Vi kan få Tove Bull till Bergen om vi inviterar henne att hålla föredrag. Hon har koll på historisk utveckling och har sysslat med språkpolitik.
|
|
- Anita Bergström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Referat från parallellspråksgruppens möte 21 maj 2015 Det vore intressant att bjuda in Tove Bull och höra hur de vid Arktiska universitetet ser på språken och tänker om flerspråkighet/parallellspråkighet i dag. Vi kan få Tove Bull till Bergen om vi inviterar henne att hålla föredrag. Hon har koll på historisk utveckling och har sysslat med språkpolitik. Vi ska vara klara med projektet vid utgången av Det blir möte i Uppsala i december (7 8?) och i Bergen januari. Vi har påtagit oss att göra ett utkast till indikatorer som gör att Nordiska ministerrådet kan följa utvecklingen av parallellspråkigheten. Alla är eniga om att vi ska hålla oss till rätt enkla indikatorer och ett enkelt mätinstrument. Sedan är det också viktigt att universiteten har noggrann statistik för så att den kan användas för att svara på frågor. T.ex. Köpenhamn och Helsingfors har noggrann statistik och det gör universiteten jämförbara. Det är ingen lätt uppgift att göra en tillräckligt enkel modell, särskilt inte om den ska förankras hos ministerierna eller i Nordiska ministerrådet. Det ska förankras hos språkkoordinatorn Bodil Aurstad. Det är ämbetsmannakommittéerna för utbildning och kultur som ska godkänna språkpolitiken. Det är en samarbetsgrupp mellan de två ämbetsmannakommittéerna. Man kan säga att språkdelen riskerar att falla mellan två stolar: utbildningsgänget är marginellt intresserade av språkpolitik, detsamma gäller kulturfolket. Därför är det är upplagt att den person som ska engageras i detta är den person som har ansvar för det språkliga och det är Bodil Aurstad. En så enkel övning som den vi gjorde i går där GK jämförde att Bergen ligger på det dubbla antalet engelska magisteruppsatser som vi har i Helsingfors i dag. När man talar om internationalisering i Helsingfors i dag handlar det om en nivå som man INTE talade om i Norge för 20 år sedan, och inte talar om i dag trots att de engelska uppsatsernas andel har fördubblats. Det som föreslagits här är baserat på diskussioner vi fört i nätverket som fanns bakom boken som heter Hvor parallelt. Vad krävs för att vi ska kunna jämföra de olika länderna? Det måste vara enkelt för att det ska vara jämförbart. Vi i nätverket representerar de stora universiteten. Ute på landsbygden har vi universitet som inte har lika avancerad statistik och rapportering etc. och vi måste hitta ett sätt att intressera även dem. I Norden vet vi vad som händer, vi har följt detta i tio år och forskat i det och vi vet att utvecklingstakten är som den är. Vi har lärt oss något sedan vi skrev landrapporterna i Hvor parallelt och det är att anglifieringen går väldigt fort. Det betyder att det är betydelsefullt att göra en indikator nu, vid denna tidpunkt. Samhällsvetenskaperna faller i tre rätt olika grupper. Antropologi i Danmark skriver en del på danska, inom ekonomin skrivs inget på danska. Den generation som går i pension skrev allt på danska, Frans Gregersens generation skrev hälften och den nya generationen skriver allt på engelska. Vad detta har för betydelse för det omgivande samhället är vad vi ska skriva om. Skandinaviska tidskrifter har blivit en engelskspråkig avdelning av den internationella forskningen. Det är viktigt att det finns en hög grad av konkretion för att det ska gå att formulera en ny policy. Alla tycker flerspråkighet och parallella språk är bra, men det finns sällan någon konkretisering av
2 vad det innebär. Språktrupper och brevmallar etc. är exempel på konkretion. Receptiv flerspråkighet på möten, alla får tala de språk de vill och de som deltar ska ha receptiva språkkunskaper så de förstår vad som sägs. Det vore bra om vi kan visa modeller som redan används på olika håll. Vi svarar en gång på frågan om huruvida det finns en språkpolicy eller inte och presenterar information om uppdateringar. Men är existensen av en policy en indikator? Om man vill räkna med förekomsten av språkpolicydokument kunde man göra ett mycket enkelt nivåtest: är universitetet på nivå 1, (Språkpolicyn citerar lagen) nivå 2 nämner andra saker, nivå 3 nämner parallellspråkighet och visar hur man kan tillämpa dem. Det kunde i så fall vara en indikator om man vill. Det ska finnas något om innehållet där. Det är inte en bra indikator att bara nämna om någon har en policy eller inte, men det kan fungera som en informationsgrund. Det är inte så speciellt upplysande att veta om de har principer eller inte, däremot är det intressant att se om universitetet har en person som ansvarar och hur det rapporteras. När det gäller detta med antalet utländska anställda är det kontroversiellt i Norge, sett ur ett PCperspektiv, och det kan vara svårt att få reda på vilka som är utländska och inte. Det måste vara enkelt annars kommer inte det att sättas resurser på att utreda andelen av utlänningar vid universiteten. Det kan lätt uppfattas att ministerrådet ser detta med utländska anställda som ett problem. Om man gör en nationalchauvinistisk indelning kommer folk att spärra ut taggarna. Hur nyttig är denna statistik jämfört med att följa utvecklingen av engelska som publikationsspråk? Anekdotisk information: om en eller två är utländska på en kurs byter kursen språk och det syns inte i någon statistik. Det är en allmän sanning men ingen vet på vilken kurs det har skett. Indikatormodellen måste följa utvecklingen. Om universiteten satsar på att utveckla engelskspråkiga program för att locka utländska studenter måste detta följas upp. Är det fråga om masterkurser? Grunden för att de gör det är att utländska studenter kan sitta i Hong Kong och Los Angeles och de ska kunna shoppa kurser på distans och sedan åka till ett land för att studera och veta att kursen är på engelska. Men om det visar sig att alla deltagare är danska hålls kursen på danska. Informationen om kursspråk är missvisande och säger inte nödvändigtvis så mycket om faktiska förhållanden. Ministrarna vacklar i sina åsikter: ena dagen säger de Internationalisering! och andra dagen bevara våra nordiska språk!. Ministrarna vill öka internationaliseringen och universiteten får lov att fixa det. Internationaliseringen ses som ett tecken på att ett universitet är bra. Det är en enkel fråga: hur många har man under året rekryterat från utlandet och det betyder att sannolikt kommer att svara att nordbor kommer med i statistiken om de har varit annanstans och nu kommer hem. Detta kan sätta press på att utlänningar ska lära sig förstå språket och det ska inte ses som xenofobi och nationalism. Vi ska se till att vi inte spänns för någondera vagnen vi är inte intresserade av vare sig det ena eller andra utan vi är intresserade av hur det fungerar och hur utvecklingen ser ut. Och det vet vi: att utvecklingen går fort. Beslutsfattarna funderar inte på vad det har för språkpolitiska konsekvenser men vi kan hjälpa dem beakta även det. Det är omöjligt att räkna antalet undervisningstimmar utan snarare man borde snarare räkna antalet examina på olika språk. Om det finns delar av ett program som aldrig undervisas på engelska måste det uppges.
