Försök med Pushup-fälla för vårlekande strömming. Rapport för försöken 2010

Transkript

1 EUROPEISKA UNIONEN Europeiska fiskerifonden -en satsning på hållbart fiske- Försök med Pushup-fälla för vårlekande strömming Rapport för försöken 2010 Mikael Lundin, Harmångers Maskin och Marin AB Linda Calamnius, Harmångers Maskin och Marin AB Sven-Gunnar Lunneryd, Kustlaboratoriet, Fiskeriverket

2 Inledning Säsongen 2009 påbörjades försök med en strömmingsfälla för fiske efter vårlekande strömming. Syftet med försöket är att utveckla ett sälsäkert, passivt redskap som kan användas istället för säldrabbade metoder som skötnät och trål. Ett delmål med försöket är att för ett hållbart fiske utveckla metoder för att kunna selektera bort undermålig strömming ur fångsten. Försöken 2009 gav flera viktiga resultat. Det visade sig bland annat att det är möjligt att selektera ut undermålig strömming genom ett selektionsgaller på fiskhusets nätvägg. Flera omgivande faktorer visade sig påverka selektionseffektiviteten. De viktigaste faktorerna var; mängden fisk i fällan, tiden på säsongen och tiden på dygnet. En viss effekt sågs också av sälnärvaro, strömmar och temperatur i vattnet. En selektionseffektivitet på 28 % uppnåddes med ett selektionsgaller som endast motsvarar 0,1 % av hela fiskhusets yta. Resultaten publicerades i Journal of Fisheries Research (Lundin et al. 2010). Med dessa fakta i ryggen var planen inför 2010 att skala upp selektionsgallren ordentligt och placera dessa på två olika ställen i fiskhuset. De olika metoder som användes under 2009 för att vittja redskapet fungerade otillfredsställande. Det var svårt att få ur all strömming ur fiskhuset och det förekom stora problem med garnad skarpsill i maskorna. Inför säsongen 2010 gjordes därför vissa omkonstruktioner. Dessa förändringar innebar (1) En påsydd vittjanpåse som möjliggör lyft med kran från en större fiskebåt. (2) Maskstorlek i vatt- och fiskhus var 12 mm, istället för tidigare 16 mm. (3) En rostfri plåt i botten på fällan som gör det lätt för strömmingen att glida ner i vittjanpåsen då fällan lyfts. Ett ytterligare problem under 2009 var stora ansamlingar av död strömming på botten i vatthuset. Strömmingen är en känslig fisk och stressades troligen av de sälbesök som förekom. Den döda strömmingen tyngde ned fiskhusets bakre ände och medförde problem vid lyft och nedsänkning av fiskhuset. Inför försöken 2010 stängdes vatthuset av med en förhindrande sälgrind. Under hela säsongen 2009 verifierades 1144 separata sälbesök genom studie av filmmaterialet. Av 41 filmade dagar var det 17 med sälbesök. Antalet sälbesök per dag varierade mellan noll och 323 st. Syftet med försöket 2010, var att bedriva fiske med en vidareutvecklad variant av strömmingsfällan och i den studera selektionseffektiviteten samt överlevnaden hos gallerselekterad strömming. I samband med detta samla in data med hjälp av kamerasystem, strömmätare och vägning och mätning av fångster. 2

