var 10 ton bra storlek (treor eller större). Maj och juni månad gav de största fångsterna och den största strömmingen. I april och juli var fisket väldigt dåligt och huvuddelen var fyror. Den totala nedlagda arbetstiden (tiden för utsättning/upptagning av redskapet, vittjning, båtresor och sortering av fisk) för fisket i maj och juni var ungefär 268 timmar, vilket ger ett snitt på ca 37 kg stor strömming per nedlagd timme. Skötfisket gav 4 ton strömming. 3,5 ton av detta var av bra storlek. Den totala nedlagda arbetstiden (Tiden för båtresor, utsättning/upptagning av nät och ruskning av nät) för skötfiskad strömming var 96 timmar, vilket ger ett snitt på ca 36 kg stor strömming per nedlagd timme. Strömmingsfiske med fälla ger således en 3 % ökning av fångsteffektivitet per nedlagd timme kontra skötfiske.

4 Selektion Selektionsgallren fungerade överlag mycket bra. Gallren som utgjorde 1,1 respektive 3,9 av fiskhusets totala yta (56,2 m 2 ) bidrog till att ungefär 30 % av de små strömmingarna kunde fly (Bilaga 3). 14 mm spaltbredd i gallret ger en bra storleksmässig selektion som motsvarar den manuella sorteringen som ofta görs innan leverans till Gävle fisk och andra uppköpare. De största utselekterade strömmingarna vägde 42 gram. En fyra som man normalt sorterar bort ur fångsten väger max 41,7 gram. Totalt 39 timmars videotittande på selektionsgallren visade inga synliga fjällförluster vid gallerpassage. Prover från uppsamlingsanordningen visade att utselekterade strömmingar var signifikant mindre än kvarvarande. Det visade sig att flera faktorer påverkar selektionsgallrets effektivitet. Det som mest förklarar selektionen är mängden fisk i fällan. Vid fångstmängder över ett ton tenderar strömming i utkanten av stimmet i fällan mer eller mindre ramla ut genom gallret. Sambandet fiskmängd/selektion syns inte lika starkt vid fiskmängder under ett ton (Bilaga 3). Den näst mest påverkande faktorn är tiden på säsongen. Fler utselekteras i Juni än i Maj. Detta kan till viss del bero på en storleksminskning hos strömmingen över säsongen och samtidigt en viss ökning i fångstmängd (Bilaga 2). Detta borde dock inte förklara den mer än fördubblade effektiviteten. Bifångsten av öring och lax var större i Juni och kan vara en bidragande orsak eftersom strömmingen har ett utpräglat anti-predatorbeteende i form av att fly (Similä 1997). Den tredje mest påverkande faktorn var tiden på dygnet (Bilaga 3). Gallret var mer än tre gånger så effektivt på natten än på dagen. Kanske har det att göra med att strömmingens aktivitetsnivå ökar under nattetid. Det kan också ha att göra med att gallret utgör ett ljusare parti på fällans nätvägg och har en attraktiv dragningskraft vid mörker (Marchesana et al. 2005). Även slumpen kan ha inverkan eftersom strömmingen ser sämre vid mörker och troligen också stöter mot fällans väggar och råkar träffa gallret och hitta ut oftare. Även sälbesök har en positiv effekt på selekteringen (Bilaga 3). Fler utselekteras när sälar är närvarande i vatthuset (rummet innan fiskhuset). Videoupptagningarna visar att strömmingen stimbildar aktivt och ökar sin simhastighet när säl är närvarande. Vilket överensstämmer med (Wilson and Dill, 2002). Denna ökade aktivitet leder sannolikt till att fler hittar ut genom gallret. Strömhastigheten är negativt korrelerad med selektionen (Bilaga 3). Ju högre strömhastighet ju färre selekteras ut genom gallret. Strömhastigheten vid fällan var låg (0-8 cm/sek), men studier har visat att 2-3 cm/sek räcker för att strömmingen ska bli påverkad och orientera sig mot strömmen (Harden-Jones, 1963). Kanske sjunker aktiviteten hos strömming vid högre hastigheter och färre hittar ut genom gallret.