3 I Köpenhamn är det lätt att räkna statistik genom att man trycker på en knapp, men det är inte sagt att det är lika lätt i något litet landsortsuniversitet. Man borde se statistik på vilka språk kandidatuppsatser, magisteruppsatser, doktorsavhandlingar och andra publikationer har skrivits. Bokkapitel och annat räknas (enligt Olle) inte i statistiken. Ska vi ha en nivåindikator? Indelning i engelska, andra språk och nordiska. Bara tidskrifter för böcker är för svåra att räkna. Bidrag till antologier räknas inte i Danmark men de räknas i Norge. Man får sämre poäng för antologibidrag men de räknas ändå. Vissa publikationsserier är så bra att man tycker att de motsvarar tidskriftsstatus och då får man poäng. Diskussionen visar att det är väldigt olika i olika länder. I informationen om publikationer ska det ingå infor om publikationsspråk och då ska vi jämföra varje nation med sig själv över tid. GK: Inom humaniora är det vanligt med självregistrering och jag vet inte om man blir fälld för registreringsfel eller om systemet bara låter det passera. FG: Hur många av de nyanställda vid ett universitet blir rekryterade från utlandet? Det är en fråga som folk inte kan ha något emot. Det är samma måttstock som ministerierna själva använder. Vi kan få antalet full degree studenter och utbytesstudenter så det är inte problematiskt. Vi är intresserade av vem som kommer från utlandet. Finns det kurser för dessa studenter i det lokala nordiska språket? Hur många studerande går på kurser i det lokala språket (språken) som främmande språk vid sitt universitet? GK: Det är en god idé att begränsa statistiken till dem som stannar minst ett år. Vid Matnat i Bergen och ämnet biologi är all information på webben på norska men så står det att undervisningsspråket är engelska. FG: Vi ska gå tillbaka till våra ministerier och fråga vad de säger om att få svar på dessa frågor. Vi går till vår institution och vår regering och frågar om de vill ha de upplysningar som vi tar fram. Det har gjorts rapporter men de läses inte och de vill säkert ha dem igen. JOÖ: Vems dörr knackar man på? FG: Du är utsedd till denna grupp av det finländska ministeriet. Vem utsåg dig? GK: Det kommer någon från ministeriet och observerar vissa möten etc. Det är den personen jag kan vända mig till. Vet inte om jag kommer så mycket längre, men man kan börja där. JOÖ: Vi har regeringsförhandlingar på gång och är oroliga för vad som händer om en viss grupp får den posten. FG: Du kan fråga Bodil vem som utsett dig. Jag vet vem det är som har gjort det i det Danska forskningsministeriet. (Leena: Båda datumen passar Olle) JOÖ: Mobilitet har blivit väldigt populärt i Finland och jag får en massa frågor om mobilitet. Man har operationaliserat mobilitet som att om man är mer än fem dagar någonstans är man mobil och då får man poäng. Nu vill också forskarskolan (forskarskola, 1,5 år gammal, doktorandprogram och
4 HYMY) att den låga mobiliteten stiger. Anställda och doktorander tillbringar inte längre tider än bara en konferens utomlands. Detta har blivit en siffra som räknas. Jag kastar fram detta som en möjlig indikator även om jag inte vet hur det funkar i andra länder. GF: Då jag satt i en grupp i Stockholm skulle de svara på hur många gäster de haft i mer än en vecka. Min erfarenhet av det materialet är att det är svårt att jämföra: vad räknas som gäst? Det är intressant kan man säga: om man kommer i kontakt med andra forskningstraditioner och hållningar kommer det något ut ur det. Studenterna är inte intresserade av att höra gästforskare även om de är stora namn. Nu får vi en forensic linguistic-föreläsare Life and death is dependent on language och min gissning är att det kommer 10 eller 20 åhörare och det är en besvikelse. Våra doktorander ska utomlands som en del av deras doktorandutbildning. JOÖ: I Helsingfors kan man inte kräva det eftersom universitetet inte har pengar att betala för resor och därför är det inte ett problem. FG: I Danmark söker folk från privata fonder och de får gott om pengar. Det belastar inte universitetet. Det är ett krav. De behöver inte flytta långt: det räcker att folk från Köpenhamn åker till Århus, men de ska byta forskningsmiljö. ML: I Hankens kandidatstudier är det obligatoriskt att de ska vara ett halvt år utomlands. De måste få in studierna i sitt kandidatprogram och det uppskattas mycket. Beroende på hur bra betyg man har fått desto bättre valmöjligheter har man. Det är satt i system på Hanken och det är obligatoriskt. Om man har små barn eller är sjuk kan man få undantagstillstånd, men det ingår. Fråga om distansstudier. Och kommentar om att vi slopar mobiliteten för det är för komplicerat. FG: Men man kan ta med det i betänkandet. ML: Hanken skickar bara iväg studenter till universitet som har engelskspråkiga program, för de vill försäkra sig om att studenterna lär sig något. FG: Vi har en tendens att se internationalisering som anglificering. Det behöver det inte vara det kan lika gärna vara franska eller tyska. FG: Våra studenter ska också åka utomlands. AG: Vi får pressa på för att folk ska åka utomlands och jag tycker vi ska pressa på. GK: Det är press på studenterna att åka ut och på institutionerna att ta emot utbytesstudenter. Det registreras i hög grad och vi har tal på mobiliteten ut och in. Vi har en fast grundutbildning från departementet och det räknas grundutbildning, publikationer, doktorsgrader etc. och är man duktig på att skicka ut studenter och ta emot utbytesstudenter kan man få lite mer pengar. De som inte registrerar är de som inte får pengar för det. FG: Om vi jobbar med klara indikatorer och de kan betraktas som indikatorer för internationalisering Det ska vara säkra uppgifter och leda till ökat (här hörde jag inte!)