3 Material och metoder Försöksplats Fällan placerades på samma ställe som år (61 57 N, E). Strax norr om Mellanfjärden, Nordanstigs kommun (Bilaga 1). Den låg i vattnet från 21:a maj till 6:e september. Fälla Fällan som användes var av typen Björköfälla och tillverkad av Scandinet AB i Finland (Bilaga 1). Kronarmarna i fällan var 40 m långa och 12 meter djupa. Stolplängden i maskorna var 12 mm. Mot fällan anslöts ett push-up fiskhus i enkelväggigt dyneema, 12 mm stolplängd, tillverkat av Harmångers Maskin & Marin AB. Landarmen var 125 m lång med 12 mm stolplängd. Nya detaljer inför 2010 Vittjanpåsen var 25 meter lång och tillverkad av nylon med 12 mm stolplängd (Bilaga 1). Denna monterades i ytteränden på fiskhuset nedanför struten och låg fri från ytterdraggar. Vid fiskande läge snörpades påsen av med en lina och en boj närmast fiskhuset. Lyftet rymde ca kg strömming och var anpassad för att kunna lyftas med kranen på en fiskebåt. En sälgrind (800 x 800 mm) tillverkades i rostfritt stål med maskor av 3 mm dyneema och 250 mm stolplängd (Bilaga 1). Sälgrinden monterades i vatthusingången för att hindra sälen att simma in. Den ordinarie sälgrinden i ingången till fiskhuset togs bort. En plåt (4500 x 2000 mm) monterades i botten på fiskhuset för att få strömmingen att glida ner i vittjanpåsen under vittjning (Bilaga 1). Selektionsgaller År 2010 användes två stycken selektionsgaller (7000x300 mm). De var tillverkade i 2 mm rostfritt stål av JH Tidbeck AB och fanns i två uppsättningar. En med 14 mm spaltbredd och en med 15 mm spaltbredd. Gallren placerades som bälten runt hela fiskhuset på två olika ställen (Bilaga 1). Den ena panelen placerades längst fram vid fiskhusets ytterände och den andra längst bak i fiskhuset, i kilen där ingången möter nätväggen. På insidan av selektionspanelerna ersattes dyneemagarnet av fyrkantsmaskor i nylon med 100 mm stolplängd. Syftet med detta var att behålla styrkan i garnstycket med så liten påverkan på selektionen som möjligt. Gallren med 14 mm spaltbredd var på plats från 24:e maj till 17:e juni. De skiftades sedan mot paneler med 15 mm spaltbredd som var på plats från 17:e juni till 7:e juli. 3

4 Datainsamling Ett kamerasystem av märket Helcam användes för att dokumentera strömmingens beteende och reaktioner i redskapet och vid selektionsgallren. Fyra kameror totalt var monterade på fällan. Tre av dem monterades för att filma selektionsgallren ur bästa möjliga vinkel. Den fjärde kameran var riktad för att filma ingången. Detta för att se eventuella försök av säl att ta sig in i fällan. En strömmätare av märket Sensordata SD-6000/30 placerades intill fällan för kontinuerlig mätning av temperatur, strömhastighet och strömriktning. Fångsterna togs iland då det var möjligt. Stickprov togs ur fångsten vid varje vittjning och strömmingarna vägdes och längdmättes. Resultat Fångst av strömming 2010 Totalt fångades ca 18 ton strömming varav 10,5 ton var treor eller större (Bilaga 2). Maj och juni gav störst fångster och störst storlek på strömmingen. Ca 70 % av den totala fångsten var av rätt storlek för marknaden (treor eller större). Motsvarande siffra 2009 var ca 50 %. I juli var fångsterna låga och ca 40 % av fångsterna var treor eller större. Motsvarande siffra 2009 var ca 20 %. Den fällfångade strömmingen var mindre än den skötfångade i samma område. Dock syns en ökning i storlek sedan 2009 och en brantare lutning i kurvans första del vilket innebär en tydligare selektion av dessa storlekar. Det kan antagligen tillskrivas de större selektionsgallren som släpper ut mer strömming av mindre storlek. Mängd utselekterad småströmming Selektionsgallrens effekt beräknades vid 6 olika tillfällen där fångsten kontrollvägts (Bilaga 3). Antalet rymmare beräknades genom att studera slumpvis utvalda femminutersperioder med film från olika delar av gallren. Då kameran endast täckte en yta av 30x40 cm extrapolerades resultatet till totala ytan av galler. Sannolikheten att en strömming flyr rakt uppåt bedömdes som mycket liten och en meter av varje gallersektion uteslöts därför ur beräkningarna. Mängden kvarvarande småströmming i fällan beräknades genom att använda data från stickprov ur fångsten. Mängden utselekterad småströmming varierade mellan 48 till 75 %. Det är en klar förbättring sedan föregående år då gallret utgjorde 0,1 % istället för nuvarande 10 % av hela fiskhusets yta. Selektionseffektiviteten tenderar öka för varje fångstperiod (Bilaga 3). En orsak kan vara en ökad mängd av potentiella rymmare i fällan i och med att strömmingbeståndet är av mindre storlek. Det fanns en tendens till att bakre panelen var mer effektiv än den främre. 4