5 Vittjningsmetodik Vid den manuella vittjningen av redskapet användes två båtar. Fiskhuset lyftes halvvägs upp till ytan med hjälp av en kompressor. En avsnörpning lossades och strömmingen tilläts simma ut i vittjanpåsen. När all fångst befann sig i vittjanpåsen lyftes fiskhuset hela vägen upp ovan ytan. En av båtarna lyfte vittjanpåsen över relingen och knuffade strömmingen ut mot påsens ände medan den andra båten lyfte in strömmingen i omgångar om 75 kg i taget. Metoden fungerade bra vid mindre fångster ( kg). Då behövdes endast en båt. Vid större fångster blir arbetet mycket slitsamt. Vittjningen med pump gick inledningsvis till på samma sätt, men istället för att lyfta strömmingen med handkraft användes en Honda spolpump till att suga strömmingen ur vittjanpåsen. Strömmingen spolades direkt över till den större fiskebåtens sköljhåv och kunde omedelbart sköljas och tömmas i boxar i båtens lastutrymme. Metoden var effektiv men pumpen fungerade ibland otillfredsställande och fångsten fick lämnas. Även här behövdes två båtar och tre man. Praktiska problem Sälens härjningar i vatthuset (rummet före fiskhuset) skapade problem med ansamlingar av död strömming som tyngde ned den bakre änden av fiskhuset. Totalt 306 sälbesök har noterats i vatthuset under 296 timmars film mellan 25:e maj och 2:a juli. Detta ger ett snitt på 25 sälbesök per dygn. Ett annat problem var garnad skarpsill i fiskhusets väggar. Med 12 mm stolplängd i maskorna istället för 16 mm som användes vid försöket borde detta problem försvinna. Det var svårt att få ut all strömming i fiskhuset vid vittjning som då dör och det finns en risk att död strömming förorenar fångsten vid nästa tillfälle. Nya idéer Redskapet behöver utvecklas vidare. En bättre lösning för vittjning av redskapet är nödvändig. Eventuellt testa ett nytt koncept med en typ av fiskodlingskasse istället för pushup fiskhus och möjliggöra för pumpning direkt ur kassen. Eller använda samma koncept med mer finmaskigt garn i fiskhuset, förändringar så att ingen död strömming kan ansamlas i vatthuset och fiskhuset och en förlängd vittjanpåse som möjliggör för lyft med kranen på en större fiskebåt. Vidare studier av selektionsprocessen och överlevnaden hos utselekterade strömmingar är nödvändiga innan konceptet med selektionsgaller kan implementeras i fiskeribranchen.

6 Slutsatser Totala fångsten i fällan över säsongen blev ungefär 22 ton. Hälften av detta är undermåliga individer av strömming. Ett fiske med strömmingsfälla gav större fångst av stor strömming per nedlagd timme jämfört med ett traditionellt skötfiske Selektion av undermålig strömming genom selektionsgaller i Push-up fälla fungerar. En selektionseffektivitet runt 30 % kan uppnås med ett galler som utgör 1,1 av fiskhusets yta. 14 mm spaltbredd i gallret ger en bra storleksmässig selektion som motsvarar den manuella sorteringen som ofta görs innan leverans till Gävle fisk och andra uppköpare. Selektionseffektiviteten påverkas av en mängd olika faktorer. De viktigaste är mängden fisk i fällan, tiden på säsongen, tiden på dygnet och närvaro av säl. En överlevnadsstudie över selekterade strömmingar är nödvändig. Fiskhuset och metoden för vittjning behöver vidareutvecklas. 16 mm stolplängd i maskorna är för stort och leder till stora problem med garnad skarpsill och strömming. Projektet finansierades Europeiska fiskerifonden Säl-säker selektiv strömmingsfälla Dnr samt Program Sälar och Fiske med medel från Naturvårdsverket och Fiskeriverket. EUROPEISKA UNIONEN Europeiska fiskerifonden -en satsning på hållbart fiske-