5 I hur hög grad kan detta kontrolleras? Annars säger man det utredarna gärna vill höra. Om de vill att vi ska ha en språkpolicy så har vi en språkpolicy. När vi är färdiga med våra förslag ska vi gå till våra respektive ministerier. Man kan göra det skriftligt eller muntligt. Vi ska också rapportera till Nordiska språkrådet och till koordinatorn. Jörgen Lund, Jesper Skov Kristensen och Bodil Aurstad. Hon har säkert intressanta synpunkter för hon ska administrera det. Det är ju något vi ska fundera på. När jag fått Jennys referat skriver jag ett nytt förslag och skickar runt det. När vi nått konsensus tar vi kontakt med ministerierna och går vidare när vi träffas i Uppsala. Då får de ta det vidare till ämbetsmannakåren. Jag hoppas ha en färdig indikatormodell till ämbetsmannakommittén precis efter nyåret Det vi gör på mötet i Norge är att vi börjar brainstorma om vad som ska vara med i rapporten och hur stor ska rapporten vara. Kort och lång version? Förslag till betänkande till mötet på Island, där medlemmarna ska vara och inte suppleanterna. Vi hade vid en tidpunkt en idé att skicka ut någon för att besöka intressanta ställen i Europa. När vi kommit så långt som till efter Islandsmötet ska vi se om vi har pengar kvar att till exempel besöka Luxemburg, Maastricht, Strasbourg etc. och kanske besöka François Grin om det finns någon som gärna gör det. Det ser ut som om vi har pengar till dessa möten. Vi kan vara en language troup som ställer frågor till universitetsfolk. FG: Danmark kommer att överta ordförandeskapet för EFNIL (European federation of national institutes of languages). (Nästa möte är i Helsingfors i september.)
Institutionen för folkhälsovetenskap. Språkpolicy vid PHS. Innehåll. BESLUT Dnr SU Beslutad av prefekt
1(5) BESLUT 2018-03-15 Dnr SU-333-2.7-0030-18 Språkpolicy vid PHS Beslutad av prefekt 2018-03-15 Innehåll Syfte och utgångspunkter... 2 Parallellspråkighet... 2 Personalens synpunkter... 3 Medarbetare
Läs merStudera utomlands! UNDER TIDEN DU LÄSER I LUND
Studera utomlands! UNDER TIDEN DU LÄSER I LUND Välkomna till Lunds universitet! Christina Grossmann Chef, Internationella avdelningen LTH http://www.lu.se/studera/studera-utomlands Lunds universitets strategiska
Läs merSPRÅKPOLICY FÖR UMEÅ UNIVERSITET
SPRÅKPOLICY FÖR UMEÅ UNIVERSITET Typ av dokument: policy Datum: Beslutad av: rektor Giltighetstid: tills vidare Område: Beslutsstruktur, delegation och organisation Ansvarig förvaltningsenhet: Kommunikationsenheten
Läs merDnr: 2014/396-1.1. Regeldokument. Språkpolicy. Beslutat av Rektor. Gäller från 2014-11-17
Dnr: 2014/396-1.1 Regeldokument Språkpolicy Beslutat av Rektor Gäller från 2014-11-17 Beslutat av: Rektor Beslutsdatum: 2014-11-17 Dnr: 2014/396-1.1 Innehåll Inledning 3 Linnéuniversitetet en kreativ kunskapsmiljö
Läs merTjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda
Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga
Läs merTjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda
Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga
Läs merNordisk språkgemenskap på olika sätt. Tankarna bakom den nordiska språkdeklarationen Olle Josephson 28 augusti 2014
Nordisk språkgemenskap på olika sätt Tankarna bakom den nordiska språkdeklarationen Olle Josephson 28 augusti 2014 Förändringar i de nordiska språksamhällena kring 2000 Engelskans ställning som ett slags
Läs merNordisk Kulturfond INS. Internordisk språkförståelse i en tid med ökad internationalisering 2003-2004. INS-projektet, Lunds universitet
INS Internordisk språkförståelse i en tid med ökad internationalisering 2003-2004 Projektet initierades av Nordiska kulturfonden december 2001 Projektet administrerades av Norsk språkråd Projektledning:
Läs merRegler för doktorsavhandling och disputation
GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden Beslut 1999-10-26 (J 6 0000/99) Regler för doktorsavhandling och disputation 1 Avhandlingens form 1.1 Doktorsavhandling skall utformas antingen
Läs merPreambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL,
Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL, KUNSKAPSMINISTER, BERTEL HAARDER, UNDERVISNINGSMINISTER, LEIF PAGROTSKY UTBILDNINGS- OCH KULTURMINISTER, ANTTI KALLIOMÄKI,
Läs merHur fungerade det med bibliotek, studiematerial och datorer?