5 Arbetstidsåtgång Den totala nedlagda arbetstiden (utsättning/upptagning av redskapet, vittjning, båtresor och sortering) för fisket i maj och juni var ungefär 216 timmar. Det ger ett snitt på ca 43 kg stor strömming per nedlagd timme. Motsvarande siffra föregående år var 37 kg. Detta kan tillskrivas en snabbare vittjningsmetod samt en större andel stor strömming i fångsten. Motsvarande siffra för skötfisket som bedrevs år 2009 var 36 kg stor strömming per nedlagd timme. Till dessa arbetstider skall tilläggas att vittjningen med vittjanpåsen var under utprovning och tog lång tid de första gångerna. Då fiske med strömmingsfälla blivit ett rutinarbete för fiskarna är det högst troligt att mängd fångad fisk per nedlagd arbetstimme ökar. Vittjningsmetodik Den förlängda vittjanpåsen möjliggjorde lyft med kran från en större fiskebåt (Bilaga 3). Strömmingen kunde tas upp i omgångar om kg. Under vittjningarna förtöjdes båten mot ytterdraggslinan och en mindre båt användes till att fösa ut strömmingen till änden av lyftet. Sälpåverkan Under säsongen 2009 kunde säl simma in i vatthuset (Bilaga 3). Eftersom sälar är predatorer, gäller det för dem att ligga i framkant och hitta nya effektiva sätt att hitta föda på. För sälarna 2009 var vatthuset ett utmärkt ställe, då det trängde ihop strömmingen effektivt och mängd energi för att fånga strömming minimerades för sälarna. Till försöken år 2010, sattes en sälgrind i ingången till vatthuset, för att förhindra att säl skulle komma in (Bilaga 3). Av det material som hittills studerats har det inte noterats att säl har försökt göra någon åverkan på sälgrinden, men det har vid hittills ett tillfälle observerats att de försökt komma in så långt det går (Bilaga 3). Det har också förekommit att de fångat fisk nära ingången till vatthuset, då det observerats att fiskfjäll drivit in genom ingången. Vid jämförelser mellan de två åren, m a p sälbesök, ser man att det är mycket stora skillnader i antal besök (Bilaga 3). Perioderna som filmats under 2009 och 2010 har tyvärr inte varit identiska. År 2009 var det totalt 320 sälbesök mellan den 25:e maj, till den 31:a maj. Flest besök under den perioden var det den 30:e maj, med 183 st. Under samma period 2010, finns tyvärr ingen film, då det var problem med kameran som var riktad på sälgrinden. Under perioden 9-25 juni, 2010, var det totalt 17 sälbesök. Flest den 11:e juni, med 7 st sälbesök. Under motsvarande period år 2009, finns ingen film, då utrustningen togs i land p g a en kuling. Under perioden 30 juni - 22 juli, 2009, besöktes fällan totalt 819 gånger av säl. Motsvarande period år 2010, återstår att analysera. 5