7 Referenser Armstrong, M.J., Briggs, R.P., et al. (1997) "A study of optimum positioning of square-mesh escape panels in Irish Sea Nephrops trawls ". Fisheries Research 34 (1998) Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) om fiske i Skagerrak, Kattegatt och Östersjön. [Elektronisk]. Fiskeriverket. Tillgänglig: < pdf> [ ]. Harden Jones, F.R., (1963). The reaction of fish to moving backgrounds. Exp. Biol. (1963), 40, Herrman, B., Finbarr G. O Neill. (2006). Theoretical study of the influence of twine thickness on haddock selectivity in diamond mesh cod-ends. Fisheries Research 80 (2006) Lunneryd, S.G. (2001). Interactions between seals and commercial fisheries in Swedish waters Ph. D. Thesis. Department of Marine Ecology, Göteborg University. Lunneryd, S. G., A. Fjälling, et al. (2003). "A large-mesh salmon trap; a way of mitigating seal impact on a coastal fishery. ICES Journal of Marine Science 60: Marchesana, M., Spotob, M., Verginellab, L., Ferreroa E.A. (2005). Behavioural effects of artificial light on fish species of commercial interest Fisheries Research 73 (2005) Similä, T., (1997), Sonar observations of killer whales (Orcinus orca) feeding on herring schools. Aquatiac Mamms, 23.3, Suuronen, P., A Siira, et al. (2005). Reduction of seal-induced catch and gear damage by modification of trap-net design: design principles for a seal-safe trap-net. Fisheries Research, 19: Suuronen, P., Perez-Comas, J. A., Lehtonen, E., and Tschernij, V. (1996). Size-related mortality of herring (Clupea harengus L.) escaping through a rigid sorting grid and trawl codend meshes. ICES Journal of Marine Science, 53: Suuronen, P., Erickson, D.L., Orrensalo, A., (1996). Mortality of herring escaping from pelagic trawl codends. Fisheries research 25 (1996) Wilson, B. and Dill, L.M., (2002), Pacific herring respond to simulated odontocete echolocation sounds. Can. J. Fish. Auat. Sci. 59,

8 Försöksplats Bilaga 1. Kartor, skisser och bilder Figur 1a-b. Sverigekarta och sjökort över försöksplatsen. Redskap Pushupfiskhus Mungarn Kronarmar Ledarm Selektionsgaller(16 mm) Kameror Ingång Kamera Ingång Fisk kammare Vatthus

9 Figur 2. Skiss över komplett fälla med dess olika delar samt fiskhuset med kamera och gallerplacering. Figur 3. Fiskhuset uppe på ytan med fällan och ledarm i bakgrunden. Selektionsgaller Figur 4. Selektionsgaller 16 och 14 mm. Uppfångningsanordning och kameraplaceringar vid galler Figur 5. Uppfångningsanordning samt kameraplaceringar vid galler. Strömmätare och Honda spolpump Figur 6. Strömmätare Sensordata SD-6000/30 och Honda spolpump.

10 Bilaga 2. Fångstdata Fångst i strömmingsfälla Figur 1. Fångst i strömmingsfälla över säsongen. Fångst med strömmingsskötar Figur 2. Fångst med strömmingsskötar över säsongen.

11 Storlekssammansättning i maj-juni Figur 3. Storlekssammansättningen hos strömming vid sköt och fällfiske i maj och juni. Storlekssammansättning vid indelning i Gävlefisks storleksintervall Figur 4. Storlekssammansättningen hos strömming vid sköt och fällfiske, indelat i Gävlefisks storleksintervall.

12 Storlekssammansättning per månad för fällfångad strömming Figur 5. Storlekssammansättning per månad för fällfångad strömming.

13 Selektionseffektivitet Tabell 1. Selektionsdata Bilaga 3. Selektion och påverkande faktorer Prov Galler Tid Utselekterat Kvar i fällan Kvar i fällan Selektionseffek Ingång (mm) (kg) (kg) (varav smått) (kg) tivitet (%) Maj 1 Juni ,6 Öppen Juni ,2 Öppen Juni 1 Juli ,3 Öppen Juli ,7 Öppen Juli ,2 Öppen Juli 30,0 80,0 80,0 27,3 Stängd Juli 1,0 30,0 30,0 3,2 Stängd Juli 18,0 80,0 64,0 22,0 Stängd Juli 3,5 17,0 17,0 17,0 Stängd Juli 3,0 17,0 17,0 15,0 Stängd Längfördelning efter selektion med 14 mm galler Figur 1. Längdfördelning vid selektion med 14 mm selektionsgaller i juli-månad. Jämförelse mellan utselekterad och kvarvarande strömming. Medellängder utselekterade och kvarvarande (14 mm galler)

14 Figur 2. Den signifikanta skillnaden i medellängd hos utselekterade och kvarvarande strömmingar vid användning av 14 mm galler i juli-månad. Påverkande faktorer på antalet utselekterade individer genom 16 mm selektionsgaller Figur 4. Inblandade faktorers påverkan på selekteringen av strömming per 5 mins filmningsintervaller genom 16 mm galler i maj och juni-månad.