Partneruniversitet: Universitetet i Bergen Varför valde du att studera utomlands? Jag valde att studera utomlands av många anledningar, men främst för att jag trodde att det skulle kunna vara en mycket
Läs merParallellspråkighet vid Lunds universitet. Lennart nyberg, sektionen kommunikation, lunds universitet
Parallellspråkighet vid Lunds universitet Lennart nyberg, sektionen kommunikation, lunds universitet Avdelningen för översättning och språkfrågor 3 tjänster (2x100%, 1x75%) 675 uppdrag 1 222 656 bearbetade
Läs merStudenternas attityder till språk och språkstudier
Studenternas attityder till språk och språkstudier Sammanfattning av undersökning genomförd vid Mälardalens högskola 2010-03-01-2010-03-08 Sammanfattning Undersökningen genomfördes som en e postenkät till
Läs merHur man ökar förståelsen mellan de nordiska språken.
Hur man ökar förståelsen mellan de nordiska språken. Kommentar [LB1]: Ingen punkt i rubriken. Av Kommentar [LB2]: Det saknas information på titelsidan. Se kursboken. 1 Innehåll Kommentar [LB3]: Bra med
Läs merDe svenska mäklarnas bedömningar sticker ut i en nordisk jämförelse
VINTER 2015 De svenska mäklarnas bedömningar sticker ut i en nordisk jämförelse Stark tro på ökad efterfrågan Media har stor påverkan på den nordiska bostadsmarknaden Nordens största undersökning om bostadsmarknaden
Läs merHur stärker vi språkförståelse och språkgemenskap i Norden? Ulla Börestam, Uppsala universitet Nordiska språkmötet 2014
Hur stärker vi språkförståelse och språkgemenskap i Norden? Ulla Börestam, Uppsala universitet Nordiska språkmötet 2014 Språkförståelse och språkgemenskap Nordisk grannspråksförståelse a) Grundförutsättningen
Läs merFastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 2001-06-13.
UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET RÄTTSVETENSKAP MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG The programme of Legal Science with focus on internationalisation, 120/160 points Fastställande av utbildningsplan
Läs merOm ämnet Engelska. Bakgrund och motiv
Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,
Läs merSPRÅKPOLICY. Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22. Språkpolicyn sammanfattas i fem huvudpunkter:
STYRDOKUMENT Dnr V 2015/495 SPRÅKPOLICY Publicerad Beslutsfattare Ansvarig enhet www.styrdokument.gu.se Rektor Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22 Giltighetstid Sammanfattning Tillsvidare
Läs merMöt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder!
Möt världen. Bli utbytesstudent med AFS. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! AFS ger dig möjligheten att lära känna dig själv samtidigt som du får vänner från hela världen. Som utbytesstudent
Läs merInternationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT
Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Uppdrag och ansvar Inom nuvarande organisation ligger ansvaret för internationaliseringsfrågor i första hand på fakulteterna.
Läs merInternationell mobilitet på forskarnivå
Internationell mobilitet på forskarnivå Det finns två slags mobilitet bland de inresande studenterna på forskarnivå. 1. Utländska studenter på forskarnivå som är antagna till forskarutbildning i Sverige
Läs merPartneruniversitet: Universitat de Barcelona. Varför valde du att studera utomlands?
Partneruniversitet: Universitat de Barcelona Varför valde du att studera utomlands? Jag tycker utbyte är en bra möjlighet att prova bo i en annan stad, plugga på ett annat språk och få ett välbehövt avbrott
Läs merAnswers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/2014 10:27:00 AM (1.22:32:05)
From: Netigate Sent: den 21 augusti 214 1:27:1 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 214 Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/214 1:27: AM (1.22:32:5) Adress-
Läs merSpråkpolicy för Umeå universitet
UMEÅ UNIVERSITET Arbetsgruppen för utarbetande av språkpolicy Dnr UmU 102-2330-07 Fastställd av rektor 2008-04-22 Språkpolicy för Umeå universitet INLEDNING 3 SPRÅKLIGA RIKTLINJER FÖR ALL VERKSAMHET 4
Läs merENGK01, Engelska: Kandidatkurs, 30 högskolepoäng English: Level 3 - B. A. Course, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Humanistiska och teologiska fakulteterna ENGK01, Engelska: Kandidatkurs, 30 högskolepoäng English: Level 3 - B. A. Course, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av utbildningsledaren
Läs merMEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points
HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen
Läs meren cigarett en flaska ett rum ett äpple en kurs en kompis en turist en buss en gurka ett brev
SUBSTANTIV Övning 1 Substantiv (s. 3) - kursen den - läraren hon/han/hen - språket det - korridoren den - telefonen den - universitetet det ett foto - det en buss - den en turist - hon/han/hen en adress
Läs merLove Peace and Understandning
Love Peace and Understandning Små ämnen: samarbete, arbetsfördelning och koncentration vad kan vi göra i Norden? Vad menar vi med ett småämne? Definitionen kan variera tex < 50 studenter -2 lärare på professors/lektorsnivå
Läs merUtmaningar för svenskundervisningen i Finland
Utmaningar för svenskundervisningen i Finland Maria Green-Vänttinen och Hanna Lehti- Eklund Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur, Helsingfors universitet Samhällsdebatten Allt färre
Läs merÖVNING 1. BERÄTTA ALLMÄNT OM DIG SJÄLV. STÄLL FÅGOR TILL DIN KOMPIS. BYT ROLLER.