6 Slutsatser De praktiska bitarna med redskapet har fungerat mycket bra. Vittjningarna under den senare delen av säsongen gick snabbt och smidigt och fångster över ett ton kunde tas ombord på 30 minuter. De första veckorna då fisket var som bäst fanns dock en del problem med vittjningsanordningen och stora mängder strömming släpptes ut. Trots detta fångades totalt 18 ton strömming varav 10,5 ton av rätt storlek. Fällan gav en större mängd strömming av rätt storlek per nedlagd arbetstimme jämfört med ett traditionellt skötfiske. Selektionseffektiviteten i de nya gallren kan uppnå 75 % och 4-5 ton småströmming har rymt ur fällan under säsongen. Tendenser visar att den bakre panelen var något bättre än den främre. Inför strömmingssäsongen 2011, rekommenderas att den bakre panelen är dubbelt så bred, d v s 600 mm istället för 300 mm. Selektionseffektiviteten bör på så vis bli högre. Effekten på gallren tenderar att vara bäst på mitten av fiskhuset (Kl 3 och kl 9), men perioder av hög effektivitet uppnås både upptill och nedtill på gallren. En nödvändig förbättring är att ta bort fyrkantsmaskorna på insidan av gallren för att förhindra att strömmingen fastnar mellan fyrkantsmaskorna och gallret och även att de skyggar för gallret. Vid båtbesök vid fällan har det vid ett antal gånger observerats säl både utanför och innanför kretsarna och man får förmoda att det även 2010 förekommit en hel del strömmingsjakt. Men, strömmingarna inne i fällan har ej påverkats eller blivit stressade av sälnärvaro. Död strömming på botten av fällan har ej förekommit i samma utsträckning som föregående år Sälgrinden förhindrade sälen effektivt från besök inne i vatthuset och fyllde därmed sitt syfte. Den förblev intakt under hela säsongen. Trots att de filmade perioderna är olika mellan de två åren, visar antal besök på att det är betydligt mindre sälbesök under 2010 än föregående år. På samma vis som sälar lär sig att här kan jag simma in och fånga fisk, som de gjorde år 2009, har de under 2010 lärt sig hit, men inte längre. Trots en del kraftiga blåsväder stod fällan kvar på samma position under hela säsongen. Tre dubbla ytterdraggar samt ytterligare 8 draggar på mungarn och kretsar bedöms som nödvändigt för att hålla fällan på plats. Ingen påverkan på botten eller rester av död strömming kunde hittas vid dykningar på platsen efter säsongens slut. 6

7 Överlevnadsförsök Inledning Tidigare överlevnadsstudier har visat att överlevnaden hos utselekterad strömming ur trål är låg (Surronen et al. 1996a, Suuronen et al. 1996b). Suuronen et al., (1996a) hävdar att den höga dödligheten förmodligen beror på att strömmingen blir stressad och utmattad inuti trålen. De måste simma snabbt för att behålla sin position och risken är stor att de nöts mot nätväggarna och tappar fjäll. Själva passagen genom selektionspanelen anses således inte vara den främsta orsaken till den höga dödligheten. I passiva fiskeredskap som t ex en fälla, simmar strömmingen in och ut på eget initiativ och överlevnadsgraden är sannolikt högre. Syftet med denna studie var att undersöka dödligheten hos gallerselekterad strömming i ett pontonfiskhus, samt att undersöka skillnader i kondition mellan gallerselekterad strömming och kontrollströmming. Material och metod Galler och placering I överlevnadsförsöket användes ett fyrkantigt galler (480 x 480 mm) med 14 mm spaltbredd tillverkat i 2 mm rostfritt stål (Bilaga 4). Gallret monterades i en ram i ingången till fiskkammaren. Ytterligare en ram med finmaskigt garn (24 mm sträckt maska) monterades på utsidan av gallret (Bilaga 4). Syftet med detta var att kunna variera insläpp av experimentströmming, respektive kontrollströmming till fiskhuset. Via linor till ytan kunde sedan ingången till fiskhuset stängas eller öppnas (Bilaga 4). Försöken Det gjordes totalt sex replikat av försöket. Tre stycken där gallerselekterad strömming släpptes in i fiskhuset, samt tre försök där kontrollströmming fick simma in (Bilaga 4). Att få in en hanterbar mängd strömming i fiskhuset tog ca 1-3 dygn beroende på hur mycket fisk som var i farten. Då tillräcklig mängd fisk bedömdes kommit in i fällan, stängdes ingången. Vid varje tillfälle hölls strömmingen fångna i sju dygn. Den totala volymen i fångstutrymmet var 31,8 m 3. Eftersom fällan kontinuerligt fylls på med strömming bedömdes det som nödvändigt att låta fällan stå öppen under 24 timmar mellan varje experiment för att låta väntande och eventuellt redan påverkade strömmingar simma ut. För att minska påfyllnaden av strömming i fällan gjordes en stor passage under landarmen. Väntande strömming i vatthuset släpptes ut genom ett hål och fiskhuset spolades rent mellan varje experiment. Mätning Efter de sju dygnen vittjades fällan och strömmingen sorterades i två fraktioner; dött och levande. Separationen av döda från levande individer gjordes direkt i båten efter vittjning. Strömmingen räknades, mättes och vägdes. Strömmingarnas längder mättes till stjärtfenans början och räknades sedan om till hela fiskens längd genom att använda en omräkningsfaktor. 7