ÖVNING 1. BERÄTTA ALLMÄNT OM DIG SJÄLV. STÄLL FÅGOR TILL DIN KOMPIS. BYT ROLLER. 1. Vad heter du? 2. Hur gammal är du? 3. Har du en flick- eller pojkvän? Är du gift? 4. Var bor du? Bor du ensam? 5. Var
Läs merPartneruniversitet: Universitat de Barcelona HT18. Varför valde du att studera utomlands? Jag ville uppleva hur det var att studera utomlands.
Partneruniversitet: Universitat de Barcelona HT18 Varför valde du att studera utomlands? Jag ville uppleva hur det var att studera utomlands. Vilka kurser läste du och vad tycker du om kvaliteten på undervisningen
Läs merFörslaget att slå ihop våra landskapsuniversitet till större enheter för Petri Salos
Högre utbildning av god och jämn kvalitet? Förslaget att slå ihop våra landskapsuniversitet till större enheter för Petri Salos tankar till produktion av bilar enligt taylorismens principer. Debatten har
Läs merStudieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet
BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs
Läs merKandidatprogram i språk och humaniora med inriktning kommunikation, 180 högskolepoäng
Utbildningsplan Sida 1 av 6 Kandidatprogram i språk och humaniora med inriktning kommunikation, 180 högskolepoäng B.A. In Modern Languages and Humanities, Communication Studies, 180 Credits Denna utbildningsplan
Läs merSvensk invandringspolitik
Háskóli Íslands Svenska lektoratet Vårterminen Samhällskunskap 05.70.06 (5,0 p) V [ects: 10] Lärare: Lars-Göran Johansson, lektor larsj@hi.is Studiebrev 3 Hej igen!! Den här veckan ska du jobba med frågor
Läs merGertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER
Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER Alla texter i essäserien Dialogen har global paginering, vilket innebär att sidnumren är unika för var essä och desamma som i kommande tryckta upplaga.
Läs merRIKTLINJER FÖR TILLGODORÄKNANDE VID HÖGSKOLAN VÄST
RIKTLINJER FÖR TILLGODORÄKNANDE VID HÖGSKOLAN VÄST Detta dokument innehåller dels förordningstext, dels lokala riktlinjer och allmänna råd. All text som är av karaktären nationell föreskrift eller förordning
Läs merForskare & Handledare. 1. Inloggning
Forskare & Handledare 1. Inloggning Du använder samma inloggning till Forskningsdatabasen som till universitetets övriga system. 2. Startsidan När du loggat in i Forskningsdatabasen (FDB) kommer du till
Läs merSVEK11, Svenska: Språklig inriktning - kandidatkurs, 30 högskolepoäng Swedish Language: Level 3 - B. A. Course, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Humanistiska och teologiska fakulteterna SVEK11, Svenska: Språklig inriktning - kandidatkurs, 30 högskolepoäng Swedish Language: Level 3 - B. A. Course, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande
Läs merSakområde: Kommunikation och media samt Visioner och strategier av övergripande karaktär
STYRANDE DOKUMENT SLU ID: SLU.ua 2016.1.1.1-2432 Sakområde: Kommunikation och media samt Visioner och strategier av övergripande karaktär Dokumenttyp: Policy Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Ledningskansliet
Läs merDen nordiska språkkonventionen Nordiska språkmötet /Sten Palmgren
De fördragsslutande staterna förbinder sig att verka för att en medborgare i en fördragsslutande stat vid behov skall kunna använda sitt eget språk vid kontakt med myndigheter och andra offentliga organ
Läs merNORDENS UTBILDNINGSMARKNAD
NORDENS UTBILDNINGSMARKNAD ÖPPEN MEN MED BEGRÄNSNINGAR Inom de nordiska länderna verkar överenskommelsen om öppen utbildningsmarknad där nordiska studenter får söka till högre utbildning i annat nordiskt
Läs merHandlingsplan för språkfrågor vid Göteborgs universitet
Styrdokument dnr A 11 1171/07 1 / 7 Handlingsplan för språkfrågor vid Göteborgs universitet 2010-2012 Publicerad Beslutsfattare Handläggare www.styrdokument.adm.gu.se Rektor Pernilla Danielsson Beslutsdatum
Läs mer1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?
Vattenresursteknik MV0190, 30056.1314 5 Hp Studietakt = 35% Nivå och djup = Avancerad Kursledare = Abraham Joel Värderingsresultat Värderingsperiod: 2014-03-05-2014-04-04 Antal svar 8 Studentantal 52 Svarsfrekvens
Läs merStark tro på fortsatt prisökning
SOMMAR 2014 Stark tro på fortsatt prisökning i Norge Stabilt i Sverige och Danmark Het marknad för sjönära fritidshus Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight - Sommar 2014
Läs merLOKAL TILLGODORÄKNANDEORDNING VID MÄLARDALENS HÖGSKOLA
Sektionen för antagning och examen Beslut: 2018-10-02 Beslutande: Rektor Ansvarig för tillämpning: Sektionen för antagning och examen Dokumentansvarig: Sektionen för antagning och examen Dokumenttyp: Regler
Läs merEn bibliometrisk jämförelse mellan LTU och vissa andra svenska och europeiska universitet.
En bibliometrisk jämförelse mellan LTU och vissa andra svenska och europeiska universitet. Terje Höiseth, överbibliotekarie, LTU. Bibliometri har de senaste åren fått en allt större uppmärksamhet inom
Läs merNordisk hotellmarknad - 2:a kvartalet 2009
Nordisk hotellmarknad - :a kvartalet 9 Sammanfattning Den ekonomiska konjunkturen fortsatte att vara mycket svag i samtliga nordiska länder under andra kvartalet. Samtliga fyra länders ekonomier beräknas
Läs merNordplus ny programperiod 2012-2016. Roswitha Melzer Erasmus/Nordplus-seminarium 2 februari 2012
Nordplus ny programperiod 2012-2016 Roswitha Melzer Erasmus/Nordplus-seminarium 2 februari 2012 Nordplus 2012-2016 Nordplus deltagande länder Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige Färöarna, Grönland
Läs merElevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning
Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande
Läs merUtbytesstudier. Din väg till nya upplevelser. International Office
Utbytesstudier Din väg till nya upplevelser International Office Ta chansen att bli utbytesstudent! Som student vid Umeå universitet kan du studera vid något av våra drygt 440 partneruniversitet runt om
Läs merINTERNATIONALISERINGS EN GUIDE FÖR FÖRENINGARNA
INTERNATIONALISERINGS EN GUIDE FÖR FÖRENINGARNA Internationalitet är alltid på ett eller annat sätt en del av alla föreningars verksamhet. När internationalitet är en viktig värdering för en förening,
Läs merKandidatprogram i språk och humaniora med inriktning kommunikation, 180 högskolepoäng
Utbildningsplan Sida 1 av 6 MDH 2.1.2-68/13 Kandidatprogram i språk och humaniora med inriktning kommunikation, 180 högskolepoäng B.A. In Modern Languages and Humanities, Communication Studies, 180 Credits
Läs merÄFRD02, Franska 2 med utbildningsvetenskaplig inriktning, 30 högskolepoäng French for Secondary Education, Level 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄFRD02, Franska 2 med utbildningsvetenskaplig inriktning, 30 högskolepoäng French for Secondary Education, Level 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande
Läs merUppåt på den nordiska småhusmarknaden Ökat utbud av bostadsrätter i Norge och Danmark
VÅR 2015 Uppåt på den nordiska småhusmarknaden Ökat utbud av bostadsrätter i Norge och Danmark Räntan påverkar den nordiska bostadsmarknaden Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing
Läs merRegler för tillgodoräknande vid Södertörns högskola
Regler för tillgodoräknande vid Södertörns högskola Dnr 1331/1.1.2/2014 Beslutade av rektor 2014-06-10 Giltiga fr.o.m. 2014-06-10 Upprättade av Studentavdelningen/Examen/Ann Broberg Ersätter tidigare regler
Läs merTYSK02, Tyska: Kandidatkurs, 30 högskolepoäng German: BA Course, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Humanistiska och teologiska fakulteterna TYSK02, Tyska: Kandidatkurs, 30 högskolepoäng German: BA Course, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Prodekanen med ansvar
Läs merStudiestödet och rörligheten Konsultativ tjänsteman Leena Koskinen Undervisningsministeriet, Finland
Studiestödet och rörligheten Konsultativ tjänsteman Leena Koskinen Undervisningsministeriet, Finland Studerandemobilitet - Studiestöd, rörlighet, och EU-frågor Nordiskt seminarium, Helsingfors 26-27.11.2007
Läs merArbetsgruppen för språkfrågor:
Språkpolicy Denna språkpolicy för Göteborgs universitet är beslutad av Göteborgs universitets styrelse den 8 juni 2006. De åtgärder som behöver vidtas för att ovanstående policy skall kunna följas finns
Läs merPM HINDER FÖR INTERNATIONALISERING EFFEKTIVISERING AV VÅRA PROCESSER
PM HINDER FÖR INTERNATIONALISERING EFFEKTIVISERING AV VÅRA PROCESSER Linn Gabrielsson/ International Centre PM: 2016-03-02 Bakgrund Under 2015 släpptes rapporten hinder för svenska studenters mobilitet
Läs mer1 ATT TÄNKA PÅ FÖRE AVFÄRDEN 2 2 ATT ANLÄNDA TILL KØBENHAVN OCH CBS 2 3 PRAKTISKA RÅD 3 8 VARFÖR SKALL DU ÅKA TILL KÖPENHAMN? 6
Våren 2005 1 ATT TÄNKA PÅ FÖRE AVFÄRDEN 2 2 ATT ANLÄNDA TILL KØBENHAVN OCH CBS 2 3 PRAKTISKA RÅD 3 4 STUDIER 3 5 KURSER 5 6 STUDIESOCIALT 6 7 FINANSIERING 6 8 VARFÖR SKALL DU ÅKA TILL KÖPENHAMN? 6 1 Att
Läs mer1. Enkätsvar: Hur värdefullt fann du innehållet i kursen? 1=Värdelöst 2=Av litet värde 3=Värdefullt 4=Mycket värdefullt Besvarad av 11 personer
1 of 12 2007-03-20 16:58 Enkätresultat Enkät: Enkät 479896 Status: öppen Datum: 2007-03-20 16:59:00 Grupp: Aktiverade deltagare (5C1108 Tillämpad fysik, mekanik) Besvarad av: 11(58) (18%) Sidan besökt
Läs merEn dansk version av detta dokument kan laddas ned här: http://itu.dk/ people/hagerman/retningslinjer.pdf (pdf, 500 kb)
Denna guide är till för folk som gör hemsidor med Öresundsregionen som målgrupp. Vilket språk är bäst att använda sig av - danska, svenska eller eventuellt bägge? - eller kanske engelska? Hur riktar man
Läs merKandidatprogram i miljövetenskap miljö, hälsa, arbete, 180 högskolepoäng
Utbildningsplan Sida 1 av 6 Kandidatprogram i miljövetenskap miljö, hälsa, arbete, 180 högskolepoäng Bachelor Program in Environmental Science Environment, Health and Working life, 180 Credits Denna utbildningsplan
Läs merThomas Padron-Mccarthy Mobila applikationer med Android, 7.5 hp (Distans) (DT107G ) Antal svarande = 13. Svarsfrekvens i procent = 27.