8 Analys Dödligheten hos strömmingen mättes vid varje tillfälle genom att jämföra antalet döda med antalet levande individer. Fiskens kondition beräknades enligt Fultons konditionsfaktor där K = 100 * vikt (g) / längd³ (cm) (Bagenal and Tesh 1978). Konditionsfaktorn jämfördes mellan döda och levande individer och även mellan grupperna av strömming. Resultat Överlevnad Överlevnaden hos galler och kontrollströmming varierade mellan 54 till 97 % (Bilaga 4). Den lägsta överlevnaden (54 %) erhölls i en kontrollgrupp, den 23:e juli. Det näst lägsta resultatet (83 %), erhölls i en annan kontrollgrupp, den 16:e augusti. Den linjära regressionen visar att signifikant fler strömmingar i kontrollgrupperna dör. (P < 0,001) Temperatur En viktig faktor för fiskars överlevnad är temperaturen i vattnet. Strömmingens optimala temperatur ligger mellan C. Då temperaturskillnaden för varje vecka varierade kraftigt under försöket togs även denna variabel med i analysen. Det inringade området i figur 17 (Bilaga 4) visar skillnader i temperatur för tidpunkten vid det andra replikatet. Det är den vecka då flest strömmingar dog och det var en kontrollgrupp. I diagrammet ses en kraftig sänkning av temperaturen från 17 C till 6 C. Med hänsyn taget till temperaturen i vattnet kan ingen signifikant skillnad i dödlighet mellan galler och kontroll påvisas (p = 0,718). Konditionsfaktor Ingen signifikant skillnad i konditionsfaktor mellan galler och kontrollströmming kunde påvisas (Mann-Whitney U-test, p = 0,430). Det var däremot en signifikant skillnad i konditionsfaktor mellan döda och levande strömmingar (Mann-Whitney U-test, p < 0,001). Diskussion Denna studie visade att den omedelbara dödligheten hos utselekterad strömming beror på förhållanden inuti fällan och inte på passagen genom gallret. Den mest betydande faktorn för överlevnaden hos strömming i ett pontonfiskhus är temperaturförändringar. Inga signifikanta skillnader i konditionsfaktor mellan galler och kontrollströmming påvisades. Beroende på vindar och temperaturer fångades olika mycket strömming under de sex försöken och antalet individer varierade mellan 2134 och 122. Denna mängd i förhållande till fiskhusets volym (31,8 m 3 ) är ändå så pass liten att en dödlighet på grund av syrebrist kan uteslutas. Döda strömmingar kändes oftast enkelt igen genom att stora partier av skinn och fenor saknades. En mer djupgående och långsiktig studie på utselekterade strömmingar bedöms som nödvändig. 8

9 Referenser Bagenal, B.T. and Tesh, F.W., Methods for assessment of fish production in freshwaters. IBP Handbook No.3. Blackwell scientific publications, Oxford: Lundin, M., Calamnius, L., Hillström, L. and Lunneryd, S.G., Size selection of herring (Clupea harengus membras) in a pontoon trap equipped with a rigid grid. Journal of Fisheries Research, 108: Suuronen, P., Perez-Comas, J. A., Lehtonen, E., and Tschernij, V., Size-related mortality of herring (Clupea harengus L.) escaping through a rigid sorting grid and trawl codend meshes. ICES Journal of Marine Science, 53: Suuronen, P., Erickson, D.L. and Orrensalo, A., Mortality of herring escaping from pelagic trawl codends. Journal of Fisheries Research, 25:

10 Bilaga 1. Försöksplats och material Försöksplats Figur 1. Försöksplatsen. Pilen indikerar fällans riktning. Redskap Figur 2. Skiss över komplett fälla. 10