Thomas Padron-Mccarthy Mobila applikationer med Android, 7. hp (Distans) (DT07G-806-07) Antal svarande = Svarsfrekvens i procent = 7. Utvärderingsresultat Teckenförklaring Relativa frekvenser av svar Std.
Läs merLokala regler för tillgodoräknande på grundnivå och avancerad nivå vid Linnéuniversitetet
Dnr: 2015/103-1.1 Regeldokument för tillgodoräknande på grundnivå och avancerad nivå vid Linnéuniversitetet Beslutat av Rektor Gäller från 2016-03-01 Inledning 3 1. Prövning av rätten till tillgodoräknande
Läs merForskare & Handledare. 1. Inloggning
Forskare & Handledare 1. Inloggning Du använder samma inloggning till Forskningsdatabasen som till universitetets övriga system. OBS! Är du en extern handledare utan anställning på MIUN så använder du
Läs mer5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv
Högskolenivå 5 5. Högskolenivå Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv ISCED Klassificering av utbildningarna på primär-, sekundär- och tertiärskolenivå finns i utbildningsnomenklaturen
Läs merÄFRD04, Franska 3, 30 högskolepoäng French 3, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄFRD04, Franska 3, 30 högskolepoäng French 3, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Prodekanen med ansvar för grundutbildning
Läs merKandidatprogram i språk och humaniora med inriktning kommunikation, 180 högskolepoäng
Utbildningsplan Sida 1 av 6 Programkod: HHV20 KOMM Kandidatprogram i språk och humaniora med inriktning kommunikation, 180 högskolepoäng B.A. In Modern Languages and Humanities, Communication Studies,
Läs merVarför vill ingen läsa språk helt plötsligt?
Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Petra Månström, slaviska inst Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Pulsen tas på sistaårsgymnasister i Uppsalaskola Sammanfattning Språkutbildningarna
Läs merENGA04, Engelska: Grundkurs, 30 högskolepoäng English: Level 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Humanistiska och teologiska fakulteterna ENGA04, Engelska: Grundkurs, 30 högskolepoäng English: Level 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Prodekanen med ansvar
Läs merVeterinärmedicinska fakultetens tvåspråkighetsprogram. DEL I: Veterinärmedicinska fakulteten: Målen för främjandet av tvåspråkigheten 2016
Veterinärmedicinska fakultetens tvåspråkighetsprogram Godkänt i tvåspråkighetskommittén 10.9.2015 Detta dokument är Veterinärmedicinska fakultetens tvåspråkighetsprogram. Programmet är indelat i tre delar.
Läs merRutindokument. Rapportera resultat. Beslutat av Studerandeavdelningen. Gäller från
Rutindokument Rapportera resultat Beslutat av Studerandeavdelningen Gäller från 2018-02-26 Detta dokument visar hur man gör för att rapportera resultat, såsom individuell läskurs, seminarium, presentationer
Läs merErasmus+ OLS (Online Linguistic Support) Få ut så mycket som möjligt av Erasmus+!
Erasmus+ OLS (Online Linguistic Support) Få ut så mycket som möjligt av Erasmus+! Erasmus+: förändrar liv och öppnar sinnen Målet med Erasmus+ är att främja kompetens, öka anställbarhet och modernisera
Läs merHög efterfrågan på bostäder i Norden
VINTER 2016 Hög efterfrågan på bostäder i Norden Media och räntan påverkar allt mer Stark tro på uppgång på den norska bostadsmarknaden Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight
Läs merEXAMENSSTADGAN [ES] Undervisnings- och examinationsspråket 13.4.2015 Monica Nerdrum
EXAMENSSTADGAN [ES] Undervisnings- och examinationsspråket 13.4.2015 Monica Nerdrum [ES] 6 OCH 7 KAPITLENA 6 kap: Undervisnings- och examinationsspråket Sammanfattas i ES bilaga 2 Behandlas av styrelsen
Läs merSpråkpolicy för Uppsala universitet
UFV 2016/520 Språkpolicy för Uppsala universitet vägledning och råd för en ändamålsenlig språkanvändning 2018-12-05 Innehållsförteckning 1. Utgångspunkter 3 2. Övergripande mål 3 3. Forskning och forskarutbildning
Läs merSpråkpolicy vid Högskolan i Skövde
HÖGSKOLAN I SKÖVDE Rektor BESLUT 2018-06-04 Dnr HS 2017/238 Språkpolicy vid Högskolan i Skövde Härmed fastställs Språkpolicy vid Högskolan i Skövde. Språkpolicyn gäller från och med den 4 juni 2018 och
Läs merHur fungerade det med bibliotek, studiematerial och datorer? Datorer och framförallt utskrifter fungerade dåligt, i övrigt var det bra.
Partneruniversitet: Freie Universtität HT18 Varför valde du att studera utomlands? För att jag kände att jag behövde en ny utmaning, både socialt men även på juristutbildningen. Vilka kurser läste du och
Läs merEngelska eller svenska? Om de svenska lärosätenas språkval och språkanvändning sett ur ett terminologiskt perspektiv
Engelska eller svenska? Om de svenska lärosätenas språkval och språkanvändning sett ur ett terminologiskt perspektiv Anna-Lena Bucher, Terminologicentrum TNC Seminarium i Bergen den 26 november 2013 Terminologicentum
Läs merDnr 2015/4. Verksamhetsplan Institutionen för nordiska språk. Fastställd av institutionsstyrelsen
Dnr 2015/4 Verksamhetsplan 2015 Institutionen för nordiska språk Fastställd av institutionsstyrelsen 2015-02-25 Innehållsförteckning Bakgrund och förutsättningar 3 Utbildning på grundnivå och avancerad
Läs merInformation om språkval - stödmaterial
Information om språkval - stödmaterial Denna information om språkval riktar sig till lärare, rektorer samt studie- och yrkesvägledare i grundskolan. Texten är tänkt som ett stöd för den person/de personer
Läs merDELA NOBA Lärarenkät Fridaskolorna
DELA NOBA Lärarenkät Fridaskolorna I denna korta "kryssa i" enkät ber vi dig att fundera kring hur man kan öka elevernas språkliga medvetenhet. Den inleds med lite information om din utbildning och kunskap
Läs merAnalys av antal helårsstudenter och av andel studenter på avancerad nivå 2008 och 2009
HÖGSKOLAN DALARNA Analys av antal helårsstudenter och av andel studenter på avancerad nivå 2008 och Tove Holmqvist 2010-04-23 Det finns minst fyra goda skäl att noggrant följa utvecklingen på avancerad
Läs merDe nordiska försäkringsföreningarnas stipendiatutbyte
De nordiska försäkringsföreningarnas stipendiatutbyte NFT 3/1995 av Leif Rehnström, sektionschef vid Finska Försäkringsbolagens Centralförbund I det följande presenteras några tankar kring de nordiska
Läs merUTBILDNINGSPLAN Dnr CF /2005
UTBILDNINGSPLAN Dnr CF 52-477/2005 PROGRAMMET FÖR KULTUR OCH SPRÅK, 120/160 POÄNG Culture and Languages Programme, 120/160 points Utbildningsprogrammet inrättades av Forskningsnämnden den 14 december 1993.
Läs merStudentrapport från mitt utbyte
Partneruniversitet: Auckland University of Technology År/termin som du var på utbyte: VT19 Vilka kurser läste du och vad tycker du om kvaliteten på undervisningen vid värduniversitetet? Hur var det med
Läs merUtbildningsplan. 1. Identifikation
2018-10-04 Dnr U 2018/548 1 1. Identifikation Utbildningsplan 1.1 Programmets namn Masterprogram i mänskliga rättigheter Programmets namn på engelska 1.2 Omfattning i högskolepoäng 120 1.3 Nivå Avancerad
Läs merTimes Higher Education World University Ranking 2015/2016
Sid 1 (7) Times Higher Education World University Ranking 2015/2016 I årets THE ranking ökar Umeå universitet 42 platser och intar nu nummer 294. Placeringen innebär en tionde plats i riket. UmU ökar i
Läs merUtveckling av aktiviteter för språkmedvetenhet i Norden och Baltikum
Utveckling av aktiviteter för språkmedvetenhet i Norden och Baltikum Förberedande frågeformulär Lärare En mängd olika språk talas och förstås i de nordiska och baltiska länderna. Projektet DELA NOBA Developing
Läs merDiskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder
Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder Varför arbeta med studenternas arbetsmiljö? Vi måste se studentgruppen för vad den är. Studenter är vuxna människor, och många studenter
Läs merStudentrapport från mitt utbyte
Partneruniversitet: Fudan University - Shanghai År/termin som du var på utbyte: VT 2019 Vilka kurser läste du och vad tycker du om kvaliteten på undervisningen vid värduniversitetet? Hur var det med studiekulturen
Läs merSpråkpolicy för KTH 2010 (Förslag US )
Språkpolicy för KTH 2010 (Förslag US 2010-04-21) Dnr V-2009-0365, doss10 1. Inledning KTH är ett av Sveriges mest internationella universitet med en verksamhet som spänner över hela världen. KTH är också
Läs merFrom: Netigate <info@netigate.se> Sent: den 29 augusti 2014 13:32:25 To: si@si.se <si@si.se> Cc: Subject: Läsårsredogörelse 2014
From: Netigate Sent: den 29 augusti 2014 13:32:25 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 2014 Answers submitted by novakova@vse.cz 8/29/2014 1:32:25 PM (01:34:28) Adress-
Läs merOnline Linguistic Support (OLS) inom Erasmus+
2014-09-26 Sophia Börjeson Online Linguistic Support (OLS) inom Erasmus+ Vad är OLS? Online Linguistic Support Språkstöd online som EU-kommissionen har upphandlat Nytt inom Erasmus+ Bakgrund till OLS:
Läs merProtokoll från styrelsemöte nr. 1, 2013 godkändes av styrelse samt underskrevs av ordförande och sekreterare. Protokollet lades till handlingarna.
Protokoll från styrelsemöte nr. 2 Köpenhamn, 6-7 juni 2013 Närvarande Carsten Friberg, ordförande Disa Kamula, styrelsemedlem Johan Söderberg, styrelsemedlem Ingibjörg Elín Halldórsdóttir, styrelsemedlem
Läs merGöteborGs universitet
Språkpolicy Göteborgs universitet www.gu.se Arbetsgruppen för språkfrågor, Göteborgs universitet: Anna Nordling, Michael Christie, Catharina Langendorf, Ann Strömberg, Allan Eriksson, Ulf Dalnäs, Sophie
Läs merInsolvensrätt med sakrätt HT Ungefär hur många timmar per vecka har du studerat (inkl. föreläsningar, seminarierna och grupparbetet)?
Insolvensrätt med sakrätt HT18 : 1. Hur mycket av kursen har du deltagit i: Hur mycket av kursen har du deltagit i: 0% 0 (0,0%) 1-0% 1 (6,%) 1-40% 1 (6,%) 41-60% 1 (6,%) 61-80% (1,5%) 81-100% 11 (68,8%).
Läs mer