11 Nya detaljer 2010 Figur 3. a) Förlängd vittjanpåse b) Ny sälgrind c) Plåt i botten d) Selektionsgaller. Push-up fiskhuset 2010 Figur 4. Pushup-fiskhuset 2010, placering av selektionsgaller och kameror. (En kamera ej synlig på baksidan). 11

12 Bilaga 2. Fångstdata Fångst i strömmingsfälla 3000 Fångst Vägd Uppskattad 0 Figur 5. Fångst av strömming i fällan under % 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Fångstsammansättningar 2010 Maj Juni Skötfiskad Figur 6. Storlekssammansättningar maj och juni Jämförelse med skötfiskad. 12

13 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Fångstsammansättningar i fälla, jämförelse 2009 och 2010 Maj-Juni 2009 Maj-Juni 2010 Figur 7. Storlekssammansättningar i maj och juni 2009 jämfört med maj och juni Medelvikter på strömming i fällan, Medelvikt 10 0 Figur 8. Medelvikter på strömming i fällan

14 Bilaga 3. Selektion, vittjning, sälbesök Selektionseffektivitet Tabell 1. Selektionseffektiviteter under olika fångstperioder med 14 och 15 mm spaltbredd i galler. Period Galler (mm) Tid Utselekterade Kvar i fällan (varav smått) Selektionseff. (%) Lower 95% jun jun jun jun jun jun - 1 jul Upper 95% Figur 9. Selektionseffektivitet för fångstperiod 1-6. Figur 10. Skillnader i effektivitet (antal utselek/5 min) mellan olika platser på gallret. 14

15 Vittjningsmetodik Figur 11. a) Vittjning av fällan b) Lyft. 15

16 Sälbesök Figur 12. Sälbesök år 2009, utan vatthusgrind. Figur 13. a) Sälbesök år 2010, med vatthusgrind b) Försöker komma in Tabell 2. Diverse fakta och jämförelse mellan år 2009 och 2010, m a p sälbesök. (Obs. Allt material under 2010 är ännu ej analyserat) Filmad period (med diverse undantag) 29 apr - 22 jul 24 maj - 24 juli Ant filmade dagar Ant dgr med sälbesök 17 7 (Obs!) Tot ant sälbesök Max ant sälbesök på en dag Analyserat material 100% 52% 16

17 Bilaga 4. Överlevnadsförsök Figur 14. a) Ingång öppen b) Ingång med galler c) Ingång stängd. Figur 15. Ramarna monterade i fiskhuset med linor upp till taket för att kunna växla mellan öppet, stängt samt selektionsgaller. Tabell 3. Resultat överlevnadsförsök med andel överlevare för galler och kontrollströmming. Vecka Datum Behandling Antal Antal Tot Andel Tempskillnad ( C) döda levande antal överlevare jul Galler % 2, jul Kontroll % 11, jul 6 aug Galler % 3, aug Kontroll % aug Galler % 1, aug 6 sep Kontroll % 1 17

18 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% Överlevnad Galler Kontroll Galler Kontroll Galler Kontroll 15-jul 23-jul 05-aug 16-aug 26-aug 06-sep Antal % Figur 16. Andelen överlevare för respektive grupp av strömming. Tabell 4. Linjär regression (GLM), utan hänsyn till temperaturskillnader under försöket (p < 0,001). Behandling Medel Std.Error 95% Wald confidence Lower Upper Galler 0,04 0,003 0,03 0,04 Kontroll 0,30 0,008 0,029 0,32 Figur 17. Temperaturkurva under överlevnadsförsöket med inringad temperaturförändring för veckan med lägst överlevnad (Dag 0 till 8). 18

19 Tabell 5. Linjär regression (GLM), med hänsyn taget till temperaturskillnader i vattnet (p = 0,718). Behandling Medel Std.Error 95% Wald confidence Lower Upper Galler 0,14 0,016 0,11 0,17 Kontroll 0,13 0,011 0,11 0,16 Figur 18. Skillnaden i konditionsfaktor mellan galler och kontrollströmming. 19